Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Statlig förvaltning och statistikfrågor

Betänkande 2024/25:FiU25

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
19 mars 2025

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

PDF
Statlig förvaltning och statistikfrågor(pdf, 219 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2024/25:25 Statlig förvaltning och statistikfrågor

Beslut

Nej till motioner om statlig förvaltning och statistikfrågor (FiU25)

Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag om statlig förvaltning och statistikfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2024.

Förslagen handlar bland annat om den statliga myndighetsstrukturen, statliga myndigheters effektivitet, digitalisering och it i den statliga förvaltningen, staten som arbetsgivare samt statens fastighetsförvaltning.

Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom områdena och att den statliga förvaltningspolitiken i stor utsträckning bygger på att myndigheterna själva avgör hur verksamheten ska organiseras för att på bästa sätt tillgodose samhällets behov.

Utskottets förslag till beslut
Avslag på samtliga motionsyrkanden.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 26

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2025-03-11
Justering: 2025-03-13
Trycklov: 2025-03-13
Reservationer: 8
Betänkande 2024/25:FiU25

Alla beredningar i utskottet

2025-02-27, 2025-03-11

Nej till motioner om statlig förvaltning och statistikfrågor (FiU25)

Finansutskottet föreslår att riksdagen säger nej till cirka 30 förslag om statlig förvaltning och statistikfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2024.

Förslagen handlar bland annat om den statliga myndighetsstrukturen, statliga myndigheters effektivitet, digitalisering och it i den statliga förvaltningen, staten som arbetsgivare samt statens fastighetsförvaltning.

Utskottet hänvisar bland annat till pågående arbete inom områdena och att den statliga förvaltningspolitiken i stor utsträckning bygger på att myndigheterna själva avgör hur verksamheten ska organiseras för att på bästa sätt tillgodose samhällets behov.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2025-03-18
Debatt i kammaren: 2025-03-19
Stillbild från Debatt om förslag 2024/25:FiU25, Statlig förvaltning och statistikfrågor

Debatt om förslag 2024/25:FiU25

Webb-tv: Statlig förvaltning och statistikfrågor

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Adam Reuterskiöld (M)
Anf. 32 Adam Reuterskiöld (M)

Fru talman! Statlig förvaltning, styrning och statistik är ett av de viktigaste områdena vi har att debattera här i kammaren. Jag är faktiskt genuint förvånad över att vi inte är fler som är intresserade av det här området. Den statliga styrmodellen handlar ju om hur vi går från politiskt beslut till förändring i verksamheter och är avgörande för hur vi i framtiden ska få resurserna att räcka till de saker som vi vill prioritera.

I budgetpropositionerna för både 2024 och 2025 anger regeringen att medborgarnytta, effektivitet och förenkling är ledord för all statlig verksamhet och att statsförvaltningen alltid ska vara öppen för omprövning och prioritering. Politik är att prioritera, och då inte bara mellan vad vi ska göra och inte, utan det är också att göra avvägningar mellan olika intressen.

Fru talman! Världen är föränderlig, inte minst de senaste veckorna. De senaste dagarna, kanske till och med de senaste timmarna, ser vi hur förändringar som vi nästan inte trodde var möjliga är sanna. Vår omvärld påverkas av många faktorer, och en långsiktighet i politiken och planeringen kanske inte är lika möjlig att vidmakthålla i framtiden. Vår förmåga till förändring kommer att vara den enda konstanten i framtidens ekvation. Det land som har möjlighet att förändra sig snabbast och bäst kommer att vinna i längden, och vinsten i det här fallet är att landets medborgare gynnas av tillväxt och bättre levnadsvillkor.

Statens styrning är i dag byggd på mycket av de individuella departementens, myndigheternas och verkens egna verksamheter. Samordning och målsättningar som spänner över flera delar av samhället tillhör ovanligheterna. Vi kommer att behöva skapa förutsättningar för konstant förändringsarbete både inom och mellan de olika delarna i statlig och kommunal förvaltning. Det arbetet kan delas in i två delar: att göra saker rätt och att göra rätt saker.

Hur gör vi då saker rätt? Statens styrning måste fokusera på att vara tydlig, målstyrd och inriktad på övergripande nytta. Här finns det en stor potential att tydliggöra processer och samtidigt jobba med digitalisering. AI är ett verktyg som med stor framgång kommer att användas i våra processer och arbetssätt.

Regeringen har gett Statskontoret och Ekonomistyrningsverket i uppdrag att utveckla metoder för att bättre kunna ompröva statens verksamhet och utgifter. Noterbart är att dessa två myndigheter även ska slås samman för ytterligare effektivisering. Mycket av metoder och arbetssätt kan kopieras eller med stolthet stjälas från andra delar av samhället som har jobbat med detta längre än det offentliga.

