Hund under kontroll
Betänkande 2025/26:MJU15
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 19 mars 2026
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Beslut
Skärpt kontroll över hundar som orsakar skador (MJU15)
Länsstyrelserna ska få fler verktyg för att utöva tillsyn över hundar för att förebygga och hindra att hundar orsakar skador. Som exempel kan nämnas att länsstyrelserna får tillträde till bostäder och andra utrymmen för tillsynen och att de i större utsträckning får besluta om omedelbara omhändertaganden.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag som också innebär att Polismyndigheten, i vissa fall, kan besluta om avlivning av djur som omhändertagits enligt djurskyddslagen.
De nya reglerna börjar gälla den 1 maj 2026.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till propositionen. Avslag på samtliga motioner.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Teckenspråkstolkat beslut: 2025/26:MJU15
Webb-tv: Teckenspråkstolkat beslut: Skärpt kontroll över hundar som orsakar skador
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Propositioner: 1
Från regeringen
- Hund under kontrollProposition 2025/26:57
Motioner från ledamöterna
- Motion 2025/26:2706 av Mikael Oscarsson (KD) Skärpta regler för kamphundsraser
- Motion 2025/26:3733 av Åsa Westlund m.fl. (S) Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel
- Motion 2025/26:3858 av Rebecka Le Moine m.fl. (MP) med anledning av prop. 2025/26:57 Hund under kontroll
- Motion 2025/26:3859 av Stina Larsson m.fl. (C) med anledning av prop. 2025/26:57 Hund under kontroll
Beredning, Genomförd
Justering: 2026-03-10
Trycklov: 2026-03-11
Betänkande 2025/26:MJU15
Alla beredningar i utskottet
Skärpt kontroll över hundar som orsakar skador (MJU15)
Länsstyrelserna ska få fler verktyg för att utöva tillsyn över hundar för att förebygga och hindra att hundar orsakar skador. Som exempel kan nämnas att länsstyrelserna får tillträde till bostäder och andra utrymmen för tillsynen och att de i större utsträckning får besluta om omedelbara omhändertaganden.
Miljö och jordbruksutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag som också innebär att Polismyndigheten, i vissa fall, kan besluta om avlivning av djur som omhändertagits enligt djurskyddslagen.
De nya reglerna föreslås börja gälla den 1 maj 2026.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2026-03-18
Debatt om förslag 2025/26:MJU15
Webb-tv: Hund under kontroll
Dokument från debatten
- Onsdag den 18 mars 2026Kammarens föredragningslistor 2025/26:92
- Protokoll 2025/26:92 Onsdagen den 18 marsProtokoll 2025/26:92 Hund under kontroll
- Onsdag den 18 mars 2026Talarlista 2025/26:20260318
Protokoll från debatten
Anf. 146 Chris Dahlqvist (SD)
Herr talman! I dag ska vi diskutera och debattera en fråga som ligger många av oss varmt om hjärtat – inte bara många i den här salen utan många svenskar: våra fyrbenta vänner. Hundar berikar våra liv och ger oss glädje på olika sätt.
Med detta stora nöje följer dock också ett väldigt stort ansvar: att hålla våra hundar under kontroll. Att ha sin hund under kontroll handlar inte bara om att följa lagen även om det är en viktig aspekt. Det handlar också om att visa respekt för vår omgivning och säkerställa att våra hundar är säkra och därmed mår bra.
Herr talman! Det finns många fördelar med att ha sin hund under kontroll. För det första ökar säkerheten. En hund som inte lyder kan hamna i eller utsätta andra för farliga situationer. De farliga situationerna har varit otaliga, och hundattacker, som har drabbat många, kan leda till väldigt allvarliga skador. Allra mest oroväckande är att många barn har blivit attackerade av hundar, alltför ofta kamphundar, och därmed har fått utstå ett enormt lidande till följd av sina skador.
Herr talman! Syftet är därför att minska skadorna orsakade av hundar genom att ge länsstyrelser och polis utökade befogenheter, inklusive möjligheten att omhänderta hundar och, i de fall där det är nödvändigt, besluta om avlivning. Länsstyrelsen kan till exempel besluta om att en individ som uppenbart brister eller tidigare har brustit i sin tillsyn och inte klarar att hantera en hund ska beläggas med ett förbud att ha djur.
