Granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning
Betänkande 2025/26:KU10
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Avslutat, Genomförd
Ärendet är avslutat
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Sammanfattning av ärendet
KU har granskat regeringens administrativa arbete (KU10)
Konstitutionsutskottet, KU, har granskat delar av regeringens och ministrarnas administrativa arbete. Här följer ett urval av granskningen.
Som en del i granskningen har utskottet fortsatt att följa utvecklingen av antalet tjänstgörande i Regeringskansliet.
Vidare har utskottet gått igenom regeringsprotokoll från 2024. Utskottet påminner om vikten av att författningar kungörs i god tid före ikraftträdandet. När det gäller underskrifter av beslut understryker utskottet bland annat att det givetvis förutsätts att ministrar som undertecknar ett beslut har närvarat på regeringssammanträdet.
Granskningen av vissa förvaltningsärenden har omfattat överklaganden av beslut om nyttjanderättsupplåtelser enligt rennäringslagen. I de granskade ärendena förekommer inte sällan frågor som måste bedömas redan i ett tidigt skede av handläggningen och utskottet noterar att bedömningen av sådana frågor ibland har dröjt. Utskottet framhåller vikten av en noggrann genomgång av överklagandet när det kommit in till Regeringskansliet så att frågor som kräver en mer skyndsam hantering uppmärksammas direkt.
I granskningen Framställningar och beslut från Riksdagens ombudsmän (JO) har utskottet gjort en genomgång av de åtgärder som vidtagits med anledning av framställningar och beslut som överlämnats till regeringen mellan den 1 juli 2020 och den 30 juni 2025. Utskottet framhåller att regeringen bör dra nytta av särskilt framställningarna, men även beslut som JO överlämnar för kännedom, i arbetet med att förbättra lagstiftning och rutiner. Utskottet påminner också om att framställningar förutsätter beslut av regeringen eller en hänvisning till ett sådant beslut. I granskningen noteras några fall där frågan om hur en framställning eller ett beslut ska omhändertas inte hanterats trots att det har gått flera år sedan de överlämnades.
Utskottet har också granskat funktioner över tid inom Regeringskansliet för säkerhet och krishantering. I granskningen framkommer det att omfattningen av frågor om utrikes- och säkerhetspolitik samt nationell säkerhet som statsministern ska hantera har ökat. Enligt utskottet måste Regeringskansliet förändras utifrån rådande behov för att kunna fullgöra sin uppgift. Utskottet vill samtidigt betona att det vid förändringar av organisationen är viktigt att det finns en tydlig rollfördelning mellan Statsrådsberedningen och departementen samt gentemot myndigheterna under regeringen. Det är även angeläget att interna processer fungerar väl för att sprida information vidare till alla berörda inom Regeringskansliet och för att frågor ska kunna förankras inom regeringen. Slutligen är det enligt utskottet viktigt ur ekonomisk synpunkt att man undviker överlappning mellan olika enheter inom Regeringskansliet och man bör sträva efter att samordna uppgifter.
Även regeringens remisser till Lagrådet har granskats av utskottet. Senast utskottet gjorde en liknande granskning var hösten 2018. I cirka hälften av de nu granskade fallen har Lagrådet lämnat synpunkter och förslag, vilket är en något lägre andel än vid den förra granskningen. En majoritet av synpunkterna har varit juridisk-tekniska. I ett antal fall har synpunkterna rört grundläggande frågor som om ett lagförslag är förenligt med grundlagarna, om det är rättssäkert och kan förväntas uppfylla sitt syfte. I några fall har de rört själva remissförfarandet och då oftast att remisstiden varit för kort. Utskottet framhåller att remissbehandlingen är viktig för att upprätthålla en god kvalitet i lagstiftningen. Vidare visar granskningen att regeringen till övervägande del har godtagit Lagrådets förslag och beaktat dess synpunkter. Under de senaste två riksmötena har det skett i lägre utsträckning än tidigare under den granskade perioden. När regeringen inte har följt Lagrådets förslag och synpunkter har den argumenterat för sitt ställningstagande i propositionerna. Enligt utskottet är det viktigt för kvaliteten i lagstiftningsarbetet att regeringen redovisar skälen till sitt ställningstagande, att det exempelvis har sin grund i en annan juridisk bedömning än den Lagrådet har gjort eller i ett visst politiskt hänsynstagande. Av de propositioner som ingår i granskningen innehåller 37 stycken lagförslag som helt eller delvis har avstyrkts eller allvarligt ifrågasatts av Lagrådet. Detta antal har varierat över tid under den granskade perioden och var som högst under 2023/24. I knappt hälften av fallen har regeringen följt Lagrådet, och i några fall har den delvis följt Lagrådet. I ett antal fall har regeringen valt att inte följa Lagrådets synpunkter och förslag. Utskottet understryker att det är angeläget att Lagrådets centrala roll i lagstiftningsarbetet inte urholkas. Utskottet noterar ökningen av antalet propositioner med lagförslag där Lagrådet avstyrkt eller allvarligt ifrågasatt lagförslagen eller delar av dem. Granskningen ger dock inte en heltäckande bild av kvalitetsnivån i regeringens lagförslag. Det rör sig också om förhållandevis få propositioner.
En annan granskning har gällt regeringens styrning av Svenska kraftnät, Luftfartsverket och Sjöfartsverket. I många avseenden påminner styrningen av dem om styrningen av övriga förvaltningsmyndigheter, men samtidigt finns det flera undantag och tillägg som är specifika för dem, i egenskap av så kallade affärsverk. Verksamheten regleras i flera lagar, instruktioner och andra förordningar samt i de årliga regleringsbreven. Som även konstaterats tidigare är det svårt att överblicka det regelverk som styr affärsverken, och därmed kvarstår en risk för att styrningen framstår som otydlig. Vidare framkommer i granskningen att regleringen i viss mån skiljer sig åt mellan de tre affärsverken. Utskottet framhåller att eventuella skillnader bör vara övervägda och motiverade. När det gäller finansieringen utmärker sig affärsverken i förhållande till övriga förvaltningsmyndigheter då deras verksamhet i huvudsak finanserias genom avgifter, inte anslag. Utskottet framhåller vikten av dialog om det ekonomiska läget och noggranna överväganden av hur uppdrag finansieras. I fråga om den årliga dialogen noterar utskottet att dagordningarna från dessa ofta är övergripande, varför det kan vara svårt att utläsa från dem vad som har behandlats vid mötet. Utskottet anser att det som anges i Finansdepartementets cirkulär om dokumentation vid årliga myndighetsdialoger är en god ordning och förutsätter att sådan dokumentation även görs för dialogen med affärsverken.