Naturligtvis, fru talman, måste vi också ha ständig ekonomisk uppföljning så att alla delar håller sig inom budgetramarna. Ibland kommer budgetminskningar att vara nödvändiga. Denna typ av kostnadsminskningar brukar liknas vid en osthyvel. Det har för- och nackdelar, eftersom det slår lika hårt mot effektiva verksamheter som mot ineffektiva. Men det kan också vara ett sätt att initiera förändrings- och effektiviseringsprocesser i många verksamheter.

Regeringen har mottagit betänkandet En effektivare organisering av mindre myndigheter – analys och förslag från Utredningen om en översyn av mindre myndigheters uppgifter och organisering. I utredningens förslag framgår att elva mindre myndigheter bör avvecklas, att nio myndigheters uppgifter och verksamheter bör slås ihop med andra myndigheter och att sju myndigheters uppgifter överförs till andra myndigheter.

Fru talman! Mycket av vad som är kostnadsdrivande orsakas av beslut som tas i enskilda delar av staten men som påverkar andra delar av samhället. Detta leder mig till nästa område: att göra rätt saker.

Vad menar jag med det, fru talman? En myndighet styrs av ett departement som har fokus på och kanske begränsas till en typ av verksamhet. Det kan dock ha långtgående implikationer för övriga samhället och skapa enorma kostnader för andra delar av samhället.

Ett exempel är Arbetsmiljöverket, som i dag jobbar med arbetsmiljö och även fokuserar på att skador inte ska uppkomma, det vill säga icke-existerande eller ännu icke-existerande problem. Det kan naturligtvis vara till stor nytta för verksamheter, men det kan också orsaka enorma kostnader innan problemen uppkommer. Det kan tyckas vara Arbetsmiljöverkets ansvar att se till vilka kostnader dessa regler orsakar. Dessa ökade kostnader kan kanske komma till bättre nytta i andra delar av statens verksamheter.

Fru talman! Vi måste skapa en styrnings- och ledningsmodell som på ett effektivt sätt fördelar uppdrag och resurser så att de ger mest nytta för medborgarna och mer nytta för mindre resurser. Vi måste också arbeta mer med förenklingar, något som även EU har anammat. Regeringen har sedan tidigare riktat återrapporteringskrav om förenklingar till ett trettiotal myndigheter i deras regleringsbrev för 2024 för att minska regelbördan och de administrativa kostnaderna för företag samt förbättra deras kontakter med myndigheter.

Regeringen har även givit Tillväxtverket i uppdrag att ta fram kunskapsunderlag och utreda möjligheterna för statliga myndigheter att använda AI. Nu tar vi ytterligare steg för att öka användandet av AI. Det bidrar till såväl effektivare arbetssätt inom staten som förenklingar för företag. AI har stor potential att minska byråkratin, förbättra företagens villkor och öka medborgarnyttan, enligt civilminister Erik Slottner. Vi står inför ett paradigmskifte. Vi måste skapa en förändringsbenägenhet i de statliga organisationerna, som fokuserar på effektivitet och nyttomaximering.

Med det som anförts, fru talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut.

(Applåder)

Peder Björk (S)
Anf. 33 Peder Björk (S)

Fru talman! Jag tycker att vi samtalar alldeles för lite om förvaltningspolitik. Vi diskuterar det alldeles för lite, och framför allt debatterar vi det alldeles för lite.

Förvaltningspolitik handlar om hur vi vill att våra statliga, offentliga, myndigheter och verksamheter ska utföra sina uppdrag och hur vi skapar förutsättningar för den statliga verksamheten att utföra sina uppdrag. Till grund för detta ligger också ett förvaltningspolitiskt mål, som ska vara styrande för den förvaltningspolitik som bedrivs i Sverige.

En viktig del av det förvaltningspolitiska målet är att det ska finnas en väl utvecklad service och tillgänglighet till offentlig verksamhet. Det var mot bakgrund av den målsättningen som tidigare socialdemokratiska regeringar under de senaste mandatperioderna innan den här var offensiva i den förvaltningspolitiska debatten och även när det gällde olika förslag.

För att säkerställa tillgänglighet till offentlig service lade den då socialdemokratiska regeringen fram många förslag om om- och nylokalisering av statlig verksamhet från storstadsområdena ut i hela landet. En viktig del av den förvaltningspolitiken handlade om att säkerställa tillgång till offentlig statlig service lokalt i hela landet genom att bygga ut statens servicekontor.

