Uppehållstillstånd för tribunalvittnen
Betänkande 2004/05:SFU18
Socialförsäkringsutskottets betänkande2004/05:SFU18
Uppehållstillstånd för tribunalvittnen
Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2004/05:172 Uppehållstillstånd för tribunalvittnen jämte en motion som har väckts med anledning av propositionen. Sverige har ingått avtal med internationella domstolar och tribunaler om överföring till Sverige av vittnen och vid behov deras nära anhöriga. I propositionen föreslås bestämmelser om skydd för dessa personer. Om en internationell domstol eller tribunal har begärt att ett vittne och/eller dennes nära anhöriga skall omplaceras till Sverige skall dessa personer, under vissa förutsättningar, ges uppehålls- och arbetstillstånd i Sverige så länge behovet av omplacering föreligger. De i propositionen föreslagna bestämmelserna innebär bl.a. ändringar i det förslag till ny utlänningslag som lagts fram i proposition 2004/05:170 Ny instans- och processordning i utlännings- och medborgarskapsärenden och skall träda i kraft samtidigt med denna lag, dvs. den 31 mars 2006. Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker motionen. I ärendet finns två reservationer.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut 1. Personkretsen Riksdagen avslår motion 2004/05:Sf29 yrkande 1. Reservation 1 (fp, kd, v, c, mp) 2. Uppehållstillståndets längd Riksdagen avslår motion 2004/05:Sf29 yrkande 2. Reservation 2 (fp, kd, v, c, mp) 3. Ändringar i utlänningslagen Riksdagen ändrar sitt beslut med anledning av socialförsäkringsutskottets betänkande 2004/05:SfU17 såvitt gäller antagande av förslag till utlänningslag och beslutar att lagen dessutom skall ändras i enlighet med vad som föreslås i förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:000) i proposition 2004/05:172, dock att i 22 kap. 2 § tredje stycket skall ordet "maka," utgå och i 22 kap. 5 § skall hänvisningen till 8 kap. 10 § andra stycket ändras till 8 kap. 11 § andra stycket. Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:172 i denna del. 4. Ändringar i lagen om psykiatrisk tvångsvård Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård med den ändringen i 29 § andra stycket att hänvisningen till 22 kap. 2 § ändras till 23 kap. 2 §. Därmed bifaller riksdagen propositionerna 2004/05:170 i denna del och 2004/05:172 i denna del. 5. Ändringar i lagen om rättspsykiatrisk vård Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård med den ändringen i 17 § andra stycket att hänvisningen till 22 kap. 2 § ändras till 23 kap. 2 §. Därmed bifaller riksdagen propositionerna 2004/05:170 i denna del och 2004/05:172 i denna del. Utskottet föreslår att ärendet avgörs efter endast en bordläggning. Stockholm den 22 augusti 2005 På socialförsäkringsutskottets vägnar Tomas Eneroth Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Tomas Eneroth (s), Sven Brus (kd), Anita Jönsson (s), Per Westerberg (m), Mona Berglund Nilsson (s), Mariann Ytterberg (s), Ulla Hoffmann (v), Lennart Klockare (s), Tobias Billström (m), Kerstin Kristiansson Karlstedt (s), Birgitta Carlsson (c), Göte Wahlström (s), Anna Lilliehöök (m), Yilmaz Kerimo (s), Anne-Marie Ekström (fp), Mauricio Rojas (fp) och Gustav Fridolin (mp).
