Förbättrade förutsättningar för ett hållbart vattenbruk
Betänkande 2024/25:MJU23
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 17 juni 2025
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Beslut
Reglerna för vattenbruk blir enklare (MJU23)
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya regler för vattenbruk.
Begreppet vattenbruk används för verksamhet som odlar vattenlevande djur och växter som exempelvis fisk, musslor, kräftdjur och alger. För att bedriva vattenbruk krävs i dag flera prövningar enligt olika lagstiftningar och av olika myndigheter, bland annat utifrån ett miljöperspektiv.
Vattenbrukets eventuella miljöpåverkan ska enligt förslaget enbart bedömas utifrån miljöbalkens regler om miljöfarlig verksamhet. Det innebär att
- den som bedriver vattenbruk inte ska behöva ansöka om odlingstillstånd för verksamheten
- den eventuella påverkan verksamheten har på omgivande miljöer ska tas hänsyn till enligt miljölagstiftningen i stället för enligt fiskelagen
- regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, ska få rätt att bestämma regler för exempelvis vilka organismer som får odlas i olika vattenområden
- regeln om att vattenbruk ska söka tillstånd för vattenverksamhet enligt miljöbalken, alltså exempelvis få sin vattenanläggning godkänd, slopas.
Lagändringarna börjar gälla 1 juli 2026.
Riksdagen sa nej till ett antal förslag i motioner om vattenbruk, varav 13 lämnades in under den allmänna motionstiden 2024.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till propositionen. Avslag på samtliga motioner.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Propositioner: 1
Från regeringen
- Förbättrade förutsättningar för ett hållbart vattenbrukProposition 2024/25:136
Motioner från ledamöterna
- Motion 2024/25:1369 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) Svenskt fiske och vattenbruk
- Motion 2024/25:1832 av Jennie Wernäng och Marléne Lund Kopparklint (båda M) Vattenbruksnäringen
- Motion 2024/25:2485 av Stina Larsson m.fl. (C) Natur och biologisk mångfald
- Motion 2024/25:2486 av Stina Larsson m.fl. (C) Vatten, hav och fiske
- Motion 2024/25:2980 av Markus Wiechel m.fl. (SD) En levande och välmående skärgård
- Motion 2024/25:3108 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel
- Motion 2024/25:3362 av Andrea Andersson Tay m.fl. (V) med anledning av prop. 2024/25:136 Förbättrade förutsättningar för ett hållbart vattenbruk
- Motion 2024/25:3371 av Anders Karlsson m.fl. (C) med anledning av prop. 2024/25:136 Förbättrade förutsättningar för ett hållbart vattenbruk
- Motion 2024/25:3387 av Emma Nohrén m.fl. (MP) med anledning av prop. 2024/25:136 Förbättrade förutsättningar för ett hållbart vattenbruk
- Motion 2024/25:996 av Rickard Nordin (C) Stärk det svenska vattenbruket
Beredning, Genomförd
Justering: 2025-06-03
Trycklov: 2025-06-04
Betänkande 2024/25:MJU23
Alla beredningar i utskottet
Reglerna för vattenbruk blir enklare (MJU23)
Miljö- och jordbruksutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om nya regler för vattenbruk.
Begreppet vattenbruk används för verksamhet som odlar vattenlevande djur och växter som exempelvis fisk, musslor, kräftdjur och alger. För att bedriva vattenbruk krävs i dag flera prövningar enligt olika lagstiftningar och av olika myndigheter, bland annat utifrån ett miljöperspektiv.
Vattenbrukets eventuella miljöpåverkan ska enligt förslaget enbart bedömas utifrån miljöbalkens regler om miljöfarlig verksamhet. Det innebär att
- den som bedriver vattenbruk inte ska behöva ansöka om odlingstillstånd för verksamheten
- den eventuella påverkan verksamheten har på omgivande miljöer ska tas hänsyn till enligt miljölagstiftningen i stället för enligt fiskelagen
- regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, ska få rätt att bestämma regler för exempelvis vilka organismer som får odlas i olika vattenområden
- regeln om att vattenbruk ska söka tillstånd för vattenverksamhet enligt miljöbalken, alltså exempelvis få sin vattenanläggning godkänd, slopas.
Lagändringarna föreslås börja gälla 1 juli 2026.
