Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Regelförenkling för företag

Betänkande 2024/25:NU16

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
26 mars 2025

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

PDF
Regelförenkling för företag(pdf, 259 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2024/25:16 Regelförenkling för företag

Beslut

Nej till motioner om regelförenkling för företag (NU16)

Riksdagen sa nej till 37 förslag i motioner om regelförenkling för företag, bland annat med hänvisning till pågående insatser och gällande regelverk.

Förslagen inkom under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om allmänna frågor om regelförenkling för företag, Regelrådet, konsekvensutredningar, handläggningstider och tillståndsprocesser samt kontakter mellan företag och myndigheter.

Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 19

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2025-03-13
Justering: 2025-03-20
Trycklov: 2025-03-20
Reservationer: 8
Betänkande 2024/25:NU16

Alla beredningar i utskottet

2025-01-30, 2025-03-13

Nej till motioner om regelförenkling för företag (NU16)

Näringsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till 37 förslag i motioner om regelförenkling för företag, bland annat med hänvisning till pågående insatser och gällande regelverk.

Förslagen inkom under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om allmänna frågor om regelförenkling för företag, Regelrådet, konsekvensutredningar, handläggningstider och tillståndsprocesser samt kontakter mellan företag och myndigheter.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2025-03-25
Debatt i kammaren: 2025-03-26
Stillbild från Debatt om förslag 2024/25:NU16, Regelförenkling för företag

Debatt om förslag 2024/25:NU16

Webb-tv: Regelförenkling för företag

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anna af Sillén (M)
Anf. 81 Anna af Sillén (M)

Herr talman! Regelförenkling för företag är mer aktuellt än någonsin. I en orolig omvärld där osäkerhet präglar såväl ekonomi som geopolitik behöver vi ett starkt och konkurrenskraftigt näringsliv. Det är företagen som bygger vår välfärd, finansierar vårt försvar och säkrar vår livsmedelsförsörjning. Att förenkla för dem som skapar jobb och driver innovation är därför en av de viktigaste uppgifter vi har. Låt mig därför yrka bifall till utskottets förslag och avslag på samtliga motioner.

Herr talman! I dessa dagar känns det långt ifrån självklart att citera USA:s president, men en gång i tiden var han klokare, hette Ronald Reagan och konstaterade att de mest skrämmande ord en företagare vet är ”I’m from the Government, and I´m here to help”.

I höstas fick jag uppleva hur väl detta tyvärr stämmer. LRF Södermanland arrangerade en så kallad regelsafari och bjöd in politiker och tjänstemän från alla nivåer: kommun, region, riksdag och länsstyrelse. Syftet var att belysa den snårskog av regler den gröna näringen möter. Det var ett utmärkt initiativ. Men när vi hälsades välkomna av gårdsägaren konstaterade hon att vi var på just hennes gård för att ingen annan vågade ta emot oss. Man drog sig för att bjuda hem oss av oro för att det skulle visa sig att man hade missat något.

Där stod vi i den sörmländska myllan på ett av de lantbruk som är en del av en svensk näring som håller absolut världsklass när det gäller såväl miljö- och klimathänsyn som djurskydd och produktkvalitet, och jag skämdes. Jag skämdes för svensk politik, myndighetsutövning och lagstiftning.

Detta är givetvis inte specifikt för Sörmland, utan så här ser det ut över hela landet. Företagare bär ständigt på en oro över att ha missat någon av de närmare 700 regelkrav som lantbruket i snitt har att förhålla sig till.

Svensk regleringsiver och överbyråkratisering har för länge sedan gått över styr. Det är ett hot mot vår egen konkurrenskraft, tillväxt, självförsörjning och säkerhet. Men det bidrar också till en otrygghet hos våra företagare, och det är naturligtvis oacceptabelt.

Vi behöver gå tillbaka till en ordning där bönder får vara bönder och inte byråkrater. Sverige behöver en rejäl avregleringsvåg. En avbyråkratisering som gynnar våra företagare skulle givetvis även bidra till att effektivisera staten, vilket vore en välgärning i sig. Näringslivspolitik är inte raketforskning. Det handlar i stor utsträckning om att inte krångla till det och om att förenkla. Vi måste säkerställa att de regler vi har är relevanta och bidrar till ordning och reda och samhällsnytta och att myndighetsutövningen som ska säkra att de följs är serviceinriktad och rättssäker.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regelförenkling för företag

Herr talman! Ett omfattande förändringsarbete är igång. Den förenklingsresa den moderatledda regeringen och Tidösamarbetet har påbörjat startade med Sveriges EU-ordförandeskap, under vilket man satte konkurrenskraft på agendan.

Vårt oroliga omvärldsläge har sedan förstärkt en sense of urgency som gör att även EU-kommissionen nu kombinerar green med growth och har lanserat förenklingspaket med syfte att bland annat underlätta företagens rapporteringsarbeten. Det är vår moderata EU-parlamentariker Jörgen Warborn som är chefsförhandlare för delar av arbetet med EU:s förenklingspaket.

Här i Sverige har vår moderatledda regering delat in det nationella arbetet med att minska den byråkratiska bördan i tre delar: myndighetsutövning, regelförenkling och implementering av EU-direktiv.

Vad gäller myndighetsutövning har svenska verk och myndigheter i såväl budget som regleringsbrev fått en tydlig uppgift att minska regelbördan och de administrativa kostnaderna för företag samt förbättra bemötande och servicegrad gentemot näringslivet. Det är en tydlig politisk beställning som Myndighetssverige nu har att leverera på. Myndigheterna har vidare fått såväl resurser som ett tydligt uppdrag att korta sina handläggningstider. Även tillståndsprocesserna ska göras mer effektiva, rättssäkra och förutsebara.

Regeringen har vidare tillsatt två funktioner: ett förenklingsråd och ett implementeringsråd. Förenklingsrådet har till uppgift att rensa i befintlig regelflora, och Implementeringsrådets uppdrag är kort och gott att få stopp på svensk gold-plating av EU-direktiv. Det är två breda och långsiktiga grepp som på allvar har potential att minska regelbördan.

Herr talman! Regelförenkling handlar inte bara om att vi ska ha relevant lagstiftning och adekvata regelverk, utan det handlar också om vilken typ av kultur vi vill ha, om förtroende och tillit för vår myndighetsutövning, om respekt för entreprenörskapet och om ett gynnsamt företagsklimat som gör det enkelt, tryggt och lönsamt att vara företagare i vårt land.

Det är företagande som är nyckeln till Sveriges välstånd, och det är fri företagsamhet som är nyckeln till utveckling. Med ett gott företagsklimat stärks förutsättningarna för fler svenska företagsidéer och uppfinningar som inte bara skapar de jobb som finansierar vår gemensamma välfärd utan också gör att vi möter framtiden bättre rustade med nya lösningar för de utmaningar och omställningar som vi ställs inför.

Det är en tydlig företagarlinje och ett gott företagsklimat som möjliggör en större försvarsbudget i osäkra tider, och det är ett gynnsamt företagsklimat och därmed sänkta kostnader för företagen som i sin tur sänker matpriserna, för att nämna några effekter av det viktiga regelförenklingsarbetet.

Notera gärna särskilt detta: Det är alltså inte populistiska utspel som bojkott av svenska företag som stärker svenskarnas ekonomi, utan det är hårt politiskt arbete för ett bättre företagsklimat som ger resultat som kommer att märkas i barnfamiljernas plånböcker.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regelförenkling för företag

Moderaterna har tillsammans med Tidökollegorna inlett en omfattande förenklingsresa. Detta framgår i näringsutskottets betänkande. Där framgår också att det finns ett brett politiskt engagemang i frågan, och det är i grunden bra.

Jag konstaterar att samtliga reservationer lyfter upp frågor som finns med i regeringens beredning av regelförenklingsarbetet. Det skapar förutsättningar för en bra framdrift i det politiska arbetet och därmed för stärkt svensk företagsamhet.

Daniel Vencu Velasquez Castro (S)
Anf. 82 Daniel Vencu Velasquez Castro (S)

Herr talman! Jag tackar Anna af Sillén för anförandet om en angelägen fråga, som jag tror att vi kommer att diskutera mycket under de kommande månaderna med tanke på det stora arbete som EU-kommissionen just nu gör.