Slutligen har utskottet granskat information till och överläggning med Utrikesnämnden. Granskningen omfattar 2015–2024 och följer upp en granskning från hösten 2015 som omfattade 1990–2014. Utskottet påminner i sitt ställningstagande om det grundläggande förhållandet att Utrikesnämnden är ett konstitutionellt reglerat organ som har inrättats för att ge riksdagen en vidsträckt insyn och ett starkt inflytande inom utrikespolitiken. I den aktuella granskningen noterar utskottet att omvärldsläget i allra högsta grad påverkar vad som behandlas i Utrikesnämnden. Ju fler svåra situationer som regeringen har att hantera internationellt, desto större behov har regeringen sett av att överlägga med nämnden. Till skillnad från vid förra granskningen har tendensen under senare år varit att situationer i omvärlden eller konkreta ärenden har behandlats i nämnden snarare än ämnen. Den tydligaste trenden sedan 2022 är att nämnden ofta kallats in med kort varsel med anledning av specifika händelser. En sådan utveckling är enligt utskottet fullt ut förenlig med den roll som Utrikesnämnden har enligt regeringsformen. Utskottet noterar också att det vanligtvis inte görs någon skillnad på förhand mellan informationspunkter och punkter för överläggning inför Utrikesnämndens sammanträden. Vid sammanträdena redovisar regeringen sin bedömning i en aktuell fråga och i förekommande fall sina överväganden och avsikter vad gäller fortsatt hantering, varefter nämndens ledamöter har möjlighet att ställa frågor eller uttrycka ståndpunkter. Huruvida det är fråga om information eller överläggning avgörs av sammanhanget, och båda elementen kan finnas i samma ärende. Utskottet har ingen invändning mot denna väletablerade praxis.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Beredning, Genomförd
Justering: 2025-12-16
Trycklov: 2026-01-09
Alla beredningar i utskottet
KU har granskat regeringens administrativa arbete (KU10)
Konstitutionsutskottet, KU, har granskat delar av regeringens och ministrarnas administrativa arbete. Här följer ett urval av granskningen.
Som en del i granskningen har utskottet fortsatt att följa utvecklingen av antalet tjänstgörande i Regeringskansliet.
Vidare har utskottet gått igenom regeringsprotokoll från 2024. Utskottet påminner om vikten av att författningar kungörs i god tid före ikraftträdandet. När det gäller underskrifter av beslut understryker utskottet bland annat att det givetvis förutsätts att ministrar som undertecknar ett beslut har närvarat på regeringssammanträdet.
Granskningen av vissa förvaltningsärenden har omfattat överklaganden av beslut om nyttjanderättsupplåtelser enligt rennäringslagen. I de granskade ärendena förekommer inte sällan frågor som måste bedömas redan i ett tidigt skede av handläggningen och utskottet noterar att bedömningen av sådana frågor ibland har dröjt. Utskottet framhåller vikten av en noggrann genomgång av överklagandet när det kommit in till Regeringskansliet så att frågor som kräver en mer skyndsam hantering uppmärksammas direkt.
I granskningen Framställningar och beslut från Riksdagens ombudsmän (JO) har utskottet gjort en genomgång av de åtgärder som vidtagits med anledning av framställningar och beslut som överlämnats till regeringen mellan den 1 juli 2020 och den 30 juni 2025. Utskottet framhåller att regeringen bör dra nytta av särskilt framställningarna, men även beslut som JO överlämnar för kännedom, i arbetet med att förbättra lagstiftning och rutiner. Utskottet påminner också om att framställningar förutsätter beslut av regeringen eller en hänvisning till ett sådant beslut. I granskningen noteras några fall där frågan om hur en framställning eller ett beslut ska omhändertas inte hanterats trots att det har gått flera år sedan de överlämnades.
Utskottet har också granskat funktioner över tid inom Regeringskansliet för säkerhet och krishantering. I granskningen framkommer det att omfattningen av frågor om utrikes- och säkerhetspolitik samt nationell säkerhet som statsministern ska hantera har ökat. Enligt utskottet måste Regeringskansliet förändras utifrån rådande behov för att kunna fullgöra sin uppgift. Utskottet vill samtidigt betona att det vid förändringar av organisationen är viktigt att det finns en tydlig rollfördelning mellan Statsrådsberedningen och departementen samt gentemot myndigheterna under regeringen. Det är även angeläget att interna processer fungerar väl för att sprida information vidare till alla berörda inom Regeringskansliet och för att frågor ska kunna förankras inom regeringen. Slutligen är det enligt utskottet viktigt ur ekonomisk synpunkt att man undviker överlappning mellan olika enheter inom Regeringskansliet och man bör sträva efter att samordna uppgifter.
Även regeringens remisser till Lagrådet har granskats av utskottet. Senast utskottet gjorde en liknande granskning var hösten 2018. I cirka hälften av de nu granskade fallen har Lagrådet lämnat synpunkter och förslag, vilket är en något lägre andel än vid den förra granskningen. En majoritet av synpunkterna har varit juridisk-tekniska. I ett antal fall har synpunkterna rört grundläggande frågor som om ett lagförslag är förenligt med grundlagarna, om det är rättssäkert och kan förväntas uppfylla sitt syfte. I några fall har de rört själva remissförfarandet och då oftast att remisstiden varit för kort. Utskottet framhåller att remissbehandlingen är viktig för att upprätthålla en god kvalitet i lagstiftningen. Vidare visar granskningen att regeringen till övervägande del har godtagit Lagrådets förslag och beaktat dess synpunkter. Under de senaste två riksmötena har det skett i lägre utsträckning än tidigare under den granskade perioden. När regeringen inte har följt Lagrådets förslag och synpunkter har den argumenterat för sitt ställningstagande i propositionerna. Enligt utskottet är det viktigt för kvaliteten i lagstiftningsarbetet att regeringen redovisar skälen till sitt ställningstagande, att det exempelvis har sin grund i en annan juridisk bedömning än den Lagrådet har gjort eller i ett visst politiskt hänsynstagande. Av de propositioner som ingår i granskningen innehåller 37 stycken lagförslag som helt eller delvis har avstyrkts eller allvarligt ifrågasatts av Lagrådet. Detta antal har varierat över tid under den granskade perioden och var som högst under 2023/24. I knappt hälften av fallen har regeringen följt Lagrådet, och i några fall har den delvis följt Lagrådet. I ett antal fall har regeringen valt att inte följa Lagrådets synpunkter och förslag. Utskottet understryker att det är angeläget att Lagrådets centrala roll i lagstiftningsarbetet inte urholkas. Utskottet noterar ökningen av antalet propositioner med lagförslag där Lagrådet avstyrkt eller allvarligt ifrågasatt lagförslagen eller delar av dem. Granskningen ger dock inte en heltäckande bild av kvalitetsnivån i regeringens lagförslag. Det rör sig också om förhållandevis få propositioner.
