Nya skatteregler för pensionsförsäkring samt förlängd ansökningstid för skattereduktion för hushållsarbete
Betänkande 2007/08:SkU24
Var är betänkandet nu?
Betänkandet är färdigbehandlat
- Avgörande
- 2008-04-09
- Debatt
- 2008-04-09
- Beslut fattades
- 2008-04-09
Hela betänkandet
Beslut i korthet
Nya regler för pensionsförsäkring och skattereduktion för hushållsarbete (SkU24)
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att ändra skattereglerna för pensionsförsäkringar. Syftet är att anpassa reglerna till EG-rätten samtidigt som de ska förhindra skatteflykt. Beslutet innebär att det blir möjligt för den som tecknar en försäkring att göra skatteavdrag för pensionspremien oavsett om försäkringen tecknats i Sverige eller i ett annat EES-land. Dessutom kommer flyttstoppet för pensionsförsäkringar att hävas från den 1 maj 2008, och skattekontrollen av pensionsförsäkringar stärkas för att hindra skatteplanering. De nya skattereglerna gäller från den 1 maj 2008. De ska tillämpas retroaktivt på avtal som ingåtts från och med den 2 februari 2007. Riksdagen sa också ja till ett regeringsförslag om skattereduktion för utgifter för hushållstjänster. Beslutet innebär att sista dag för att ansöka flyttas fram, så att man kan lämna sin ansökan samtidigt som sin deklaration. Förslaget kommer att gälla redan för de ansökningar som ska ges in 2008.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till propositionen. Avslag på motionerna. Skrivelserna läggs till handlingarna.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Förslaget avser 1 proposition och 3 motioner.
Från regeringen
Från ledamöterna
Beredning, Genomförd
Betänkandet bereddes senast i utskott 13 mars 2008, justerades 25 mars 2008 och fick trycklov 1 april 2008.Reservationer: 2
Alla beredningar i utskottet
2008-03-13
Nya regler för pensionsförsäkring och skattereduktion för hushållsarbete (SkU24)
Skatteutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om att ändra skattereglerna för pensionsförsäkringar. Syftet är att anpassa reglerna till EG-rätten samtidigt som de ska förhindra skatteflykt. Förslaget kommer att göra det möjligt för den som tecknar en försäkring att göra skatteavdrag för pensionspremien oavsett om försäkringen tecknats i Sverige eller i ett annat EES-land. Vidare kommer flyttstoppet för pensionsförsäkringar att hävas från den 1 maj 2008, och skattekontrollen av pensionsförsäkringar stärkas för att hindra skatteplanering. De nya skattereglerna föreslås börja gälla den 1 maj 2008. De ska tillämpas retroaktivt på avtal som ingåtts från och med den 2 februari 2007.
Utskottet föreslår också att riksdagen säger ja till ett regeringsförslag om skattereduktion för utgifter för hushållstjänster. Förslaget innebär att sista dag för att ansöka flyttas fram, så att man kan lämna sin ansökan samtidigt som sin deklaration. Förslaget kommer att gälla redan för de ansökningar som ska ges in 2008.
Debatt, Genomförd
Information kommer.
Debatt om förslag 2007/08:SkU24
Webb-tv: Nya skatteregler för pensionsförsäkring samt förlängd ansökningstid för skattereduktion för hushållsarbete
Dokument från debatten
Protokoll från debatten
Anf. 4 Birgitta Eriksson (S)
Fru talman! Den här propositionen är framlagd med anledning av ett utslag i EG-domstolen, vilket medför att Sverige nu måste ändra sin lagstiftning på området. De förändringar som utslaget kräver gör det svårare för Sverige att få in de skatteintäkter som riksdagen beslutar om och som behövs för att säkra välfärd och trygghet. Ur konsument- och konkurrensperspektiv kan det däremot vara bra att pensionsförsäkringarna kan placeras utomlands.
Flera aktörer på marknaden borde kunna leda till större konkurrens och bättre villkor för dem som sparar i pensionsförsäkringar. Samtidigt finns det ett problem med att sambandet mellan avdrag och beskattning av utfallande belopp kan försvagas. Sverige har ju inget intresse av att nya kryphål för skatteflykt öppnas. Det är också principiellt olyckligt att Sveriges skattelagstiftning på detta sätt styrs av EG-domstolen, och EU:s regler försvårar för Sverige att ta ut skatter.
Det utvidgade etableringskravet och de nya kontrollreglerna som regeringen föreslår är naturligtvis nödvändiga åtgärder när våra nuvarande avdragsregler för pensionsförsäkringar inte längre fungerar till följd av EG-domstolens uttolkning av EG-rätten, men det är viktigt att hitta en balans. Å ena sidan finns möjligheten att teckna pensionsförsäkringar med avdragsrätt inom hela EES, som har det positiva med sig att konkurrensen på försäkringsmarknaden ökar, vilket kan bidra till bättre villkor för dem som sparar i pensionsförsäkringar. Å andra sidan finns problemet med att sambandet mellan avdrag och beskattning av utfallande belopp riskerar att försvagas.
Skatteverket kommer att få betydande merarbete med att bygga upp och vidmakthålla ett väl fungerande kontrollsystem. Regeringen borde ha tagit upp detta i propositionen. Vi har från socialdemokratiskt håll noterat att regeringen hela tiden lägger nya kontrolluppdrag på Skatteverket utan att komma med nya resurser. Den som har läst Skatteverkets budgetäskande till regeringen inser denna problematik.
För att skattekontrollen inom andra angelägna områden, som att komma åt den ekonomiska brottsligheten, inte ska bli lidande bör enligt vår mening Skatteverket tillföras nya resurser som täcker upp kostnaden för de nya uppgifterna. Redan i höstas föreslog vi från Socialdemokraterna i vår budgetmotion att Skatteverket skulle tillföras mer pengar, och nu hoppas jag att vi kan se detta i tilläggsbudgeten från regeringen 2008. Vi anser nämligen att det är nödvändigt att noga följa upp utvecklingen av de här nya skattereglerna.
Avgörande för ett fortsatt fungerande samband mellan avdragsrätten och beskattningen är att Skatteverket får nödvändiga kontrolluppgifter från utländska försäkringsgivare, och då även från stater med en annan syn på skatter och skattelagstiftning. Vi vet att det redan i dag finns problem med att få sådana uppgifter från både vissa medlemsländer och stater som Schweiz och Liechtenstein. Nu blir det mer akut med att få till stånd överenskommelser om ett bättre informationsutbyte mellan staterna.
Skulle någon stat eller något annat område inom EES brista i fråga om att lämna kontrolluppgifterna bör regeringen ha en beredskap för att snarast återkomma för att hitta lämpliga motåtgärder.
Med tanke på den betydande osäkerhet som råder om de kontrolluppgifter som regeringen föreslår är tillräckliga föreslår vi i våra motioner att regeringen redan nu bör påbörja en genomgripande översyn av beskattningen av pensionssparandet. I en sådan utredning skulle kunna prövas om en del av problemen kopplade till beskattningen av pensionssparande skulle kunna lösas med en förändring av skattereglerna för privata pensionsförsäkringar.
En utvärdering av hur den utvidgade avdragsrätten fungerar bör även omfatta en länderstudie. Skulle någon stat eller annat område inom EES generellt brista i fråga om att lämna kontrolluppgifter bör rätten att erhålla avdrag från försäkringsgivare i denna stat stoppas till dess att nödvändiga uppgifter kommer fram.
Det är också uppenbart att Skatteverkets arbete kommer att bli mer kompetens- och resurskrävande. Därför vill jag återupprepa att Skatteverket måste tillföras mer resurser i kommande budgetar för att på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kunna klara sina ökade uppgifter.
Skulle det visa sig att de nya reglerna är otillräckliga och medför förluster av skatteintäkter för Sverige måste systemet med en individuell avdragsrätt för pensionsförsäkringar ses över.
Med tanke på den betydande osäkerhet som råder om regeringens åtgärder i den här propositionen är tillräckliga vill vi i likhet med LO att regeringen utreder en annan form av beskattning på detta område. En stor del av de problem som är kopplade till beskattningen kan lösas om det sker en förändring av skattereglerna för privata pensionsförsäkringar mot en så kallad rättvänd beskattning och om skattskyldigheten för avkastningsskatten samtidigt flyttas från försäkringsbolagen till de försäkrade individerna.
Det behövs dock fortfarande kontrolluppgifter från de utländska försäkringsbolag som hanterar försäkringstagare bosatta i Sverige för att säkerställa att avkastningen betalas in och kan kontrolleras. Vi ser därför ingen anledning att regeringen väntar med att utreda frågan om rättare beskattning utan menar att en sådan utredning snarast bör tillsättas.
Med anledning av det sagda tillstyrker jag förslaget om tillkännagivande som finns i motion Sk27, yrkandena 1 och 2, och Sk28, yrkandena 1-3. Vi förutsätter att regeringen kommer att hörsamma finansutskottets tidigare uttalande vad gäller vissa civilrättsliga frågor med anknytning till flytträtt av försäkringar. Detta har tagits upp i motion Sk385.
Den skattereduktion som införs för hushållsarbete gynnar enligt vår uppfattning höginkomsttagare, och de arbetstillfällen som tillkommer är relativt sett dyra för statskassan jämfört med om motsvarande belopp - det handlar om 3 miljarder - i stället användes för utbildning och forskning.
Vi tycker också att systemet är fördelningspolitiskt orättvist, medför stora kontroll- och gränsdragningsproblem och är oansvarigt ur budgetperspektiv. I enlighet med motion Sk28, yrkande 4, föreslår vi därför att riksdagen avslår regeringens förslag till ändring i regelsystemet för hushållsarbete. Vidare föreslår vi att riksdagen ska uttala sig för ett avskaffande av avdraget för hushållsarbete.