Jag noterade att Anna af Sillén i sitt anförande pratade om en avregleringsvåg. Det är absolut något som man kan förespråka, men jag skulle vilja ha lite konkretion om vad Anna af Sillén menar med en avregleringsvåg. Jag skulle inte säga att det är samma sak som en förenklingsvåg. Att avreglera innebär att ta bort saker.

Vi har regler eftersom de har syften. Sedan är det klart att det finns regler som vi måste förbättra. Det är klart att vi behöver förbättra våra regelverk och att vi alltid behöver göra en konsekvensanalys för att se om vissa regelverk är föråldrade eller bara betungande för framför allt små och medelstora företag.

Moderaterna och Tidöpartierna har, i likhet med Anna af Sillén i det anförande vi precis hörde, haft otroligt hög svansföring när det kommer till regelförenklingsfrågan, framför allt under de två gångna mandatperioderna. Nu, herr talman, har de haft makten i snart tre år.

Jag skulle vilja fråga Anna af Sillén: Vilken regelförenkling som Tidöpartierna har gått fram med har skapat fler jobb i Sverige? Vilka regelförenklingar har gjort det enklare för företagen? Vilken regelförenkling har sett till att vi har fler nystartade företag i Sverige?

Anna af Sillén (M)
Anf. 83 Anna af Sillén (M)

Herr talman! Tack, Daniel Vencu Velasquez Castro, för frågorna! Det gläder mig att även Socialdemokraterna nu känner ett stort engagemang i frågan, även om vi saknade en del aktivitet i arbetet under de gångna åtta åren.

Mitt svar på frågan om vad jag menar med en avregleringsvåg är förenklingsarbete, precis ett sådant som vi har satt igång. Förenklingsrådets uppgift tycker jag kanske är det tydligaste svaret på ledamotens frågor. Förenklingsrådet har till uppgift att gå igenom befintligt regelverk och både rensa och förenkla samt lämna förslag om detta till regeringen.

Implementeringsrådet har till uppgift att minska överimplementering för att säkra att vi implementerar EU-direktiv på en nivå som fungerar för svenskt näringsliv och svensk konkurrenskraft.

Den självklara utgångspunkten är att det givetvis behövs regler och att Sverige givetvis behöver lagar, men Moderaterna och Tidöpartierna är besjälade av tanken att vi ska landa på en regleringsnivå som är rimlig och där reglernas existensberättigande innebär att de faktiskt löser samhällsproblem och bidrar till en samhällsnytta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regelförenkling för företag

När det gäller vilka grepp som fungerar bäst i förenklingsarbetet tror jag att nyckelorden här är tålamod och uthållighet. Jag tror mycket på Förenklingsrådets och Implementeringsrådets arbete. Vi har redan sett levererade förslag om detta, men det är oerhört tydligt att det är de långsiktiga, breda greppen som kommer att göra skillnad på allvar för svenska företagare på längre sikt.

Daniel Vencu Velasquez Castro (S)
Anf. 84 Daniel Vencu Velasquez Castro (S)

Herr talman! Det är intressant. Å ena sidan säger man att Socialdemokraterna hade åtta år på sig och att ingenting hände då, vilket givetvis inte är sant, och å andra sidan säger man att det behövs tålamod i regelförenklingsfrågan.

Kan vi förvänta oss att det kommer att ta åtta år med Tidöregeringen tills det kommer ett politiskt förenklingsförslag som skapar jobb i vårt land? Behöver vi vänta ännu längre för att fler företag ska känna att det är enklare att starta företag i Sverige och att deras företag framför allt inte ska gå omkull?

Det som är kärnan i min fråga, herr talman, är att man, när man har hög svansföring, förväntas leverera. Jag tror att väljare, företagare och enskilda – framför allt de löntagare i Sverige som just nu får se sig bli uppsagda – förväntar sig att man levererar på förslagen.

Just nu är det uppenbart att Tidöregeringen kan checka av boxar i sitt avtal, som man skrev på något slott en natt, och säga ”nu har vi infört ett implementeringråd” och ”nu har vi infört ett förenklingsråd”. Jättebra, men det är bara pappersprodukter. Det är klart att de finns, men vad har kommit ut från dem?

Jag kräver inte att man på ett år ska ha kommit med några revolutionerande förenklingar, men Anna af Sillén har inte pekat på en enda. Jag skulle gärna vilja ha konkreta exempel. Kan Anna af Sillén återkoppla om vad som diskuteras just nu? Det vore intressant både för mig, som är i opposition och inte har samma möjlighet till dialog med regeringen, och för de åhörare som lyssnar på denna debatt och som berörs av den rekordlåga tillväxten, den rekordhöga arbetslösheten och de rekordmånga konkurserna för småföretag.

Anna af Sillén (M)
Anf. 85 Anna af Sillén (M)

Herr talman! Tack igen, ledamoten, för frågor! Låt mig bara inledningsvis säga att ingen blir gladare än jag vid tanken på att Tidöpartierna skulle regera i ytterligare åtta år. Låt oss hoppas att det verkligen blir så! Det skulle innebära fortsatt stark framdrift i det viktiga regelförenklingsarbetet.

Jag tycker att man ska komma ihåg den sammantagna bilden. Sverige har stora utmaningar, många av dem skapade av en nonchalans från den tidigare rödgröna regeringen. Det gäller såväl energifrågan, som är oerhört viktig för svenska företag, som trygghetsfrågorna, som även de drabbar svenskt näringsliv. Det här är en regering och ett Tidösamarbete som har jobbat oerhört intensivt med samhällsutmaningar som i allra högsta grad påverkar företagandet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regelförenkling för företag

När det gäller regelförenkling skulle jag tvärtom vilja hävda att jag var väldigt tydlig i mitt anförande med de breda grepp som regeringen har tagit för att förenkla för företagen. Det gäller både enstaka förslag och, kanske framför allt, styrning och ledning. Därför tror jag att uppdraget till Myndighetssverige är oerhört viktigt. Det har getts både i specifika uppdrag till myndigheter och länsstyrelser och i regleringsbrev: De ska regelförenkla och stärka sin service gentemot företagen.

Det finns konkreta exempel på enstaka förslag. Vi vet att papperslösa kvitton, exempelvis, var otroligt uppskattat. Men det är den stora bilden, det stora hävet, det handlar om. Och vi har tålamod, ledamoten Castro! Socialdemokraterna, däremot, tappade tålamodet redan nu och skar ned på sitt regelförenklingsarbete i den senaste budgeten med närmare 30 miljoner kronor. Det driver inget förenklingsarbete.

Elisabeth Thand Ringqvist (C)
Anf. 86 Elisabeth Thand Ringqvist (C)

Herr talman! Tack, Anna af Sillén, för din beskrivning av hur viktigt det här är för konkurrenskraften och hur viktigt det är med bättre regler på EU-nivå! Anna af Sillén beskriver också de tydliga instruktioner som har getts till myndigheter och inrättandet av två nya råd för att komma åt regelförenklingen.

Min fråga, herr talman, är: Hur tycker ledamoten att det rent konkret har gått på två och ett halvt år? Finns det någonting som nu efter två och ett halvt år manar till kritik för att det går för långsamt? Finns det någonting som ledamoten tänker på kring att de nya kriterierna för hur man ska utvärdera regler har blivit väldigt svaga?

Anna af Sillén (M)
Anf. 87 Anna af Sillén (M)

Herr talman! Tack, Elisabeth Thand Ringqvist, för frågorna!

Jag tror att mitt svar på den frågan alltid kommer att vara att jag önskar att det hade gått fortare – absolut. Det är lättare att uppmuntra andra att vara tålmodiga än att vara det själv. Naturligtvis är det här ett område där jag skulle önska att vi ständigt höjde takten. Men jag har stor respekt för att det är stora kvarnar som måste mala i detta, och jag tror återigen att de viktiga delarna kommer att handla om styrning och ledning i arbetet.

När det gäller utredningar, konsekvensutredningar och inte minst Regelrådets arbete kring detta finns det flera förslag från Produktivitetskommissionen, inte minst, om hur man ska stärka det arbetet. Det bereds nu inom Regeringskansliet, och det ska bli intressant att se var man landar där.

Konsekvensutredningar har absolut varit en svaghet generellt i svensk myndighetskultur – och inom svensk politik, måste vi nog ärligt säga. Vi behöver stärka oss när det gäller detta, och jag tror att man i alla lägen kan förbättras här.

