Förbättrad utformning av EU:s elmarknad
Betänkande 2025/26:NU8
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 26 november 2025
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Beslut
Nya regler på Sveriges och EU:s elmarknad (NU8)
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om regeländringar på elmarknaden. Ändringarna ska göras för att anpassa svensk lag till förändrade EU-regler.
Bland annat föreslås följande:
- Elleverantörer med fler än 200 000 elanvändare ska kunna erbjuda avtal med fast löptid och pris.
- Elanvändare ska få en sammanfattning av de viktigaste avtalsvillkoren innan ett avtal ingås eller förlängs.
- Elleverantörer ska ha strategier för att minska risken för att inte kunna leverera el.
- Nätföretag ska välja så kallade anvisade elleverantörer på ett rättvist, öppet och icke-diskriminerande sätt.
Dessa samt övriga regeländringar börjar gälla den 1 januari 2026.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till propositionen. Avslag på motionen.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Propositioner: 1
Från regeringen
- Förbättrad utformning av EU:s elmarknadProposition 2025/26:16
Motioner från ledamöterna
Beredning, Genomförd
Justering: 2025-11-11
Trycklov: 2025-11-12
Betänkande 2025/26:NU8
Alla beredningar i utskottet
Nya regler på Sveriges och EU:s elmarknad (NU8)
Näringsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om regeländringar på elmarknaden. Ändringarna ska göras för att anpassa svensk lag till förändrade EU-regler.
Bland annat föreslås följande:
- Elleverantörer med fler än 200 000 elanvändare ska kunna erbjuda avtal med fast löptid och pris.
- Elanvändare ska få en sammanfattning av de viktigaste avtalsvillkoren innan ett avtal ingås eller förlängs.
- Elleverantörer ska ha strategier för att minska risken för att inte kunna leverera el.
- Nätföretag ska välja så kallade anvisade elleverantörer på ett rättvist, öppet och icke-diskriminerande sätt.
Dessa samt övriga regeländringar föreslås börja gälla den 1 januari 2026.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2025-11-25
Debatt om förslag 2025/26:NU8
Webb-tv: Förbättrad utformning av EU:s elmarknad
Dokument från debatten
- Tisdag den 25 november 2025Kammarens föredragningslistor 2025/26:38
- Protokoll 2025/26:38 Tisdagen den 25 novemberProtokoll 2025/26:38 Förbättrad utformning av EU:s elmarknad
- Tisdag den 25 november 2025Talarlista 2025/26:20251125
Protokoll från debatten
Anf. 14 Tobias Andersson (SD)
Fru talman! Det har blivit dags för näringsutskottets debatter denna eftermiddag. Vi börjar med betänkandet NU8 Förbättrad utformning av EU:s elmarknad. Jag vill yrka bifall till utskottets förslag till beslut i detta betänkande.
Lagändringarna som träder i kraft den 1 januari syftar till att anpassa svensk rätt till ändringar i EU:s elmarknadsdirektiv och till att minska antalet kvotpliktiga aktörer i elcertifikatssystemet. Som bekant är den svenska elmarknaden en del av EU:s inre elmarknad, varför vi återkommande behöver anpassa vår lagstiftning utifrån nya pålagor från EU.
Elmarknadsdirektivet ändrades så sent som förra året, och nu vidtar Tidöpartierna de åtgärder som behövs därefter. Förra årets ändringar gällande förbättring av utformningen av unionens elmarknad berörde bland annat frågor om anslutning till elnätet, leveransavtal, energidelning, elleverantörers riskhantering, sistahandsleverantörer och skydd mot bortkoppling. Delar av ändringsdirektivets punkter hanteras dock direkt av Energimarknadsinspektionen eller kopplat till revidering av andra direktiv – delvis i den nästföljande debatten här i kammaren.
Fru talman! Förslagen som ryms i detta betänkande innebär i huvudsak följande:
En elleverantör som har leveransavtal med fler än 200 000 elanvändare ska kunna erbjuda elanvändare leveransavtal med fast löptid och pris. Elanvändare ska också få en sammanfattning av de viktigaste avtalsvillkoren innan ett avtal om leverans av el ingås eller förlängs.