Den socialdemokratiska politiken gjorde att det fanns 148 statliga servicekontor runt om i hela landet vid ingången av det här året. Myndigheter som Skatteverket, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan erbjuder offentlig service på ett lokalt kontor där människor kan få hjälp med sina ärenden. Det är en verksamhet som vänder sig till många människor. Servicekontoren hade 2,8 miljoner besök runt om i landet förra året. De hjälpte till med 3,3 miljoner ärenden. Det handlar om lokal närvaro av statlig offentlig service i hela landet.

Fru talman! Nu monterar SD-regeringen ned den lokala offentliga servicen. En fjärdedel av servicekontoren ska stängas på grund av att SD-regeringen har bestämt att man ska spara 150 miljoner kronor. Redan i år och nästa år kommer 29 kontor att stänga runt om i hela landet. Det är såklart ett hårt slag mot möjligheten att ta del av offentlig service på ett lokalt, fysiskt kontor. Men det är också allvarligt av en annan anledning. Det undergräver tilliten till staten och det offentliga. På sikt undergräver det sammanhållningen i vårt land om tilliten till att staten finns närvarande i hela landet inte finns.

Fru talman! På tal om tillit och sammanhållning breder den organiserade brottsligheten ut sig i landet, och det tär också på tilliten och sammanhållningen. Det gäller inte minst den ekonomiska brottsligheten.

SD-regeringen brukar vara hård i debatten om brott när det gäller gängkriminella och enskilda som begår brott. Men man kanske inte alltid är lika hård mot exempelvis ekonomisk brottslighet i form av skatteflykt och skatteundandragande. Man har inte heller på allvar tagit tag i den brottslighet som riktas mot offentlig verksamhet.

Vi ser nu exempelvis att gängkriminella äger HVB-hem runt om i landet utan att regeringen gör någonting åt det. Vi ser också att gängkriminella äger fastigheter där statlig verksamhet hyr in sig. Där är vi socialdemokrater väldigt tydliga: Regeringen borde ta initiativ till att vidta åtgärder för att stoppa statlig verksamhet från att hyra in sig i fastigheter när det göder den kriminella ekonomin. Därför, fru talman, yrkar jag bifall till reservation 6 i det betänkande som vi nu diskuterar. Vi socialdemokrater vill skicka en tydlig signal till regeringen att vidta åtgärder på det området.

Fru talman! Till sist någonting om statistik. Det är ju en del av det här betänkandet. Statistik är som vi alla vet en viktig grund för att vi ska få en bild av samhällsutvecklingen. Det är också ett viktigt beslutsunderlag för oss politiker. Därför tycker jag att det är beklagligt när SD-regeringen nu exempelvis inte vill gå vidare med att införa ett skuldregister. Man vill inte heller se till att det finns något tillgångsregister, trots att vi är i en situation med de absolut tuffaste ekonomiska tiderna på väldigt länge. Det hade faktiskt varit bra om vi hade haft tillgång till och kunnat se hur utvecklingen ser ut.

Men det är klart – på vissa områden behöver vi ingen statistik. Det räcker att gå till matvarubutiken och kolla in vad vi får betala för maten. Den kostnadskris vi befinner oss i behöver vi inte ha någon statistik för att beskriva. Men det hade varit bra om regeringen åtminstone tagit till sig det myndigheterna säger om den svåra ekonomiska situation vi befinner oss i just nu. Vi vet att barnfamiljer runt om i landet har svårt att sätta näringsriktig mat på bordet. Kostnaden för hushållens matinköp har ökat med 30 000 kronor.

De här sakerna hade såklart inte en aktiv förvaltningspolitik kunnat lösa, men en aktiv SD-regering hade däremot kunnat lösa dem om man hade velat vidta åtgärder. Man hade kunnat använda sig av de myndigheter som finns för att genomföra sin politik, och då hade en aktiv förvaltningspolitik varit väldigt bra. Med en sådan hade man också kunnat stärka tilliten och sammanhållningen i det här landet.

(Applåder)

Samuel Gonzalez Westling (V)
Anf. 34 Samuel Gonzalez Westling (V)

Fru talman! Det är ingen hemlighet att Vänsterpartiet inte är en stark förespråkare för bemanningsföretag, snarare tvärtom. Vi tycker inte att de lämpar sig på den svenska arbetsmarknaden.

Undersökningar visar att statliga myndigheter i allt större utsträckning anlitar bemanningsföretag både i myndigheternas stödfunktioner och för arbete i myndigheternas kärnverksamhet, det vill säga i myndighetsutövningen. Vid sidan av det uppenbara problemet med att privata företag verkar i statliga myndigheter och därmed får ett myndighetsinflytande finns ytterligare problem med detta. Det skapar till exempel en uppdelning av personalen så att de inhyrda får en högre tröskel till delaktighet och inflytande på jobbet. Vi i Vänsterpartiet anser därför att regeringen i sin arbetsgivarpolicy uttryckligen borde verka för att myndigheter slutar använda bemanningsföretag.

