Stärkt rätt till skadestånd för brottsoffer

Betänkande 2021/22:CU20

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
31 maj 2022

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

Hela betänkandet

Beslut

Brottsoffers rätt till skadestånd ska stärkas (CU20)

Brottsoffer ska få utvidgad rätt till skadestånd och möjlighet att få ut sitt skadestånd. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Ändringarna som regeringen föreslår handlar i korthet om att

  • åstadkomma en kraftig höjning av nivåerna på kränkningsersättning
  • utvidga rätten till kränkningsersättning för poliser och andra yrkesgrupper med särskild beredskap
  • stärka rätten till ersättning för efterlevande anhöriga genom en ny form av ideell ersättning, en så kallad särskild anhörigersättning
  • utvidga möjligheterna för ett brottsoffer att utmäta gärningspersonens frihetsberövandeersättning
  • ändra företrädesordningen vid löneutmätning, så att fordringar som gäller skadestånd på grund av brott går före oprioriterade fordringar.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2022, med undantag för lagändringen om ändrad företrädesordning vid löneutmätning som börjar gälla den 10 september 2022.

Vidare riktar riksdagen en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen som upprepar det som riksdagen förde fram i ett tillkännagivande 2021. Riksdagen anser att regeringen snarast bör tillsätta en utredning om effektivare utbetalning av ersättning till brottsoffer genom att staten betalar ut skadeståndet efter att domen på skadestånd börjat gälla. Tillkännagivandet grundas på förslag i motioner. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner.

Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Bifall till motioner med tillkännagivande om att regeringen snarast bör tillsätta en utredning i enlighet med 2021 års tillkännagivande om effektivare utbetalning av ersättning till brottsoffer genom statens omsorg. Avslag på övriga motioner.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 17
Propositioner: 1

Från regeringen

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2022-05-10
Justering: 2022-05-19
Trycklov: 2022-05-20
Reservationer: 6
Betänkande 2021/22:CU20

Alla beredningar i utskottet

2022-04-26, 2022-05-10

Brottsoffers rätt till skadestånd ska stärkas (CU20)

Brottsoffer ska få utvidgad rätt till skadestånd och möjlighet att få ut sitt skadestånd. Civilutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag. Ändringarna som regeringen föreslår handlar i korthet om att

  • åstadkomma en kraftig höjning av nivåerna på kränkningsersättning
  • utvidga rätten till kränkningsersättning för poliser och andra yrkesgrupper med särskild beredskap
  • stärka rätten till ersättning för efterlevande anhöriga genom en ny form av ideell ersättning, en så kallad särskild anhörigersättning
  • utvidga möjligheterna för ett brottsoffer att utmäta gärningspersonens frihetsberövandeersättning
  • ändra företrädesordningen vid löneutmätning, så att fordringar som gäller skadestånd på grund av brott går före oprioriterade fordringar.

Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 juli 2022, med undantag för lagändringen om ändrad företrädesordning vid löneutmätning som föreslås börja gälla den 10 september 2022.

Vidare föreslår utskottet att riksdagen riktar en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen som upprepar det som riksdagen förde fram i ett tillkännagivande 2021. Utskottet anser att regeringen snarast bör tillsätta en utredning om effektivare utbetalning av ersättning till brottsoffer genom att staten betalar ut skadeståndet efter att domen på skadestånd börjat gälla. Tillkännagivandet grundas på förslag i motioner. Utskottet föreslår att riksdagen säger nej till övriga förslag i motioner.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2022-05-25
Debatt i kammaren: 2022-05-30
Stillbild från Debatt om förslag 2021/22:CU20, Stärkt rätt till skadestånd för brottsoffer

Debatt om förslag 2021/22:CU20

Webb-tv: Stärkt rätt till skadestånd för brottsoffer

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 65 Sanne Lennström (S)

Fru ålderspresident! I dag debatterar civilutskottet CU20 Stärkt rätt till skadestånd för brottsoffer. Det är inte vilket betänkande som helst, för enligt vår justitieminister Morgan Johansson är detta den största satsningen på brottsoffers rätt till skadestånd på flera decennier. Det här är både historiskt och angeläget.

Brott ska alltid förhindras genom proportionerliga straff och satsningar på exempelvis skolan. Utan brott inga brottsoffer. Men i de fall där brott inte kan förhindras måste samhället göra vad det kan för att minska skadeverkningarna av brott och hjälpa de brottsutsatta. Det här handlar till stor del om den upprättelse som behövs för den kränkning som en person har blivit utsatt för. Att stärka brottsoffers ställning och minska skadeverkningarna av brott är en prioriterad fråga för vår socialdemokratiska regering.

Förslagen vi behandlar här i dag handlar bland annat om att kraftigt höja nivåerna på kränkningsersättning genom att i lag tydliggöra och stärka upprättelsefunktionen och därigenom stärka brottsofferperspektivet vid bestämmandet av ersättningens storlek. Det rör sig om mer eller mindre fördubblade nivåer jämfört med i dag.