Jag yrkar härmed bifall till våra reservationer.
Anf. 5 Marie Engström (V)
Fru talman! I detta betänkande och i propositionen föreslås nya skatteregler för pensionsförsäkringar, annars riskerar vår lagstiftning att vara oförenlig med EG-rätten. Man menar alltså att de svenska reglerna skulle strida mot den fria etableringsrätten, och det låter ju allvarligt.
Det innebär att rätten att teckna försäkringar efter ett sådant beslut gäller hela EES-området. Nu kommer också nya krav för att få teckna dessa försäkringar. Det handlar om att försäkringstagaren blir ansvarig för avkastningsskatten. Ett avtal ska innehålla ett skriftligt åtagande om att lämna kontrolluppgift till Skatteverket; Skatteverket har ju befarat att det blir stora kontrollproblem. Det finns remissinstanser som ifrågasätter om kontrolluppgiftslämnande egentligen kan vara förenligt med EG-rätten. Jag vet inte om det kan vara en stor komplikation. Man föreslår också en utvidgad så kallad avskattningsregel. Det kan gälla någon typ av skatt ifall man hanterar pensionsförsäkringen på ett otillåtet sätt.
Nu föreslås även att flyttstoppet för gamla försäkringar hävs från den 1 maj 2008, och när det gäller hela EES-området ska bestämmelsen träda i kraft den 1 januari 2009. Här ska man komma ihåg att Skatteverket i sitt remissvar tyckte att man skulle vänta med det sista beslutet. De ville först se att det verkligen trädde i kraft. Regeringen lyssnade väl till viss del på det eftersom ikraftträdandet gällande hela EES-området flyttades fram men beslutade ändå att riksdagen redan nu skulle fatta beslut om den 1 januari 2009. En kontrollstation hade kanske varit bättre i detta fall.
När vi fattar dessa beslut kommer möjligheten att kontrollera sambandet mellan avdragsrätt och beskattning vid utbetalning av en pension att försvåras, vilket påtalats av bland annat Skatteverket. Nu tror jag att det till viss del kan begränsas genom de åtgärder som vidtas. Det finns i betänkandet både hängslen och livrem. Samtidigt är det lite nytt att uppbörd av skatt från ett större område än det som gäller Sverige ska ske via oss.
Vi har motsvarande problem med uppskov av reavinstskatt vid försäljning av bostäder där pengar flyter ut ur landet. Det handlar om pengar som finns utanför våra gränser men där det är vårt skatteverk som ska ta in pengarna. Det är pengar som vi vill använda till att bygga upp vår välfärd. I det perspektivet kan det ibland bli ganska skakigt.
Därför har Vänsterpartiet tillsammans med Socialdemokraterna en reservation i betänkandet. Vi menar att för att få långsiktigt hållbara regler ska man kanske göra en total översyn av beskattningen av pensionssparandet. Man ska också pröva möjligheten att slopa den individuella avdragsrätten för pensionsförsäkringar och i stället införa en "rättvänd" beskattning av pensionsförsäkringarna.
Nu tror jag att utskottets förslag kommer att gå igenom vid voteringen i dag, och därför är det viktigt att skicka med majoriteten att trots allt göra en sådan översyn och pröva resultatet mot det som vi kommer att få uppleva när de nya reglerna träder i kraft. Då har vi åtminstone något slags facit i hand. Jag tror nämligen att vi alla, vilken konstellation vi än tillhör, är intresserade av att dessa skattepengar kommer in till Sverige och till vår välfärd.
Vi noterar att regeringens förslag även innebär att Skatteverket får ökade kostnader. Det handlar både om engångskostnader och om årliga kostnader, och det rör sig om ganska avsevärda belopp. Nu är detta inte på något sätt ett budgetbetänkande, men vi förväntar oss att man både i tilläggsbudgeten och i höstens budget kommer att ge ytterligare resurser till Skatteverket. Som Skatteverket skriver i sitt remissyttrande blir de för att klara omläggningen tvungna att ta resurser från annat. Till exempel minskar deras möjligheter att satsa på internationell ekonomisk brottslighet. Det sägs klart och tydligt i remissvaret.
Betänkandet innehåller också en förändring av sista ansökningsdag för hushållsnära tjänster. Det är en förlängning från den 1 februari året efter beskattningsåret till den tidpunkt då självdeklarationen lämnas in. Jag har inte för avsikt att nu ta upp en debatt om hushållsnära tjänster. Den debatten har vi haft många gånger, och Vänsterpartiets inställning i dessa frågor är nog ganska välkänd. Däremot kan det vara intressant att ha en debatt om hushållsnära tjänster ganska snart, när vi ser resultatet av den reform som redan är införd.
Med detta, fru talman, yrkar jag bifall till reservation 1.
Anf. 6 Helena Leander (Mp)
Fru talman! Mycket kan man säga om EU men knappast att det gör våra skatteregler enklare. Det är mycket möjligt att den väg som regeringen valt för att anpassa vår lagstiftning till EU när det gäller skatteregler för pensionsförsäkringar verkligen är den enklaste, men för att vara den enklaste är den uppenbarligen ganska krånglig. Mycket kontrolluppgifter blir det; det är i alla fall en sak som är säker. Kanske blir det till och med så många att det är läge att börja fundera över om det är värt att ha kvar den individuella avdragsrätten för pensionssparande eller om man, som tidigare talare varit inne på, bör fundera på att ha en mer "rättvänd" beskattning.
När systemet infördes var tanken att uppmuntra människor att tänka långsiktigt och spara till pensionen. Att man fick dra av på skatten när man sparade och sedan skatta för pengarna när man tog ut dem innebar dels att man kunde skjuta upp skatten, dels att höginkomsttagare kunde göra ett litet klipp genom att som pensionär ha lägre marginalskatt än när de tjänade mycket pengar. Vad gäller låginkomsttagare är det däremot snarare tvärtom. Sedan jobbskatteavdraget införts har man som pensionär högre marginalskatt än när man pensionssparar. Det är alltså tveksamt om det hela är så särskilt smart.
Men även om vi bortser från fördelningseffekterna, vilket jag i och för sig inte tycker att vi ska göra, har det tillkommit ytterligare ett problem nu när vi inte längre får begränsa avdragsrätten till svenska pensionsförsäkringar; den ska gälla hela EES-området. Det är ganska mycket pengar som finns i pensionsförsäkringarna, runt 1,3 biljoner i obeskattade pengar. Då blir man lite nervös ändå. Man vill att pengarna ska komma in. Så länge avdragsrätten var begränsad till Sverige kunde vi som sagt ha hyfsad koll, men nu blir det lite bökigare.
Återigen: Ska vi ha kvar det här systemet, eller ska vi kanske ha en översyn av läget för beskattningen? Kanske skulle det innebära att en del, i första hand höginkomsttagare, skulle spara mindre. Men å andra sidan skulle pengarna vara mer värda när man väl tar ut dem, för man måste inte skatta på dem då.
Jag tycker i alla fall att frågan är värd en utredning. Därför yrkar jag bifall till reservation 2. Precis som tidigare talare motsätter jag mig skattereduktionen för hushållstjänster. Däremot tycker jag inte att det är jättemeningsfullt att bråka om vid vilken tid de här ansökningarna ska vara inne hos Skatteverket.
Anf. 7 Ulf Berg (M)
Fru talman! Det går tydligen fort när man har roligt, även om det inte var så roligt att vara leksing i går när Leksand spelade bort sina elitseriechanser. Vädret var inte heller så roligt i morse. Men det är glädjande att vi har en alliansregering som spelar på topp. Än en gång har man levererat en bra proposition.
Den här propositionen är främst till för anpassning till EG-rätten. Det var Birgitta Eriksson som tyckte att det var ett bekymmer. Jag tycker precis tvärtom. Det är jättebra att vi ökar konkurrensen. En av anledningarna till att vi har gått med i EG är att vi får ökad konkurrens och billigare varor och liknande. Det är också bra för vår tillväxt.
Det har mycket riktigt påpekats att det rör sig om otroligt stora summor. Man börjar närma sig 2 000 miljarder i sparade pengar. Vad gäller den statliga skatt som man kommer att få in, naturligtvis under en hel del år, nämner man 500 miljarder kronor som en siffra. Som sagt är det inte för ett år. Det beror på. Tar jag ut pensionsförsäkring under fem år, eller tar jag ut den resten av mitt liv? Det är lite svårt att sia om hur långt ens liv ska bli, även om vi säkert är rörande överens om att det tar slut.
En grund till den uppskjutna skatten är att man ska stimulera till pension. Samtidigt kan vi konstatera att just jobbskatteavdraget har gjort att det i vissa fall kanske inte är riktigt lönsamt, eftersom idén med att spara en pension är att man förhoppningsvis får en lägre skatt när man ska ta ut det här. Då är det en bra affär. Annars kan man också titta på andra former av sparande.
Låt oss titta på LO-medlemmarna. I går kunde jag läsa i bland annat Svenska Dagbladets näringslivsdel, tror jag att det var, en nyhet från TT om hur LO-medlemmar sparar. Tre av tio saknar ekonomisk buffert. Hälften av dem som har en buffert har en buffert som är lägre än 20 000 kronor. Fyra av tio saknar pensionssparande. Det här är naturligtvis allvarligt. Speciellt är det yngre personer som saknar pensionssparande. Det finns alltså all anledning att på olika sätt sträva efter att det ska bli ett högre sparande.