Utskottets överväganden Bakgrund Den 11 juni 1998 beslutade regeringen att ingå en överenskommelse med Förenta nationerna, företrätt av Internationella tribunalen för f.d. Jugoslavien (ICTY), om omplacering av personer som vittnar inför tribunalen (tribunalvittnen) och som behöver skydd. Avtalet trädde i kraft den 16 juni 1998. Avtalet med ICTY är normgivande för avtal med andra internationella tribunaler och domstolar. Regeringen beslutade den 26 maj 2005 propositionen Ny instans- och processordning i utlännings- och medborgarskapsärenden (prop. 2004/05:170). De lagförslag som läggs fram i förevarande proposition innebär bl.a. ändringar i förslaget till ny utlänningslag. Den nya utlänningslagen och nu aktuella ändringar föreslås träda i kraft samma dag, dvs. den 31 mars 2006. ICTY-avtalets innehåll Genom avtalet åtar sig Sverige att ta emot personer som har vittnat eller kommer att vittna inför tribunalen, och vid behov deras närstående, samt att tillhandahålla de tjänster som anges i avtalet. Med vittne avses en person som har vittnat eller som kommer att vittna i förhandlingar inför tribunalen enligt dess procedur- och bevisupptagningsregler. Det är registratorn vid tribunalen som skall begära att Sverige tar emot vittnet och hans eller hennes närstående. Sverige skall pröva varje enskilt fall för sig och bifalla sådana framställningar som bedöms vara berättigade. Sverige åtar sig att bevilja omplacerade personer ett ettårigt uppehålls- och arbetstillstånd. Registratorn vid tribunalen skall pröva om den omplacerade fortfarande är i behov av omplaceringstjänsterna tio månader efter den dag då ett uppehålls- och arbetstillstånd börjat gälla. Därefter skall prövning göras en gång per år. Finner registratorn att dessa tjänster fortfarande är nödvändiga, skall Sverige förlänga uppehålls- och arbetstillståndet i ytterligare ett år. Om registratorn efter fyra år fortfarande finner omplaceringstjänsterna nödvändiga skall Sverige bevilja permanent uppehållstillstånd. Därefter skall den omplacerade ha rätt att ansöka om svenskt medborgarskap. Sverige får vägra att förlänga eller dra in gällande uppehållstillstånd om den omplacerade har medverkat i oacceptabel verksamhet såsom allvarlig brottslighet, anstiftan till våld eller liknande gärningar i eller utanför Sverige. Sverige åtar sig även att tillhandahålla omplacerade personer samma lättnader, förmåner och rättigheter som tillkommer flyktingar enligt Genèvekonventionen. Utöver dessa tjänster skall Sverige bevilja omplacerade personer lättnader och tjänster på samma grund som de som beviljas utlänningar som lagligen vistats i Sverige i över ett år. Kostnader och utlägg i samband med den omplacerade personens resa mellan Sverige och tribunalen skall bäras av tribunalen. Kostnader och utlägg för tillhandahållande av omplaceringstjänster enligt avtalet skall bäras av Sverige. Propositionen I dag sker överföring av vittnen och deras nära anhöriga med stöd av regeringsbeslut om flyktingkvot och vidarebosättning. De omplacerade personernas status och rättigheter är dock oklara och överensstämmer inte alltid med vad som annars gäller för utlänningar som tas emot enligt denna ordning. Det är inte heller alltid så att de kan betraktas som flyktingar eller skyddsbehövande i övrigt. Regeringen anser att det finns behov av att i lag närmare reglera frågan om uppehållstillstånd m.m. för aktuella vittnen och deras nära anhöriga och föreslår att ett nytt kapitel i den nya utlänningslagen införs. Utlänningar som omfattas av en framställan från en internationell domstol eller tribunal skall, om framställan är berättigad, beviljas uppehållstillstånd här i landet av Migrationsverket. Med vittne avses den som har vittnat eller kommer att vittna i förhandlingar inför en internationell domstol eller tribunal i enlighet med dess procedur- eller bevisupptagningsregler. Uppehållstillstånd skall, i likhet med vad som gäller för flyktingar, endast kunna vägras om det med hänsyn till vad som är känt om utlänningens tidigare verksamhet eller med hänsyn till rikets säkerhet finns synnerliga skäl att inte bevilja uppehållstillstånd. Uppehållstillståndet bör vid det första beslutstillfället vara tidsbegränsat och gälla minst ett år. Fortsatt uppehållstillstånd skall ges till vittnet och dennes nära anhöriga, om detta bedöms som nödvändigt av den internationella domstolen eller tribunalen. Fortsatt uppehållstillstånd skall dock kunna vägras med hänvisning till rikets säkerhet eller på grund av brottslighet om det finns synnerliga skäl. Om fortsatt tidsbegränsat uppehållstillstånd ges skall tillståndstiden bestämmas till minst ett