Dessa förändringar kommer inte minst att göra stor skillnad för personer som har blivit utsatta för våld i nära relation. Det beror på att en av omständigheterna som ska beaktas vid den nya skälighetsbedömningen är om handlingen är riktad mot någon som den skadeståndsskyldige har eller tidigare har haft en relation till.

Fru ålderspresident! Förutom att höja ersättningsnivåerna kraftigt måste vi göra det lättare för brottsoffer att få ut sitt rättmätiga skadestånd. Det gör vi genom att utvidga möjligheterna att utmäta frihetsberövandeersättning till förmån för brottsoffer. Dessa pengar har tidigare inte kunnat utmätas men ska nu kunna utmätas till de brottsdrabbades förmån.

Även då det otänkbara sker - då en pappa, syster eller son inte kommer hem igen - behöver det finnas en ersättning. Samhället kan aldrig ersätta någon som har förlorat en nära anhörig till följd av ett brott, men det vi gör med dagens betänkande är att införa en ny så kallad anhörigersättning. Ersättning kan i bästa fall ge dessa anhöriga en viss kompensation för den chock, förtvivlan och maktlöshet som många anhöriga kan känna när de har förlorat någon till följd av ett brott.

En annan grupp som får förstärkta möjligheter till ersättning är poliser som exempelvis blir utsatta för hårda sparkar i tjänsten. Det är viktigt att poängtera att poliser inte ska behöva tåla vilka kränkningar som helst i sin tjänst. Regeringens förslag har välkomnats av Polisförbundet.

Dessa reformer kommer att träda i kraft den 1 juli 2022.

Fru ålderspresident! Det finns i detta betänkande ett tillkännagivande till regeringen. Det handlar om att regeringen snarast bör tillsätta en utredning för att få till en effektivare utbetalning av ersättning till brottsoffer via staten.

Det här är inte någonting nytt. Ett sådant här tillkännagivande finns, från förra året, redan på bordet från justitieutskottets sida. Med anledning av det har vi tagit steg mot detta, bland annat genom att Brottsoffermyndigheten har lanserat en så kallad ersättningsguide för att tillgodose brottsoffers behov av individualiserad information om vilken möjlighet man har att få ersättning.

I dag skapar vi möjligheter att fördubbla kränkningsersättningen. Vi har också vidtagit åtgärder för att utmäta frihetsberövandeersättningen till brottsutsatta. Mer om utmätning kommer i nästa debatt som civilutskottet ska ha här i dag.

Visst skulle staten kunna betala ut ersättning till brottsoffret efter det att domen om skadestånd har vunnit laga kraft, men det är inte helt oproblematiskt. Det skulle till exempel minska incitamenten att teckna överfallsskydd i den egna hemförsäkringen. Det skulle också drabba brottsoffer som inte får sin sak prövad i domstol. Det skulle inte minst innebära en kostnadsökning för staten.

Vår regering vill dock alltid göra det så smidigt som möjligt för brottsoffer att få ut sin ersättning. Detta är en fråga om ekonomisk upprättelse, och det finns som sagt ett tillkännagivande sedan tidigare.

Eftersom det redan finns ett tillkännagivande ser inte vi socialdemokrater i civilutskottet det som nödvändigt att rikta ytterligare ett tillkännagivande. Därför yrkar jag bifall till reservation 6.

(Applåder)


Anf. 66 Ellen Juntti (M)

Fru ålderspresident! I dag ska vi som sagt debattera betänkandet gällande stärkt rätt till skadestånd för brottsoffer. Jag börjar med att yrka bifall till reservation 2, som gäller kränkningsersättning för yrkesgrupper med särskild beredskap.

I propositionen lämnas förslag för att stärka brottsoffrets rätt till skadestånd och möjlighet att få ut den ersättningen. Skadeståndet ger brottsoffret upprättelse för den kränkning som brottsoffret har blivit utsatt för genom brott. Bland annat föreslås en höjning av kränkningsersättningen - skadeståndet fördubblas i de flesta fall. Detta har vi moderater drivit på för i flera år, för vi står på brottsoffrens sida.

I dag får en person som har blivit utsatt för en våldtäkt mellan 100 000 och 125 000 kronor. Detta kommer efter att vi har tagit beslut i det här ärendet i stället att bli mellan 200 000 och 250 000. Äntligen kommer regeringen med förslag gällande detta. Det är naturligtvis bra, även om det har tagit många år.

Det införs också en ny form av ideell ersättning, så kallad anhörigersättning, som innebär att en person som orsakar någon annans död genom brott ska betala ersättning till en person som stod den avlidne särskilt nära. Det är en ersättning för olika känslor, såsom chock, förtvivlan och maktlöshet. Detta är naturligtvis bra. Ersättningen ska betalas utöver dagens anhörigersättning.