Pensionsspararna kommer nu att få ett större utbud, som jag var inne på, och det är en logisk utveckling av vårt EU-medlemskap. Bättre konkurrens gynnar oss också, så att vi får bättre avkastning på vårt sparande. Det är därför av största vikt att vi hittar ett bra regelsystem och att vi också får in de här skattepengarna, vilket också tidigare talare har varit inne på.
Jag anser att regeringen här har kommit med ett bra förslag. Nu tycker främst s och v, men även mp, att man redan nu borde börja titta över det här. Men en bra regering, vilket vi har nu, tittar hela tiden över detta. Det var ett tag sedan vi blev medlemmar i EU. Varför har inte den gamla regeringen under alla dessa år gjort någonting? Nu är det i och för sig en dom, men man borde ha kunnat förutse den här utvecklingen.
Jag hoppas i varje fall att det med de nya reglerna blir bättre konkurrens och att vi får ett ökande sparande, för det behövs. Det är många som behöver spara till sin pension. Framtiden får utvisa om det blir så, men även om vi har sänkt avdragsmöjligheterna från ett basbelopp och vid högre inkomster en procentsats ned till 12 000 per år tycker jag att är det positivt fördelningspolitiskt, eftersom det är de med högre inkomster som är drabbade. Det ska kopplas till att man har tagit bort förmögenhetsskatten. Fördelningspolitiskt känns det helt rätt.
När det gäller de hushållsnära tjänsterna har vi åter i denna kammare fått höra hur eländigt det är. Borde inte Birgitta Eriksson ge sig ut i verkligheten och titta, fru talman? 44 000-45 000 är den senaste siffran över hur många som har sökt det här, och den siffran är gammal. Tusentals nya jobb tillkommer. Fler företag bildas, ofta med kvinnlig ledning.
Varför tycker man så illa om hushållsnära tjänster när man för några år sedan predikade rotavdragens väl? Det var väl samma princip? Det var inte de i hyresrätter som kunde göra de avdragen när målaren kom eller när man skulle byta fönster eller vad man nu skulle göra. Men då var det män som gjorde det här. Då gick det tydligen bra. Det är ett problem att det främst är kvinnor som finns i den här typen av verksamheter. Så är det. Men jag tycker att det är jättebra.
Birgitta Eriksson är välkommen till Avesta den 28 april, fru talman. Vi har bjudit in ett par representanter för de här företagen. Vi har även Tomas Tobé på plats för att diskutera hur man kan öka sysselsättningen och hur man går från en svart sektor till en vit. Jag hör ofta från talarstolen att det är otroligt viktigt att vi bekämpar den svarta sektorn.
Jag har sagt det förut i den här talarstolen, eller kanske i ett replikskifte: 1998 fanns förslaget om hushållsnära tjänster med i Småföretagardelegationen under s-ledning. Det var den som Anitra Steen satt med i. Det är väl därför den förra statsministern nu utnyttjar denna eminenta avdragsmöjlighet.
Det finns som sagt ingen som helst anledning att tillmötesgå reservationerna. Jag yrkar, fru talman, bifall till förslaget i skatteutskottets betänkande nr 24 gällande nya skatteregler för pensionsförsäkring samt förlängd ansökningstid för skattereduktion för hushållsarbete. Jag yrkar även avslag på motionerna.
Anf. 8 Birgitta Eriksson (S)
Fru talman! Jag sade att vi är överens. Vi är inte mot förslaget, Ulf Berg. Vi tycker att det är bra ur både konsument- och konkurrenssynpunkt att man har utvidgat etableringskravet. Där är vi överens.
Vi är också överens, Ulf Berg, om att det är enorma pengar. Precis som du sade ligger en summa motsvarande den dubbla statsskulden i obeskattat pensionskapital. Du gjorde en beräkning, och jag har också gjort en beräkning på vad vi kan få in per år under en skatteperiod på 20 år. Det handlar om över 50 miljarder, lika mycket som statsskatten.
Det är det som det handlar om. Vi måste förstå hur viktigt det är att detta inte sjabblas bort och blir föremål för skatteplanering och skattefusk. Det tror jag inte att någon av oss har intresse av. Regelsystemet är bra, men det är Skatteverket som ska följa upp det och kontrollera det. De måste få rimliga resurser för att kunna kontrollera denna väldigt stora skattekredit som ligger ute. Jag tycker att det vore oansvarigt av den borgerliga regeringen att inte inse att man måste ge resurser till Skatteverket, så att de kan utföra sina arbetsuppgifter.
Det är 44 000 som kommer att utnyttja avdraget för hushållsnära tjänster. Det är 1 procent av hushållen. Vi har inget emot att människor i sin privata konsumtion använder sig av hushållsnära tjänster. Det vi självfallet har reagerat på är att det är en oerhört stor skattesubvention.
Jag tycker i likhet med Marie Engström att vi ska ta den här diskussionen när regeringen har gjort en ordentlig utredning och uppföljning.
Anf. 9 Ulf Berg (M)
Fru talman! Det verkar som att vi är överens om det mesta utom möjligtvis resurserna till Skatteverket, och det är glädjande.
När det gäller Skatteverket har jag sagt förut som ett svar till bland annat Lars Johansson att det är viktigt att man hela tiden från regeringens sida analyserar olika verk och vad de får för budgetram. Jag förutsätter att man gör så fortsättningsvis även för Skatteverket.
Det kanske inte alltid handlar om kontrollstaten. Nu råkar jag vara tjänstledig polis. Det är en vacker tanke att om man bara har tillräckligt med poliser så fixar man allt. De rattfyllerister man tar på ett år är ungefär lika många som kör på en dag. Det är bättre att man hittar system som till exempel alkolås eller liknande. Det kanske är effektivare.
Det är samma sak med skattepolitiken. Det är viktigt med hushållsnära tjänster. Det beror på skattekilarna. Om jag betalar Birgitta Eriksson 100 kronor för en tjänst kanske Birgitta får behålla 10-20 kronor. Resten ska andra ha. Borg ska ha en stor del, och det ska till olika försäkringar och annat.
Det är klart att frestelsen för många kan bli väldigt stor. Man säger: Vi säger 50 kronor, och så blandar vi inte in Borg. Jag tror inte det hjälper hur mycket Skatteverket får som resurser. Det är svårt att vara ute i varje kammare och kontrollera det. Det beror på sakens natur. Det kan vara bättre med morötter.
De företag som finns för hushållsnära tjänster beskriver en strid ström av pengar från svart sektor in i den vita tack vare detta. Det är så jag tycker vi ska fortsätta.
Anf. 10 Birgitta Eriksson (S)
Fru talman! Vår oro, Ulf Berg, handlar för det första om att det är enorma pengar. Det andra är att vi redan i dag enligt Skatteverkets egna beräkningar har ett skatteundandragande på 133 miljarder som man i dag inte klarar av att få in.
När Skatteverket får fler stora arbetsuppgifter måste även alliansregeringen förstå att det måste få resurser någonstans för att klara av det. Det är där min och vår oro finns.
Jag tror inte heller ni har något intresse av att det kommer nya kryphål för skatteflykt och skatteundandraganden. Den här propositionen ger ett bra regelsystem. Men den ger inte förutsättningar att tillämpa det. Det är där vi känner den stora oron.
När det gäller EES-länderna vet vi att det finns länder som inte har samma skattemoral och uppfattning om skatter som vi. Det finns redan i dag problem att få in uppgifter från vissa stater. För att få det med det kontrollsystem som finns i propositionen måste Skatteverket jobba upp ett samarbete med de länderna. Det kräver kompetent personal som man har möjlighet att avsätta för de arbetsuppgifterna.
Vi är överens om propositionen och det regelverk som finns i propositionen. Vi är från vår sida oroliga att Skatteverket inte har möjligheter att göra detta, och ni uttryckte det själva.
Anf. 11 Ulf Berg (M)
Fru talman! Det är bra att Socialdemokraterna känner oro för frågan. Det betyder att vi kommer att följa den i framtiden.
Om man tittar på oron gäller den främst de länder som finns i EU som inte har samma skattemoral. Det finns inbyggt i förslaget att om man inte får in kontrolluppgifter och annat kommer det att vidtas ett antal åtgärder. Om jag minns siffran rätt kommer det att motsvara en marginalskatt på 85 procent.
Den ekonomiska drivkraften finns hos alla att se till att hålla sig till detta. Annars kommer man inte att placera sin pensionsförsäkring där. Det finns en ekonomisk grund till att inte fuska. Då är vi tillbaka till den morot som kanske är effektivare än att Skatteverket får fler personer.
Flytträtten och den retroaktiva lagstiftningen är också helt rätt. Annars hade vi verkligen kunnat få en situation när man mycket snabbt hade flyttat ut sitt pensionskapital. Då hade svenska staten och Skatteverket tappat kontrollen över pengarna. Därför var det befogat att göra det. Nu återkommer flytträtten från den 1 maj, och det känns väldigt bra.
Låt oss på sedvanligt vis vara med och granska hur det utlöper. Det är precis som med skatten på hushållsnära tjänster där man tyckte att den 1 februari var dumt. Nu kommer man med regeln att man ska lämna in avdraget för föregående år i samband med sin deklaration. Det är ett sätt att handskas med saker när man tycker att man kan förbättra ett väldigt bra förslag och göra det ännu bättre.
Anf. 12 Marie Engström (V)
Fru talman! Ulf Berg tog upp statistik över pensionssparande och ekonomiska buffertar. Det finns två problem. Den ekonomiska situationen för många pensionärer är så illa att man måste spara för sin pension via extra pensionssparande. Dessutom har många grupper inte den ekonomiska kapaciteten att göra detta, precis som Ulf Berg sade.