år. Permanent uppehållstillstånd bör beviljas senast efter den tid som anges för detta i avtalet med den internationella domstolen eller tribunalen. Det saknas enligt regeringens mening behov av att införa särskilda bestämmelser om återkallelse av aktuella uppehållstillstånd. Återkallelse på annan grund än brottslighet torde vara begränsat till fall där vittnet eller en nära anhörig till vittnet har fått uppehållstillstånd genom att lämna oriktiga uppgifter som varit av betydelse för att få tillståndet, eller medvetet förtigit omständigheter av sådan betydelse. Ett beslut om återkallelse av uppehållstillstånd på annan grund än brottslighet bör dock inte fattas om den internationella domstolen eller tribunalen motsätter sig detta. Under den tid då vittnet och dennes nära anhöriga innehar tidsbegränsat uppehållstillstånd till följd av de föreslagna bestämmelserna skall de vara oförhindrade att själva söka uppehållstillstånd på annan grund. Vittnet och dennes anhöriga skall ges arbetstillstånd under den tid som de har begränsat uppehållstillstånd. Genom att tiden för uppehållstillstånd skall bestämmas till minst ett år kan de folkbokföras här i landet och ges tillgång till samma sociala, medicinska m.fl. förmåner som andra utlänningar som lagligen har vistats här i mer än ett år. Någon rätt för utlänningen att själv ansöka om uppehållstillstånd på aktuella grunder finns inte. Utlänningen saknar således ställning som part. Om framställningen från den internationella domstolen eller tribunalen avslås kan registratorn i stället vända sig till andra länder med vilka motsvarande avtal finns. Både den internationella domstolen och utlänningen själv får antas ha ett starkt intresse av att omplacering sker relativt snabbt och med iakttagande av viss sekretess. Det kan därför ifrågasättas om en möjlighet att överklaga ett avslagsbeslut skulle ligga i domstolens och den enskildes intresse. Regeringen anser därför att Migrationsverkets beslut i fråga om uppehållstillstånd inte skall kunna överklagas. Det är få personer som kan antas få uppehållstillstånd i Sverige med stöd av avtal om omplacering av vittnen. De ekonomiska konsekvenserna kan därför antas bli försumbara. Motion I motion Sf29 av Gustav Fridolin m.fl. (mp) begärs i yrkande 1 ett tillkännagivande om att lagen bör utformas så att individer som kan komma att kallas som tribunalvittnen skall anses ha samma skyddsbehov som tribunalvittnen och därmed betraktas som sådana. Enligt motionärerna har dessa personer ett lika stort skyddsbehov som ett till domstolen eller tribunalen kallat vittne. Den rättsliga förlusten kan även bli lika stor om en sådan person inte kan vittna som om ett "officiellt" tribunalvittne inte kan göra detta. I motionens yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om att tribunalvittnen, oavsett hur dessa definieras, skall tillerkännas permanenta uppehållstillstånd. Motionärerna anser att ett tribunalvittne har en hotbild som innebär ett skyddsbehov som motiverar ett permanent uppehållstillstånd. Utskottets ställningstagande Som regeringen har framhållit kan den beslutsordning som i dag råder med överföring av vittnen och deras nära anhöriga med stöd av regeringsbeslut om flyktingkvot och vidarebosättning inte anses vara tillfredsställande. Utskottet delar således regeringens bedömning att det finns behov av att i lag reglera aktuella vittnens och deras nära anhörigas rätt till uppehållstillstånd m.m. Vad avser frågan om en utvidgning av personkretsen är det enligt det normgivande avtalet med ICTY tribunalen som skall göra en framställan för de personer som kan bli aktuella för omplacering. Med vittnen avses enligt avtalet personer som har vittnat eller kommer att vittna i förhandlingar inför tribunalen i enlighet med dess procedur- eller bevisupptagningsregler. Det finns således inga förutsättningar att i en lag som grundar sig på detta avtal, utvidga personkretsen med gruppen av personer som eventuellt kan komma att kallas som vittnen. Utskottet, som noterar att den enskilde i en egen ansökan om uppehållstillstånd bl.a. kan åberopa att denne är utsatt för hot och därmed i behov av skydd, anser inte heller att det finns anledning att överväga en särskild bestämmelse i utlänningslagen som tillgodoser innehållet i motionsyrkandet Sf29 yrkande 1. Utskottet avstyrker därmed motionsyrkandet. Enligt det normgivande avtalet och lagförslaget skall i regel ett tidsbegränsat uppehållstillstånd om minst ett år ges till en utlänning för vilken en framställan om omplacering till Sverige av vittne eller nära anhörig till vittne har gjorts av en internationell domstol eller tribunal. Är de