Fru ålderspresident! En person som har varit frihetsberövad får ersättning från staten om personen inte blir dömd för brottet. Det kan bli mycket stora summor om personen till exempel varit häktad för våldtäkt eller en gängskjutning och har varit häktad i många månader.

I dag kan dessa pengar inte utmätas för fordringar som avser skadestånd på grund av brott. Detta innebär att en person som får frihetsberövandeersättning kan lämna häktet med flera hundra tusen kronor på fickan. Inget kan göras åt detta, trots att personen har blivit dömd att betala skadestånd till exempelvis en kvinna som han har våldtagit tidigare, i ett annat ärende.

Det här är djupt upprörande. Många brottslingar har en massa skulder till brottsoffer som de aldrig kommer att betala. Detta kommer att ändras med det här lagförslaget, vilket naturligtvis är väldigt bra och helt enkelt nödvändigt för att människor ska ha tilltro till rättssamhället.

Fordringar som avser skadestånd på grund av brott ska få företräde framför oprioriterade fordringar vid löneutmätning.

Fru ålderspresident! Stärkt rätt till skadestånd för brottsoffer är en fråga som vi moderater drivit länge. Vi har arbetat för en fördubbling av kränkningsersättningen i förhållande till dagens nivåer. Vi har även arbetat för bättre förutsättningar för utmätning av frihetsberövandeersättning för fordringar som avser skadestånd på grund av brott. Därför välkomnar vi de här förslagen. Detsamma gäller förslaget om särskild anhörigersättning, som jag nämnde tidigare.

När det gäller kränkningsersättning för poliser och andra yrkesgrupper med särskild beredskap lämnas förslag som syftar till att fler ska få denna kränkningsersättning. Det är också en fråga som vi moderater har drivit på i förut. I dag ställs alldeles för höga krav för att poliser och andra yrkesgrupper med särskild beredskap ska kunna få rätt till skadestånd i form av kränkningsersättning när de utsätts för brott. Det är djupt otillfredsställande. Att till exempel spotta en polis i ansiktet bör alltid leda till skadestånd. Detsamma bör gälla när poliser utsätts för våld som kan jämföras med misshandel av normalgraden.

Regeringen vill införa en särskild bestämmelse i skadeståndslagen där det anges att om den som utsätts för brott i tjänsten får anses ha en särskild beredskap för angreppet ska det vid bedömningen av om kränkningen är allvarlig särskilt beaktas om angreppet riktar sig mot den angripnes privata sfär eller är fysiskt. Tyvärr innebär den föreslagna bestämmelsen inte någon större förbättring i förhållande till dagens regler. Detta har framförts från olika domstolar.

Mot denna bakgrund har till exempel Hovrätten för Västra Sverige svårt att se behovet av en lagändring. Göteborgs tingsrätt ifrågasätter om förslaget kommer att leda till att fler angrepp ger rätt till ersättning. Uppsala universitet skriver att den föreslagna lagändringen kanske inte kommer att få någon särskilt stor betydelse för att uppnå syftet att fler poliser och andra yrkesgrupper ska få ersättning.

Risken är alltså stor att förslaget i praktiken inte kommer att leda till någon ökad möjlighet till kränkningsersättning för poliser och andra yrkesgrupper. Det är väldigt dåligt. Det är lika kränkande för en polis att få en spottloska i ansiktet som för vilken annan människa som helst. Det är faktiskt väldigt kränkande. Regeringen bör därför snarast återkomma till riksdagen med ett förslag där särbehandling av poliser och andra yrkesgrupper med särskild beredskap i stället görs till ett uttryckligt undantag i skadeståndslagen.

Fru ålderspresident! Till sist vill jag lyfta upp frågan gällande effektivare utbetalning av skadestånd till brottsoffer. Det som gäller i dag är att brottsoffret kan behöva göra flera ansökningar hos olika instanser för att få ut den ersättning som denne har rätt till enligt beslut i domstol. Det är mycket dåligt ur brottsofferperspektivet. Det är orimligt att brottsoffret måste lägga ned en massa tid och kraft för att få den tilldömda ersättningen samtidigt som brottsoffret kanske fortfarande mår väldigt dåligt efter till exempel en våldtäkt som tar mycket lång tid att läka.

Därför är det mycket bra att vi får igenom ett tillkännagivande om att regeringen ska tillsätta en utredning gällande effektivare utbetalning av ersättning till brottsoffer genom Brottsoffermyndighetens försorg. Brottsoffermyndigheten ska naturligtvis sedan kräva tillbaka pengarna från den dömde gärningsmannen. Detta har riksdagen redan tidigare tillkännagivit, men regeringen har inte presenterat något förslag om detta. Det fanns inte heller med i direktiven till den utredning som ligger till grund för propositionen. Jag satt med i den utredningen och försökte faktiskt många gånger lyfta frågan om att vi skulle försöka få in det här. Det gick inte, eftersom regeringen inte hade det i sitt direktiv. Men nu får vi alltså ett tillkännagivande om det här för att öka trycket på att regeringen ska leverera det.