Hur ska man råda bot på det? Uppenbarligen har regeringens skattesänkningar inte kommit de människor till del som ni själva säger i retoriken, nämligen låg- och medelinkomsttagare. Det är väl så att det är de som redan har det gott ställt som har fått ut någonting positivt av er skattepolitik.
För att gå vidare kan man säga att problemet också är att vi har ett pensionssystem som innebär att du som låginkomsttagare också får en låg pension. Vi har raka rör mellan det du tjänar in och det du får ut. Tidigare hade vi en lite annorlunda ordning. Det är ett sammansatt problem.
Jag vill ändå ta upp frågan som vi har i vår reservation. Det gäller möjligheten att göra en översyn av beskattningen av pensioner. Även om vi genomför detta nu är det viktigt om inte annat för att säkra skattebasen att göra precis den översynen.
Jag vidhåller det och vill höra Ulf Bergs försvar för varför man inte redan nu skulle kunna göra det.
Anf. 13 Ulf Berg (M)
Fru talman! Låt mig börja med att göra ett litet konstaterande. Jobbskatteavdraget har medfört det positiva att en låginkomsttagare i Sverige har gått från att betala EU:s högsta skatt till en medelskatt i EU. Det är en bra grund för att man ska kunna öka sitt sparande.
Ett högt skattetryck på det svenska folket - och vi har haft världens högsta skattetryck - underlättar inte privat sparande. Speciellt har det varit det för låginkomsttagare. Jag tror att Marie och jag klarar oss alldeles utmärkt. Men det finns många andra med en helt annan lön. Det är mycket bra att vi har gjort konstruktionen att det är människor med låga inkomster och medelinkomster som är de stora vinnarna procentuellt sett.
När det gäller den andra frågan om skattebasen måste man alltid hela tiden vara med och bevaka olika frågor.
Vi vet att det har kommit domar som berör bolagsskatten. Till viss del kan man fundera på om det är nödvändigt att Skatteverket drar tillbaka alla processer. Det finns de som menar att de var annorlunda. Men hela tiden kan utslag i våra domstolar eller i EG-rätten medföra att vi måste göra justeringar. Jag tycker att det här är ett naturligt sätt att arbeta på. Men jag förstår att oppositionen för att ha någonting utöver hushållsnära tjänster att invända mot måste ta till det här.
Anf. 14 Marie Engström (V)
Fru talman! Jag vet inte riktigt om jag förstod det där svaret. Men jag märker att Ulf Berg i alla fall inte vill svara på min fråga, utan säger någonting helt annorlunda.
Jag vill bara värna skattebaserna. Man kan göra jämförelser med de stora uppskovsbelopp som föreligger i samband med reavinstbeskattning vid försäljning av bostäder. Allianspartierna har ju i alla fall börjat jobba med de frågorna. De var en del av era fastighetsskatteförslag. Jag kan tycka att det är sympatiskt att man börjar tänka: Här finns det pengar, och de måste någon gång komma in till staten! Det blir lite av samma resonemang här, och det är därför jag blir lite förvånad över att Ulf Berg inte kan ge någon typ av besked. Han säger bara någonting som verkar lite mer flummigt.
Jag ska försöka hinna med att säga någonting om rotavdraget, som Ulf Berg tog upp från talarstolen. Man har haft rotavdraget som en konjunkturåtgärd ett par gånger - på 90-talet och för några år sedan. Om vi tittar på det regelsystem man har i Finland i dag ser vi att det är någonting som utnyttjas till 80-85 procent, tror jag att det är, medan städtjänsterna inte alls utnyttjas i samma utsträckning. De kanske inte ens kom upp till 10 procent av de avdrag som människor yrkar på i sina deklarationer. Detta kanske är någonting att ta med sig. Så kallade rotavdrag var någonting som människor var intresserade av och någonting som verkligen efterfrågades. Sedan kan man kanske diskutera värdet av det också. Syftet var många gånger att tidigarelägga någonting som ändå skulle bli gjort. Man hade det som en konjunkturåtgärd.
Anf. 15 Ulf Berg (M)
Fru talman! Det var trevligt att få höra att man är lite flummig ibland. Annars brukar man bli beskylld för att man är för rak. Det tar sig! Man har väl en ständig utveckling här i livet.
Det handlar om skattebasen. Ska vi ge oss ut i EU med den här typen av åtgärder, exempelvis pensionsförsäkring eller det som Marie själv nämner här om husförsäljning och att man kan ta med sig ett uppskovsbelopp och köpa en fastighet i ett annat land? Det medför ett komplexare system.
Jag kan stå här och erkänna att Skatteverkets idé om fastighetsavgiften och att man kanske skulle ha sänkt reavinstskatten i stället och sedan trappat av uppskovsbeloppen hade varit en lösning. Om den lösningen hade föreslagits hade jag definitivt tryckt på den gröna knappen. Nu tycker jag att den lösning som valdes också är helt acceptabel. Men det finns olika spår att gå. Diskussionen ska hela tiden finnas levande, och jag är fullständigt övertygad om att vår eminenta alliansregering hela tiden diskuterar. Om det finns åtgärder som medför förbättringar kommer man att genomföra dem.
Fru talman! När det gäller rotavdragen i jämförelse med hushållsnära tjänster har man haft en enorm svart sektor inom hushållsnära tjänster som det fanns all anledning att göra någonting åt. Det finns det också på rotavdragssidan, om man får kalla den så. Det vet alla. Men rotavdragen är inte lämpliga i dag eftersom vi vet att byggsektorn i dag är glödhet. Den är nästan för het. Det är otroligt dyrt att bygga. Då ska man inte kasta ytterligare bensin in i brasan, för då blir det bara hetare. Det är inte rätt läge nu, och jag hoppas att politiken leder fram till att vi slipper hamna i sådana lågkonjunkturer i fortsättningen.
Anf. 16 Karin Nilsson (C)
Fru talman! Är det inte snart dags för Socialdemokraterna att ge sig i frågan om hushållsnära tjänster? Det är nog fler än jag som kommer ihåg att vi har fattat parlamentariska beslut här i kammaren om att införa en skattereduktion på tjänsterna. Är det inte dessutom så att beslutet är verkställt och har trätt i kraft från den 1 juli 2007? För många hushåll är detta en efterfrågad verksamhet, och för företagen som utför tjänsterna innebär de en växande marknad. Detta bidrar till sysselsättningen i landet.
Frågan om en skattereduktion för hushållsnära tjänsters vara eller inte vara är avgjord. Det beslutet fattade vi den 30 maj förra året. Det trodde jag att också Birgitta Eriksson kände till och måste respektera.
Fru talman! Jag vill också tacka Marie Engström för att hon undvek denna retorik och respekterar kammarens beslut.
I dag handlar beslutet om att förlänga tiden för ansökan om skattereduktion för hushållsnära tjänster. Förslaget innebär ett beslut om sista datum. Det är ett sista datum som innebär att man flyttar fram datumet från någon gång i februari till i samband med att man gör sin självdeklaration. Det måste väl vara mer av en detaljfråga i sammanhanget av teknisk karaktär än en politisk fråga.
Fru talman! Den andra frågan i samma betänkande handlar om nya skatteregler för pensionsförsäkringar. Där gjorde Birgitta Eriksson en förträfflig resumé av all problematik som det innebär och har inneburit och dessutom av vad förslaget innebär. Ulf Berg såg möjligheterna i förslaget. Och visst sker det en förändring! Regeländringarna är till för att anpassa vår beskattning av pensionssparandet i Sverige till krav från EG-domstolen. Det är krav som har funnits sedan 2004. Liknande fall behandlades i både Danmark och Belgien 2004, så nog är det hög tid att vi gör någonting även här i frågan.
Vi verkar egentligen vara överens om att anpassningen ska göras - både alliansregeringen och motionärerna i frågan. Däremot föreslår både s och v i sina motioner att Skatteverket ska tillföras mer resurser för de kostnader som uppkommer till följd av de nya skattereglerna för pensionsförsäkringar. I det sammanhanget är vi inte överens. Det har fattats en mängd beslut inom skatteområdet. Förhoppningsvis finns det också lättnader i en del förslag och förenklingar i en del förslag som kan väga upp den större arbetsbörda som andra förslag medför. Om just denna regeländring kommer att ta mer resurser i anspråk får det försöka vägas upp av andra. Frågan måste också utvärderas i samband med att Skatteverket redovisar sitt bokslut och att man tittar över ramen totalt. Det är givetvis något man får göra i alla myndigheters verksamhet. Man får också ta ställning till om det finns justeringar att göra någon gång i efterhand inför nästa budgetår.
Fru talman! Jag vill med detta inlägg yrka bifall till utskottets förslag.
Anf. 17 Birgitta Eriksson (S)
Fru talman! Det är inte vi som pratar om hushållsnära tjänster i den här debatten. Det är alliansregeringen. Debatten handlar om pensionsförsäkringar och att säkra de skatteintäkter till Sverige som vi så väl behöver. Däremot hoppas jag att vi är överens om att vi gör en utvärdering av hushållsnära tjänster, och då ska vi ta en rejäl debatt om det.
Jag måste fråga vad Centerpartiet tycker i frågan. Kan ni garantera att Skatteverket har tillräckliga resurser? Behöver vi inte vara oroliga för de enorma pengar som ligger i obeskattat pensionskapital? Kan ni garantera att vi får in de skatterna med de resurser som Skatteverket har i dag?
Vad tycker ni om att man kanske skulle fundera på en annan beskattning? Det är jättebra att människor sparar, men vi kanske ska fundera på att någon annan typ av beskattning är bättre med tanke på att vi måste säkra skattebaserna. Vad tycker Centerpartiet om det?