Fru talman! Arbetslösheten bland personer med funktionsnedsättning är högre än för befolkningen totalt. Personer med funktionsnedsättning som söker jobb ska bemötas utifrån sina resurser och tillgångar och inte utifrån vilka hinder som finns. Mot den bakgrunden bör regeringen återuppta satsningen på praktikplatser inom staten. Den här gången bör den omfatta färre myndigheter och ha ett tydligare fokus på att praktikplatsen ska leda till ett arbete.

Vi står naturligtvis bakom alla våra reservationer i betänkandet, men jag vill yrka bifall endast till reservation 7.

Även om många av rättsväsendets fastigheter ägs av Specialfastigheter hyr rättsväsendet lokaler också av privata fastighetsägare. När samhällsviktiga fastigheter ägs av bolag med kopplingar till grov kriminalitet är det mycket allvarligt. Att bolag med kopplingar till grov kriminalitet har möjlighet att tjäna pengar på skattefinansierad verksamhet är inget annat än ett rent haveri. Att samhällsnyttiga fastigheter säljs ut eller byggs och förvaltas av privata fastighetsbolag är även ett generellt problem. Det är inte rimligt att privata ägare kan göra stora vinster på fastigheter som används för skattefinansierade verksamheter som polishus, domstolar och anstalter.

För att bättre kunna styra samhällsutvecklingen behöver det gemensamma ägandet öka i stället för att minska. Därför bör regeringen ta initiativ till att återförstatliga alla fastigheter, som polishus, häkten, domstolar och anstalter, i syfte att stoppa kriminella från att göra vinster på sådan verksamhet.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 16.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2025-03-19
Förslagspunkter: 8, Acklamationer: 7, Voteringar: 1
Stillbild från Beslut 2024/25:FiU25, Beslut: Statlig förvaltning och statistikfrågor

Beslut 2024/25:FiU25

Webb-tv: Beslut: Statlig förvaltning och statistikfrågor

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

Inga riksdagsskrivelser har ännu utfärdats för det här ärendet. För vissa ärenden utfärdas inga riksdagsskrivelser.

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Den statliga myndighetsstrukturen

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:1174 av Larry Söder (KD),

    2024/25:1380 av Matheus Enholm m.fl. (SD) yrkande 4,

    2024/25:2604 av Adam Reuterskiöld (M) yrkande 2 och

    2024/25:3057 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 26.
    • Reservation 1 (MP)
  2. Statliga myndigheters effektivitet

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:2604 av Adam Reuterskiöld (M) yrkandena 1, 3 och 4,

    2024/25:2727 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1 och 2,

    2024/25:2806 av Sten Bergheden (M) yrkande 2 och

    2024/25:2926 av Sten Bergheden (M).
  3. Digitalisering och it i den statliga förvaltningen

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:83 av Mattias Bäckström Johansson (SD),

    2024/25:2723 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),

    2024/25:2952 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkandena 9 och 10 samt

    2024/25:3136 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 10.
    • Reservation 2 (S)
    • Reservation 3 (C)
  4. Åtgärder för hållbar utveckling i de statliga myndigheterna

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:1484 av Helena Gellerman (L) och

    2024/25:2615 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 4.
    • Reservation 4 (MP)
  5. Staten som arbetsgivare

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:196 av Ciczie Weidby m.fl. (V) yrkande 15,

    2024/25:1259 av Dzenan Cisija och Johan Büser (båda S) och

    2024/25:1922 av Nadja Awad m.fl. (V) yrkande 7.
    • Reservation 5 (V)
  6. Statens fastighetsförvaltning

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:5 av Robert Stenkvist (SD),

    2024/25:1056 av Christofer Bergenblock och Catarina Deremar (båda C),

    2024/25:1904 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkande 6,

    2024/25:1956 av Lili André (KD) och

    2024/25:3195 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkande 3.
    • Reservation 6 (S)
    • Reservation 7 (V)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 6 (S)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S093013
    SD620010
    M60008
    C20004
    V00213
    KD17002
    MP16002
    L15001
    -1100
    Totalt191942143
    Ledamöternas röster
  7. Försäljning av statliga bolag

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:2380 av Jesper Skalberg Karlsson och Louise Meijer (båda M) yrkandena 1 och 4 samt

    2024/25:2977 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkande 3.
  8. Statistikfrågor

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:554 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 17,

    2024/25:1031 av Magnus Berntsson (KD) och

    2024/25:1816 av Peter Ollén (M).
    • Reservation 8 (V)

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.