En annan granskning har gällt regeringens styrning av Svenska kraftnät, Luftfartsverket och Sjöfartsverket. I många avseenden påminner styrningen av dem om styrningen av övriga förvaltningsmyndigheter, men samtidigt finns det flera undantag och tillägg som är specifika för dem, i egenskap av så kallade affärsverk. Verksamheten regleras i flera lagar, instruktioner och andra förordningar samt i de årliga regleringsbreven. Som även konstaterats tidigare är det svårt att överblicka det regelverk som styr affärsverken, och därmed kvarstår en risk för att styrningen framstår som otydlig. Vidare framkommer i granskningen att regleringen i viss mån skiljer sig åt mellan de tre affärsverken. Utskottet framhåller att eventuella skillnader bör vara övervägda och motiverade. När det gäller finansieringen utmärker sig affärsverken i förhållande till övriga förvaltningsmyndigheter då deras verksamhet i huvudsak finanserias genom avgifter, inte anslag. Utskottet framhåller vikten av dialog om det ekonomiska läget och noggranna överväganden av hur uppdrag finansieras. I fråga om den årliga dialogen noterar utskottet att dagordningarna från dessa ofta är övergripande, varför det kan vara svårt att utläsa från dem vad som har behandlats vid mötet. Utskottet anser att det som anges i Finansdepartementets cirkulär om dokumentation vid årliga myndighetsdialoger är en god ordning och förutsätter att sådan dokumentation även görs för dialogen med affärsverken.
Slutligen har utskottet granskat information till och överläggning med Utrikesnämnden. Granskningen omfattar 2015–2024 och följer upp en granskning från hösten 2015 som omfattade 1990–2014. Utskottet påminner i sitt ställningstagande om det grundläggande förhållandet att Utrikesnämnden är ett konstitutionellt reglerat organ som har inrättats för att ge riksdagen en vidsträckt insyn och ett starkt inflytande inom utrikespolitiken. I den aktuella granskningen noterar utskottet att omvärldsläget i allra högsta grad påverkar vad som behandlas i Utrikesnämnden. Ju fler svåra situationer som regeringen har att hantera internationellt, desto större behov har regeringen sett av att överlägga med nämnden. Till skillnad från vid förra granskningen har tendensen under senare år varit att situationer i omvärlden eller konkreta ärenden har behandlats i nämnden snarare än ämnen. Den tydligaste trenden sedan 2022 är att nämnden ofta kallats in med kort varsel med anledning av specifika händelser. En sådan utveckling är enligt utskottet fullt ut förenlig med den roll som Utrikesnämnden har enligt regeringsformen. Utskottet noterar också att det vanligtvis inte görs någon skillnad på förhand mellan informationspunkter och punkter för överläggning inför Utrikesnämndens sammanträden. Vid sammanträdena redovisar regeringen sin bedömning i en aktuell fråga och i förekommande fall sina överväganden och avsikter vad gäller fortsatt hantering, varefter nämndens ledamöter har möjlighet att ställa frågor eller uttrycka ståndpunkter. Huruvida det är fråga om information eller överläggning avgörs av sammanhanget, och båda elementen kan finnas i samma ärende. Utskottet har ingen invändning mot denna väletablerade praxis.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2026-01-21
Debatt om förslag 2025/26:KU10
Webb-tv: Granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning
Dokument från debatten
- Onsdag den 21 januari 2026Kammarens föredragningslistor 2025/26:61
- Protokoll 2025/26:61 Onsdagen den 21 januariProtokoll 2025/26:61 Granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning
- Onsdag den 21 januari 2026Talarlista 2025/26:20260121
Protokoll från debatten
Anf. 1 Jennie Nilsson (S)
Herr talman! Vi lever i en tid av snabbt försämrat säkerhetsläge. Rysslands fullskaliga krig mot Ukraina pågår med oförminskad brutalitet. Det europeiska säkerhetssystemet, som byggdes upp efter kalla kriget, är allvarligt skadat. Samtidigt ser vi hur den globala maktbalansen förskjuts och hur stormaktsrivalitet återigen präglar internationell politik.
Även i vårt närområde ökar spänningarna. Amerikanska uttalanden och anspråk kopplade till Grönland och Arktis visar hur strategiska intressen allt tydligare kopplas till territorium, resurser och militär närvaro. Det är en utveckling som påverkar hela det nordatlantiska området och därmed också Sveriges säkerhet.
I en sådan tid prövas inte bara vår militära beredskap utan även våra demokratiska institutioner. När omvärlden blir osäkrare måste den konstitutionella ordningen fungera med precision, tydlighet och ansvar. Regeringsmakten måste utövas korrekt, rättssäkert och i nära samspel med riksdagen. Det är mot den bakgrunden som konstitutionsutskottets arbete blir särskilt viktigt.
Riksdagen bär det yttersta ansvaret för att granska regeringen, och regeringen vilar på riksdagens förtroende. När mycket står på spel får det inte råda några oklarheter om hur makt utövas i Sverige. Det är också mot den bakgrunden vi i dag behandlar konstitutionsutskottets höstgranskning. Denna granskning handlar dock inte om världspolitik utan om hur regeringsmakten i Sverige utövas och hur riksdagen fullgör sitt ansvar att granska den.
Konstitutionsutskottets arbete är sällan uppseendeväckande till formen, men det är grundläggande till sitt innehåll. Det handlar om hur regeringsmakten utövas i praktiken och om ordning, ansvar och förutsägbarhet i den dagliga styrningen av landet. I just dessa frågor avgörs det hur väl vårt konstitutionella system fungerar.
Herr talman! Konstitutionsutskottets uppgift är att värna formen för hur regeringsmakten utövas. Den handlar om hur beslut fattas, hur ärenden bereds och hur ansvar faktiskt tas. Minst en gång om året redovisar utskottet de iakttagelser som är värda riksdagens uppmärksamhet. Det är denna samlade bild av regeringens arbete som vi nu presenterar.
Årets höstgranskning rör inte politiska sakfrågor utan själva maskineriet i statsförvaltningen. Det kan uppfattas som tekniskt, men det är just i dessa processer som rättssäkerhet och förtroende prövas i praktiken. Utskottet har följt utvecklingen inom Regeringskansliet när det gäller både omfattning och organisation.
Regeringskansliet måste kunna möta samtidens krav men samtidigt präglas av tydlighet och ansvarstagande. När organisationen förändras är det avgörande att rollerna i Statsrådsberedningen, departementen och myndigheterna inte flyter samman. Samordning kan vara nödvändigt, men det får inte ske på bekostnad av en klar ansvarsfördelning.
Vi har även granskat regeringens beslutsformer. Författningar behöver kungöras i god tid innan de träder i kraft, och beslutsfattandet måste följa fastställda ordningar. Att statsråd som undertecknat beslut också har deltagit i sammanträdena är en grundläggande förutsättning men samtidigt något som i denna granskning har visat sig kräva ständig uppmärksamhet. I granskningen av förvaltningsärenden har utskottet sett exempel på att frågor som borde ha hanterats tidigt i processen ibland har dröjt. Det gäller exempelvis beslut om inhibition och anstånd. Regeringsärenden ska handläggas effektivt och framåtsyftande utan att rättssäkerheten åsidosätts.