Redan i dag vet Skatteverket att man inte har möjligheter att få in de 133 miljarder som man säger är skatteundandragande. Hur vill Centerpartiet lösa det?
Anf. 18 Karin Nilsson (C)
Fru talman! Det var många frågor på en gång. Jag ska se om jag kan reda ut dem alla.
Birgitta Eriksson säger att hushållsnära tjänster inte var något som Socialdemokraterna har tagit upp i debatten i dag. Men, fru talman, nog är det så att Birgitta Eriksson nämnde att man vill att avdraget för hushållsnära tjänster ska avskaffas och att det också står i motionen. Det står någonstans ovanför mitten på s. 10 i betänkandet, där Socialdemokraternas motion redovisas.
Jag reagerar givetvis på att den här frågan återigen lyfts fram, och att man säger att man vill avskaffa detta, i ett sammanhang där det faktiskt handlar om en ren teknikalitetsfråga. Inte går det att förneka att frågan har lyfts fram av Birgitta Eriksson i dag.
När det gäller Skatteverkets resurser förstår jag att frågan handlar om att vi inte får in pengarna om vi inte tillsätter resurser för att klara av att bemanna kontoren. Jag ser inte annat än att det måste finnas en dialog mellan myndigheten och departementet där man ser på orimligheter, om det skulle uppstå sådana. Men det finns också beslut som förenklar, och det finns beslut som ger effekter när det gäller belastning på kontoren och i myndighetsutövandet.
Jag tycker att vi i det här läget också måste se en helhetslösning och inte börja plocka in pengar och ut pengar i varje sammanhang då vi fattar ett beslut i kammaren. Det måste till en helhetslösning i samband med exempelvis ett bokslut då man lyfter fram hela frågan om personal och ekonomi för myndigheten.
Anf. 19 Birgitta Eriksson (S)
Fru talman! Hushållsnära tjänster finns med i propositionen. Det kan inte vara någon nyhet vad vi tycker om dem. Vi upprepar bara vad vi tycker och tänker när det gäller hushållsnära tjänster. Däremot ser vi gärna fram emot en debatt när vi har utvärderat dem. Hittills tycker 1 procent av hushållen inte att det är en succé precis. Men det får vi återkomma till. Låt oss utvärdera det.
Däremot förstår jag inte riktigt att man inte kan lyssna och inse att Skatteverket får allt fler arbetsuppgifter. Hushållsnära tjänster är också en väldigt stor administration för Skatteverket. Senast i raden är att det ska vara skatt på privat flygbränsle. Där blir det gränsdragningsproblem och ytterligare påfrestningar för Skatteverket när det gäller att kunna kolla upp det här.
Vi har lyssnat på Skatteverket så vi har redan i vår budgetmotion för 2008 tillförsäkrat dem 60 miljoner mer per år. Det var innan de senaste uppgifterna. Det vore intressant att höra om det finns några sådana tankar hos Centerpartiet. Vi vet också att de själva har sagt att de skulle behöva 20 miljoner per år för att över huvud taget ha en chans att klara av det här.
Sedan kan vi fundera på något som de själva har föreslagit på Skatteverket, att man kanske skulle utvärdera det här innan det genomförs fullt ut, allt i syfte att klara skattebaserna. Vi behöver få in varenda skattekrona för att garantera välfärden framgent. Lyssna gärna!
Anf. 20 Karin Nilsson (C)
Fru talman! Birgitta Eriksson säger att det är känt vilken inställning ni har till hushållsnära tjänster. Trots det är det faktiskt ett tillkännagivande som ni med er motion har bett att få igenom i dag, ett tillkännagivande om att avdrag för hushållsnära tjänster ska avskaffas. Det tycker jag definitivt är att lyfta tillbaka frågan och förvänta sig att den ska tas upp på nytt här i kammaren genom att skatteutskottet lyfter fram den.
Den frågan hör alltså inte hemma i dagens debatt. Det kan man se när man tittar på vad det egentligen handlar om. Dagens debatt handlar om att vi ska flytta sista datumet för redovisningsperioden. Sedan kan jag tänka mig att frågan kan bli aktuell i andra sammanhang, men inte i samband med en sådan här teknisk detaljfråga.
När det gäller flera arbetsuppgifter och mer resurser vore det väldigt intressant att se om vi under året också dyker på en sådan situation där Skatteverket säger att man kanske inte behöver just den här tjänstemannen eller just den här summan pengar i just den här frågan. Det kan bli föremål för diskussion här att man också i något sammanhang lyfter bort en och annan summa. Det sker förändringar i arbetsinsatser hos en myndighet under året. Det kan vi nog se oavsett vilken myndighet vi tittar närmare på. Det gäller att hela tiden vara vaksam på detta och på förändringar i flödet mellan kontona.
Det handlar om, tycker jag, att följa bokslutet och anmärkningarna i bokslutet som visar på varför flödena har sett annorlunda ut än de var från början i en budget. Och vi ska inte gå in och peta alltför mycket under ett verksamhetsår. I så fall skulle vi in och peta i vartenda beslutssammanhang, både på plussidan och på minussidan.
Anf. 21 Gunnar Andrén (Fp)
Fru talman! När man anmäler sig till en sådan här debatt och beräknar sin talartid kan det inträffa att man lever i den villfarelsen att debatten bara ska handla om det som betänkandet gör. Jag ber därför om tillgift om jag möjligen kommer att överskrida min anmälda tid något, eftersom debatten har blivit mycket vidare än jag hade tänkt mig.
Jag vill ändå börja med att säga att det viktigaste i det här betänkandet är att regeringen - därom finns det egentligen en bred enighet - värnar den skattebas det här är fråga om. Det är väldigt viktigt. Det är det övergripande syftet med de här förslagen, att reglerna för beskattning av pensionssparande inte öppnas för annat sparande än vad som faktiskt sker i pensioneringssyfte. Det är en central mening i det här fallet.
Alla förslag som lagts fram här har kommit till för att värna detta. Det föreslås därför ett nytt kvalitativt villkor för pensionsförsäkringar enligt vilket ett pensionsförsäkringsavtal ska innehålla villkor om att försäkringsgivaren ska lämna kontrolluppgifter enligt lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter. Detta är väldigt viktigt eftersom det handlar om utländska försäkringsgivare. De måste därutöver lämna ett skriftligt besked om att detta åtagande ska uppfyllas av dem.
Detta är de två centrala delarna i den här propositionen. Vi värnar den svenska skattebasen.
Sedan måste man titta på hur det förhåller sig med det svenska pensionssystemet. Det har kommit en del andra förslag. Det är detta som är min utvikning, fru talman.
Jag konstaterar att om det är någonting som har inträffat så är det att den här regeringen alldeles uppenbart har en högre tilltro till det nuvarande pensionsförsäkringssystemet - det obligatoriska systemet - än den tidigare regeringen hade. Det är därför som man har kunnat minska till exempel avdragsrätten för privata pensionsförsäkringar från ungefär 40 000 kronor till 12 000 kronor.
Jag skulle vilja fråga Socialdemokraterna, eftersom ni reserverar er mot detta förslag: Kan vi lita på att ni kommer att återinföra systemet att man ska få göra sådana verkligt stora avdrag? Det är en väldigt viktig fråga. Svaret på den visar om ni litar på det system som vi gemensamt har byggt upp eller inte.
Jag tror också att man i vissa avseenden måste fundera på hur pensioner ska beskattas i framtiden. Birgitta Eriksson tog upp en intressant aspekt i sammanhanget, nämligen om något ska göras åt den så kallade avkastningsskatten. Det är en intressant fråga. Den infördes en gång av Socialdemokraterna mot de dåvarande oppositionspartiernas vilja. Personligen har jag alltid varit emot denna. Jag har ansett att det är dubbelbeskattning på pensionssparande. Den öppning som Birgitta Eriksson lämnar är värd att ta vara på. Det skulle stärka pensionssystemet och det privata pensionssparandet upp till vissa belopp. Det är något oerhört positivt om det kunde bli ett omtänkande på den punkten.
I motsats till detta står Miljöpartiets och Vänsterpartiets förslag, nämligen att helt slopa avdragsrätten. Det är en teknik som används för att stimulera till privat pensionssparande - en avdragsrätt upp till 12 000 kronor. Det är en rimlig avsättning. Det är ungefär den avsättning jag själv har gjort under lång tid, ungefär 1 000 kronor i månaden. Om avdragsrätten slopas helt och hållet skulle även detta lilla pensionssparande bli mindre attraktivt. Även om man tror mycket på det nuvarande pensionssystemet, som har varit bra för pensionärerna, är det många som tycker att det är klokt om det går att spara någon tusenlapp i månaden. Varför vill ni aktualisera ett avskaffande av den lilla avdragsrätt som finns kvar mot att man betalar skatt när pensionerna faller ut?
Fru talman! Jag övergår till den andra delen i propositionen, nämligen den förlängda ansökningstiden för skattereduktion för hushållsarbete. Där fanns också företrädare för oppositionen - i första hand Marie Engström - som inte ville diskutera frågan just nu. Det är klokt av Marie Engström att inte vilja diskutera frågan nu eftersom jag tycker att den borde göras till föremål för en särskild debatt. Utvecklingen det här året har visat att detta avdrag, ungefär som Karin Nilsson var inne på, har varit effektivt för att stoppa svartarbete. Det är otroligt många ansökningar - ungefär 5 000 - som har kommit in - ungefär 40 000 individer. Tidigare var det kanske bara 1 000 personer som anmälde den typen av jobb och skattade för det. Det är ett kraftfullt grepp mot svartarbete som har tagits.