Jag blir lite förundrad när den socialdemokratiska ledamoten säger att det är en prioriterad fråga för Socialdemokraterna att minska skadeverkningarna för brottsoffret och göra det lättare för brottsoffret att få kränkningsersättningen. Det stämmer faktiskt inte. Socialdemokraterna är det enda parti som har reserverat sig mot förslaget om den här utredningen, som alltså går ut på att brottsoffren lättare ska få det utdömda skadestånd som de har rätt till. Alla andra partier står bakom det tillkännagivandet. Socialdemokraterna är det enda parti som är emot förslaget om att brottsoffren lättare ska få sin kränkningsersättning.

Att detta är en prioriterad fråga och att man vill göra det lättare stämmer verkligen inte när det gäller Socialdemokraterna. Som sagt - detta kan man trycka på flera gånger - är Socialdemokraterna det enda parti som är emot att man ska tillsätta den här utredningen. Det är illa att de är emot det. Men vi moderater tycker att det är bra att vi får det här tillkännagivandet. Vi kommer att trycka på regeringen för att detta också ska verkställas, för vi står på brottsoffrens sida.


Anf. 67 Angelica Lundberg (SD)

Fru ålderspresident! Jag yrkar bifall till reservation 3.

Skadeståndslagen 2 kap. 3 § fastslår att "den som allvarligt kränker någon annan genom brott som innefattar ett angrepp mot dennes person, frihet, frid eller ära skall ersätta den skada som kränkningen innebär". Den här lagstiftningen tar sikte på att ekonomiskt kompensera för de känslor av skam, förnedring och rädsla som ett offer drabbas av vid ett angrepp mot den personliga integriteten.

Förra året anmäldes 9 240 våldtäkter, vilket var en ökning med 4 procent från året innan. Antalet sexuella ofredanden ökade med 11 procent 2021 jämfört med 2020. Våldet runt oss blir allt grövre och eskalerar snabbt. Otryggheten breder ut sig i vårt land. I min hemstad Jönköping är var tredje kvinna rädd för att gå ut i sitt eget bostadsområde på kvällen. Den socialdemokratiska regeringen har helt tappat greppet om situationen. De är inte kapabla att fixa det de har ställt till med, och de har inte förmågan att göra Sverige bra igen. Vi är därför många som räknar ned de drygt 100 dagar som är kvar till valet.

Med det sagt, fru ålderspresident, välkomnar Sverigedemokraterna förslag som stärker brottsoffers ställning och rätten till skadestånd. Regeringens mål är att kränkningsersättningen ska fördubblas. Även om vissa remissinstanser är tveksamma till att detta kommer att bli utfallet är intentionen såklart rätt. En ekonomisk kompensation är självklart aldrig tillräcklig för att helt gottgöra den kränkning någon utsatts för, men det är en del i upprättelsen som är tänkt att bidra till att återupprätta offrets självkänsla. Att skadeståndets storlek också reflekterar hur samhället ser på brottet är viktigt.

Regeringen föreslår också att fordringar som avser skadestånd på grund av brott ska få viss förtur vid löneutmätning hos kronofogden och att viss ersättning som någon får för att ha suttit frihetsberövad ska kunna utmätas om denne i sin tur har skulder till ett brottsoffer. Men som vanligt när det kommer till den här regeringens förslag är det inte tillräckligt. Man spacklar igen några hål i fasaden men låter grunden förfalla. För mig, och säkert för många fler, är det självklart att om någon som har en skuld till ett brottsoffer får in pengar ska dessa pengar användas till att betala av på skulden. Alla intäkter ska vara utmätbara. Man ska helt enkelt göra rätt för sig.

Jag är glad att utskottet riktar ytterligare ett tillkännagivande till regeringen om att snarast tillsätta en utredning med syftet att staten ska betala ut skadestånd till brottsoffer och sedan ansvara för indrivningen gentemot gärningspersonen. Det ska inte vara ett brottsoffers uppgift att själv gå igenom den långa och många gånger krångliga process det innebär att få de pengar man har rätt till.

Fru ålderspresident! Regeringen har ett mål om 26 200 poliser till utgången av 2024. Det skulle innebära ungefär 244 poliser per 100 000 invånare. År 2021 var siffran 205 poliser per 100 000 invånare. Vi är bland de sämsta i EU när det kommer till polistäthet. Statistik visar att polistätheten per 100 000 invånare till exempel i Tyskland är 300, i Frankrike 320 och i Spanien 360.

Det är inte troligt att regeringen ens lyckas nå det målet. Det verkar inte heller vara så viktigt för regeringen vilken typ av poliser vi får eftersom man hela tiden sänker kraven för att komma in på polisutbildningen. Regeringen har till och med avskaffat språkkravet. Det krävs alltså inte längre att man kan svenska språket för att jobba som polis i Sverige.