Utskottet har också gått igenom hur regeringen hanterar framställningar från Justitieombudsmannen. Dessa är viktiga verktyg för att identifiera brister i lagstiftning och tillämpning. Vi har noterat att vissa ärenden blivit liggande under lång tid utan beslut. Det riskerar att urholka systemets trovärdighet.
Vidare har vi granskat hur funktionerna för säkerhet och krishantering inom Regeringskansliet utvecklats. Regeringen har stor frihet att organisera sitt arbete, men organisatoriska förändringar måste vara genomtänkta, följas upp och dokumenteras. Tydliga processer och fungerande informationsflöden är avgörande, särskilt i ett mer osäkert omvärldsläge.
Lagstiftningsarbetet har varit ett annat viktigt område för granskningen. Utskottet understryker remissförfarandets betydelse och Lagrådets centrala roll för kvalitet och rättssäkerhet. Vi noterar att regeringen i huvudsak beaktar Lagrådets synpunkter men också att antalet lagförslag som möter allvarlig kritik har ökat senare år. När regeringen väljer att inte följa Lagrådet måste skälen redovisas tydligt och öppet.
Utskottet har även granskat styrningen av statens affärsverk. Här kvarstår problem med överblick och tydlighet i regelverken. Skillnader i styrning måste vara medvetna och motiverade. Den ekonomiska uppföljningen behöver vara strukturerad och transparent.
Avslutningsvis har utskottet granskat regeringens kontakter med Utrikesnämnden. Vi konstaterar att ett försämrat omvärldsläge har lett till tätare kontakter och kortare framförhållning. Denna utveckling är förenlig med Utrikesnämndens konstitutionella roll och speglar de krav som den internationella situationen ställer.
Herr talman! Konstitutionsutskottets granskning är inte högljudd. Den är metodisk och saklig. Men just därför är den viktig. I en tid av snabb förändring och ökad osäkerhet bidrar detta arbete till stabilitet, ansvar och tillit.
Med detta överlämnar jag konstitutionsutskottets årliga höstgranskning till riksdagen.
Anf. 2 Martin Westmont (SD)
Herr talman! Jag vill börja med att välkomna alla som följer detta anförande i tv, via internet eller från läktaren här i riksdagen. Vi presenterar nu granskningen av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning.
Herr talman! Jag vill inleda med att säga att konstitutionsutskottets uppgift inte är att bedriva politik utan att granska hur regeringsmakten utövas och hur ansvar tas i praktiken. Utskottet tar upp flera viktiga frågor i betänkande KU10. Jag tänkte gå lite närmare in på två granskningsområden.
Utskottet har granskat regeringens remisser samt propositioner till Lagrådet från 2019 och framåt. En liknande granskning gjordes senast 2018. Vi kan läsa att i hälften av fallen har Lagrådet antingen kommit in med synpunkter eller med egna förslag. En majoritet av inspelen har varit av juridisk-teknisk karaktär och haft stort fokus på hur tillämpningen av olika lagförslag samspelar med andra föreskrifter. Det kan handla om synpunkter som berör frågor om huruvida ett lagförslag är kompatibelt med gällande grundlagar eller huruvida kraven på rättssäkerhet har tillgodosetts.
Just när det kommer till granskningen rörande Lagrådet har konstitutionsutskottet lyft fram att behandlingen av remisser är vital och en viktig del av arbetet för att uppnå en hög kvalitet i den framtida lagstiftningen. Information ska hämtas in från expertisen, och det ska finns en rimlig tid att överväga förslagen och att inkomma med sitt remissvar.
Herr talman! Låt oss gå vidare till det andra granskningsärendet som jag tänkte beröra. Vi har i dag tre affärsverk: affärsverket Svenska kraftnät, Luftfartsverket och Sjöfartsverket. Konstitutionsutskottet har granskat hur regeringen styr dessa tre affärsverk.
Affärsverkens verksamhet regleras genom olika lagar och förordningar, och styrningen liknar på många sätt styrningen av andra förvaltningsmyndigheter. Samtidigt finns det flera särskilda regler och undantag som endast gäller våra affärsverk.
Affärsverkens verksamhet regleras i sin tur av regleringsbreven från regeringen som består av instruktioner om den riktning som regeringen vill att affärsverken arbetar efter.
Konstitutionsutskottets granskning visar dock att det inte finns någon samlad översikt i Regeringskansliet över vilka särskilda bestämmelser och undantag som gäller. Detta gör det i sin tur svårt att få en tydlig bild av det regelverk som styr affärsverken, vilket innebär att styrningen riskerar att uppfattas som otydlig.
Sverigedemokraterna välkomnar att man ser över styrningen av affärsverken, precis som för myndigheter, då vi inte är övertygande om att styrning på det sätt som nu sker är det optimala. Vi ser att det finns en tröghet för många myndigheter att ställa om när nya direktiv från en nytillträdd regering ska implementeras. Detta är en fråga som vi säkerligen kommer att få anledning att återkomma till.
Herr talman! När det gäller finansieringen skiljer sig affärsverken från andra förvaltningsmyndigheter genom att deras verksamhet i huvudsak finansieras med avgifter i stället för anslag. Utskottet framhåller i denna granskning vikten av en löpande dialog om det ekonomiska läget samt noggranna överväganden kring hur projekt och uppdrag ska finansieras.
Vi har tittat på den årliga myndighetsdialogen och kan konstatera att dagordningarna ofta är allmänt hållna. De är inte så informationsrika som man hade kunnat önska. Detta gör det svårt att utläsa vad som faktiskt har diskuterats vid mötena.
Utskottet anser därför att den dokumentation som föreskrivs i Finansdepartementets cirkulär om årliga myndighetsdialoger är en god ordning och förutsätter att motsvarande dokumentation även tas fram för dialogen med affärsverken. Låt oss värna och arbeta för ökad transparens på våra affärsverk och inte minst på våra myndigheter.
Herr talman! Avslutningsvis vill jag säga att det skulle ta alltför lång tid att gå in i detalj på olika granskningar. Men vill man ta del av denna omfattande granskning med beteckningen KU10 finns den att ta del av på riksdagen.se.
Jag och mina kollegor i konstitutionsutskottet, och vårt kansli som sammanfattar och skriver ut alla handlingar, fortsätter att gemensamt arbeta framåt för att ta Sverige i rätt riktning, vilket är av stor vikt inte minst med tanke på det som sker i vårt närområde och i vår omvärld.
Anf. 3 Mats Green (M)
Herr talman! Det betänkande vi i dag behandlar rör en av de viktigaste granskningsfunktionerna i vår demokrati – konstitutionsutskottets granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning.