För de människor som tidigare hade en psykisk press över sig att de inte gjorde rätt för sig måste detta innebära en otrolig lättnad. Jag vill fråga er som reserverar er mot detta om vi kan lita på att ni kommer att avskaffa detta och i stället stimulera svart arbetskraft i framtiden. Det är den centrala frågan: Vill ni stimulera svartarbete?
Ni diskuterar ofta en annan fråga, nämligen hur stora anslagen till Skatteverket har varit. Under vår oppositionstid föreslog vi också ofta tilläggsanslag, men det var på ett annat område. Det var alltid preciserat till att Skatteverket skulle få extra anslag till att bekämpa ekonomisk brottslighet. Det var inte till mer administration. Ni lägger hela tiden mer pengar till administration. Det är en viktig skillnad, fru talman, att se hur extra anslag läggs ut.
Också Skatteverket måste göra rationaliseringar. Skatteverket har visat stor effektivitet i detta. Som Annicka Engblom påpekade för mig tidigare i kammaren har den här regeringen tagit bort ett stort antal uppgifter från Skatteverket. Ta bara en betungande sak, nämligen kontrollen av förmögenhetsskatten. Den kanske inte var så betungande eftersom det var en omöjlig skatt att kontrollera. På en lång rad punkter har Skatteverket sluppit ifrån en massa saker.
Skatteverkets eget arbete har medfört att framför allt kontrollen av inkomstdeklarationerna har minskat mycket. Det har frigjorts mycket resurser. Jag är övertygad om att vi får se samma utveckling framöver inom Skatteverket, det vill säga väldiga rationaliseringar för att ta itu med de verkligt svåra uppgifterna.
Anf. 22 Marie Engström (V)
Fru talman! Det är lite märkligt. Först står ni i talarstolen och säger att ni tycker att det är bra att jag inte väljer att debattera hushållsnära tjänster i dag eftersom betänkandet handlar om ett ändrat datum. Sedan står ni själva och debatterar hushållsnära tjänster. Det blir lite märkligt. Jag måste få göra den anmärkningen.
Gunnar Andrén säger att alliansregeringen har tilltro till pensionssystemet med anledning av att avdragsbeloppet för pensionssparande i självdeklarationen sänktes till 12 000 kronor per år. Men det finns väl anledning att påminna om att anledningen till att ni gjorde det var att ni skulle finansiera borttagandet av förmögenhetsskatten. Det fanns ett klart samband där. Det övervägde väl mer än tilltron till pensionssystemet. Vad vet jag?
Gunnar Andrén inledde med vad som är kärnan i debatten, nämligen att värna skattebaser. Jag delar fullständigt den analysen. Jag tycker också att det här betänkandet handlar om det. Jag tycker att jag var tydlig i mitt anförande om vikten av att värna skattebaserna. Det är därför jag vill att vi genomför det som står i vår reservation, nämligen att vi redan nu ser över beskattningen av pensionssparandet i syfte att värna skattebasen. Vi vet inte vad som kan komma att hända när vi öppnar för pensionssparande inom hela EES-området.
Anf. 23 Gunnar Andrén (Fp)
Fru talman! Jag sade att det var
klokt
av Marie Engström att inte ta upp en stor debatt om de hushållsnära tjänsterna. Det var mot bakgrund av att de har blivit så oerhört populära. Om ni vill avskaffa detta och stimulera till mer svartarbete ska vi ta en annan debatt om detta. Det här var klokt i det här sammanhanget.
När det gäller finansieringen av borttagandet av förmögenhetsskatten är det riktigt att begränsningen av avdragsrätten används för detta. Det är alldeles korrekt. Men det hade en annan avsikt. Jag kom ihåg att jag debatterade detta ingående med Hans Olsson. Vad är det som är bra för Sverige? Det är framför allt att vi får nya jobb till Sverige. Genom borttagandet av förmögenhetsskatten har vi möjlighet att få fler jobb till Sverige. Det kommer att stärka basen för hela pensionssystemet. Det är viktigt. Det finns ett par exempel på att det har återflyttat ett antal företag redan - åtminstone något som jag personligen känner till. Det är klart.
Jag menar också att detta hänger samman med synen på det nya pensionssystemet. Marie Engström eller Helena Leander tycker inte att det är bra. Den stora pensionsöverenskommelsen från 1998 eller 1999 - jag kommer inte ihåg det exakta året - har gjort att pensionärernas inkomstförhållanden har stärkts mycket genom att man har tagit in nya komponenter och inte bara gått på inflationsbekämpning. Pensionärerna får mer pengar i detta system genom att löneförändringarna tas med, och det finns en broms åt andra hållet.
Anf. 24 Marie Engström (V)
Fru talman! Gunnar Andrén pratar nästan ingenting om det centrala, nämligen att värna skattebasen. Nu pratar vi om pensionssystemet. Om man har låg inkomst får man också låg pension. Vi har raka rör mellan inkomst och pensionssystem. Bra eller dåligt? Jag tycker inte att det är så bra.
Då får man beklaga att många människor måste komplettera med privata pensionsförsäkringar. Precis som Ulf Berg sade är det många i LO-leden som inte har ekonomi att göra detta. Det är ett sammansatt problem vi står inför. Era skattereformer har uppenbarligen inte kunnat råda bot på det problemet.
När det gäller förmögenhetsskatten har ni en övertro på att det ska komma så mycket kapital tillbaka till Sverige. Jag har sagt förut att det kan vara så på marginalen, och nytt kapital kanske inte försvinner ut över landets gränser i samma utsträckning. Så långt kan jag sträcka mig där.
Men varför kan vi inte debattera skattebaserna? Det är just för att värna skattebaserna som vi lägger fram den här typen av förslag. Gör en total översyn av pensionsbeskattningen! Det är det som är det centrala.
Vi kan väl säga att vi har samma målsättning, att få in de här skatterna till staten så att vi kan finansiera välfärden. Jag bjuder på det. Men undvik inte att debattera det som du själv står i talarstolen och säger är det centrala i det här betänkandet.
Anf. 25 Gunnar Andrén (Fp)
Fru talman! Jag försökte börja med just detta och säga att jag uppfattade att det fanns en bred enighet om själva anslaget att vi skulle värna skattebaserna. Det är möjligt att jag inte var tillräckligt tydlig. Jag försökte läsa upp den mest centrala meningen i hela detta betänkande på just den punkten, nämligen denna: "Det övergripande syftet med förslagen är att se till att de särskilda reglerna för beskattning av pensionssparande inte öppnas för annat sparande än sådant som faktiskt sker i pensioneringssyfte."
Jag menar att det är den helt centrala punkten i detta betänkande, och jag uppfattade att det var enighet om den. Det är ganska svårt att debattera när man är enig, men jag skulle möjligen ha kunnat utveckla det ytterligare. Jag är inte säker på att jag hade klarat det, därför att jag tyckte att det var så väldigt tydligt.
Jag tog upp en del andra saker som tidigare debattörer hade tagit upp. Det var då jag beklagade att jag förlängde debatten ytterligare. Det var av den anledningen. Det var bland annat det som Marie Engström nu tyckte att det var mindre bra att jag pratade om, nämligen hushållsnära tjänster och någonting annat.
Frågan är: Ska man göra en total översyn av pensionssystemet? Vi har träffat en pensionsöverenskommelse mellan fem partier, och det finns två partier i riksdagen som inte har anslutit sig till den. Det har gått alldeles för kort tid för att man ska göra detta.
Det viktiga är nu att Genomförandegruppen i det nya skicket får ytterligare tid på sig att ta reda på om det finns ofullkomligheter i detta - det ska man aldrig utesluta. Socialdemokraterna har pekat på någonting som man inte var riktigt enig om, och då skulle Genomförandegruppen diskutera det innan man gör en total översyn. Det är inte pensionssystemet betjänt av.
Anf. 26 Birgitta Eriksson (S)
Fru talman! Det lät som om Gunnar Andrén i inledningsanförandet utgick från att vi socialdemokrater ska ta över makten 2010. Jag kan garantera Gunnar Andrén att vi då kommer att jobba med skattesystemet. Stabila skattebaser är naturligtvis oerhört viktiga, och det är vi överens om.
Det vi kanske inte är överens om på samma sätt är att vi vill ha ett skattesystem där man betalar skatt efter bärkraft. Det är en oerhört viktig princip för oss. Det är lika viktigt att beskattningen är likformig, att man inte betalar olika skatt beroende på om man är arbetslös, är i arbete eller är pensionär. Skattesystemet ska också vara fördelningspolitiskt väl avvägt. Jag tycker kanske inte att alliansregeringens skattepolitik hittills har varit särskilt okej fördelningspolitiskt.
Sedan var det hushållsnära tjänster: Hur vet Gunnar Andrén att det inte förekommer något svartarbete nu? Är det inte rimligt att man gör en utredning först och kollar upp hur det ser ut? Sedan kan vi ta debatten. Gunnar Andrén sade ju i sin kommentar att svartarbetet är borta nu och att det har blivit vita jobb inom tjänstesektorn. Jag är inte lika övertygad.
Jag vill också fråga: Känner Gunnar Andrén sig trygg med att Skatteverket utan mer resurser och möjligheter till utökad kompetens kommer att klara det här nya med att pensionsförsäkringarna nu också kan tas utomlands? Det krävs då att vi får in våra skattebaser.
Anf. 27 Gunnar Andrén (Fp)
Fru talman! När det gäller utgången av 2010 års val kan jag ha uttryckt mig lite vårdslöst. Jag menar att vi inte vet någonting om detta ännu. Inget parti har ännu fått någon röst. Vi får väl se hur det blir med den saken. Vi får överlåta det åt väljarna.