I de fall där det krävs ger vi länsstyrelserna ökade befogenheter genom att bland annat ge dem möjlighet att utöva tillsyn enligt tillsynslagen, få tillträde till bostäder och andra utrymmen för tillsyn och besluta om omedelbart omhändertagande i större utsträckning än nuvarande lagstiftning medger.
Tillsammans med detta föreslås också en möjlighet för Polismyndigheten att besluta om avlivning av djur som omhändertagits enligt djurskyddslagen.
Detta kommer sammantaget att bidra till en förbättrad djurvälfärd och färre misskötta djur i Sverige. Misskötta hundar kan i förlängningen kan vara en fara för allmänheten och i synnerhet våra barn.
SD tar tillsammans med Tidöregeringen ansvar. Låt oss alla ta ansvar och se till att våra hundar är under kontroll. SD ställer sig bakom förslaget i sin helhet.
(Applåder)
Anf. 147 Sofia Skönnbrink (S)
Herr talman! Det är nog ingen av oss som har missat de senaste årens rapporter om aggressiva hundar och det ökade antalet hundangrepp – i vissa fall med dödlig utgång, vilket är fullständigt oacceptabelt. Man ska kunna gå till jobbet, skolan eller affären, och barn ska kunna vara ute och leka, utan oro för attacker. Som hundägare ska man också kunna gå en promenad utan att riskera att en annan hund går till angrepp.
Men problemen stannar inte där. En annan oroande utveckling är att hundar i allt större utsträckning används för att skapa rädsla och markera makt. I flera granskningar har vi kunnat se hur farliga hundar rör sig mellan personer i kriminella miljöer, fungerar som statussymboler och bidrar till att förstärka en hotbild. Vi vet också att det i många fall finns en tydlig koppling mellan aggressiva hundar och personer med brottslig bakgrund. Det betyder inte att alla hundar och hundägare är ett problem, men vi måste våga prata om hur hundar i vissa sammanhang används på fel sätt och vilka konsekvenser det kan få för tryggheten i samhället. Vi socialdemokrater har varit väldigt tydliga: En hund ska aldrig kunna användas som ett vapen.
Herr talman! En hund som biter en människa kan göra det av flera olika skäl. Den kan känna sig trängd, vilja försvara sig själv eller en resurs eller försöka skapa avstånd i en pressad situation. I vissa fall handlar det också om egenskaper som har förstärkts genom avel.
I djurskyddsförordningen framgår det tydligt att det är förbjudet att inneha eller avla fram hundar med extremt stor kamplust. Problemet är alltså inte att det saknas regler utan att reglerna inte alltid fungerar i praktiken. Därför är det avgörande att aveln kontrolleras så att den faktiskt är förenlig med djurskyddslagstiftningen och så att oseriösa uppfödare upptäcks och beläggs med förbud.
Herr talman! En annan viktig del i att förebygga hundangrepp är att aggressiva hundar med extremt stor kamplust omhändertas i tid. Det är mot den bakgrunden som vi debatterar betänkandet Hund under kontroll här i kväll. Vi socialdemokrater delar regeringens uppfattning att tillsynen behöver fungera bättre och att ansvarsfördelningen mellan polis och länsstyrelse behöver förtydligas. Vi ser också ett behov av kraftfullare verktyg för att kunna agera skyndsamt i fall där hundar orsakar eller riskerar att orsaka skada.
Därför ställer vi oss bakom förslagen i propositionen. Det är rimliga förändringar som vi menar kan bidra till effektivare tillsyn, snabbare beslut, minskat djurlidande och större trygghet för människor.
Men skärpt lagstiftning är inte alltid tillräckligt. Vi måste också se till myndigheterna som ansvarar för tillsynen ges rimliga förutsättningar att lyckas med sitt uppdrag.
Herr talman! Vi socialdemokrater har därför i vårt särskilda yttrande valt att lyfta fram vikten av att noga följa hur förändringarna påverkar länsstyrelsernas arbete och djurskyddsinspektörernas arbetsmiljö.
Vi vet att tillsynsverksamheten ofta innebär en hög arbetsbelastning och många utsatta situationer, där det förekommer hot och hat och påtryckningar mot anställda.
Med det här förslaget utökas dessutom djurskyddsinspektörernas befogenheter så att de även kan genomföra hembesök hos hundägare, vilket kan innebära betydande risker. Det gäller inte minst eftersom vi ser en tydlig koppling mellan aggressiva hundar och kriminalitet.