En elleverantör ska ha strategier för att begränsa risken för utebliven leverans, och ett nätföretag ska välja ut en anvisad elleverantör på ett rättvist, transparent och icke-diskriminerande sätt.
En elleverantör ska inte få säga upp ett leveransavtal eller begära att överföringen av el till en elanvändare ska avbrytas om den omständighet som leverantören vill lägga till grund för åtgärden är föremål för tvistlösning utanför domstol.
Skyldigheten för distributionsnätsföretag att lämna information för att underlätta anslutningar utökas. Plikten för elleverantörer att ta emot el utökas dessutom, och det införs krav på att nätföretag ska göra information tillgänglig i fråga om den el som levereras.
Vad betyder då detta, fru talman? Jag har full förståelse för att inte alla som följer debatten har fullständig insyn i vad dessa förslag betyder eller vilka effekter de får.
Om jag ska försöka sammanfatta propositionen och betänkandet med ett ord blir det ordet konsumentskydd. Jag och alla andra elkunder får mer information med detta förslag. Vi får lättare att förstå och att jämföra elleverantörer. Vi kommer att kunna följa förändringar i elavtal bättre. Vi kommer också att ha bättre förutsättningar att välja upplägg.
Dessutom fortsätter vi att minska risken för dyra anvisade elleverantörer, då nätföretagens transparens ökar.
Detta är ett ganska tekniskt förslag som är sprunget ur ändringar på EU-nivå men som vid implementering i Sverige syftar till att underlätta för mig, talmannen och alla andra som behöver el hemma så att vi kan få en bättre förmåga att välja lämpliga produkter, att jämföra dem och utvärdera i efterhand, att byta produkter med mera.
Sammanfattningsvis anpassar vi den svenska lagstiftningen till EU:s och stärker konsumenternas ställning på elmarknaden.
Anf. 15 Fredrik Olovsson (S)
Fru talman! I det här ärendet kommer jag att koncentrera mig på en enda sak, nämligen kostnaderna för och utformningen av systemet för anvisade elavtal. Vi är nämligen överens om det andra.
Elmarknadens reglering bygger på den ganska enkla idén att kunderna ska vara aktiva och själva välja det avtal som passar dem allra bäst, men vi vet förstås att verkligheten inte alltid är så enkel. De allra flesta svenskar vill bara få så billig el som möjligt. Många människor – studenter, unga vuxna, äldre, personer som har flyttat eller människor som befinner sig i en utsatt livssituation – hinner eller orkar inte alltid välja. Ibland förstår de inte hur eller vad man ska välja. Då hamnar de i ett anvisat elavtal. Det rör sig inte om en så liten grupp som man kan tro – nästan var tionde elkund har ett anvisat avtal. Det handlar alltså om tiotusentals hushåll och hundratusentals människor. Det är de som i dag får betala mest för elen.
Systemet med anvisade avtal har funnits länge. Syftet var gott – även den som är en passiv kund ska få el levererad och inte bli utan. Att elbolagen ska få betalt för den el som används är förstås också högst rimligt.
Med tiden har det dock uppstått en tydlig snedvridning. Priserna på anvisade avtal har stigit snabbare än på andra. Klagomålen har ökat. De som inte valt betalar i dag på ett år hundratals, eller ibland tusentals, kronor mer för elen än andra kunder. Elhandelsföretag inom koncerner har dessutom ofta högre anvisade priser än fristående elhandelsföretag.
Det här är förstås helt bakvänt. I andra valsystem har vi gjort annorlunda. I Sverige har vi exempelvis valt att ha en välfungerande förvalsfond i pensionssystemet. Den är billig, effektiv och väldigt konkurrenskraftig, just för att man ska kunna lita på att ett icke-val inte blir ett dåligt val.
Det här är en grundläggande princip: Den som inte väljer, eller inte fullt ut förstår hur eller vad man ska välja, ska inte straffas för det. På elmarknaden är det precis tvärtom. Det är därför Socialdemokraterna vill förändra modellen för anvisade avtal. Vi behöver ett system där de elhandlare som tar emot anvisade kunder inte får det mer eller mindre automatiskt. Det ska i stället ske i tuff konkurrens. Villkoren för anvisade kunder ska upphandlas regelbundet. Staten ska kontrollera processen, och företagen ska tävla om att erbjuda det bästa priset och de bästa villkoren.