Men jag vill också understryka att det är ett väldigt brett arbete igång. Jag tror att man måste se det och låta det ha sin gång. Man måste samtidigt självklart i alla lägen vara beredd att vässa direktiv för att säkra största möjliga effektivitet i det här viktiga arbetet.

Elisabeth Thand Ringqvist (C)
Anf. 88 Elisabeth Thand Ringqvist (C)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regelförenkling för företag

Herr talman! Tack, Anna af Sillén, för försöket till svar!

Låt oss titta på vad Förenklingsrådet har gjort. Det pratades om detta råd redan den dag regeringen tillträdde, och det startade ett och ett halvt år senare. Förenklingsrådet har fått in 152 förslag, varav 8 förslag har kommit från privatpersoner eller enskilda företag. Resten har kommit från företagsorganisationer. Det är jättebra, och de är kända sedan tidigare. Men man kan alltså inte säga att Förenklingsrådet har kommit med någon större succé så här långt, med åtta förslag.

Implementeringsrådet pratades det också om från första dagen av regeringen. Det startades ett och ett halvt år senare. Rådet ska säkerställa att EU-regler inte blir överimplementerade. Tio månader senare, nu i mars, släppte Implementeringsrådet en rapport. De har hittat en anmälningsplikt till vissa typer av rivningsjobb som är överimplementerad. Man måste anmäla detta två gånger, både till kommunen och till en myndighet. Det är bra att det här upptäcks, men på två och ett halvt år är det kanske lite tunt som resultat.

Min fråga är: Har regeringen verkligen tagit de krafttag som krävs? Det här är bra institutioner, men om de inte får den kraft och de resurser som de behöver blir det fortfarande bara en mängd Powerpoints.

Anna af Sillén (M)
Anf. 89 Anna af Sillén (M)

Herr talman! Tack, Elisabeth Thand Ringqvist, för ytterligare frågor kring detta!

Jag skulle säga så här: Succé är det faktum att man nu har de här två viktiga verktygen på plats. Man har ett förenklingsråd med syfte att se över befintlig regelflora och ett implementeringsråd med syfte att motverka gold-plating av EU-direktiv. Det är första gången som Sverige eller en svensk regering tar de greppen. Det är mycket välkommet, och det är väldigt nödvändigt. Jag tycker att man i det läget kan känna förståelse för att uppstartsfasen kan bli något längre än man hade tänkt och önskat.

När jag pratar med ordförandena i de båda råden möter jag inget annat än en stark beslutsamhet att leverera så snabbt och så kraftfullt man kan på sitt uppdrag. Det känner jag ett stort förtroende för.

Låt mig återigen påminna om att den moderatledda regeringen har gjort detta vid sidan av ett antal andra mycket svåra uppgifter när det gäller svenska samhällsutmaningar, som energifrågan, trygghetsfrågan och så vidare. Detta gör vi i en väldigt osäker omvärld som också sätter oss i en svår sits nu när även försvarsfrågan är mer aktuell än vi någonsin skulle vilja att den var.

Succé är alltså det faktum att Sverige har en regering som tänker långsiktigt och rätt i förenklingsarbetet.

Tobias Andersson (SD)
Anf. 90 Tobias Andersson (SD)

Herr talman! Jag yrkar bifall till vår reservation 3 under punkt 2 om Regelrådet och konsekvensutredningar.

Med det sagt skulle jag också vilja reflektera lite kort över den stora enighet som råder på det politiska området. Detta är ett ganska brett betänkande angående alla typer av regelförenklingsfrågor, och där återfinns endast åtta reservationer, varav tre tillhör Sverigedemokraterna.

Det är positivt i grunden att det finns en politisk enighet på det stora hela kopplat till att man i de flesta partier, åtminstone i retoriken, har som politisk ambition att underlätta och skapa bättre förutsättningar för näringslivet att verka utifrån.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regelförenkling för företag

Samtidigt vet vi att det har varit svårt för samtliga regeringar som har haft denna uttryckta ambition att kunna leverera konkret på ett sådant löfte och en sådan önskan. Jag kommer att återkomma lite kring vad vi har hunnit med hittills i Tidöpartierna, men först vill jag betona allvaret i detta.

Vi pratar om att regelbördan enligt Tillväxtverket uppgår till ungefär 370 miljarder årligen för det svenska näringslivet. Det är en summa som är så pass stor att den är svår att sätta fingret på. Men låt oss leka med tanken och låt mig komma med ett hypotetiskt exempel, herr talman: Om vi hade tagit bort dessa 370 miljarder hade de i stället kunnat bli intäkter i företagen, eller snarare kostnader som inte hade uppstått. Då hade de investerats genom anställningar, nya fabriker, modernisering, effektivisering och så vidare. Då hade vi inte bara sett en kraftig ökning av vår tillväxt i Sverige, utan detta hade också renderat i mer skatteinbetalningar, som vi inom politiken hade haft förmånen att fördela och förvalta.

Herr talman! 370 miljarder innebär ett par kärnkraftsreaktorer. Det innebär att vi utan problem hade kunnat rusta upp försvaret utifrån de nysatta höga ambitioner som finns från Tidöpartierna.

Nu är det ju inte riktigt så enkelt, herr talman, som att man bara kan fatta några beslut här och sedan bespara näringslivet 370 miljarder i kostnader för regelbörda. Jag tycker dock att det är rimligt att vi har med oss den siffran i denna debatt för att förstå vilka storheter det rör sig om. Därigenom vet vi också varför denna fråga är så pass viktig.

Det var mot den bakgrunden som Sverigedemokraterna var det första parti i Sveriges riksdag som presenterade en kommittémotion som uteslutande handlade om regelförenklingsfrågor. I den drev vi på för ett systematiskt regelförenklingsarbete, för stärkta konsekvensanalyser, för stopp för överimplementering av EU-direktiv och för ett förenklingsråd, liksom som för enskilda lag- och regellättnader i specifika fall. Stora delar av det vi länge drivit på för har nu blivit verklighet eller är på väg att bli verklighet tack vare Tidöpartiernas aktiva engagemang på detta område, vilket jag naturligtvis ser väldigt positivt på.

Vi kan titta på vad vi åstadkommit hittills – detta lyftes av Anna af Sillén före mig. Vi har nu ett förenklingsråd och ett implementeringsråd på plats. Det innebär i praktiken att det finns organ i statsapparaten vars enda syfte är att se över den befintliga lagstiftningen med befintliga regler och försöka hitta förslag på var man kan underlätta, var man kan skära kostnader och var det inte finns motiv för den lag eller den regel det handlar om – eller för den delen i de fall det handlar om lagar och regler som brister i sitt syfte.

Samtidigt ska rådet titta på all inkommande EU-lagstiftning för att säkerställa att vi i Sverige tillgodogör oss detta på ett sätt som förvisso lever upp till de krav som kommer från EU men som också innebär att vi inte väljer att göra det svårare eller dyrare för svenska företag att efterleva dessa krav än vad det kanske är för företag verksamma i andra medlemsstater inom unionen.

Nu fick vi alldeles nyligen det första förslaget från Förenklingsrådet. Jag tycker att det är värt att nämna i sammanhanget. Detta är ju förhållandevis nyinstallerade organ, och jag ser fram emot att följa deras arbete. Men för att ändå beröra det första förslaget handlar det om att företag ska kunna göra avdrag för ingående moms vid köp eller leasing av alla typer av lätta lastbilar. I nuläget avgör karosstyp om man kan göra den typen av avdrag i sitt företag eller inte.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regelförenkling för företag

Det är nog svårt att motivera varför en typ av lätt lastbil ska vara momsbefriad eller momslättad och en annan inte ska det när de nyttjas på samma sätt av den enskilde företagaren. Det är bra att politiken tittar på det och får detta konkreta inspel. Det är någonting som vi tar med oss in i kommande budgetförhandlingar. Samtidigt innebär det ju att staten då går miste om momsinbetalningar, vilket innebär andra politiska prioriteringar.

Jag hoppas och tror att det kommer att komma fler skarpa förslag från Förenklingsrådet. Ett medskick från politiken är att vi gillar kostnadsneutrala sådana. De gör det lite lättare att förhandla sig fram när man sedan ska diskutera dem mellan olika partier.