Därför vill vi särskilt betona vikten av att Polismyndigheten bistår med handräckning vid risk för konflikt för att upprätthålla en trygg och säker arbetsmiljö för djurskyddsinspektörerna.
Herr talman! I dagens debatt behandlar vi också frågan om smuggling av hundar. Jag tror att vi är många här inne som delar bilden av att hunden är människans bästa vän och inte något smuggelgods. Många får nog en klump i magen när de ser bilder på smutsiga, magra valpar i trånga burar som stoppats vid gränsen.
Trots det omsätter den illegala handeln med hundar stora summor pengar varje år och är i många fall kopplad till organiserad brottslighet. Att köpa en smuggelhund riskerar därför att inte bara bidra till djurlidande utan också till annan grov brottslighet.
Därför är det viktigt att den som planerar att köpa hund gör noggranna efterforskningar och kontrollerar uppfödaren ordentligt. Man ska ta reda på varifrån hunden kommer, begära att få träffa valpen tillsammans med tiken och säkerställa att dokumentationen är korrekt.
Samtidigt måste vi vara medvetna om att det har blivit svårare för framtida hundägare att avgöra vad som är seriöst och inte, eftersom smugglarna använder alltmer sofistikerade metoder.
Valpar säljs i ordnade lokaler och annonseras på internetsidor med formuleringar som chipmärkt, vaccinerad och uppvuxen i hemmiljö. Det ger ett sken av trygghet, trots att hunden i själva verket kan vara insmugglad.
Herr talman! Att den här typen av verksamhet har blivit svårare att upptäcka kan får stora konsekvenser. Förutom att hundarna riskerar att föra med sig sjukdomar in i Sverige, såsom rabies, innebär smugglingen också ett systematiskt djurplågeri.
Det handlar om trånga transporter, långa resor, brist på mat och vatten och tikar som paras gång på gång i så kallade valpfabriker. Den här typen av hantering ökar dessutom risken för beteendestörningar, vilket i förlängningen också kan få konsekvenser för människors säkerhet.
Herr talman! Den illegala hunduppfödningen och smugglingen har blivit en viktig inkomstkälla för kriminella nätverk. Det handlar om mångmiljonbelopp som går rakt ned i deras fickor.
Det här kan vi såklart inte blunda för. Vi måste skapa ordning och reda på hundmarknaden så att människor kan känna sig trygga när de köper ett husdjur.
Vi socialdemokrater har bland annat föreslagit att veterinärer ska kunna slå larm redan vid misstanke om smuggling, att berörda myndigheter ska kunna dela information mellan varandra på ett enklare sätt, att tillsynen av hundaveln stärks och att straffen skärps.
Herr talman! Med det sagt vill jag avsluta med att yrka bifall till reservation 4 i betänkandet.
(Applåder)
Anf. 148 Lars Johnsson (M)
Herr talman! I Sverige finns det uppskattningsvis mer än en miljon hundar. Det stora antalet avspeglar hundens popularitet som sällskapsdjur, jaktkompis eller arbetskamrat, eller en kombination av detta.
De allra flesta hundar blir väl omhändertagna. Tyvärr händer det dock att myndigheter måste ingripa för att hundar far illa. Det är också relativt vanligt att aggressiva så kallade kamphundar skadar människor eller andra hundar. Tyvärr är det en tendens som ökar.
Orsaken till att hundar uppträder aggressivt kan ofta härledas till ägaren. Hunden har tränats felaktigt, den har vanskötts, man har avlat på aggressiva egenskaper eller så saknar ägaren tillräcklig kunskap för att ta om hand sin hund.
Regeringen har därför gjort en översyn av regelverket om tillsyn och omhändertagande av hundar. Det är det dagens proposition handlar om.
När en hund uppträder aggressivt mot människor eller andra hundar eller när djur far illa är det viktigt att myndigheterna kan ingripa och att de har tillräckligt bra stöd i lagen för att kunna agera resolut.
Regeringen har identifierat några brister i lagen om tillsyn av hundar och katter, den så kallade tillsynslagen. Den föreslår därför att riksdagen beslutar om bland annat följande förändringar i denna lag.
Länsstyrelsen ska få rätt att omedelbart omhänderta en hund som påträffas hos någon som har hundförbud. I dag saknas lagstöd för detta enligt tillsynslagen.