Miljö- och jordbruksutskottet föreslår också att riksdagen säger nej till ett antal förslag i motioner om vattenbruk, varav 13 lämnades in under den allmänna motionstiden 2024.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2025-06-12
Debatt om förslag 2024/25:MJU23
Webb-tv: Förbättrade förutsättningar för ett hållbart vattenbruk
Dokument från debatten
- Torsdag den 12 juni 2025Kammarens föredragningslistor 2024/25:131
- Protokoll 2024/25:131 Torsdagen den 12 juniProtokoll 2024/25:131 Förbättrade förutsättningar för ett hållbart vattenbruk
- Torsdag den 12 juni 2025Talarlista 2024/25:20250612
Protokoll från debatten
Anf. 135 Kjell-Arne Ottosson (KD)
Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.
Den tidigare regeringen beslutade i juni 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att bland annat se över hur bestämmelserna om vattenbruk kan förenklas för att främja ett mer konkurrenskraftigt och hållbart vattenbruk. Utredningen antog namnet Fiske- och vattenbruksutredningen. I oktober 2023 överlämnades delbetänkandet Förenklade förutsättningar för ett hållbart vattenbruk. I den proposition som detta resulterade i och som vi behandlar i dag hanteras delbetänkandets lagförslag medan övriga delar av delbetänkandet bereds vidare inom Regeringskansliet.
Propositionen pekar på att vattenbruksnäringens tillväxt är relativt svag trots de geografiskt goda förutsättningarna för vattenbruk i Sverige. En bidragande orsak till den svaga tillväxten kan vara att regelverket för vattenbruk är komplext och involverar prövningar enligt olika lagstiftningar och av olika myndigheter. Regeringen anser därför att regelverket för vattenbruk behöver förenklas.
Därför är det välkommet med regeringens förslag till lagändringar som innebär att ett vattenbruks miljöpåverkan ska bedömas enbart enligt miljöbalkens regler om miljöfarlig verksamhet. De föreslagna ändringarna innebär att vattenbruksverksamheter kommer att bedömas enligt ett och samma regelverk, oavsett vad som föds upp eller odlas. Det nya regelverket kommer att skapa bättre förutsättningar för att öka vattenbruksproduktionen i Sverige på ett hållbart sätt. Regeringens utgångspunkt är alltså att ett vattenbruks miljöpåverkan ska prövas utifrån ett regelverk innan verksamheten kan inledas.
I budgetpropositionen för 2025 framhåller regeringen att den vill att svenska företag ska kunna utvecklas längs hela den blå värdekedjan, från fisket och vattenbruket via beredningsindustrin och samtliga förädlingssteg till marknad och konsument.
Inom ramen för livsmedelsstrategin 2.0 har regeringen beslutat om ett antal myndighetsuppdrag. Jordbruksverket har fått i uppdrag att under perioden 2025–2030 vidta ett antal åtgärder, bland annat stärka sjömatsproduktionen från yrkesfisket, vattenbruket och den blå värdekedjan i Sverige. Arbetet ska göras genom insatser som kan öka både vattenbruksproduktionen och beredningen av fisk.
Detta är, fru talman, viktigt ur flera aspekter men inte minst ur ett beredskapsperspektiv med tanke på hur omvärlden nu ser ut. All matproduktion vi kan hämta hem inom Sveriges gränser är bara positiv ur många synvinklar.
Anf. 136 Björn Petersson (S)
Fru talman! I dag debatterar vi frågor om vattenbruk utifrån främst regeringens proposition Förbättrade förutsättningar för ett hållbart vattenbruk och därtill några motioner från den allmänna motionstiden.
Kort sammanfattat föreslås ändringar i fiskelagen och miljöbalken som kommer att innebära att vattenbruks miljöpåverkan enbart ska bedömas enligt miljöbalkens regler om miljöfarlig verksamhet. Kravet på tillstånd med mera enligt fiskelagen för att odla fisk, vattenlevande blötdjur och vattenlevande kräftdjur tas bort. Anläggningar för vattenbruk undantas från kravet på tillstånd för vattenverksamhet i miljöbalken. Samtidigt bemyndigas regeringen enligt miljöbalken att utfärda föreskrifter om miljöhänsyn i vattenbruket.
Vikten av att förenkla regelverket för vattenbruk och göra det mer ändamålsenligt var i fokus för min partikamrat, dåvarande landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg, när hon tillsatte den utredning som ligger till grund för ändringarna. Vi gläds åt att vi nu kommer vidare.
Det finns en enorm tillväxtpotential för vattenbruk, och Sverige kan vara ett föredöme inom en cirkulär blå ekonomi. Hållbar fiskuppfödning med höga miljökrav kan skydda vilda bestånd av fisk och samtidigt skapa jobb på landsbygden.