För att fler lämpade ska vilja söka sig till polisyrket och också jobba kvar krävs, förutom rimliga löner och stöttning från politiken för att till fullo kunna utföra sitt uppdrag, även att vi gör jobbet attraktivt.

Om någon spottar en busschaufför eller ett kassabiträde i ansiktet kan offret få ut en kränkningsersättning. Det är självklart. Några yrkesgrupper särbehandlas dock negativt. När det gäller bland annat poliser är det i lagens mening mer okej att spotta dem i ansiktet eller på andra sätt kränka dem.

Så här kan vi inte ha det. Det finns ingen del av polisutbildningen där man övar på att bli kränkt. Man övar på att möta våld, och man är beredd på att möta våld. Men man ska inte som polis, ordningsvakt eller sjukvårdspersonal inom psykiatrin behöva tåla att bli kränkt. Därför måste rätten till kränkningsersättning vara lika för alla, oavsett yrkesgrupp.

Sammanfattningsvis, fru ålderspresident: Ett höjt skadestånd för brottsoffer är något som vi väntat på länge. Den som blir utsatt för ett brott ska också få upprättelse. Men regeringens förslag lämnar kvar hål i lagstiftningen. Man fortsätter att behandla bland annat poliser annorlunda och hävdar att de ska tåla att bli kränkta mer än vi andra. Det borde vara tvärtom. Den som inte ens respekterar polisen har troligtvis inte heller så mycket respekt för de andra värderingar och normer som vi bygger vårt samhälle på.

Vidare borde tillgångar som tillfaller någon som har en skuld användas för att betala av på skulden, framför allt om det finns ett brottsoffer som väntar på sin upprättelse. Att det inte är så i dag är förbluffande.

Dessutom: Våldtar man någon under tortyrliknande förhållanden i 17 timmar ska man inte kunna få ut 840 000 kronor i skadestånd. Det ska bara inte vara möjligt. Här lämnar regeringen walkover. Det finns inga förslag för att förhindra att detta sker igen.

Fru ålderspresident! Jag vill slutligen säga att jag ser med tillförsikt på att den konservativa och handlingskraftiga regering som kan tillträda efter valet i höst kommer att agera omedelbart och kraftfullt för att vända trenden, täppa igen hålen i lagstiftningen och påbörja arbetet med att göra Sverige bra igen. Den nuvarande regeringen har uppenbart misslyckats.


Anf. 68 Malin Björk (C)

Fru ålderspresident! Den som blir utsatt för ett brott orsakas så gott som alltid ett lidande, en skada och en kränkning. Därför har brottsoffer rätt till ersättning, men då gäller det förstås att först kunna hitta den skyldige och döma den personen till ansvar.

Men även i dessa fall, när en domstol slagit fast att den som begått gärningen ska betala skadestånd till offret, är det långt ifrån självklart att brottsoffret verkligen får några pengar. Det är en lång och snårig process som väntar den som fått rätt till ersättning. Och det är faktiskt den drabbade som måste se till att driva på i den processen - detta efter att brottsoffret redan genomgått en eller kanske ett par domstolsförhandlingar om fallet gått vidare från tingsrätt till hovrätt. Det är förhandlingar som ofta kan vara väldigt jobbiga och psykiskt påfrestande för en målsägande. När den delen äntligen är över tar alltså nästa process vid - den om att se till att få ut ersättning.

Vi i Centerpartiet tycker inte att det här är en rimlig ordning. Vi har därför föreslagit att det inte är brottsoffret, utan staten, som ska ta huvudansvaret för att driva in ersättningen till brottsoffer. Det är viktigt att den utsatte alltid kan räkna med att få den ersättning som denne har rätt till, alltså att ersättningen verkligen betalas ut. Om staten tar det ansvaret får sedan staten se till att driva in skulden från den dömde förövaren.

Det är bra att så gott som alla partier här i riksdagen tycker som vi, och det är välkommet att vi har ett tillkännagivande om detta som sju av åtta partier står bakom.

Fru ålderspresident! I det lagförslag som vi nu ska anta här i riksdagen ges bättre förutsättningar för ett brottsoffer att kräva ersättning i paritet med kränkningens art och varaktighet. Det är både bra och viktigt. Förhoppningsvis kommer det även att bidra till att i någon mån ge brottsoffret upprättelse när denne tillerkänns en summa som någorlunda motsvarar den skada som denne utsatts för.