Denna granskning är inte någon teknisk formalitet. Den är en grundpelare i vår konstitutionella ordning, en del av det omfattande system av kontroll och motvikt som våra fäder en gång byggde in i regeringsformen. Det skedde företrädesvis i 1809 års regeringsform, som också låg till grund för konstitutionsutskottets bildande. Det svenska konstitutionsutskottet är för övrigt världens äldsta parlamentariska utskott. Det förpliktigar, herr talman. Det är genom denna granskning som riksdagen – folkets företrädare – kan förvissa sig om att regeringsmakten utövas i enlighet med lag och god sed.
Ordning och reda och korrekthet i den högsta förvaltningen är ett av konstitutionsutskottets kärnområden. Det handlar ytterst om att värna medborgarnas tillit till det offentliga, om rättssäkerhet och om de demokratiska processerna. En väl fungerande förvaltning är inte bara ett mål i sig. Den är en förutsättning för att vårt samhälle ska fungera.
Herr talman! I det betänkande vi debatterar redovisas resultatet av ett antal olika granskningar, och jag kommer att beröra några av dem. Jag vill börja med den del som kanske i allra störst omfattning har bäring på de mycket dramatiska händelser som vi alla kan följa i nyhetsrapporteringen och som utskottets ordförande Jennie Nilsson berörde här alldeles nyss. Jag tänker då på utvecklingen i vår omvärld.
Detta ska på inte på något sätt bli ett inlägg i den utrikespolitiska debatten, utan det hör till de politiska utskotten. Men det är uppenbart att den internationella utvecklingen det senaste året och de senaste månaderna och dagarna visar på hur stort behovet är för vår regering och ytterst vår statsminister att ha goda möjligheter att följa och hantera allt det som sker.
Kriget i Ukraina fortsätter att rasa. Spänningarna kring Grönland och den arktiska regionen ökar. Läget i Mellanöstern förblir oförutsägbart. Hybridhot och sabotage mot kritisk infrastruktur är en del av vår vardag. I en sådan tid måste Regeringskansliet ha förmågan att snabbt analysera läget, samordna information och ge regeringen det underlag som krävs för att fatta väl avvägda beslut.
Givetvis är många av de funktioner som över tid byggts upp inom Regeringskansliet viktiga. All den kapacitet som finns inom Regeringskansliet, på departementen och i centrala delar är högst relevanta för att väl underbyggda slutsatser ska kunna dras och att relevanta beslut fattas.
Det kan dock kanske inte i alla delar fullt ut ifrågasättas av någon att det har varit mycket välbetänkt att stärka de funktioner i Statsrådsberedningen som har till uppgift att analysera omvärlds- och säkerhetsläget, krishanteringsfrågor samt att vara ett stöd för samordning och inriktning i detta.
Omfattningen av frågor om utrikes- och säkerhetspolitik samt nationell säkerhet som statsministern har att hantera i egenskap av såväl regeringschef som chef över Regeringskansliet har som nyss konstaterades ökat markant. Det är en följd av det förändrade omvärldsläget. Krig i Europa, Sveriges Natomedlemskap och ett skärpt säkerhetsläge kräver att organisationen anpassas.
Det är givetvis mycket viktigt att Regeringskansliet har förmåga att göra omvärldsanalyser och hantera de komplexa säkerhetspolitiska frågor som vår tid kräver. Utskottet konstaterar att Regeringskansliet självfallet måste förändras utifrån de behov som finns från tid till annan för att kunna fullgöra sin uppgift att bereda regeringsärenden och biträda regeringen och statsråden.
Det har skett en anpassning av organisationen för att möta tidens krav. Att regeringen har stärkt funktionerna inom Regeringskansliet för säkerhet och krishantering är nödvändigt för att Sverige ska kunna hantera de utmaningar vi står inför.
Samtidigt – och detta är viktigt – har regeringen varit noga med att upprätthålla en tydlig rollfördelning mellan Statsrådsberedningen och departementen samt gentemot myndigheterna under regeringen. Ansvaret för skilda verksamhetsgrenar, med tillhörande ärenden och myndighetsansvar, är fördelat på departementen av goda skäl.
Utskottet konstaterar att interna processer fungerar, att information sprids till alla berörda inom Regeringskansliet och att frågor kan vara kollektivt förankrade inom regeringen. Ambitionen är att samordna uppgifter mellan olika enheter för att uppnå synergier och god resursanvändning. Detta är i linje med god förvaltningssed och ansvarsfull hushållning med offentliga medel.
Herr talman! Regeringens remisser till Lagrådet har granskats. Propositioner från riksmötena 2019/20, 2020/21, 2023/24 och 2024/25 har gåtts igenom. Lagrådets arbete är också en viktig kugge i det större maskineri som omfattar demokratins alla olika delar. Här har särskilt säkerställandet av lagstiftningens krav på kvalitet, stringens och konsekvens beaktats.
Lagrådets roll är viktig. Som bekant har denna regering i en proposition bland annat föreslagit att Lagrådets granskningsområde ska utökas till att även omfatta förslag som rör grundlagsskyddade fri- och rättigheter.
Granskningen i det betänkande vi debatterar i dag visar att Lagrådet i cirka hälften av fallen har lämnat synpunkter och förslag, vilket faktiskt är en något lägre andel än vid den förra granskningen. En majoritet av synpunkterna har varit juridisk-tekniska och fokuserat på hur olika lagförslags föreskrifter förhåller sig till varandra.
Utskottet framhåller att remissbehandlingen är ett väsentligt inslag i arbetet med att upprätthålla god kvalitet i lagstiftningen. Det är viktigt att myndigheters sakkunskap inhämtas och att remisstiderna är väl tilltagna. Samtidigt framhåller utskottet värdet av effektivitet i lagstiftningsprocessen.
Utskottet noterar att Statsrådsberedningens granskningskansli löpande bevakar frågan och att diskussioner förs med departementen. Det visar på ett systematiskt kvalitetsarbete inom Regeringskansliet.
Detta är dock en befogad påminnelse. När Lagrådet avstyrker eller allvarligt ifrågasätter ett lagförslag måste regeringen vara tydligare i sin motivering för att man ändå väljer att gå vidare. Att regeringens ställningstagande har sin grund i en annan juridisk bedömning eller i ett visst politiskt hänsynstagande bör redovisas tydligt och öppet, och här måste regeringen bli bättre.
Demokratin och rättssäkerheten måste alltid väga tyngre än politisk brådska. Det är befogad kritik som konstitutionsutskottet framför, och regeringen måste givetvis ta den på allvar.
Herr talman! Jag skulle kunna nämna en del av den granskning KU har gjort när det gäller Utrikesnämndens arbete, men tiden medger inte riktigt det.