Fru talman! Jag yrkar därför bifall till reservation 6 och instämmer med föregående talare i att detta är en bra grej.
(Applåder)
Anf. 137 Martin Kinnunen (SD)
Fru talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till reservation 7.
Ämnet för dagen är vattenbruk, och vi har att avhandla regeringens proposition Förbättrade förutsättningar för ett hållbart vattenbruk samt även motioner från den allmänna motionstiden.
Från Sverigedemokraternas sida välkomnar vi de föreslagna lagändringarna, som införs mot bakgrund av behovet av att anpassa regelverket till EU:s regelverk men också syftar till att förenkla för näringen utan risk för negativ miljöpåverkan.
Fru talman! Svenskt vattenbruk bidrar till svensk livsmedelsproduktion men har potential att bidra mycket mer än i dag. Majoriteten av den fisk som odlas i Sverige exporteras tyvärr samtidigt som den absoluta merparten av den fisk vi äter i Sverige importeras. Så borde vi naturligtvis inte ha det.
Det finns goda förutsättningar för matfiskproduktion särskilt i de norra delarna av landet, där det finns näringsfattiga regleringsmagasin. Matfiskproduktionen kan ge positiva regionalpolitiska effekter, öka självförsörjningen av livsmedel och skapa arbetstillfällen på landsbygden.
För att öka självförsörjningsgraden när det gäller inhemskt odlad fisk och antalet sysselsatta inom vattenbruket krävs god samordning mellan olika politikområden men också ökad samverkan mellan näringen och handeln. Det är inte rimligt att det ska vara så svårt hitta odlad svensk matfisk och att en så stor del av de 10 000 ton fisk som odlas i Sverige exporteras.
Fru talman! I sammanhanget bör det också nämnas att vattenbruket ingår i den uppdaterade livsmedelsstrategin, som regeringen i samarbete med Sverigedemokraterna har tagit fram. Även det arbete med att förenkla miljötillståndsprocesserna som Tidöpartierna bedriver kommer på sikt att förbättra villkoren också för vattenbruket.
Avslutningsvis vill jag i detta sammanhang även nämna att de nya strandskyddsregler som gäller från den 1 juli i år kommer att innebära betydande förenklingar för det svenska vattenbruket genom att undantagen för areella näringar från och med det datumet även kommer att omfatta vattenbruket.
Anf. 138 Andrea Andersson Tay (V)
Fru talman! Regeringen föreslår i sin proposition ändringar i fiskelagen och miljöbalken. Ändringarna i fiskelagen innebär bland annat att bemyndigandet att meddela föreskrifter om krav på tillstånd och villkor för att odla fisk och andra vattenlevande djur tas bort. I miljöbalken föreslås en ändring som innebär att allt utförande av anläggningar för vattenbruk undantas från kravet på tillstånd för vattenverksamhet.
Vänsterpartiet ser positivt på ett hållbart vattenbruk som bedrivs kretsloppsbaserat, ökar möjligheterna till sportfiske och turistfiskeverksamhet och bidrar till livsmedelsförsörjningen. Men detta måste ske utan att det samtidigt äventyrar miljön och den biologiska mångfalden. Regelförenklingar är bara bra så länge de inte leder till att skyddet för miljön blir svagare.
Vattenbruk i öppna system, där fiskar föds upp i kassar i sjöar eller hav, bidrar till övergödning. Det är också vanligt att fiskar rymmer eller sprider smitta till omgivningen. Slutna system på land är betydligt säkrare, och det är sådana vi bör uppmuntra.
Tyvärr medför regeringens förslag om att ta bort kravet på odlingstillstånd enligt fiskelagstiftningen ökade risker.
Den prövning av vattenbruk som görs enligt fiskelagstiftningen i dag kommer inte att få någon motsvarighet i miljölagstiftningen. Länsstyrelsen kan enligt fiskelagen ställa krav på verksamhetsutövare, och tillstånd kan enklare återkallas om verksamheten missköts.
När odlingstillstånden tas bort samtidigt som fiskodlingar med mindre än 40 tons foderförbrukning bara blir anmälningspliktiga och inte kräver tillstånd medför det risk för spridning av smitta eller spridning av oönskade fiskarter eller fiskstammar från mindre odlingar. Även mindre anläggningar för vattenbruk kan orsaka stor skada på miljön. Denna kritik har framförts i remissvar från flera länsstyrelser.