Vår utmaning är ju att vi inte kan räkna på de dynamiska effekterna. Det är mycket möjligt att detta momsbortfall, om man går på Förenklingsrådets förslag, hade genererat att fler skaffade en till lätt lastbil i sitt företag eller anställde en till och att vi i slutändan skulle få fördela mer skatteintäkter från politikens sida. Men när vi genomför det kan vi bara räkna statiskt på det bortfall ur statskassan som då uppstår. Det kommer dock säkerligen fler förslag därifrån inom närtid som vi också kan ta med oss.

Jag tycker att det är viktigt när vi nu har installerat dessa nya organ att de berörda, såväl de aktiva inom dessa som de företagare som de är tillsatta och syftar till att främja, vågar komma och uppvakta politiken och säga: Nu har vi ett konkret förslag från Förenklingsrådet. Vad gör ni? De ska också kunna komma till politiken och säga, om så vore fallet: Nu upplever vi att Implementeringsrådet har missat detta. På så vis kan inte minst vi från Tidöpartierna följa upp det vi hitintills har åstadkommit för att säkerställa att det blir så ändamålsenligt som möjligt och når upp till den effekt som var syftet från början. Det blir alltså ett medskick från debatten här i dag till dem det berör.

Jag har nu varit ganska bred i min inramning. Jag tänkte också belysa den reservation jag yrkade bifall till. Den handlar om att det regelråd som inrättades 2018 ska få ett stärkt mandat. Från Sverigedemokraternas sida hade vi gärna sett att det var placerat i Statsrådsberedningen. Nu har vi tre olika typer av råd som ska underlätta för politiken att fatta kloka beslut på detta område. Vem vet, om fem år kanske de har slagits ihop till ett sådant om det anses vara mer ändamålsenligt och framgångsrikt. Men i nuläget har vi tre.

Regelrådet är det som har funnits sedan tidigare. Vi behöver säkerställa att det får ett utökat mandat att kommentera och anmärka på bristfälliga konsekvensanalyser från politiken så att vi kan få ett bättre underlag och säkerställa att de beslut vi fattar i denna kammare träffar på det sätt vi hade för avsikt att de skulle göra. Därför har Sverigedemokraterna länge drivit på i denna fråga.

Lili André (KD)
Anf. 91 Lili André (KD)

Herr talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga motioner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regelförenkling för företag

Företagande är en av grundpelarna för Sveriges välstånd. Små och stora företag skapar jobb, innovation och tillväxt, men många företagare känner att de kvävs av regelbördor och tung byråkrati. I dag debatterar vi betänkandet om regelförenklingar för företag, och jag vill tydligt understryka att denna regering, med Kristdemokraterna i spetsen, från första dag i regeringsställning har prioriterat att göra det enklare att starta och driva företag i Sverige.

Företagare lägger i genomsnitt tio timmar i veckan på administration. Byråkrati bygger en trögrörlig organisation, vilket i sin tur blir kontraproduktivt då företagaren blir mindre flexibel och anpassbar mot exempelvis kund och marknad.

Vi har redan vidtagit en rad viktiga åtgärder för att minska företagens regelbörda. Vi har etablerat Förenklingsrådet, som aktivt arbetar för att identifiera och föreslå förenklingar för svenska företag. Vi har även tillsatt ett implementeringsråd för att säkerställa att EU-regler genomförs på miniminivå utan onödiga extrakrav. Det är av största vikt att våra svenska företag ska kunna konkurrera på lika villkor, och det innebär att vi måste sluta göra det svårare för dem än för deras europeiska konkurrenter.

Herr talman! Vi gör mer. Vi ser det som avgörande att förvaltningsmyndigheternas handläggningstider kortas och att kontakten mellan myndigheter och företag förbättras. Tillståndsprocesser ska vara förutsägbara och effektiva. Här har vi vidtagit åtgärder genom att ge flera myndigheter i uppdrag att se över och effektivisera sina tillståndsprövningar. Dessutom pågår nu en välkommen översyn av miljöprövningsprocessen för att göra den mer flexibel, förutsägbar och tillgänglig. Vi vägrar att acceptera att det tar flera år att få tillstånd för investeringar som kan skapa jobb och tillväxt.

Vi tar också nästa steg för att modernisera och digitalisera företagens myndighetskontakter. Vi vill minska den moment 22-situation som företagarna vittnar om genom att införa en garanti att företag bara behöver lämna en uppgift en gång till myndigheter.

Genom att vidareutveckla plattformar som Verksamt.se säkerställer vi också att företag endast behöver lämna en uppgift en gång, och vi skapar en mer effektiv och smidig process för företagaren.

Herr talman! Världen omkring oss är orolig. Vi ser ett ökat behov av att prioritera Sveriges säkerhet och försvar, och detta kräver ekonomiska resurser och stabilitet. Ett starkt och konkurrenskraftigt näringsliv är avgörande för att vi ska kunna finansiera vårt försvar, trygga våra värderingar och upprätthålla vår välfärd. Vi måste ge svenska företag de bästa förutsättningarna att lyckas, särskilt i tider av osäkerhet och global ekonomisk turbulens.

Sverige är ett land som präglas av tillväxt, innovation, spetskompetens och välfärd. Vi har potential att vara världsledande på flera områden, och därigenom kan vi få fler i arbete, bättre vård, bättre skola samt trygga familjer, vilket leder till en välfärd av högsta klass.

Investerar i Sveriges framtid och genomför reformer som sätter fart på den svenska tillväxten gör vi genom att minska regelkrånglet, och med det skapar vi en mer förutsägbar och företagsvänlig politik.

Jag vill också, herr talman, lyfta fram tre värdeord som vi kristdemokrater har med oss i vårt politiska arbete, nämligen vård, vardag och värderingar. Dessa värdeord bygger på att vi ser till att vårda företagaren så att vi kan förstå denne så att vi kan agera på vardagsnära utmaningar och de grundläggande värderingar som företagaren bygger sitt företag på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regelförenkling för företag

Så sent som i förra veckan hade jag ett öppet och ärligt samtal med representanter för flera företag, och jag fick återigen en värdefull inblick i företagarnas vardag. Företagarna visar en inre motivation och passion för sina företag och samhället. De berörs av dem som är arbetslösa eller inte har utbildning. De berättar också om att alltför mycket tid går åt för att snitsla sig fram genom alla regler och tung administration för att göra rätt. De lyfter också fram en del förenklingar som regeringen har gjort, till exempel att inte behöva redovisa papperskvitton. De digitala kvittona räcker, och det är en stor framgång.

Kristdemokraterna har som grund att politiken är värderingsstyrd. Ett värderingsstyrt ledarskap bygger på det motsatta när det handlar om regelkrångel för företagarna och kostnadsdrivande administration. Svenska företag vill växa, och nu tar vi bort hindren. Regelförenklingar minskar en tung börda och frigör tid och resurser som i stället kan användas för att utveckla verksamheten.

Det finns fortfarande mycket att göra, herr talman, men vi är på rätt väg. Kristdemokraterna i regeringen kommer att fortsätta driva på för att skapa ett bättre företagsklimat för ökad konkurrenskraft. Ett starkt näringsliv är en förutsättning för att Sverige ska fortsätta vara en stark välfärdsnation. Därför arbetar vi målmedvetet för företagarens frihet från regelkrångel och kostsam administration.

Och med detta, herr talman, vill jag än en gång yrka bifall till förslaget i betänkandet.

Daniel Vencu Velasquez Castro (S)
Anf. 92 Daniel Vencu Velasquez Castro (S)

Herr talman! Jag skulle vilja börja mitt anförande med att yrka bifall till Socialdemokraternas reservation 6.

Det råder nog inga tvivel om att regelförenkling aldrig har varit så hett som i dag, framför allt med de omnibusförslag som EU-kommissionen nyligen har presenterat. Det har aktualiserat frågan om att ha ett bättre företagsklimat i Sverige, och framför allt i Europa, så att våra företag kan stå konkurrenskraftiga på den globala marknaden.

Vi socialdemokrater välkomnar självklart kommissionens arbete med att ständigt förbättra regelverken i unionen genom att främja företagande och nya idéer. Men det är värt att komma ihåg att EU är unikt i att kombinera ett relativt gott företagsklimat med höga ambitioner för våra gemensamt uppsatta klimatmål och att respektera arbetstagares rättigheter och demokrati.