Länsstyrelsen ska också ha rätt att få tillträde till områden och olika sorters lokaler som har samband med hundhållning för att besiktiga hund och göra undersökningar, eller för att kontrollera att ett hundförbud följs.
Länsstyrelsen ska ha rätt att ta del av handlingar från den som är föremål för tillsyn. Personen i fråga ska också vara skyldig att lämna de upplysningar som länsstyrelsen behöver för sin tillsyn.
Länsstyrelsen ska ges rätt att besluta om föreläggande enligt tillsynslagen och att förena det med vite.
Slutligen ska länsstyrelsen kunna begära hjälp från polisen för att verkställa beslut och utöva sin tillsyn.
När det gäller förändringar i djurskyddslagen föreslår regeringen att både polis och länsstyrelse ska få rätt att omedelbart besluta om att omhänderta djur som hålls i strid med djurförbud. I dag är det bara polisen som har den möjligheten.
De föreslagna lagändringarna ger myndigheterna ett ökat mandat att agera när någon håller till exempel kamphundar som utgör fara för människor eller andra hundar.
De ger också myndigheterna ökade möjligheter att agera när djur far illa på grund av att djurägareägare brister i sin djurhållning.
Det är välkomna ändringar som vi moderater ställer oss bakom. Myndigheterna måste finnas till för att hjälpa och lindra lidande när människor inte klarar av sitt djurägande.
Förhoppningsvis kan vi med dessa lagändringar hjälpa utsatta djur som annars inte skulle ha fått hjälp.
Med de orden, herr talman, vill jag yrka bifall till utskottets förslag till beslut.
(Applåder)
Anf. 149 Kajsa Fredholm (V)
Herr talman! I dag debatterar vi betänkandet Hund under kontroll. Regeringens lagförslag innebär bland annat möjlighet för länsstyrelsen att utöva tillsyn enligt tillsynslagen, få tillträde till bostäder och andra utrymmen för tillsynen och besluta om omedelbara omhändertaganden i större utsträckning.
Herr talman! Det är viktigt att komma ihåg att problematiken med hundar som ställer till skada är mångfasetterad och behöver beaktas från olika håll samtidigt. Vi instämmer med Svenska Kennelklubben, som menar att det främst är två grupper som behöver bearbetas. Den ena är de olämpliga hundägarna. Den andra är de olämpliga hunduppfödarna.
Herr talman! Det är bra att länsstyrelserna nu får bättre befogenheter att agera i ärenden. Men vi håller inte med om att förslagen inte innebär kostnadsökningar för länsstyrelserna. Vi får här medhåll av ett flertal remissinstanser.
Länsstyrelserna är redan hårt belastade och har ofta inte tillräckligt med resurser att genomföra de nödvändiga kontroller som de behöver göra enligt djurskyddslagen.
Därför yrkar jag bifall till reservation nummer 1, som handlar om att regeringen måste säkerställa tillräckligt med resurser till länsstyrelserna för att kunna genomföra det som föreslås i lagstiftningen.
(Applåder)
Anf. 150 Magnus Oscarsson (KD)
Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut.
I dag talar vi om betänkandet Hund under kontroll. Att äga en hund är för många en stor källa till glädje, trygghet och sällskap. De allra flesta hundägare sköter sina hundar exemplariskt, men det finns tyvärr undantag.
Allt oftare rapporteras det om incidenter där hundar orsakar skador både på människor och på andra djur. Hundar springer lösa i parker, på lekplatser eller i bostadsområden utan tillsyn. Incidenterna kan vara mycket allvarliga med hundar som skrämmer eller i värsta fall går till anfall med förödande resultat.
Även den snällaste hund kan reagera oförutsägbart i en stressad situation. Det är därför avgörande att ägare har full kontroll över sina djur, oavsett miljö.
Herr talman! Lagförslaget innebär att ansvaret skärps för hundägaren. Den som inte kan kontrollera sin hund ska inte heller ha hund. Det innebär också att hundägaren är ansvarig för skador hunden orsakar, oavsett om ägaren är vårdslös eller inte. Förslaget handlar inte om att begränsa hundägare i onödan utan om att skapa en tryggare samexistens.
Herr talman! Lagförslaget innebär också större befogenheter för olika myndigheter. Länsstyrelsen får exempelvis mer makt att kontrollera hundägare och ingripa och möjlighet att gå in i bostäder för tillsyn. Det kommer också att bli lättare att besluta om omedelbart omhändertagande av hundar. Polisen kan också i vissa fall besluta om avlivning av omhändertagna djur.