formella kraven i framställan uppfyllda och denna i övrigt är att anse som berättigad, skall således Migrationsverket som regel bevilja uppehållstillstånd. Endast om det finns vissa synnerliga skäl kan uppehållstillstånd vägras. Det betyder att Migrationsverket endast gör en begränsad prövning. Behovet av skydd som tribunalvittne kan komma att upphöra. Detta kan exempelvis ske om utlänningen avstår från att vittna eller det inte längre finns behov av vittnesmålet. Utskottet anser att som regel bör tidsbegränsade uppehållstillstånd om minst ett år ges. Som regeringen framhållit bör dock permanent uppehållstillstånd kunna beviljas i enlighet med vad som annars gäller för beviljande av sådana tillstånd (prop. s. 32). Permanent uppehållstillstånd skall under alla omständigheter ges vid den tidpunkt som anges i avtalet med den internationella domstolen eller tribunalen. Utskottet avstyrker med det anförda motion Sf29 yrkande 2. Utskottet ställer sig även bakom regeringens förslag i övrigt och tillstyrker således förslagen. Enligt avtalet med ICTY åtar sig Sverige att tillhandahålla omplacerade personer samma lättnader, förmåner och rättigheter som tillkommer flyktingar enligt Genèvekonventionen. Utskottet har erfarit att behovet av eventuella regeländringar med anledning härav, t.ex. vad gäller beräkningstid för garantipension, har uppmärksammats inom Regeringskansliet. Lagförslagen I proposition 2004/05:170 Ny instans- och processordning i utlännings- och medborgarskapsärenden föreslås i lagförslag 2.7 och 2.8 nya lydelser av 29 § i lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård respektive 17 § i lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård. I nu behandlad proposition lämnar regeringen i lagförslag 2.2 och 2.3 förslag till ändringar av samma lagrum. Lagförslagen föreslås träda i kraft samtidigt. Lagförslagen samordnas därför i detta betänkande. Proposition 2004/05:170 är i övrigt behandlad av utskottet i betänkande 2004/05:SfU17.
Reservationer Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet. 1. Personkretsen, punkt 1 (fp, kd, v, c, mp) av Sven Brus (kd), Ulla Hoffmann (v), Birgitta Carlsson (c), Anne-Marie Ekström (fp), Mauricio Rojas (fp) och Gustav Fridolin (mp). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Sf29 yrkande 1. Ställningstagande Vi anser att de individer, som det genom domstolens eller tribunalens preliminära lista finns grund att anta kan komma att bli kallade till internationell domstol eller tribunal för att vittna, skall anses ha samma skyddsbehov som tribunalvittnen enligt regeringens definition och därmed betraktas som sådana vittnen. Dessa personers skyddsbehov bör anses lika stort som ett kallat vittnes och den rättliga förlusten blir lika stor om en sådan person inte kan vittna som om ett "officiellt" tribunalvittne inte kan göra detta. 2. Uppehållstillståndets längd, punkt 2 (fp, kd, v, c, mp) av Sven Brus (kd), Ulla Hoffmann (v), Birgitta Carlsson (c), Anne-Marie Ekström (fp), Mauricio Rojas (fp) och Gustav Fridolin (mp). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Sf29 yrkande 2. Ställningstagande Vi anser att oavsett hur riksdagen väljer att definiera tribunalvittnen, är det av vikt att de ges permanent uppehållstillstånd. Det är inte förenligt med ambitionen att föra en human flyktingpolitik att avvisa de personer som har visat sig ha skyddsbehov som tribunalvittnen. Att en individ kan betraktas som tribunalvittne skapar en hotbild kring personen och ger synnerligen starka skäl till att bevilja denne en permanent fristad.
Bilaga 1 Förteckning över behandlade förslag Proposition 2004/05:170 Proposition 2004/05:170 Ny instans- och processordning i utlännings- och medborgarskapsärenden: Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård, lag om ändring i lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård. Proposition 2004/05:172 Proposition 2004/05:172 Uppehållstillstånd för tribunalvittnen: Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:000), lag om ändring i lagen (2005:000) om ändring i lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård, lag om ändring i lagen (2005:000) om ändring i lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård. Följdmotion med anledning av prop. 2004/05:172 2004/05:Sf29 av Gustav Fridolin m.fl. (mp): 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförts om att de individer som kan komma att kallas som vittnen skall betraktas ha samma skyddsbehov som tribunalvittnen. 2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförts om att tribunalvittnen tillerkänns permanent uppehållstillstånd.
Bilaga 2 Regeringens lagförslag