EU och Sverige har vågat ta ledarskapet i frågorna, vilket också har lett till att våra företag har bidragit till att förändra världen. När ett stort svenskt bolag bestämmer sig för att ställa om sker det i hela företaget i hela världen. Det måste vi värna och vara stolta över.

Regelförenkling kan inte bara innebära att vi ska sänka våra ambitioner. Genom att nyttja digitaliseringens möjligheter blir det smidigare att skapa rätt stöd till små och medelstora företag, så att de kan ställa om utan att kostnaden blir för hög eller att regelbördan blir för stor. Vi måste också se till att stärka den inre marknaden, som är avgörande för framför allt svenska företag. Vi ska fortsätta arbetet med att vara världens bästa kontinent när det kommer till ett ambitiöst klimatarbete och att värna om arbetstagares rättigheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regelförenkling för företag

Herr talman! Jag tror att vi, åtminstone på papperet, är överens i kammaren om att vi inte vill konkurrera med låga löner. Vi vill inte konkurrera med koldioxidutsläpp. Vi vill konkurrera, som vi alltid har gjort i Sverige, med kvalitativa produkter som är konkurrenskraftiga just för att vi värnar om klimatmål, mänskliga rättigheter och demokrati. Vi vet att i en värld där vi gemensamt står upp för dessa frågor kan vi handla mer med varandra och få en mindre protektionistisk värld.

Regeringen och Sverigedemokraterna behöver fundera över vad som ska bli deras eftermäle. Precis som har framkommit av tidigare replikskiften har det varit många år av hög svansföring när det kommer till regelförenklingsfrågor. Men nu ser vi att det snart har gått tre år sedan Tidöregeringen tillträdde, och hittills har det faktiskt inte införts en enda regelförenkling som har skapat fler jobb i Sverige. Det har inte varit en enda regelförenkling som har gjort att färre företag går i konkurs. Verkligheten är att det sker rekordmånga konkurser i Sverige i dag.

Det har införts ett regelförenklingsråd, som vi har hört i dag. Det har också stoltserats med ett implementeringsråd i dag. Vissa saker kan man enkelt checka av på sin lista. Myndigheter har fått i uppdrag att arbeta med regelförenkling, men samtidigt har man valt att göra nedskärningar på statens myndigheter. Det ska bli spännande att se hur man ska arbeta med ytterligare uppdrag men med mindre resurser.

Sverige är en stark innovationsnation, och det måste vi fortsätta att vara. Vi är en av de främsta startup-nationerna. I The Global Startup Ecosystem Index är Sverige på en sjätteplats i flest antal startade startups. Vi är alltså bäst i EU. Då ska man komma ihåg att Sverige sjunker i rankningen, men ändå är vi bäst i EU.

Många företag vittnar om problem med att skala upp sina verksamheter. Vi har en relativt sett liten hemmamarknad i Sverige, men den alltmer påtagliga bristen på kapital och svårigheter att hitta rätt kompetens är några av faktorerna som leder till att många företagare upplever att det är svårt för dem att skala upp bolagen. Därmed kan bolagen inte bli stora bolag som bidrar till jobbskapande, innovation och att världen ska bli en bättre plats.

Regeringen har rent krasst inte prioriterat bolagen. Inte heller har förslag lagts fram som underlättar nyttiggörandet av samhällskritiska innovationer. Det behövs en ändamålsenlig struktur för innovationsstöd och ökad samverkan mellan akademi, näringsliv och självklart politik. Vi behöver en tydlig strategi så att vi kan få ett robust ekosystem för innovationer som tar fasta på hur vi kan förbättra våra regelverk så att de fungerar för våra företagare. Det handlar inte om att bara fokusera på det som Moderaterna kallar en avregleringsvåg, men vi måste göra ordentliga konsekvensanalyser för att se till att regelförenklingar sker i dialog med företagen. Vi ska titta på hur det blir enklare för företagen att skapa jobb i Sverige, samtidigt som vi bibehåller våra höga ambitioner vad gäller klimatmål och arbetstagares rättigheter.

Vi socialdemokrater tror att det går att förbättra regelverk genom att ta vara på digitaliseringens möjligheter och tillsammans med näringslivet identifiera vilka regler som behöver förändras. Vidare ska vi ge rätt stöd till våra myndigheter så att de kan främja företagande och inte vara byråkratiska hinder. Det behöver regeringen fokusera på, men min bild är att man inte gör det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regelförenkling för företag

Sverige behöver ett regelverk som främjar företagande och som tar på sig ledartröjan för arbetstagares rättigheter och klimatet.

(Applåder)

Tobias Andersson (SD)
Anf. 93 Tobias Andersson (SD)

Herr talman! Jag hade inte tänkt ta replik eftersom jag inte anser att Socialdemokraterna är relevanta i debatten om regelförenkling. Men givet den retorik som Socialdemokraterna framför valde jag ändå att göra det.

För dem som tar del av debatten är det viktigt att notera att det finns en reservation från Socialdemokraterna som de för övrigt har tillsammans med Vänsterpartiet.

Detta är det stora regelförenklingspolitiska betänkandet, där regeringen redogör för vad man har gjort och riksdagspartierna har möjlighet att lägga fram förslag. Sverigedemokraterna har tre gånger fler reservationer än Socialdemokraterna, trots att vi samarbetar med de tre regeringspartierna inom ramen för Tidösamarbetet och trots att Socialdemokraterna är det största partiet i Sveriges riksdag.

Herr talman! Det blir lite märkligt att riksdagens största parti kritiserar Tidöpartierna och har så hög svansföring när det gäller vad vi gör eller inte gör när avsaknaden av förslag från det egna partiet är fundamental.

I reservationen från Socialdemokraterna och Vänsterpartiet skriver man att det är bra med korta handläggningstider, god service och ändamålsenliga regler. Det är fantastiskt. Vem är emot det? Vem motsätter sig det? Det pågår ett arbete med det. Men var är de konkreta förslagen?

Herr talman! Om man ska ha sådan hög svansföring menar jag att man kan komma med konkreta förslag, rimligtvis i kommittémotioner och yrkanden som hanteras i det betänkande vi debatterar i dag. Jag kan lova att om det kommer bra förslag från Socialdemokraterna på detta område, som är prioriterat för Sverigedemokraterna, är jag absolut öppen för att diskutera dem. Förslagen får gärna komma innan vi står här i kammaren. Det är då man kan göra verkstad av saker och ting.

Men givet att det inte finns några sådana yrkanden från Socialdemokraterna finns det ingenting för Tidöpartierna att lära av Socialdemokraterna. Det är väl också uppenbart efter åtta år av socialdemokratiskt styre då de här frågorna prioriterades bort fullständigt. Det hoppas jag att vi slipper se i framtiden.

Kom gärna med förslag nu, Daniel Vencu Velasquez Castro, så tar vi hand om dem. Jag är nämligen övertygad om att ni inte gör det om ni kommer till makten igen.

(Applåder)

Daniel Vencu Velasquez Castro (S)
Anf. 94 Daniel Vencu Velasquez Castro (S)

Herr talman! Jag ville bara vänta ut applåderna från hejaklacken Moderaterna, som är Sverigedemokraternas nya bästa vänner.

Detta ständiga ansvarsutkrävande från ett oppositionsparti är märkligt. Vi sitter inte i regeringen, Tobias Andersson. Men ni är det största partiet i regeringsunderlaget. Jag redogjorde för en rad saker man kan göra. Och jag tror att regeringsmakten är central när det gäller att jobba med just regelförenklingar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regelförenkling för företag

Det är inte Socialdemokraterna som kommer att ha ett eftermäle med rekordmånga konkurser, Tobias Andersson. Det är Sverigedemokraterna. Och det är inte Socialdemokraterna som kommer att ha ett eftermäle med den näst högsta arbetslösheten i Europa. Det är Sverigedemokraterna.

När det gäller att vi har hög svansföring i regelförenklingsfrågor belyste jag tydligt i mitt anförande att vi vill bibehålla Sveriges position och konkurrenskraft när det kommer till högt uppsatta klimatmål. Vi värnar också arbetstagares rättigheter, och i dialog med näringslivet förbättrar vi våra regelverk för att nå våra mål. Men vi vill också göra det bättre och enklare att vara företagare i vårt land. Det gör man genom att ha regeringsmakten.