Herr talman! Ett stort och allvarligt bekymmer är den stora hundsmugglingen till Sverige. Det handlar om hundar som föds upp på ett fruktansvärt sätt, och eftersom det är stora pengar i denna handel göder den de kriminella ligorna enormt mycket. Smuggelhundar riskerar också att föra in allvarliga sjukdomar, exempelvis rabies. En del har gjorts för att förhindra hundsmugglingen, men mer måste till.
Herr talman! Regeringen tillsatte därför under hösten 2025 en utredning med uppdraget att analysera och lämna förslag på åtgärder mot illegal införsel av sällskapsdjur. Utredaren ska se över behovet av och förutsättningarna för att införa en skyldighet får veterinärer att anmäla misstanke om illegal införsel av djur. I uppdraget ingår också att analysera behovet av författningsändringar som säkerställer att Tullverket har de befogenheter som krävs för en effektiv kontroll av införsel av djur från andra EU-länder. Slutligen ska utredaren överväga om det finns andra åtgärder som kan förbättra möjligheterna för berörda myndigheter att hindra organiserad smuggling av sällskapsdjur.
Den här utredningen är mycket viktig. Vi är många som ser fram emot att den blir klar den 31 mars i år.
(Applåder)
Anf. 151 Helena Lindahl (C)
Herr talman! De senaste åren har vi sett flera allvarliga hundattacker. En som jag minns särskilt väl skedde i en grannby i Robertsfors kommun.
Denna kvinna hade en så kallad kamphund. Den hade bitit barnbarn och nafsat efter andra och var verkligt labil. Kvinnan sa till djurskyddsenheten på länsstyrelsen att hunden befann sig i Norge och att den inte var i hennes ägo, fast den var det. I och med att länsstyrelsens djurskyddsenhet många gånger är ganska högt belastad med tillsynsjobb kom ingen och såg efter hur det stod till med den här saken. Tyvärr slutade det med att hunden såg till att kvinnan förlorade sitt liv.
Det här är bara en av många allvarliga hundattacker, som jag nämnde i början. De här händelserna skapar oro och rädsla. En del leder kanske inte till det värsta, som döden, men till svåra skador. Det här är ingen abstrakt fråga. Det handlar om människors trygghet i vardagen och om skyddet också för andra djur. Centerpartiet välkomnar därför att regeringen nu agerar.
Herr talman! I debatten hör vi ofta, precis som Magnus Oscarsson var inne på, krav på att förbjuda vissa hundraser. Det kan låta handlingskraftigt, men det är fel väg att gå. Problemet sitter inte i rasen, utan problemet sitter i beteendet och i ägarens ansvar.
Vi har inte beslutat om ett rasförbud här, men det har ändå förts upp i olika debatter. Jag vet också att man i vissa andra länder har infört det. Men det är en trubbig åtgärd, för ett rasförbud är lätt att kringgå genom blandrasavel. Vad som kanske är ännu värre är att det riskerar att skapa en falsk trygghet där vi tror att problemen är lösta fast de inte är det.
Ska vi komma åt problemen på riktigt måste vi våga fokusera på vad som faktiskt gör skillnad: att rätt hundar stoppas i tid och att oansvariga ägare hålls ansvariga.
Här tas det i och med propositionen viktiga steg i rätt riktning. Genom att länsstyrelserna och polisen får skarpare verktyg och bättre möjligheter till tillsyn, tillträde och faktiskt också omedelbara omhändertaganden för den här typen av fall flyttas fokus från ras till ansvar och från etikett till beteende. Det är en mer träffsäker politik, och därför ställer sig Centerpartiet bakom propositionens inriktning.
Men, herr talman, det finns ett avgörande problem som vi inte får blunda för. Flera remissinstanser, inte minst länsstyrelserna själva, varnar för konsekvenserna. Länsstyrelserna får nu ta ett större ansvar, och de får ta över kostnader, men de får inte nödvändigtvis mer resurser.
Redan i dag kämpar många länsstyrelser med att hinna med sitt uppdrag, och målen för djurskyddskontrollerna nås inte fullt ut för att resurserna är för ansträngda. Vad händer då när uppdraget växer men inte finansieringen? Jo, då tvingas man prioritera. Det är här risken blir tydlig, för vad ska då prioriteras bort? Det vore olyckligt om arbetet med att förebygga hundattacker skulle leda till att djurskyddet för andra djur försämras. Vi kan inte stärka en del genom att försvaga en annan.