I propositionen Stärkt rätt till skadestånd för brottsoffer har regeringen satt upp ett antal kriterier som ska bedömas när det gäller hur allvarlig kränkningen är. Dessa är bland annat om handlingen haft förnedrande eller skändliga inslag, varit ägnad att framkalla allvarlig rädsla för liv eller hälsa eller riktat sig mot någon med särskilda svårigheter att värja sin personliga integritet

Vi i Centerpartiet har inte varit nöjda med de föreslagna kriterierna, utan vi har velat lägga till ytterligare ett par. Ett av dem är om kränkningen haft hatbrottsmotiv, något som Brottsoffermyndigheten förordat. Det andra är om skälet till kränkningen varit personens yrkesutövning. I en sådan grupp - de som kränkts när de utövat sitt yrke - ingår personer i särskild beredskap, som poliser, brandmän och ambulanspersonal. Vi anser förstås att även dessa yrkeskategorier ska omfattas av ett sådant kriterium.

Eftersom vi i Centerpartiet vill vidga begreppet yrkesutövning utöver de grupper som omfattas av begreppet särskild beredskap yrkar jag bifall till vår reservation 1.

Slutligen kan jag konstatera att riksdagen redan riktat färska tillkännagivanden till regeringen om ytterligare inskränkning av det så kallade utmätningsförbudet, alltså möjligheterna att utmäta en dömd gärningspersons tillgångar för att se till att brottsoffret får sina pengar. Det är något som ett par talare har varit inne på tidigare. Vi förväntar oss att regeringen precis som i detta ärende gör verklighet av riksdagsbeslutet.


Anf. 69 Ingemar Kihlström (KD)

Fru ålderspresident! Rättvisa handlar om det rätta handlandet i relation till våra medmänniskor. Rättvisa är ett grundvärde, som i en samhällsgemenskap förutsätter en balans mellan alla människors intressen, rättigheter och skyldigheter.

Denna rättvisebalans rubbas när någon begår ett brott och handlar orätt. Det är då det offentligas uppgift att skipa rättvisa och att återställa balansen så långt det är möjligt.

Det är en väsentlig skillnad mellan att vara ett brottsoffer och att vara drabbad av exempelvis en olyckshändelse eller naturkatastrof. Brottsoffret är berättigat till upprättelse. Detta erhålls bland annat genom att gärningsmannen tar sitt straff och sonar sitt brott. Samhället ska återställa en rättvisa när en orättvisa har blivit begången.

Hela rättsväsendet ska genomsyras av ett tydligt brottsofferperspektiv där brottsdrabbade får ökad uppmärksamhet. Detta innebär ett respektfullt och korrekt bemötande från de aktörer som kommer i kontakt med brottsoffret samt upprättelse genom att rättsväsendet gör sitt yttersta för att klargöra skuldfrågan, utdöma rättvisa straff och se till att skadestånd betalas ut.

Bemötandet av brottsoffer är dock fortfarande i flera avseenden än i dag bristfälligt. Den drabbade möter ifrågasättande, upplever sig fastna i byråkrati och får inte alltid rätt stöd. Den som har tilldömts ett skadestånd i domstol kan inte räkna med att få beloppet utbetalt. Kristdemokraterna välkomnar därför regeringens förslag men anser att ytterligare åtgärder behövs.

Fru ålderspresident! För att värna brottsoffret krävs en förändrad ordning för hur utdömda skadestånd betalas ut. Den nuvarande ordningen innebär att brottsoffret själv måste kräva in det utdömda skadeståndsbeloppet av gärningsmannen. Brottsoffret får hjälp av kronofogden, men det kan också sluta med att brottsoffret själv behöver vända sig till sitt försäkringsbolag eller ansöka om brottsskadeersättning hos Brottsoffermyndigheten. Det är ett förfarande som är krävande och tar lång tid, speciellt när gärningsmannen inte samarbetar.

Vi kristdemokrater anser att det inte är rimligt att brottsoffret själv ska tvingas ägna både tid och kraft åt att kräva in sitt skadestånd. Det är en process som är förenad med obehag för brottsoffret, som återigen måste förklara sig och vädja till den person som åsamkat skada från första början. Dessutom är det en process som inte ens garanterar att brottsoffret faktiskt får den ersättning som utdömts. Om vi vill göra verklighet av propositionens syfte att stärka brottsoffers rätt till skadestånd och möjligheten att få ut sådan ersättning måste denna börda i stället läggas på staten.

Kristdemokraterna föreslår därför att skadeståndsreglerna ska ändras så att staten betalar ut skadestånd direkt till brottsoffret efter en lagakraftvunnen dom. Det blir sedan staten som i sin tur får kräva in pengarna i stället för att denna börda läggs på brottsoffret. På så sätt kan vi värna brottsoffret och förkorta vägen fram till skadeståndsutbetalningen.

Genom de lagförslag som civilutskottet tidigare i betänkandet ställt sig bakom utvidgas brottsoffers rätt till skadestånd och möjligheten att få ersättning. Detta är positivt. Men för att stärka brottsoffers ställning krävs det att samtliga led i ersättningssystemet fungerar. Även det sista ledet i detta system, utbetalningen av ersättningen, måste fungera på ett effektivt sätt.