Mitt förslag är alltså att Tobias Andersson har samtal med regeringspartierna och diskuterar hur de kan göra det bättre för företagare i Sverige.

Att utkräva ansvar från ett oppositionsparti är dömt att misslyckas, Tobias Andersson.

(Applåder)

Tobias Andersson (SD)
Anf. 95 Tobias Andersson (SD)

Herr talman! Socialdemokratiskt regelförenklingsarbete är också dömt att misslyckas, Daniel Vencu Velasquez Castro. Det har vi sett.

Med det sagt är jag den första att säga att jag gärna hade sett att vi hade hunnit med mer på detta område och att vi arbetade mer skyndsamt. Man får vara ärlig och säga att vi först nu och framåt kommer att se effekterna av mycket av det vi har påbörjat. Det är ett bittert faktum att om vi inte förändrar den svenska förvaltningsmodellen radikalt kommer man inte att göra annorlunda i framtiden heller. Det kan jag vara självkritisk till.

Men jag är också öppen för konkreta förslag. Att utfästa rena självklarheter och att säga att det vore bra om man fixade dessa problem löser ju ingenting.

Bara för att man är i opposition behöver man inte vara utan förslag. I mitt anförande redogjorde jag för att när Sverigedemokraterna var i opposition hade vi en hel motion om bara regelförenklingsarbete. Mycket av det har nu tagits om hand av Tidöpartierna. Socialdemokraterna hade också kunnat lägga konkreta yrkanden på riksdagens bord i kommittémotioner när de är opposition, på samma sätt som Sverigedemokraterna gjorde när vi var i opposition.

Det blir en något retorisk fråga om ledamoten tror att det hade varit fler eller färre arbetslösa, fler eller färre konkurser och mer eller mindre tillväxt om Tidöpartierna inte hade arbetat aktivt med regelförenklingsfrågor. Hade det genererat fler eller färre konkurser och arbetslösa och mer eller mindre tillväxt om vi inte hade infört Förenklingsrådet och implementeringsrådet, tagit bort danstillståndet och hotelltillståndet, tillåtit gårdsförsäljning, som kommer att äga rum nu, gett myndigheterna förenklingsuppdrag och tillsatt en statssekreterargrupp som arbetar aktivt med förenklingsarbete på de olika departementen?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regelförenkling för företag

Herr talman! Jag är ganska övertygad om att ifall vi inte hade gjort detta hade det sett betydligt sämre ut i dag. Det är här skiljelinjen går. Socialdemokraterna har inte velat göra detta, och man har inte heller några andra förslag på området.

Daniel Vencu Velasquez Castro (S)
Anf. 96 Daniel Vencu Velasquez Castro (S)

Herr talman! Jag blir ändå ganska förvånad över att man skjuter ifrån sig ansvar i en fråga som man är ytterst ansvarig för. Tobias Andersson sa själv att Sverigedemokraterna i flera år har varit det parti i denna kammare och vårt utskott som har motionerat om regelförenkling. Men efter snart tre år med Sverigedemokraterna i regeringsunderlaget händer absolut ingenting.

Det är klart att det hade kunnat vara värre – absolut. Det vet vi. Men det är rätt illa nu, Tobias Andersson. Det är rekordmånga konkurser. Det har aldrig varit så här många konkurser i Sverige.

Herr talman! När bolag går i konkurs tycker jag att det är sorgligt, inte bara för den enskilda näringsidkaren utan även för hela samhället, framför allt om bolaget har anställda. Nu har det varit rekordmånga konkurser. Sveriges genom historien största konkurs, Northvolt, skedde också nyss. Vi har sett Tobias Andersson gotta sig i Northvolts konkurs – apropå att bry sig om det svenska näringslivet.

Vi har också sett Sverigedemokraterna lämna förslag om att lägga ned Vinnova, vår innovationsmyndighet. Det är just innovation som hela världen satsar på, men då ska vi lägga ned vår innovationsmyndighet.

Den här regeringen skar ned med nästan en halv miljard till just innovationer, som det första man gjorde. Hur ska man då jobba med regelförenkling för de bolagen, Tobias Andersson? Man har skapat en ryckighet i Sveriges näringsliv som inte tycks om av någon.

Det stämmer alltså att det är skillnad på sverigedemokratisk och socialdemokratisk näringspolitik. Vi värnar om svenska företagare och om svensk tillväxt. Och vi vill skapa jobb i Sverige. Vi gottar oss inte i svenska konkurser.

(Applåder)

Louise Eklund (L)
Anf. 97 Louise Eklund (L)

Herr talman! Nu gör Liberalerna och den här regeringen det lättare att vara företagare i Sverige. Vår ambition har under lång tid varit just att minska regelbördan för företagen. Regler behövs, men de regler vi har ska vara välmotiverade och få. Om de anses vara för många, för krångliga eller för ålderdomliga är risken stor att människors vilja att följa dem undergrävs. Det gör det också mycket svårare att vara företagare och driva företag om man inte kan förstå varför ett regelverk finns.

Mycket kan bli bättre vad gäller just att driva företag i Sverige. Ibland ser vi tyvärr hur det offentliga står i vägen för det privata. Det kan röra sig om myndighetsutövning som upplevs stjälpa mer än hjälpa företag men också om orimligt långa handläggningstider eller tillståndsprocesser som drar ut på tiden i det oändliga.

Vi har under flera år sett hur företagens kostnader ökat till följd av våra regler. Vissa beräkningar uppskattar det till att flera miljarder går åt till regelimplementering, vilket är helt orimligt. Det understryker behovet av regelförenklingar, som den här regeringen också föreslår. Vi behöver kraftigt minska regelbördan. Vi behöver minska de administrativa kostnaderna för företagen. Vi vill att entreprenörer ska kunna fokusera på sin kärnverksamhet i stället för administration.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regelförenkling för företag

Herr talman! En del har redan gjorts av den här regeringen. Det förenklingsråd som har tillsatts och som har till syfte att minska företagens regelbörda har redan nämnts. Man ska titta på hur befintliga svenska regelverk kan förändras till det bättre. Man är bara i början av arbetet, och vi ser fram emot vad som kommer att komma ut av det.

Regeringen har inlett fler större arbeten. Jag kan ta några konkreta exempel. Som tidigare nämnts har kravet på hotelltillstånd tagits bort. Min personliga favorit är att vi kommer att tillåta gårdsförsäljning. Det handlar också om sådant som att ta bort kravet på att bevara kvitton och annan räkenskapsinformation i pappersform. Det är några små och större steg i rätt riktning.

Men det är klart att vi vill göra mer. Från Liberalernas håll vill vi, för att fortsätta på det konkreta spåret, se ett avskaffat matkrav för att underlätta för företag inom krogbranschen. Jag tror att det skulle främja jobbskapande och skatteintäkter. På det lite större planet tycker jag att det finns fog att än en gång understryka och framhålla äganderätten, som är central för näringslivet och är en central förutsättning för en fungerande marknadsekonomi. Den bör stärkas och förtydligas.

Herr talman! Ska vi ha ett framåtlutat Sverige med innovation och konkurrenskraft måste vi förändra svensk byråkrati och regelbörda. Det måste bli både enklare och billigare att driva företag i Sverige. Det tål också att understrykas att det är näringslivet som lägger grunden för den välfärd vi har i Sverige. Att underlätta så att vi får fler och fler expansiva företag är bra inte bara för ekonomin utan för hela samhället.

Jag yrkar bifall till förslaget i näringsutskottets betänkande.

Lorena Delgado Varas (V)
Anf. 98 Lorena Delgado Varas (V)

Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation 6.

Småföretag är en motor i den svenska ekonomin. De skapar jobb, driver innovation och bidrar till vår välfärd. Men alltför ofta hindras dessa företag av komplicerade regelverk, långa handläggningstider och bristande myndighetssamverkan. Vi i Vänsterpartiet vill se en reell regelförenkling som underlättar för småföretag att starta och växa samtidigt som vi säkerställer rättvisa villkor och arbetsrättsligt skydd. Vi håller också såklart våra miljö- och klimatmål högt uppe på agendan.

Det handlar om att skapa ett företagsklimat där företagare inte missgynnas av byråkratiska hinder eller diskriminerande bedömningar. Kontakten med myndigheter är A och O, i synnerhet för företagare med utländsk bakgrund. Faktum är att en stor del av de nya företagen i Sverige startas av personer med utländsk bakgrund. Dessa företag spelar en avgörande roll för sysselsättningen, särskilt i våra förorter, där arbetslösheten ofta är högre än genomsnittet.