Sammanfattningsvis: Betänkandet visar på en regering som arbetar enligt konstitutionella principer och som anpassar sig till tidens krav. I ett osäkert omvärldsläge med krig i Europa har man stärkt Sveriges förmåga att hantera säkerhetspolitiska kriser och utmaningar. Men betänkandet pekar också på områden där regeringen kan och måste bli bättre, och det är viktigt att man tar den kritiken på allvar.
Ordning och reda och korrekthet är tidlösa principer, som vi värnar. Där utskottet pekar på brister måste regeringen agera. Det är så en ansvarsfull regering arbetar, med ödmjukhet inför granskningen och beslutsamhet att ständigt förbättra sitt arbete.
Anf. 4 Jessica Wetterling (V)
Herr talman! Det är lite speciellt att debattera, eller kanske snarare redovisa, den granskning som konstitutionsutskottet gör. Eftersom detta är ett enigt betänkande skulle jag nästan bara kunna fylla på efter tidigare talare och belysa de delar som de inte riktigt hann med.
Som tidigare talare har beskrivit är det ett gediget arbete som konstitutionsutskottet gör även vid höstens granskning. Det består av många olika delar, och man vill givetvis betona allihop. Det finns alltså viktiga medskick från utskottet i alla delar, och jag väljer att belysa ett antal av dem.
Herr talman! Konstitutionsutskottet har till uppgift att för riksdagens räkning två gånger per år anmäla resultatet av våra granskningar. På våren gör vi den kanske mer uppmärksammade granskningen, som specifikt utgår från de KU-anmälningar som alla riksdagsledamöter kan göra av enskilda ministrar. På hösten granskar utskottet regeringens arbete mer generellt och ser till maskineriet, som tidigare talare nämnde.
Vi betonar och framhåller delar som ibland kan framstå som rena självklarheter, men utifrån utskottets granskning har alla partier i riksdagen gemensamt sett behovet av att göra olika medskick även i år. Precis som tidigare talare har varit inne på förväntar vi oss givetvis att de här signalerna uppfattas av regeringen trots att de kanske framstår som något mjukare. Även om vi tillhör olika partier är vi alla måna om att regeringsarbetet fungerar väl och att regeringens samarbete med riksdagen är tillfredsställande.
I en värld där det pratas mycket om polarisering och ett högt tonläge tycker jag personligen att det känns fint att vi i detta utskott oftast lyckas stå emot detta och arbeta för att hitta gemensamma slutsatser. Det är en styrka att vi ännu en gång lämnar ett enigt granskningsbetänkande.
I slutändan handlar det om vår demokrati. Det handlar om att spelreglerna för demokratin värnas och att regelverket efterföljs oavsett vilka partier som sitter vid makten. Det handlar om att vi gemensamt i den här kammaren ser vikten av att såväl majoritet som opposition i riksdagen kan verka.
Herr talman! I årets granskning har utskottet gått igenom regeringsprotokollen från 2024. Vi påminner ännu en gång om vikten av att författningar kungörs i god tid före ikraftträdandet. Flera författningar har beslutats om mycket nära datum för ikraftträdandet. Detta är inget nytt problem, men när det sker riskerar det att urholka rättssäkerheten. Det är myndigheter, kommuner, regioner och i slutändan framför allt enskilda som får ta konsekvenserna. God förvaltning kräver mer än snabba beslut; den kräver också förutsägbarhet. Utskottet förutsätter naturligtvis att regeringsbeslut undertecknas som de ska och att statsråd som undertecknar ett beslut också har varit på plats.
Herr talman! Utskottet har denna gång även granskat vissa förvaltningsärenden som gäller överklaganden av beslut som är kopplade till rennäringslagen. Detta har i huvudsak handlagts inom Landsbygds- och infrastrukturdepartementet. Utskottet noterar att det i de granskade ärendena inte sällan förekommer att regeringen redan i ett tidigt skede vet att man kommer att behöva göra bedömningar när ett överklagande kommer in om till exempel talerätt eller anstånd. Trots detta har bedömningen av frågor som man måste göra i ett tidigt skede i flera fall dröjt. Hanteringen sker alltså inte så skyndsamt som den borde ske.
Utskottet kräver en mer skyndsam hantering, som görs direkt när ett överklagande kommer in till Regeringskansliet. När grundläggande processuella frågor som talerätt och inhibition prövas sent i processen leder det nämligen till långa handläggningstider och ökad osäkerhet för de berörda. Det är något som KU har granskat bland annat när det gäller gruvärenden och tillståndsprocesser i många andra delar av vårt samhälle. När processen blir fördröjd och när man inte gör en bedömning i ett tidigt skede blir det hela givetvis väldigt svårt att förena med de krav på effektivitet och rättssäkerhet som regeringen själv ofta framhåller.
Herr talman! Vidare är vi i KU tydliga när det gäller regeringens hantering av JO:s framställningar och beslut. Justitieombudsmannen är inte bara rådgivare i största allmänhet utan ett centralt instrument för att förbättra statsförvaltningen. När regeringen låter Justitieombudsmannens ärenden och framställningar bli liggande och inte tydligt redovisar vilka åtgärder som vidtas försvagas riksdagens kontrollkedja. I vår granskning uppmärksammas några fall där framställningar eller beslut inte hanterats alls, trots att det gått flera år sedan de överlämnades. Det är givetvis inte acceptabelt i längden.
Vi har även, som tidigare talare varit inne på, granskat lagstiftningsarbetet. I en betydande del av propositionerna har Lagrådet lämnat kritiska synpunkter, ibland med tydliga invändningar mot beredningen. Regeringen har rätt att gå vidare trots sådan kritik, men precis som tidigare talare har påpekat krävs då öppenhet och tydlighet. När remisstiderna pressas och invändningar avfärdas utan ordentlig redovisning riskerar lagstiftningens kvalitet att försämras – och det är faktiskt vi i denna kammare som i slutändan ska ta ansvar för lagarna. Utskottet understryker att det är angeläget att Lagrådets centrala roll i lagstiftningsarbetet inte urholkas.
Jag vill också, herr talman, nämna något om styrningen av affärsverken. KU konstaterar att regelverket är otydligt och svårt att överblicka. Här finns förbättringspotential för framtiden, särskilt med tanke på de avgörande verksamheter som dessa affärsverk ansvarar för, bland annat infrastruktur och andra samhällsfunktioner.
Avslutningsvis vill jag även säga några ord om Utrikesnämnden. Vi i utskottet har givetvis förståelse, precis som alla andra, för att ett försämrat omvärldsläge kräver snabb hantering. Men även i oroliga tider, och kanske extra mycket då, är det viktigt att vi håller fast vid våra konstitutionella principer. Riksdagens insyn får aldrig reduceras till en formalitet.
Anf. 5 Fredrik Lindstål (C)
Herr talman! Vi är här för att debattera betänkande KU10 Granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning.