När det sedan gäller skattesystemet: Om olyckan skulle vara framme och ni får ta över lovar ni att införa ett rättvist skattesystem. Jag har gång efter annan efterlyst hur ett rättvist skattesystem kommer att se ut. Det är en mycket krävande uppgift att presentera ett sådant.
Däremot vill jag absolut protestera mot att ni skulle ha haft ett särskilt skattesystem, som avvek i den bemärkelsen att vi hade något annat än skatt efter bärkraft. Jag tror att vi i det här landet är eniga om att vi ska ha ett skattesystem där skatt efter bärkraft är en av de allra viktigaste principerna. Misstanken att den här regeringen skulle arbeta med någonting annat än skatt efter bärkraft är inte rolig att höra.
När det gäller svartarbete måste jag också ha uttryckt mig väldigt olyckligt. Jag minns inte att jag skulle ha uttryckt mig så olyckligt som jag nu får höra. Jag har inte sagt att vi kan garantera att svartarbetet har avskaffats. Jag säger att det är helt uppenbart att det finns flera som inte längre är i svartarbete genom denna reform. Det är väldigt bra.
Min fråga till er och även till Vänsterpartiet och Miljöpartiet, som vill avskaffa den här reformen, är: Vill ni medverka till att vi återfår mer svartarbete? Det tror jag inte att ni vill egentligen, men man måste ta konsekvenserna av sina egna beslut.
Allra sist ställde jag den väldigt svåra frågan: Kan ni garantera att ni återinför avdragsrätten fullt ut som den var tidigare?
Anf. 28 Birgitta Eriksson (S)
Fru talman! Jag kan då säga till Gunnar Andrén när det gäller nytt skattesystem att vi i opposition nu har betydligt mer tid att jobba med detta, och det gör vi intensivt.
När det gäller skatt efter bärkraft kanske vi har helt olika syn. Men av de skattesänkningar på 75 miljarder som alliansregeringen har gjort har 70 procent gått till de 30 procent av svenska folket som tjänar mest. För mig är inte det skatt efter bärkraft.
Dessutom kan man fråga sig om det är skatt efter bärkraft när vi inte har ett likformigt skattesystem, utan pensionärer och de som är i jobb betalar efter olika skatteskalor. Men det kan vi ha olika syn på.
Det som är viktigt i den här propositionen om pensionsförsäkringar är att det handlar om oerhört stora belopp, om dubbla skatteskulden. Då måste man kanske fundera om alliansregeringen inte borde tillsätta en utredning för att se om vi ska beskatta pensionskapitalet på ett annat sätt, typ rättvänd skatt, så att vi kan säkra att vi får in skattemedlen. Det handlar ju om att varje år få in lika mycket i skatter på pensionskapital som statsskatten.
Anf. 29 Gunnar Andrén (Fp)
Fru talman! Nu kommer det in ytterligare ett moment här, nämligen att ni också vill vända på beskattningsprinciperna. Tidigare skulle man eventuellt ta bort avkastningsskatten. Det var det jag var positiv till. Det kan jag tänka mig, för jag tror att det skulle stärka hela skattesystemet. Man blir inte av med skatterna, utan de här pengarna kommer att beskattas av pensionärerna i stället. De försvinner inte ut i luften. Men det är en intressant princip som man har haft, och enligt min mening en felaktig princip. Jag tycker att vi ska beskatta individer och inte kollektiv, för det har alltid varit fel. Jag tyckte att det här var ett intressant uppslag.
Om man ska stimulera enskilt pensionssparande är det däremot möjligen oklokt att börja med att avskaffa den sista tusenlappen i månaden för avdragsrätten. Det tror jag inte kommer att vara något positivt.
Slutligen kommer jag till detta med vad som är rättvisa skatter och skatt efter bärkraft. Det är ju väldigt svårt. Låt mig säga att jag tycker att Socialdemokraterna - jag kan förstå att de har bättre tid nu när de är i opposition - genom sin arbetsgrupp har kommit med väldigt intressanta uppslag när det gäller beskattning av småföretagare. De förslagen tycker jag att vi på regeringssidan har anledning att fundera på, om vi har gått tillräckligt långt där.
Ni dömer ut jobbskatteavdraget - inte helt och hållet, för ni accepterar ju numera den första delen - men kan ni lova att man inte ska ha den här typen av jobbskatteavdrag? I ert eget förslag gör ni ju ingen rättvisa åt pensionärerna. Ni vill ha 2 000 kronor i avdrag. Det har inte ett dyft med jobbskatteavdraget att göra, för det är uppemot 14 000 kronor för vanliga människor.
Anf. 30 Helena Leander (Mp)
Fru talman! Gunnar Andrén frågade varför Miljöpartiet vill avskaffa den individuella avdragsrätten för pensionssparande. Till att börja med vill jag säga att vi inte har förslagit att det ska avskaffas i morgon dag. Däremot vill vi att man ska titta på frågan om det kan vara läge att ha en mer rättvänd beskattning. Anledningen till detta tyckte jag att jag var ganska tydlig med i mitt anförande. Det handlar dels om att vi inte vill att skattepengar ska riskera att försvinna i väg någonstans, dels om en ambition att inte påföra företagen mer regelkrångel än nödvändigt. Det är en ambition jag trodde att Folkpartiet delade.
Det finns en oro för hur detta ska påverka incitamenten att pensionsspara, men det är inte en helt lätt fråga. Precis som Marie Engström var inne på är de som har störst behov av att pensionsspara de som har låga inkomster, men de har också minst möjligheter att göra det. Som avdragsmöjligheterna ser ut i dag, i kombination med jobbskatteavdraget, är det i första hand höginkomsttagare som tjänar på avdragsrätten. De har hög marginalskatt nu men får lägre marginalskatt som pensionärer. För låginkomsttagare är det faktiskt tvärtom. Man har lägre marginalskatt som arbetare än som pensionär. Detta uppvägs delvis av att man har en skattekredit som man kan förränta under tiden som man pensionssparar, men åt vilket håll den effekten slår beror mycket på olika omständigheter i det individuella fallet.
Ja, det är möjligt att ett avskaffande av avdragsrätten skulle bidra till ett visst lägre pensionssparande för höginkomsttagare, men å andra sidan behöver de då inte skatta av på pengarna när de väl får ut dem, utan de pengar som de får ut får de i handen direkt.
Anf. 31 Gunnar Andrén (Fp)
Fru talman! Miljöpartiet är klara på den viktigaste punkten: Ni tycker inte att det är något bra med privat pensionssparande. Det är alldeles uppenbart.
För min del tror jag att till exempel alla de avtal som finns på kollektivavtalsområdet och som innebär att många arbetare och tjänstemän i det här landet också pensionssparar är väldigt positiva. Om man sedan vill ha ett privat pensionstillägg med 1 000 kronor i månaden tycker jag också att det är helt okej. Däremot har jag aldrig varit någon varm entusiast för att vi ska väldiga avdrag för pensionssparande. Det tycker jag är något som har gynnat höginkomsttagare extremt. Men jag tror inte att Miljöpartiet vill behålla det, utan det är egentligen Socialdemokraterna som av en för mig obegriplig anledning har velat ha kvar det.
Låt mig fråga, eftersom detta ändå är en debatt: Varför vill Miljöpartiet så intensivt avskaffa den sänkta skatten på hushållsnära tjänster? Är det inte en ganska bra åtgärd? Vi har ju fått bort en del av det svartarbete som gjordes tidigare, även om det förmodligen inte är allt. Jag tycker att det är väldigt positivt.
Anf. 32 Helena Leander (Mp)
Fru talman! Just den debatten har vi haft ett otal gånger. Jag hart varit väldigt tydlig med att jag inte tänker bråka om vid vilken tidpunkt man ska lämna in ansökan om hushållstjänster, som ju är vad det här betänkandet handlar om. Jag pratar hellre om pensionssparandet.
Jag måste fråga: Varför, Gunnar Andrén, tror du att vi är emot privat pensionssparande? Vad i mitt anförande var det som tydde på det? Det enda jag har ifrågasatt är skattereglerna för privat pensionssparande, som ändå är en olikformighet. I stället för att skatta på pengarna när man får dem och sedan får göra vad man vill med dem har man avdrag som sedan skapar skattekrediter som kan försvinna ut. Där finns en risk att skattepengar försvinner. Med det system som nu har kommit blir det också väldigt mycket krångel för pensionsföretagen, som ska skicka en väldig massa kontrolluppgifter, och för den delen krångel för Skatteverket också.
Jag har absolut inget emot privat pensionssparande. Jag pensionssparar själv, nu när jag har en högre lön än jag troligtvis någonsin kommer att ha. Likaså är de kollektiva pensionsförsäkringar som arbetstagare har förhandlat sig till alldeles utmärkta. Jag förstår inte varför vi skulle vara emot det och vad det är som får dig att tro det.
Anf. 33 Gunnar Andrén (Fp)
Fru talman! På den sista punkten har jag verkligen inte tillvitat Miljöpartiet att de skulle vara emot det. Jag sade bara att det var positivt att det finns sådana kollektiva avtalsförsäkringar.
Däremot sade Helena Leander väldigt tydligt att Miljöpartiet är för avskaffande också av den kvarvarande avdragsrätten. Det reagerade jag mot, för det ligger i felaktig linje. Det är angeläget att ha någon form av stimulans att spara lite till sin egen pension trots den stora tillit vi har till pensionssystemet. Tar man bort avdragsrätten - den sista tusenlappen i månaden - tror jag faktiskt att vi inte kommer att få den typen av pensionssparande ens hos dem som behöver det bäst.