Ett av de största problem som småföretagare möter är de komplexa reglerna och den tidskrävande byråkratin. För en småföretagare kan det vara avgörande att snabbt få ett beslut om tillstånd eller finansiering. Långa handläggningstider riskerar att slå ut små verksamheter innan de ens hunnit etablera sig. Vi behöver därför korta dessa tider genom ökad digitalisering och bättre samordning mellan myndigheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regelförenkling för företag

Regeringen har talat mycket om regelförenklingar, men i praktiken ser vi få förbättringar. Myndigheter behöver tillräckligt med resurser för att kunna effektivisera sina processer och förbättra servicen gentemot småföretag. Om statliga och kommunala myndigheter inte får budgetutrymme att arbeta med regelförenklingar blir det inte gjort.

Det offentliga har dessutom en viktig roll i att skapa stabilitet för småföretag, exempelvis genom upphandlingar. Kommuner och regioner köper in varor och tjänster som kan vara avgörande för ett företags överlevnad. När den offentliga sektorn skär ned minskar möjligheterna för småföretag att konkurrera och utvecklas. Det är oerhört viktigt i dag, när vi ser en våg av konkurser runt om i landet.

Samtidigt får vi inte glömma att en betydande del av framtidens jobb och företagande kommer ur innovation. Många av de företag som kan leda den gröna omställningen startar genom forskning vid universitet och högskolor. Men nedskärningar i utbildningsväsendet hotar denna utveckling. Om universitet och forskningsinstitut tvingas minska sina labblokaler och lärartimmar kommer också antalet innovativa företag att minska. Vi måste därför se till att utbildning och forskning har de resurser som krävs för att möjliggöra nya företag inom exempelvis grön teknologi. Där har vi också en roll i att se till att regelförenklingarna gynnar de företag som är i framkant i omställningen.

Herr talman! Vi behöver en politik som gynnar småföretag, inte genom att sänka löner eller försämra arbetsvillkor utan genom att göra det mycket enklare att driva företag. Vi behöver kortare handläggningstider och bättre samverkan mellan myndigheter. Digitaliseringen är superviktig för detta. Det behövs fler stödprogram riktade till företagare med utländsk bakgrund. Vi behöver också minska den administrativa bördan. Ett sätt kan vara att ta bort sjuklöneansvaret för företag med mindre än tio anställda. Det är många småföretagare som vittnar om att det kräver ganska mycket administration. Ökade resurser till forskning och innovation för att stärka framtidens företagande, i synnerhet i arbetarägda eller kooperativa företag, är något som också har lyfts av Vänsterpartiet, liksom en mer rättvis offentlig upphandling, där småföretagare har en rimlig chans att delta. Det ser inte ut på det sättet i dag.

Regelförenkling är superviktigt, men det krävs också väldigt många andra saker runt omkring för att det ska ge den effekt som vi hoppas på. Jag hoppas att vi kan skapa ett företagsklimat där fler företag startas än vad som är fallet i dag, där fler människor får arbete – med tanke på alla arbetslösa vi har i dag – och där vi samtidigt bygger en mer hållbar och rättvis ekonomi.

Elisabeth Thand Ringqvist (C)
Anf. 99 Elisabeth Thand Ringqvist (C)

Herr talman! Det har sagts tidigare i dag, men det tål att upprepas: Förra året kostade reglerna de svenska företagen 377 ½ miljard kronor att följa, enligt Tillväxtverkets egna beräkningar. På ett år är det mer än den historiska uppskalningen av försvaret – de 300 miljarder som statsministern just presenterade. Det är 6,4 procent av bnp.

Man undrar vad det är som kostar. I grund och botten är det goda intentioner och total brist på förståelse för hur företag fungerar. Det handlar om rapportering till myndigheter, men det handlar dessutom allt oftare om att företag ställer krav på andra företag därför att myndigheter kräver det. Ett sådant exempel är en av de regler som bidrog till att öka regelkostnaden under det senaste år Tillväxtverket mätte; det handlade om effekter av nya åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Det här är någonting som vi har beslutat om här i kammaren och som är bra. Men enligt Tillväxtverkets beräkningar kostade det revisorerna 180 miljoner kronor att genomföra det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regelförenkling för företag

Det kostar såklart inte revisorerna det, utan det är för småföretagen som använder revisorerna som det kostar någonting. De små företagen måste först skicka in de uppgifter som revisorerna begär till dem. Sedan kommer de också att få en högre räkning från revisorerna, för det är klart att de skickar kostnaderna vidare. Det blir en dubbel kostnad för de allra minsta företagen som är längst ut.

Där har vi svaret på varför det som är väl och genomtänkt här inne i kammaren kan få sådana effekter ute hos företagen.

Vi var många som var på Svenskt Näringslivs rundabordssamtal förra veckan. Jag plockade där upp två färska exempel. Det första gäller avfallsdirektivet. Det handlar om pallar som man kör varor på, Europapallar.

Där måste företaget som tillverkar dem ta ut en avgift av den som ska köpa pallen. Sedan måste det företag som köpt pallen betala en avgift när de ska deponera den efter att ha återanvänt den många gånger. Det är dubbel avgift för att hantera samma avfall.

Lagen om offentlig upphandling ska hjälpa oss att upphandla ordentligt. Den gör att man stänger ute småföretag på en massa sätt. Det förekommer till exempel att om man ska bygga en förskola vill kommunen gärna att man har byggt en förskola tidigare.

Det kan låta som ett rimligt och sunt krav. Men det får den effekten att det inte kommer in några nya aktörer, och så undrar vi varför det är dyrt för kommunerna, regionerna och staten att bygga. Vi lägger på alldeles för många krav och regler som är helt onödiga och som förstör utbudet på marknaden.

Regelkrångel drabbar företag olika. Ofta betalar de för hanteringen. De köper en juristtjänst, en revisorstjänst eller en redovisningstjänst. De gör förinspektioner för att säkerställa att de inte ska åka dit när myndigheterna kommer.

Jag fick ett exempel på en mindre gård där man nu inte får lägga ut råttgift själv om man inte har en licens. Har man inte licensen för att göra det får man skicka dit ett företag av typen Anticimex, och då kostar också det extra. Det är någonting som alla i alla tider har gjort själva.

Man måste också såklart betala för kontroller från myndigheter och kommuner. Man lägger också den egna tiden på kvällar, nätter och helger på detta krångel. Vad är det som stoppar den här lavinen av regler?

Vi jobbar med att ta bort det som finns. Vi talade tidigare i replikskiftet om Förenklingsrådet, som jag sa är bra. Men det är än så länge lite svagt. Det gäller också att hindra nya regler. Det är det implementeringsrådet som ska göra. Det är bra, som jag också sa tidigare. Men det är än så länge lite svagt.

Sedan har vi Regelrådet, denna gamla pjäs som skulle behöva en rejäl renovering. Jag citerar: ”Både Regelrådet och Näringslivets Regelnämnd är överens om att regeringen måste sätta ner foten och se till att kvaliteten på konsekvensutredningarna höjs. Det är hög tid att skapa en möjlighet för Regelrådet att kräva återremittering eller att bristfälliga konsekvensutredningar kompletteras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regelförenkling för företag

Det behöver kombineras med en möjlighet för rådet att komma in tidigt i regelprocessen för att synliggöra problem innan det är för sent. Dessutom behöver utvärderingarna av reglerna kvalitetsgranskas för att säkerställa att de håller måttet.

Det går inte att fortsätta i samma hjulspår år efter år och tro att resultatet ska bli annorlunda. Risken blir att inflödet av krångel förtar det pågående förenklingsarbetet, allt medan företagen fortsätter att tyngas av en enorm regelbörda.”

Jag citerade Regelrådets ordförande och Näringslivets Regelnämnd eftersom jag inte kunde säga det bättre själv. Jag vet det. Jag avgick som ordförande för just Regelrådet eftersom Ibrahim Baylan inte lyssnade till vad som behövdes för att konsekvensbeskrivningar skulle bli bättre. Det gällde också vilka resurser som Regelrådet behövde eller att konsekvensbeskrivningarna måste in mycket tidigare i processen.