I betänkandet har utskottet behandlat flera områden. Många har nämnts av föregående talare – på ett mycket förtjänstfullt och respektfullt sätt, vill jag passa på att säga. Jag ska göra mitt bästa för att inte grusa den goda ton som hållits i debatten.
Jag kommer i mitt anförande att fokusera på den del av ärendet som avser granskning av regeringens remittering till Lagrådet.
Under granskningsperioden överlämnades 580 propositioner, varav 454 granskades av Lagrådet. Av dessa avstyrkte Lagrådet 37, helt eller delvis. Detta är att se som en ökning.
Vilka ärenden som kritiserades framgår inte i betänkandet, då KU:s roll är att förhålla sig till den konstitutionella aspekten. Men låt mig ändå nämna ett par av dessa ärenden för att sätta frågan i ett sammanhang.
När det gäller propositionen som hanterade anonyma vittnen avstyrkte Lagrådet att man skulle kunna vittna anonymt i domstol. De anförde att förslaget inte skulle vara träffsäkert och att det fanns en betydande risk för att den tilltalade ändå skulle förstå vittnets identitet. Lagrådet bedömde att anonyma vittnesmål skulle få ett mycket lågt bevisvärde och endast kunna användas som stödbevisning.
När det gäller propositionen som hanterade informationsutbyte mellan myndigheter avstyrkte Lagrådet delar av förslaget om att skolor, kommuner och myndigheter skulle tvingas dela information med polisen. Kritiken rörde främst hotet mot den personliga integriteten och risken för diskriminering.
När det gäller propositionen som hanterade säkerhetszoner eller visitationszoner krävde Lagrådet att lagen om säkerhetszoner skulle tidsbegränsas och att möjligheten att överklaga zonbeslut behövde utredas bättre. De varnade även för oönskade sidoeffekter och godtyckliga ingripanden.
När det gäller propositionen som hanterade preventiva tvångsmedel mötte förslaget om utökade möjligheter till hemlig avlyssning och övervakning i brottsförebyggande syfte utan konkret brottsmisstanke stark kritik för att vara alltför långtgående.
När det gäller propositionen som hanterade kriminalisering av deltagande i terroristorganisationer kritiserade Lagrådet förslaget för att vara otydligt och onödigt och riskera att leda till en för vidsträckt kriminalisering som skulle strida mot föreningsfriheten.
När det gäller propositionen som hanterade begränsningar i elektronisk kommunikation på Sis fick förslaget att ge Statens institutionsstyrelse större befogenheter att begränsa ungdomars tillgång till telefon och internet bakläxa på grund av bristande rättssäkerhet och otydlig reglering av individens rättigheter.
Herr talman! Ur ett konstitutionellt perspektiv fyller Lagrådet en viktig funktion i förhandsgranskningen av regeringens lagförslag innan dessa läggs fram för riksdagen, och lagstiftningsarbetet får inte urholkas. Historiskt är det dock inte ovanligt att detta sker. Vad som då är viktigt är att argumentationen för varför man väljer att inte följa Lagrådets rekommendation tydligt framgår för att riksdagen ska kunna överväga de skäl som ligger bakom. Vår granskning visar att detta måste framgå tydligare.
Utöver enskilda lagar har Lagrådet återkommande kritiserat att lagar stressas fram, att remisstiderna är för korta och att kvaliteten på regeringens underlag då påverkas negativt. Detta har delvis hörsammats av regeringen, som föreslagit en tillfällig utökning av antalet avdelningar inom Lagrådet för att de ska hinna med granskningen, vilket välkomnas.
Herr talman! Jag vill avslutningsvis säga ett par ord om affärsverken, vars styrning också har granskats. Vi talar alltså om Svenska kraftnät, Luftfartsverket och Sjöfartsverket. Det upplevs fortfarande som svårt att överblicka det regelverk som styr affärsverken, och därmed kvarstår en risk för att styrningen framstår som otydlig. Det bör också sägas att det eftersom affärsverken primärt är avgiftsfinansierade, i kontrast till anslagsfinansierade, också finns en oro för svårigheter att följa finansieringen på ett tydligt sätt.
Anf. 6 Gudrun Brunegård (KD)
Herr talman! Det är alltid en utmaning att komma mot slutet av talarlistan då det mesta av ämnet för dagen redan är uttömt och belyst ur olika perspektiv. Eftersom konstitutionsutskottets granskningsbetänkanden trots allt hör till utskottets huvudnummer under året ska jag ändå ta upp några aspekter från höstgranskningen.
Höstgranskningen gäller vissa allmänna, administrativa delar av arbetet i Regeringskansliet. Vissa teman återkommer ofta, andra mer sällan, men en av poängerna är att kunna se tendenser, trender och utveckling över tid. Inte sällan kan vi då konstatera att det som vid ett första påseende avviker från de senaste åren inte är särskilt anmärkningsvärt sett över ett längre tidsspann och över olika regeringsinnehav.
En av höstens granskningar gällde något så basalt som departementens underprotokoll och underskrifter av beslut. Utskottet slår fast att statsråd som undertecknar ett beslut ska ha deltagit vid det aktuella regeringssammanträdet. Utskottet påminner också om vikten av att författningar kungörs i god tid innan de träder i kraft. Det är nödvändigt för att de som berörs av lagändringen ska hinna anpassa sin verksamhet i god tid innan en ny författning träder i kraft.
Utskottet har också granskat regeringens remisser till Lagrådet, som flera talare varit inne på. Det gäller perioden 2019–2025, med olika regeringsinnehav. Merparten av de synpunkter Lagrådet lämnat har varit juridisk-tekniska och visat hur olika lagförslag förhåller sig till varandra och vilka problem som kan uppstå när lagarna ska tillämpas. I några fall har det gällt huruvida lagförslaget är förenligt med grundlagarna, kraven på rättssäkerhet eller remissförfarandet.
Remissbehandlingen är viktig för att upprätthålla god kvalitet i lagstiftningen. Remisstiden behöver vara tillräckligt lång för att remissinstanserna ska hinna sätta sig in i lagförslaget.
Utskottet understryker att det är angeläget att Lagrådets roll inte urholkas. För det mesta har regeringen följt Lagrådets förslag. I de relativt få fall av propositioner som regeringen har lämnat till riksdagen där Lagrådet har avstyrkt eller allvarligt ifrågasatt lagförslag, och i de fall då regeringen inte har följt Lagrådets förslag, har regeringen argumenterat för sitt ställningstagande. Utskottet påminner om vikten av att det framgår tydligt av den sammanfattande beskrivningen av en proposition i vilken utsträckning regeringen har följt Lagrådets synpunkter och förslag.