Jag håller med Helena Leander om att avdragsrätten när det gäller skattesatserna fungerar så för höginkomsttagare som hon beskriver, men jag håller absolut inte med om att det för dem som har lägre inkomster leder till att de skulle få högre marginalskatt när de blir pensionärer. Det måste vara absolut fel, och jag förstår inte i vilken värld den tanken har kommit till. Dessvärre får nästan alla, inte minst kvinnor, en väldigt låg pension, och de lär inte drabbas av en sådan olycka som höjd marginalskatt som pensionär. Jag tror att det är extremt få om ens någon som drabbas av detta.
Jag menar att vi måste se till att få upp pensionärernas pensioner. Det tycker jag att det nya pensionssystemet är ett gott incitament för. Jag noterar slutligen att Helena Leander och hennes parti inte omfattar pensionsöverenskommelsen.
Anf. 34 Lennart Sacrédeus (Kd)
Fru talman! Jag vill som övriga alliansföreträdare, i mitt fall å Kristdemokraternas vägnar, yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och därmed också avslag på reservationerna.
Låt mig inleda med frågan om nya skatteregler för pensionsförsäkringar. Propositionen vi debatterar här i dag river en mur för de svenska småspararna. De eller vi får nu möjlighet att flytta sina eller våra pensionsförsäkringar såväl inom Sverige som inom hela EES-området, det vill säga över stora delar av Europa. Förslaget garanterar dessutom på ett genomtänkt och intelligent sätt att den svenska staten fortsatt kan säkerställa att pensionsutbetalningarna blir beskattade i vårt land.
Vi får skatteregler som inte uppmuntrar till fusk eller ohederligt beteende. Det är viktigt att skattebaserna värnas. Det har Gunnar Andrén på ett förtjänstfullt sätt lyft fram i inledningen av sitt anförande. Det är viktigt att vi slår vakt om att det verkligen handlar om pensionssparande och inget annat.
Propositionen är bra. Därför yrkar vi bifall till den. Men jag skulle vilja säga att det handlar om svensk skatteteknik när den är som bäst - ibland är den som sämst, men jag tycker att detta är ett intelligent utformat förslag. Det möjliggör för småspararna att rösta med fötterna när de inte är nöjda med sitt bolag för pensionssparande, men samtidigt värnar vi skattebasen.
Fru talman! Värt att notera är att propositionen stärker konkurrensen mellan försäkringsbolagen och skapar en sundare och mer kundorienterad marknad. Allt detta bygger på EG-domstolens domar i Danmarks- och Belgienmålen.
Det är positivt att svenska småsparare kan flytta sina pensionsförsäkringar utanför Sverige. Men vi ska i ärlighetens namn, och gärna i denna kammare, tillstå att det är negativt att dessa domar i praktiken har inneburit att vi i Sverige tvingats sänka avdragsrätten för de privata pensionsförsäkringarna.
Konkurrens i sig över gränserna är bra och utgör en grundsten i den sunda Europatanken. Den ska då skiljas från den centralistiska och mindre sunda Europatanken, så har jag gjort den garderingen.
Fru talman! Låt mig fortsätta med att argumentera för skattelättnader för hushållstjänster, rent generellt. Det har funnits synpunkter på vad som är huvudfrågan i den här debatten. På oppositionen låter det nämligen som att detta är ett slags rikemansreform. Vi från alliansens sida och jag som kristdemokrat menar att detta är ett alldeles för förenklat synsätt.
Först och främst finns det ett uppenbart behov av detta slags tjänster. Bevisligen existerar en marknad med potential att växa och fungera väl.
På en marknad finns efterfrågan, och den har att göra med de stora förändringarna för och i hushållen under de senaste 50 åren. Där det tidigare i regel var en som försörjde familjen är det nu två. Motsvarande behov gäller naturligtvis mindre hushåll och splittrade familjer. Många behöver mer tid för och med sin familj eller med nära vänner.
Fru talman! Skattelättnader för en familj eller ett hushåll kan inte liknas vid andra slags skattelättnader. Ska vi vara uppriktiga - och det tycker jag att vi ska vara inte minst i riksdagens kammare - är det väldigt nära det högst och rent privata som skattereglerna kommer när det handlar om hushållsnära tjänster.
Reformerna är till för att underlätta för både kvinnor och män att förverkliga såväl familjeliv som arbetsliv och yrkesliv.
En avlastning, som hushållstjänsterna innebär i familjelivet, har omöjliggjorts av att skatteinkomster, arbetsgivaravgifter och moms drivit upp timkostnaderna till en sådan nivå att nästan inga hushåll med låga inkomster eller medelinkomster har haft råd att köpa dessa tjänster. Den meningen kan det finnas anledning att understryka.
Mellan 60 och 70 procent av kostnaderna för en tjänst har utgjorts av skatter och sociala avgifter. Det är här vi kan tala om de stora skattekilarna, det vill säga skillnaden mellan köparens pris och den ersättning som säljaren får efter skatt. Dessa stora skattekilar har bromsat framväxten av moderna tjänsteföretag och fler jobb i tjänstesektorn.
Fru talman! Sverige har stora problem med svart arbetskraft i hemmen. Extern arbetskraft i hushållen har tidigare varit mycket ovanlig som en laglig företeelse. I en av reformerna menar vi i alliansen att vi möjliggör för svarta jobb att bli vita i betydligt högre utsträckning, och människorna i branschen får en tryggare arbetssituation.
Det här är något som många på vänsterkanten har försökt smutskasta och raljera över. Samma problem fanns också i Finland tidigare, men där har man nu vänt utvecklingen genom en förändrad skattepolitik. Sedan den 1 januari 2003 får man i Finland dra av 60 procent av utgifterna för städjobb och hemtjänst, såsom barntillsyn, vård och reparation av olika slag. En förutsättning är att registrerade företag anlitats.
Plötsligt har tusentals nya arbetstagare och åtskilliga nya företag dykt upp i vårt östra grannland. Slutsatsen är att inte bara efterfrågan har ökat kraftigt utan att svart arbetskraft i stor utsträckning blivit vit. Det är viktigt att den svarta sektorn på motsvarande sätt nu trängs tillbaka i vårt land genom att det görs ekonomiskt möjligt att både köpa och sälja privata hushållstjänster vitt och lagligt.
Så till själva sakfrågan. Det är självklart att det ska vara lätt att utnyttja skattereduktionen och att reglerna ska vara enkla att förstå.
Mot denna bakgrund är det rimligt att samma datum ska gälla för både den som har utgifter för hushållstjänster och den som får tjänsterna som förmån.
Fru talman! Jag tänkte avsluta med att gå tillbaka till den första frågan om pensionsförsäkringarna och kort kommentera de reservationer som har riktats å ena sidan från Socialdemokraterna och Vänstern, å andra sidan från Miljöpartiet.
Socialdemokraterna skriver tillsammans med Vänsterpartiet i sin reservation att man finner det avgörande för ett fortsatt fungerande samband mellan avdragsrätt och beskattning att Skatteverket får nödvändiga kontrolluppgifter från utländska försäkringsgivare och då även från dem i stater med en annan grundsyn på skatter och skattelagstiftning.
I reservationen fortsätter man med att säga följande:
Skulle någon stat eller annat område inom EES generellt brista i fråga om att lämna kontrolluppgifter bör regeringen ha en beredskap för att snabbt återkomma till riksdagen med förslag till lämpliga motåtgärder.
I detta vill jag instämma. Jag tycker att det är kloka synpunkter ni för fram här. Det är något som vi från alliansens sida definitivt kan dela. Sedan finns det andra inslag i er reservation, som jag inte behöver läsa upp, som vi inte delar.
I reservationen från Helena Leander och Miljöpartiet står det följande: Jag delar de farhågor som framförs i två motioner om att reglerna kan vara otillräckliga för att hindra att den svenska skattebasen påverkas mer än man nu kan förutse av de nya förutsättningarna. Det vore bra att redan nu ta itu med en mer övergripande utredning om pensionsbeskattningen. Jag föreslår därför att riksdagen när den bifaller propositionen samtidigt ska besluta om ett tillkännagivande till regeringen om en sådan översyn.
Jag vill säga till Miljöpartiet att jag tror att man framöver, till följd av den europeiska situationen och vårt medlemskap i EU, får titta över hela denna problematik. Den tidpunkten har vi ännu inte nått fram till. Den ligger en bit fram i tiden. Men på det här sättet vill jag säga att Miljöpartiet på sikt har rätt men kanske inte just nu.
Beslut, Genomförd
Betänkandet beslutades i kammaren 9 april 2008.Förslagspunkter: 1, Voteringar: 1.
Protokoll med beslut
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Nya skatteregler för pensionsförsäkring samt förlängd ansökningstid för skattereduktion för hushållsarbete
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen antar regeringens i bilaga 2 återgivna förslag till
1. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),
2. lag om ändring i taxeringslagen (1990:324),
3. lag om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel,
4. lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta,
5. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483),
6. lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter,
7. lag om ändring i lagen (2007:346) om skattereduktion för hushållsarbete.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2007/08:55, avslår motionerna 2007/08:Sk27 yrkandena 1 och 2, 2007/08:Sk28 yrkandena 1-4 och 2007/08:Sk385 samt lägger skrivelserna 2006/07:47 och 2006/07:131 till handlingarna.- Reservation 1 (s, v)
- Reservation 2 (mp)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (s, v) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande s 0 100 0 30 m 81 0 0 16 c 23 0 0 6 fp 21 0 0 7 kd 18 0 0 6 v 0 19 1 2 mp 0 0 15 4 Totalt 143 119 16 71
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.