Jag vet att regeringen vill göra någonting men att den inte orkar just nu. Det känns som att regeringen har drabbats av sjukdomen som har en jättebra benämning på engelska, men som man inte ska använda i kammaren. Jag kallar den för: Det är ingenting som vi har hittat på, så vi bryr oss inte.

Regeringen måste säkerställa att Regelrådet som stopp fungerar. Men det är smärtsamt. Man måste göra upp med remisstrukturer och ordningar som fungerar bra sedan årtionden i Regeringskansliet. Det kräver större krafttag än vad vi sett i dag.

Jag vill som riksdagsledamot ha en prislapp på förslag som vi fattar beslut om härinne i kammaren. Jag vill veta att det kostade 180 miljoner att införa den typ av regler som skulle ge revisorerna mer att göra.

Om vi tror att 377 miljarder är ett problem för tillväxten och att tillväxt, större bnp och mer att dela på är avgörande för att hantera infrastrukturskuld, försvarsskuld, energiskuld och utbildningsskuld, då är det smart att satsa några tiotals mer miljoner på Regelrådet och bryta arm med Regeringskansliet.

Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation 4 under punkt 2.

Katarina Luhr (MP)
Anf. 100 Katarina Luhr (MP)

Herr talman! Just nu är regelförenklingar för företag på tapeten i de flesta sammanhang i den politiska sfären. I början av året presenterade EU-kommissionen sin konkurrenskraftskompass där regelförbättring är en viktig del. Kommissionen har också presenterat det första så kallade omnibuspaketet, där det finns förslag för att förenkla EU-regler för att öka konkurrenskraften för europeiska företag.

Jag och Miljöpartiet anser att det är av stor vikt att lagar och regler är tydliga, transparenta och rättvisa. Den regelförbättring som leder till att onödig eller dubbel lagstiftning rensas eller att otydlig lagstiftning förtydligas ställer vi oss väldigt positiva till.

Men som flera tidigare har sagt finns lagar och regler av en anledning. De har inte införts lättvindigt och utan tanke. Vi ser nu att många så kallade regelförenklingar i stället riskerar att luckra upp eller skjuta upp nyinförd lagstiftning för klimat, miljö och mänskliga rättigheter. Det här är såklart någonting som vi motsätter oss. Vi säger ja till förbättringar, men nej till uppluckringar och förseningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regelförenkling för företag

Herr talman! I näringslivet önskar man sig tydlig lagstiftning. Men mest av allt önskar man sig långsiktig lagstiftning som är tydlig i vart vi är på väg. Det värsta man vet är ryckighet och otydlighet. Det är någonting som ofta sker i dag när helt ny lagstiftning luckras upp och skjuts upp.

Det är problematiskt då mycket av Sveriges och Europas konkurrenskraft ligger i att vi kan ligga i framkant i klimatomställningen. Det kan också skapa en orättvisa mellan företag som har tagit ansvar för att ligga i framkant och gjort investeringar som sedan behöver konkurrera med företag som inte ligger på samma nivå.

Risken finns också att investeringar som nu gjorts känns onödiga för de företag som har gjort dem när den lagstiftning som de baserat sina investeringar på skjuts upp eller läggs på en hylla.

Herr talman! Jag sa tidigare att regler finns av en anledning och att man ska vara försiktig när man ändrar dem. Det är inte en nyhet för någon av oss lagstiftare som sitter här i dag. Men nu vill jag ändå slå ett slag för så kallade regulatoriska sandlådor. Det är någonting som kanske inte låter jättespännande men som kan vara riktigt kul. De kallas också för regulatoriska växthus eller helt enkelt regulatorisk försöksverksamhet, vilket kanske inte är så mycket tydligare.

Vad innebär det? Jo, en regulatorisk sandlåda är ett verktyg som man kan använda för att ge aktörer möjlighet att inom tydligt uppställda ramar och tidsperioder testa och pröva sig fram till exempelvis nya innovativa produkter eller tjänster som annars hade varit otillåtna för att de strider mot lagar och andra regelverk.

Regulatoriska sandlådor som testats i andra länder har ofta varit fokuserade på innovation inom energi eller mobilitet. Man har till exempel testat energikooperativ, digitala nätverk, energilagring, nättariffer och energieffektivisering.

I början av året överlämnade Vinnova en rapport till regeringen om regulatoriska sandlådor för nettonollteknik. Den rapporten är såklart intressant. Samhällsnyttan med en regulatorisk sandlåda är att nya innovationer kan testas i verkligheten på ett tidigare stadium och att eventuella problem kan upptäckas innan man fattar beslut om lagstiftning.

Herr talman! Klimatförändringarna eskalerar i dag med ökande utsläpp. Redan nu ligger vi och hovrar runt 1,5-gradersmålet. Vi överskrider i dag sex av nio planetära gränser. Det är tydligt att det krävs både krafttag och nytänk för att kunna ställa om samhället i den takt som krävs för att hejda klimatförändringar, stoppa förlusten av biologisk mångfald och utveckla socialt trygga samhällen för alla.

Regulatoriska sandlådor skulle kunna vara en del av lösningen för att snabbare få förändringar på plats. Det skulle kunna vara ett av de verktyg som vi behöver för att snabbt utveckla nya lösningar som bidrar till fossilfrihet, cirkulär ekonomi och ett miljömässigt hållbart samhälle.

Regelförenkling för företag

Men, som jag upprepat tidigare, regelverk är uppbyggda för att skydda befolkningen och vår natur och för att skapa stabilitet i vår ekonomi. När man slopar regelverk för att snabba på processer behöver man göra det med stor eftertanke och tydliga begränsningar. Det är därför viktigt att regulatoriska sandlådor i huvudsak begränsas till verksamheter med stor samhällsnytta, där en snabb klimatomställning skulle kunna ligga som ett huvudfokus.

Jag skulle därför vilja yrka bifall till reservation 8 i betänkandet.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 17.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2025-03-26
Förslagspunkter: 4, Acklamationer: 2, Voteringar: 2
Stillbild från Beslut 2024/25:NU16, Beslut: Regelförenkling för företag

Beslut 2024/25:NU16

Webb-tv: Beslut: Regelförenkling för företag

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

Inga riksdagsskrivelser har ännu utfärdats för det här ärendet. För vissa ärenden utfärdas inga riksdagsskrivelser.

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Allmänt om regelförenkling för företag

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:51 av Martina Johansson (C) yrkande 2,

    2024/25:1458 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 7,

    2024/25:1464 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 9,

    2024/25:2467 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkandena 8-10 och 15,

    2024/25:2860 av Sten Bergheden (M),

    2024/25:2874 av Sten Bergheden (M),

    2024/25:2905 av Sten Bergheden (M),

    2024/25:2944 av Sten Bergheden (M),

    2024/25:2945 av Sten Bergheden (M) och

    2024/25:2976 av Markus Wiechel (SD) yrkande 1.
    • Reservation 1 (SD)
    • Reservation 2 (C)
  2. Regelrådet och konsekvensutredningar

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:1458 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkandena 1-4 och

    2024/25:2467 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 12.
    • Reservation 3 (SD)
    • Reservation 4 (C)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 3 (SD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S930013
    SD062010
    M60008
    C00204
    V20004
    KD17002
    MP16002
    L14002
    -1100
    Totalt221632045
    Ledamöternas röster
  3. Handläggningstider och tillståndsprocesser

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:51 av Martina Johansson (C) yrkandena 1, 3 och 4,

    2024/25:1458 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 5,

    2024/25:2861 av Sten Bergheden (M) och

    2024/25:2914 av Sten Bergheden (M).
    • Reservation 5 (SD)
  4. Kontakter mellan företag och myndigheter

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:2467 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkandena 4, 7, 13 och 14,

    2024/25:2757 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),

    2024/25:2806 av Sten Bergheden (M) yrkande 1,

    2024/25:2878 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1 och 2,

    2024/25:2909 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1 och 2,

    2024/25:2917 av Sten Bergheden (M),

    2024/25:3056 av Elin Söderberg m.fl. (MP) och

    2024/25:3136 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 13.
    • Reservation 6 (S, V)
    • Reservation 7 (C)
    • Reservation 8 (MP)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 6 (S, V)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S092113
    SD620010
    M60008
    C10194
    V01914
    KD17002
    MP00162
    L14002
    -1100
    Totalt1551123745
    Ledamöternas röster

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.