Herr talman! Om propositionen ska bli bra krävs det att regeringen tar ansvar hela vägen, och jag hoppas att man kanske lyssnar på det örat till slut. Det räcker inte med nya befogenheter, utan det krävs också rätt förutsättningar.
Budskapet är – som ni förstår eftersom jag har upprepat det flera gånger – att när länsstyrelsernas ansvar ökar måste resurserna följa med.
Jag yrkar bifall till reservation 2.
Anf. 152 Elin Nilsson (L)
Herr talman! Jag inleder med att yrka bifall till propositionen så att jag har det gjort.
Ja, att ha hund är fantastiskt! Det är livskvalitet på riktigt för väldigt många människor. De allra flesta hundägare tar verkligen hand om sina djur på ett bra sätt. Men det finns samtidigt ägare som faktiskt inte gör det och som inte klarar av det stora ansvaret. Det finns också enskilda hundar som är problematiska.
Vi lägger nu fram förslag som innebär att man ska kunna göra något åt hundar som är problematiska, och vi ser därmed också till att ge länsstyrelsen och polisen utökade befogenheter.
(Applåder)
Anf. 153 Rebecka Le Moine (MP)
Herr talman! Jag tycker att den inriktning som nu finns att ta ställning till är positiv. Det finns dock några saker som vi från Miljöpartiet hade velat se ännu mer tydliga.
Redan nu står det i djurskyddslagen att man inte ska avla på extrem kamplust. Det som detta faller på, som det ofta gör när det kommer till djur, är implementeringen. Därför är det väldigt bra att länsstyrelserna nu får bättre möjlighet att genomföra kontroller och följa, helt enkelt implementera, skrivelser i djurskyddslagen.
Det vi gärna hade sett är att man också hade säkrat upp resurserna kring detta. Ju fler uppgifter som läggs på länsstyrelsernas bord, desto svårare blir det för dem. Det blir en prioriteringsfråga, och där riskerar ofta djurfrågor att hamna långt ned. Det hade därför varit väldigt bra om man här också hade kunnat tillföra resurser.
Vad gäller åtgärder som omplacering tycker vi från Miljöpartiet att det hade varit bra om man hade kunnat förtydliga att personer som själva har djur- och hundförbud inte får vara delaktiga i att omplacera djuren eller att själva göra det.
Vad gäller bestämmelser och beslut om avlivning vill vi gärna betrakta det som den absolut sista utvägen. Där menar vi att man hade kunnat förtydliga vad man menar med ”andra särskilda skäl” som grund för avlivning och omhändertagande.
Därmed yrkar jag bifall till reservation 3.
Anf. 154 Sara-Lena Bjälkö (-)
Herr talman! I dag behandlar vi propositionen Hund under kontroll – ett viktigt ärende, inte bara för tryggheten i våra samhällen utan också för synen på ansvar, gemenskap och respekt för både människor och djur.
Jag börjar, herr talman, med att yrka bifall till liggande förslag.
Hunden är för många människor en självklar del av familjen. Den ger sällskap, trygghet och glädje. I hela vårt land finns engagerade och ansvarsfulla hundägare som varje dag visar omsorg om sina djur och hänsyn till sin omgivning.
Det är viktigt att börja där, herr talman. Den stora majoriteten hundägare i Sverige sköter nämligen sitt ansvar. De tränar sina hundar, håller dem kopplade där det behövs och ser till att de inte utgör en fara för andra. Det räcker dock att ett fåtal inte tar sitt ansvar för att konsekvenserna ska bli mycket allvarliga.
Propositionen innehåller viktiga steg för att stärka kontrollen över hundar som utgör en risk. Det handlar bland annat om tydligare möjligheter att ingripa mot farliga hundar och deras ägare.
När en hund går till attack drabbas människor. Barn kan bli skadade, och andra djur kan skadas och dödas. Tryggheten i våra bostadsområden och parker urholkas.
Vi har också sett hur hundar i vissa fall används som hot eller maktmedel i kriminella miljöer. Det är en utveckling, herr talman, som vi måste ta på största allvar.