Vi konstaterar att den nuvarande ordningen för utbetalning av skadestånd innebär att ett brottsoffer kan behöva göra flera ansökningar hos olika instanser för att få ut den ersättning som han eller hon har rätt till enligt domstolens avgörande. Det är inte rimligt att brottsoffer måste lägga ned tid och kraft på att göra sin självklara rätt gällande.

Som redovisats tidigare riktade riksdagen våren 2021, på justitieutskottets förslag, ett tillkännagivande till regeringen om effektivare hantering av ersättning till brottsoffer. Men har något hänt sedan dess? Svaret är nej.

Tillkännagivandet innebar att regeringen borde ha inlett en utredning av en ordning där staten går in och förskotterar det ersättningsbelopp som fastställs av domstolen i samband med att domen vinner laga kraft. Justitieutskottet, som yttrat sig även i detta ärende, anser att regeringen snarast bör tillsätta en utredning. Det är också detta som en majoritet - utom, som nämnts, Socialdemokraterna - ställer sig bakom även i civilutskottet. Regeringens svar är att man tittar på frågan och att den kommer att hanteras i lämplig tid. Det är verkligen hög tid att hantera frågan nu. I tillkännagivandet understryks att det är dags att säkerställa att brottsoffer får sina rättmätiga ersättningar. Därför tillstyrker jag det förslag till tillkännagivande som finns i betänkandet.

Fru ålderspresident! Alla skadestånd som tillkommer gäldenärer ska kunna utmätas. I flera uppmärksammade fall har gärningsmän som begått grova brott själva fått skadestånd som inte har kunnat utmätas. Regeringens proposition åtgärdar detta till viss del men inte i tillräcklig omfattning. Vi menar att den som begått ett brott måste prioritera att betala sin skuld till samhället, både genom påföljder och genom skadestånd. Att en gärningsman själv blir utsatt för falskt åtal eller ärekränkning är ingen tröst för vare sig brottsoffer eller efterlevande. De har en kompromisslös rätt till skadestånd. Kristdemokraterna föreslår därför att alla skadestånd ska kunna utmätas till förmån för brottsoffer och deras efterlevande.

Mot denna bakgrund yrkar jag bifall till reservation 5.

Fru ålderspresident! Det är också viktigt att stärka kränkningsersättningen för yrkesgrupper med särskild beredskap, vilket också ingår i betänkandet.

Detta ärende visar vikten av att lyfta fram brottsoffret vad gäller både bemötande, skydd och upprättelse i vårt land. Dagens tillkännagivande visar att det finns en majoritet i Sveriges riksdag som vill gå längre än propositionen gör i dag. Det är dags att regeringen lyssnar till detta budskap genom praktisk handling och inte bara väntar tills lämpligt tillfälle ges.

Därmed vill jag avsluta med att säga att vi stöder det förslag till tillkännagivande som gjorts i utskottshanteringen och Kristdemokraternas motioner och reservationer i detta betänkande. Men jag väljer som sagt att endast yrka bifall till reservation 5.


Anf. 70 Linda Westerlund Snecker (V)

Fru ålderspresident! Det här är första gången jag deltar i en debatt med civilutskottet, och jag tackar så mycket för det. Jag inser att det är bra att dra lärdomar från olika utskott så att man inte står och säger saker om till exempel antagningen till polisutbildningen som uppenbart inte stämmer. Man behöver fortfarande kunna svenska språket för att komma in på polisutbildningen.

Men den absolut viktigaste lärdom jag har fått med mig från justitieutskottet är att placera ansvaret för ett brott där det hör hemma. Det är då brottsoffret kan få sin upprättelse. Ansvaret för en brottslig handling ska placeras på gärningsmannen så att den personen får ta ansvar för brottet - inte den som har drabbats av brottet och är brottsoffer.

En annan sak är att brottsoffret ska få ekonomisk kompensation av staten för det som personen har blivit utsatt för. Det har länge varit en något bökig process för brottsoffer, som kan innebära både obehag, jobbig och komplicerad administration och ganska många oklarheter.

Jag har själv varit brottsoffer två gånger och ansökt om just detta skadestånd. Det var tingsrättens målnummer som skulle fyllas i. Det skulle vara rätt datum och rätt tingsrätt - formulär som man kan tycka ska vara mycket lättare att fylla i än i dag. Man ska också kolla upp sin försäkring - om den kan gå in och uppfylla kraven - innan man kan ansöka om detta.

Det är inte en superenkel process. Ofta är brottsoffret också i en ganska skör situation. Alla partier är i dag överens om att detta ska bli lättare - alla utom regeringspartiet Socialdemokraterna.

I Norge tillämpas en modell där ansökan om brottsskadeersättning sänds direkt till motsvarigheten till Brottsoffermyndigheten. Myndigheten gör sedan en bedömning av huruvida brottet har skett och om det i så fall ska göras en utbetalning direkt till brottsoffret. Sedan är det myndigheten, staten, som driver in skadeståndet från gärningspersonen. Detta är ett system som är extremt mycket bättre för brottsoffret och som fungerar precis så som Vänsterpartiet anser att det ska fungera i dag.