Flera remissinstanser tar också upp riskerna med att länsstyrelsernas kompetens inom vattenbruk inte kommer att tillvaratas i lika stor utsträckning som tidigare om odlingstillstånden ersätts med en anmälan. I stället kommer ansvaret för att sätta upp villkor och utöva tillsyn att hamna på kommunerna, som kommer att ha svårt att upprätthålla rätt kompetens för uppdraget. Det gör att vi riskerar att hamna i ett läge där liknande verksamheter i olika kommuner bedöms helt olika. Därför vill jag och mitt parti att riksdagen avslår propositionen i den del som avser förändringar i fiskelagen.
Jag yrkar bifall till reservation 1.
Anf. 139 Anders Ådahl (C)
Fru talman! Centerpartiet är landsbygdens och företagandets parti. Inte minst står vi alltid på småföretagandets sida.
Regelförenklingar för företag är ett återkommande tema för oss. I dag under Järvaveckan presenterade vi en rapport med titeln 101 hinder för företagens tillväxt och jobbskapande. Rapporten är baserad på en enkätundersökning som avslöjar att de största hindren för företag att kunna växa är krångliga regler och byråkrati.
Frågan om vattenbruk och den proposition som ligger till grund för denna debatt blir på sätt och vis central för Centerpartiets ambitioner i största allmänhet. Vi välkomnar regeringens proposition om förbättrade förutsättningar för ett hållbart vattenbruk, men vi ser också att det hade varit möjligt att gå längre och visa större omsorg om småföretagandet.
Sverige är ett stort och glesbefolkat land med lång kust och många sjöar. Vi har förresten flest öar i hela världen. Vi har utmärkta förutsättningar att bedriva ett hållbart vattenbruk som skapar jobb i alla delar av landet och substantiellt bidrar till den svenska livsmedelsförsörjningen. Men regelkrångel ställer ofta till det.
Fru talman! Jämte propositionens förslag vill vi se kompetenshöjande insatser för kommunerna. Annars riskerar lagändringarna att fastna i svag hantering. Detta påpekar också flera remissinstanser, och det föreslås också av den utredning som ligger till grund för propositionen.
Vidare noterar vi att för vissa småskaliga verksamheter innebär lagändringarna inte någon självklar förbättring. De bedöms med den nya ordningen få samma eller eventuellt något ökande kostnader. Det är en olycklig konsekvens, och vi anser att det behöver utredas om sådana småskaliga verksamheter kan undantas från krav på anmälan om miljöfarlig verksamhet och hur ett sådant undantag i så fall bör utformas.
Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 4.
Anf. 140 Camilla Hansén (MP)
Fru talman! Det är välkommet att regeringen går vidare med delbetänkandet för att försöka underlätta och främja vattenbruk och samtidigt motverka den inkonsekventa hantering av vattenbruket som vi ser med nuvarande system. Vi i Miljöpartiet har dock ett antal synpunkter på regeringens förslag.
Utredningen konstaterar att det ibland kan förekomma dubbelprövning av frågor inom ramen för prövningar av odlingstillstånd enligt fiskelagstiftningen och prövningar som görs enligt miljöbalken. Därför föreslås att regleringen av odlingstillstånd och tillhörande bestämmelser ska tas bort från fiskelagstiftningen och att påverkan på fritt levande fisk, vattenlevande kräftdjur, vattenlevande blötdjur och den omgivande miljön i stället bara bör beaktas inom miljölagstiftningen. Därmed kommer alla vattenbruk att i huvudsak prövas enligt samma lagstiftning.
Regeringen föreslår också, i enlighet med utredningens förslag, att kravet på odlingstillstånd enligt fiskelagstiftningen ska tas bort. Jag och mitt parti delar den oro som Naturskyddsföreningen och länsstyrelsens expert i utredningen ger uttryck för i sina remissvar, nämligen att skydd för natur och miljö riskerar att falla mellan stolarna med förslaget till ny utformning av lagstiftningen. Det gäller exempelvis frågor om konsekvenser för omgivande ekosystem, där länsstyrelsernas kompetens riskerar att inte tas till vara.
Därtill är det ett faktum att även mindre odlingar i vattenområden kan orsaka omfattande negativa konsekvenser om inte rätt villkor sätts upp för verksamheten. Fiskodling i öppna system kan exempelvis leda till näringsläckage. Det finns stor risk för rymning och spridning av sjukdomar.