Herr talman! Omfattningen av frågor inom utrikes- och säkerhetspolitiken och den nationella säkerheten som statsministern har att hantera har ökat mycket under de senaste åren. Utskottet konstaterar att Regeringskansliet behöver förändras utifrån de behov som finns för att kunna fullgöra sina uppgifter. Det är samtidigt viktigt med rollfördelningen mellan Statsrådsberedningen och departementen samt gentemot de myndigheter som ligger under regeringen. Alla berörda ska vara väl informerade i regeringens kollektiva beslutsfattande. Gemensamberedningen och samordningen är därför viktiga delar i de interna processerna.
Utskottet har också granskat information till och överläggning med Utrikesnämnden under åren 2015–2024. Utskottet påminner om att Utrikesnämnden regleras i konstitutionen för att ge riksdagen en vidsträckt insyn och starkt inflytande i utrikespolitiken. Utskottet noterar att omvärldsläget i högsta grad påverkar vad som behandlas i Utrikesnämnden. Regeringen har sett ett större behov av att överlägga med nämnden när fler svåra internationella situationer behöver hanteras. Sedan 2022 har nämnden ofta kallats in med kort varsel med anledning av specifika händelser. En personlig reflektion är att det ser ut att fortsätta så ett tag framöver.
Anf. 7 Jan Riise (MP)
Herr talman! Gudrun Brunegård var inne på att det inte är så lätt att säga något som inte redan är sagt när man är näst sist, och det gäller naturligtvis även den som är sist. Samtidigt är det en viss ära att få avrunda överlämnandet av granskningen till riksdagen.
Betänkandet är förvisso ingen kioskvältare, vilket möjligen har bekräftats av tidigare talare. Samtidigt utgör det en i allra högsta grad gedigen genomgång av ett antal aspekter av regeringsarbetet. Till stor del är betänkandet resultatet av ett omfattande och kvalificerat arbete av utskottets kansli – till vilket ett särskilt varmt tack framförs här och nu. Det är enkelt att vara ledamot med ett sådant stöd.
Med detta sagt vill jag ändå passa på att lyfta fram några saker som skymtar fram i materialet. Om det nu överlappar andra saker som redan har sagts får det väl tolkas som att det är frågor som vi tycker är speciellt viktiga.
Jag börjar med regeringens remisser till Lagrådet. För dem som följer detta på distans vill jag säga att Lagrådet består av särdeles erfarna och kunniga jurister och domare från Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen. Regeringen kan välja att låta Lagrådet granska förslag till nya lagar, så att förslagen inte står i strid med befintlig lagstiftning eller för att se om de nya lagarna kanske kan uttryckas bättre och med mer precision, så att det inte blir diskussion om dem senare när lagarna efter riksdagsbehandling ska implementeras i vårt rättsväsen. Det är en oerhört värdefull möjlighet, tänker jag, att få förslagen prövade av några av de främsta juristerna vi har.
Lagrådet prövar också om förslagen står i strid med grundlagen och om de kan antas åstadkomma det man vill att de ska göra, det vill säga att lagförslagen är utformade med en sådan träffsäkerhet att de får avsedd effekt. Det gör ju också att rättssäkerheten ökar för dem som kan komma att bli prövade efter sådan lagstiftning.
Konstitutionsutskottet följer utvecklingen avseende antalet remisser till Lagrådet och har under de sex senaste riksmötena följt upp dessa mer detaljerat fyra gånger. Ungefär fyra av fem propositioner med lagförslag har de senaste åren skickats på remiss till Lagrådet. I antal är det 454 av 580. I ungefär hälften av de drygt 450 förslagen har Lagrådet haft synpunkter, och i andra hälften har förslagen lämnats utan erinran. I en del fall har Lagrådet efterlyst ytterligare beredning eller utredning av förslagen; i andra har Lagrådet avstyrkt hela förslaget eller i vart fall ifrågasatt det – men det är i ett begränsat antal fall.
Sammantaget konstaterar utskottet att det är angeläget att argumentera för sin ståndpunkt i de fall regeringen väljer att inte följa Lagrådets förslag. Det möjliggör en mer omfattande beredning i riksdagen när ledamöter i de berörda utskotten kan följa hur resonemangen har gått.
Herr talman! Ett annat område som har valts ut för årets granskning är regeringens styrning av de så kallade affärsverken. De är numera tre till antalet. De var fler tidigare, men några har ombildats till aktiebolag – med staten som ägare – bland annat för att bättre passa in i ett konkurrensutsatt marknadssammanhang, och andra har lagts ned.
Kvarvarande affärsverk är Luftfartsverket, Sjöfartsverket och Svenska kraftnät. De är alltså inte självständiga juridiska personer utan räknas som förvaltningsmyndigheter under staten. De har av regeringen tillsatta styrelser och kan vara koncerner med dotterbolag – men de räknas som staten. De styrs med instruktioner och regleringsbrev och i förekommande fall av särskilda uppdrag. Intäkterna är i huvudsak avgifter, inte anslag.
Utskottet konstaterar att det finns skillnader mellan de tre affärsverkens instruktioner, som inte riktigt förklaras av skillnaderna i verksamhet. Från utskottets sida påpekar vi att det är rimligt att dessa skillnader är såväl övervägda som motiverade och dokumenterade för att lättare kunna göra jämförelser och för att kunna följa utvecklingen. Vi påpekar också att dokumentationen avseende de årliga myndighetsdialogerna av samma skäl kunde vara något mer detaljerade, så att det faktiskt går att utläsa vad som har avhandlats.
Slutligen, herr talman, tänkte jag säga några ord om årets upplaga av granskningen under rubriken ”Vissa förvaltningsärenden”. Den handlar i år mer specifikt om hur Landsbygds- och infrastrukturdepartementet har handlagt överklaganden avseende beslut om upplåtelser av nyttjanderätter enligt rennäringslagen.
Förvaltningslagen, som handlar om hur ärenden ska hanteras, är tydlig, nämligen att ett ärende ska handläggas så enkelt, snabbt och kostnadseffektivt som möjligt – självklart utan att rättssäkerheten sätts i fara.
Överklaganden rörande beslut enligt rennäringslagen kan vara komplicerade. De rör frågor om talerätt och anstånd eller inhibition, varför det är angeläget att det så snart ett ärende kommer in till departementet görs en bedömning av vilka processer som måste sättas igång omgående för att hela arbetet ska kunna ske just skyndsamt.
Utskottet noterar i granskningen av dessa fall – ett dussintal – att det har förekommit långa perioder av passivitet i vissa fall. Vi tycker att det är angeläget att behovet av eventuella förändringar av rutinerna ses över, så att begreppet skyndsamt får en verklig och faktisk innebörd.
Överläggningen var härmed avslutad.
Utskottets anmälan lades till handlingarna.
Avslutat, Genomförd
Ärendet är avslutatRiksdagsskrivelser
Inga riksdagsskrivelser har ännu utfärdats för det här ärendet. För vissa ärenden utfärdas inga riksdagsskrivelser.
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.