Regeringen föreslår nu en lagändring för att utvidga brottsoffrets rätt till skadestånd och möjligheten att få ut ersättning. Det övergripande syftet med lagändringen är att stärka brottsoffrets ställning och minska skadeverkan av brott. Detta är bra, och Vänsterpartiet stöder propositionen.

Ett annat förslag som inte behandlas i detta betänkande men som jag ändå tycker är rimligt att lyfta och som borde bli verklighet - man kan väl skicka in det också till regeringspartiet Socialdemokraterna, som ändå ska behandla så otroligt många tillkännagivanden - är att brottsoffret borde få behålla sitt målsägandebiträde, för att målsägandebiträdet ska kunna vara med i arbetet för att få rätt till skadestånd från förövaren och/eller försäkringsbolaget eller brottskadeersättningen. Det handlar om att vi förlänger målsägandebiträdets förordnande till dess att brottsoffret har fått sin ersättning.

En liknande ändring gjordes nyligen för barn som har bevittnat brott. Barnets särskilda företrädare vid brottet får ett förlängt förordnande så att företrädaren också kan få ansvar för att skadestånd eller brottsskadeersättning kommer barnet till del. Den ändringen borde kunna göras här och nu och skulle vara välkommen för alla de brottsoffer som är drabbade av brott i dag och har rätt till brottsofferskadeståndet.

Vi ser fram emot att regeringen fortsätter att arbeta med tillkännagivandet, som nästan alla riksdagspartier står bakom.

Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 31 maj.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2022-05-31
Förslagspunkter: 6, Acklamationer: 2, Voteringar: 4
Stillbild från Beslut 2021/22:20220531CU20, Beslut

Beslut 2021/22:20220531CU20

Webb-tv: Beslut

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Regeringens lagförslag

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till
    1. lag om ändring i utsökningsbalken,
    2. lag om ändring i skadeståndslagen (1972:207),
    3. lag om ändring i brottsskadelagen (2014:322).Därmed bifaller riksdagen proposition 2021/22:198 punkterna 1-3 och avslår motionerna

    2021/22:3778 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 1 och

    2021/22:3787 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 3.
  2. Allmänt om bestämmandet av kränkningsersättning

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2021/22:4595 av Ola Johansson och Johan Hedin (båda C) yrkande 2.
    • Reservation 1 (C)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (C)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S850015
    M590011
    SD53008
    C02803
    V22005
    KD19003
    L16004
    MP13003
    -1001
    Totalt26828053
    Ledamöternas röster
  3. Kränkningsersättning för yrkesgrupper med särskild beredskap

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2021/22:2528 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkande 40,

    2021/22:3781 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 14,

    2021/22:4628 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkande 2 och

    2021/22:4634 av Viktor Wärnick m.fl. (M).
    • Reservation 2 (M, KD)
    • Reservation 3 (SD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (M, KD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S850015
    M059011
    SD00538
    C28003
    V22005
    KD01903
    L16004
    MP13003
    -1001
    Totalt165785353
    Ledamöternas röster
  4. Särskild anhörigersättning

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2021/22:4533 av Robert Hannah m.fl. (L) yrkande 2.
    • Reservation 4 (L)
  5. Utmätning till förmån för brottsoffer

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2021/22:4627 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 2 och

    2021/22:4628 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkande 3.
    • Reservation 5 (M, SD, KD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 5 (M, SD, KD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S850015
    M059011
    SD05308
    C28003
    V21006
    KD01903
    L16004
    MP13003
    -1001
    Totalt164131054
    Ledamöternas röster
  6. Utbetalning av skadestånd till brottsoffer

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om effektivare utbetalning av skadestånd till brottsoffer och tillkännager detta för regeringen.Därmed bifaller riksdagen motionerna

    2021/22:197 av Mikael Larsson (C),

    2021/22:429 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),

    2021/22:455 av Linda Westerlund Snecker m.fl. (V) yrkande 11,

    2021/22:2561 av Ann-Christine From Utterstedt m.fl. (SD) yrkande 12,

    2021/22:3579 av Johan Hedin m.fl. (C) yrkande 38,

    2021/22:3778 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 2,

    2021/22:3974 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 83,

    2021/22:4031 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 51,

    2021/22:4187 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 16,

    2021/22:4533 av Robert Hannah m.fl. (L) yrkande 1,

    2021/22:4595 av Ola Johansson och Johan Hedin (båda C) yrkande 1,

    2021/22:4627 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 1 och

    2021/22:4628 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkande 1.
    • Reservation 6 (S)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 6 (S)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S085015
    M590011
    SD53008
    C28003
    V22005
    KD19003
    L16004
    MP13003
    -1001
    Totalt21185053
    Ledamöternas röster