Vi anser därför att det måste säkerställas att miljöskyddet, som i dag är kopplat till odlingstillståndet, överförs till de nya förordningarna och föreskrifterna inom miljölagstiftningen, så att resultatet inte blir att miljöskyddet sänks.
Även i regeringens konsekvensutredning framkommer att det skydd för miljön i frågor som ingått i prövning av odlingstillstånd kan försämras om odlingstillståndet tas bort. Det gäller exempelvis påverkan på andra frilevande fiskar, vattenlevande kräftdjur och blötdjur men även på miljön i stort.
Regeringen hänvisar till vikten av utbildnings- och vägledningsinsatser för kommunerna. Men de är såklart helt beroende av att regeringen anslår tillräckligt med ekonomiska medel. Och, precis som länsstyrelserna skriver, kommer det att ta tid för 290 kommuner att bygga upp den kompetens som krävs.
Det finns alltså en risk för fortsatta problem med inkonsekvenser i behandlingen av vattenbruk. Därför är det väldigt viktigt att de områden som i dagsläget täcks av länsstyrelsernas upparbetade kompetens i fiske- och ekosystemfrågor tas till vara. Vi anser att det ska finnas krav på att länsstyrelserna ska yttra sig när det gäller anmälningsärenden till kommunerna.
Vi hade också gärna sett en tydligare vägledning från regeringen när det gäller miljöhänsyn i vattenbruket. Exempelvis behöver det tydliggöras på föreskriftsnivå att bästa möjliga teknik ska användas med avseende på både miljöhänsyn och djurvälfärd och att övriga hänsynskrav i miljöbalken gäller. Här skulle vi till exempel vilja se en skarpare styrning för att fasa ut öppna odlingskassar och i stället styra mot slutna eller landbaserade system med minimal miljöpåverkan.
Med detta sagt vill jag yrka bifall till Miljöpartiets reservation 5.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut skulle fattas den 17 juni.)
Beslut, Genomförd
Beslut 2024/25:MJU23
Webb-tv: Beslut: Förbättrade förutsättningar för ett hållbart vattenbruk
Protokoll med beslut
- Protokoll 2024/25:134 Tisdagen den 17 juniProtokoll 2024/25:134 Förbättrade förutsättningar för ett hållbart vattenbruk
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Regeringens lagförslag
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i miljöbalken.
2. lag om ändring i fiskelagen (1993:787).Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:136 punkterna 1 och 2 samt avslår motion
2024/25:3362 av Andrea Andersson Tay m.fl. (V).- Reservation 1 (V)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (V) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 93 0 0 13 SD 63 0 0 9 M 59 0 0 9 C 21 0 0 3 V 0 20 0 4 KD 16 0 0 3 MP 15 0 0 3 L 14 0 0 2 - 2 0 0 0 Totalt 283 20 0 46 Prövningen av vattenbruksverksamheter, kompetensfrågor, stöd till verksamhetsutövarna och talerätt
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2024/25:1369 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkandena 35 och 37-39,
2024/25:1832 av Jennie Wernäng och Marléne Lund Kopparklint (båda M),
2024/25:2486 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkandena 19 och 21,
2024/25:2980 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkande 2 och
2024/25:3371 av Anders Karlsson m.fl. (C) yrkande 1.- Reservation 2 (SD)
- Reservation 3 (C)
Utformningen av bestämmelser på förordnings- och föreskriftsnivå
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2024/25:3371 av Anders Karlsson m.fl. (C) yrkande 2 och
2024/25:3387 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkandena 1-4.- Reservation 4 (C)
- Reservation 5 (MP)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 4 (C) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 93 0 0 13 SD 63 0 0 9 M 59 0 0 9 C 0 21 0 3 V 2 0 18 4 KD 16 0 0 3 MP 0 0 15 3 L 14 0 0 2 - 2 0 0 0 Totalt 249 21 33 46 Livsmedelsförsörjning och sysselsättning
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2024/25:1369 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 34 och
2024/25:3108 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 52.- Reservation 6 (S)
- Reservation 7 (SD)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 6 (S) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 0 93 0 13 SD 0 0 63 9 M 59 0 0 9 C 21 0 0 3 V 0 0 20 4 KD 16 0 0 3 MP 15 0 0 3 L 14 0 0 2 - 0 1 1 0 Totalt 125 94 84 46 Ekonomiskt stöd och vattenbruk som areell näring
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2024/25:996 av Rickard Nordin (C),
2024/25:1369 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 36 och
2024/25:2485 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkande 7.- Reservation 8 (SD)
- Reservation 9 (C)
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.