Tidigare har tillsynen över hundhållningen varit splittrad och i vissa delar otydlig, med begränsade möjligheter för länsstyrelserna att agera effektivt. Med regeringens förslag tydliggörs ansvaret samtidigt som länsstyrelserna får bättre verktyg, som rätt till tillträde och rätt att begära uppgifter, vilket möjliggör snabbare och mer kraftfulla ingripanden för att öka säkerheten i samhället.
Som kristdemokrater utgår vi från en grundläggande princip: Frihet förutsätter ansvar. Friheten att ha hund måste alltid gå hand i hand med ansvaret att hålla hunden under kontroll. Det är därför rimligt att samhället har verktyg för att agera när hundhållningen brister. Myndigheter måste kunna ingripa när det finns risk för att människor eller djur skadas. Den som gång på gång missköter sitt ansvar ska också möta tydliga konsekvenser.
Men, herr talman, det är lika viktigt att lagstiftningen är träffsäker och proportionerlig. Vi ska rikta åtgärderna mot problemen, inte mot alla de hundägare som gör rätt. Det vore både orättvist och ineffektivt att lägga ytterligare bördor på människor som redan tar sitt ansvar.
Den kristdemokratiska utgångspunkten är enkel: Samhället ska vara både tryggt och rimligt. Barn ska kunna leka i parker utan rädsla. Äldre ska kunna promenera utan att känna oro när de möter en hund. Ja, oavsett ålder, herr talman, ska man kunna möta en hund och känna sig trygg. Samtidigt ska seriösa hundägare kunna fortsätta leva ett aktivt liv med sina djur utan att mötas av misstänksamhet eller onödig reglering.
Synen på djur säger också något om synen på ansvar i ett samhälle. Att en hund tränas till aggressivitet eller hålls av någon som saknar förmåga att ta ansvar är inte bara ett problem, det är också ett djurskyddsproblem. Att hålla hund handlar därför inte bara om kontroll. Det handlar om ansvar, respekt och gott omdöme.
Herr talman! När dessa värden finns på plats fungerar samspelet mellan människor, djur och samhälle väl. När de saknas måste samhället kunna agera. Ett gott samhälle bygger på tillit, ansvar och gemenskap.
Vi kristdemokrater vill ha ett samhälle där människor känner trygghet i vardagen, där djur behandlas väl och där ansvarstagande uppmuntras, inte urholkas. Genom att säkerställa att hundar hålls under kontroll bidrar vi till just detta: ett tryggare, mer sammanhållet Sverige.
(Applåder)
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut skulle fattas den 19 mars.)
Beslut, Genomförd
Beslut 2025/26:MJU15
Webb-tv: Beslut: Hund under kontroll
Protokoll med beslut
- Protokoll 2025/26:93 Torsdagen den 19 marsProtokoll 2025/26:93 Hund under kontroll
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Regeringens lagförslag
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (2007:1150) om tillsyn över hundar och katter,
2. lag om ändring i djurskyddslagen (2018:1192).Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:57 punkterna 1 och 2.Finansiering
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2025/26:3858 av Rebecka Le Moine m.fl. (MP) yrkande 1 och
2025/26:3859 av Stina Larsson m.fl. (C).- Reservation 1 (V, MP)
- Reservation 2 (C)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (V, MP) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 93 0 0 13 SD 61 0 0 10 M 60 0 0 8 C 0 0 21 3 V 0 17 0 5 KD 14 0 0 5 MP 0 13 0 5 L 12 0 0 4 - 3 0 0 2 Totalt 243 30 21 55 Omplacering och avlivning av hundar
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2025/26:3858 av Rebecka Le Moine m.fl. (MP) yrkandena 2-4.- Reservation 3 (MP)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 3 (MP) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 93 0 0 13 SD 61 0 0 10 M 60 0 0 8 C 20 0 1 3 V 17 0 0 5 KD 14 0 0 5 MP 0 13 0 5 L 12 0 0 4 - 3 0 0 2 Totalt 280 13 1 55 Hundavel och hundsmuggling
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2025/26:3733 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkandena 40-42.- Reservation 4 (S)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 4 (S) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 0 93 0 13 SD 61 0 0 10 M 60 0 0 8 C 21 0 0 3 V 17 0 0 5 KD 14 0 0 5 MP 13 0 0 5 L 12 0 0 4 - 2 1 0 2 Totalt 200 94 0 55 Kamphundar och aggressiva hundar
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2025/26:2706 av Mikael Oscarsson (KD) yrkandena 1-4.
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.