Vi vet att en sådan modell fungerar. Vi har sett exempel där upphandling leder till lägre priser, mer transparens och ett tydligare konsumentskydd. När företag måste konkurrera om de passiva kunderna och inte bara de aktiva, ja, då sjunker också kostnaderna.
Låt oss vara ärliga: Det är inte rimligt att de som inte riktigt förstår sig på elmarknadens djungel ska bära bördan av marknadens högsta priser. Det är i sig ett misslyckande. Ett välfärdssamhälle ska bygga på trygghet, inte på att de som halkar efter ska betala mer.
Därför, fru talman, är vår hållning tydlig. Sverige behöver ha en modell där anvisade elhandelsföretag upphandlas regelbundet, passiva kunder skyddas och priserna pressas genom konkurrens mellan företagen, inte en modell där man straffar de minst aktiva och de mest utsatta. Vi vill att regeringen ges i uppdrag att återkomma till riksdagen med sådana förslag. Det är förstås rimligt, det är kostnadseffektivt och det är framför allt rättvist. Därför yrkar jag bifall till vår reservation.
Anf. 16 Jesper Skalberg Karlsson (M)
Fru talman! Sveriges elmarknad står inför ett omfattande förändringstryck. Vi befinner oss i ett läge där elektrifieringen accelererar på bred front samtidigt som hushåll och företag såklart har rätt att förvänta sig trygg tillgång till el, rimliga priser och tydliga spelregler.
Det är mot den bakgrunden som vi nu behandlar regeringens förslag om en förbättrad utformning av EU:s elmarknad. Betänkandet handlar inte om dramatiska reformer utan om nödvändiga och väl avvägda förändringar som säkerställer att svensk rätt motsvarar EU:s uppdaterade elmarknadsdirektiv och att marknadens olika aktörer även fortsättningsvis ska ha tydliga skyldigheter och ansvar.
Fru talman! Regeringens förslag innebär att elleverantörer med många kunder får ett tydligare ansvar för sina avtal, särskilt genom att de ska kunna erbjuda avtal med fast löptid och fast pris. Konsumenterna ska få en sammanfattning av de viktigaste villkoren innan avtal ingås eller förlängs, vilket skapar ökad transparens och minskar risken för obehagliga överraskningar.
Vidare införs krav på att elleverantörer ska arbeta aktivt med riskhantering, bland annat för att begränsa scenarier där utebliven leverans skulle skapa följdproblem på marknaden eller skapa risk att hushåll helt står utan el. Ofrivillig bortkoppling är oacceptabelt i vårt Sverige.
På nätföretagens område förstärks skyldigheterna att tillhandahålla information. Nätbolagen ska tillgängliggöra uppgifter om den el som levereras och förbättra den information som krävs för att underlätta anslutningar. När det gäller anvisade elleverantörer, det som motsvarar sistahandsleverantörer i EU-direktivet, införs krav på att nätföretagen ska göra sina val enligt rättvisa, transparenta och icke-diskriminerande förfaranden.
Regeringen går inte längre än vad direktivet kräver men ser till att Sverige uppfyller de formella krav som finns på ett robust och rättssäkert sätt.
Fru talman! Sammantaget stärker regeringens förslag konsumentskyddet, marknadens funktionssätt och regelverkets förutsägbarhet. Det är steg som behövs för att elmarknaden ska fungera väl i takt med att belastningen på systemet växer och fler aktörer kopplar på sig och blir beroende av en stabil och långsiktig elförsörjning.
Fru talman! Oppositionens reservation handlar om att Sverige ska införa en norsk modell för anvisade elavtal med regelbundna upphandlingar. Det är en fråga som redan ligger på regeringens bord genom Elmarknadsutredningen. Regeringen bereder förslagen, inklusive frågan om hur systemet med anvisade elleverantörer ska utvecklas. Vi ser inte att det finns skäl att föregripa regeringens behandling och hantering av remissvaren i det här skedet utan noterar oppositionens följdmotion som en åsiktsyttring om vad man hoppas att den beredningen ska landa i.
Fru talman! Energi är mer än en marknadsfråga. Det är samhällsbärande infrastruktur. Det är förutsättningen för vår industriella konkurrenskraft, för tryggheten i våra hem och för att Sverige ska kunna fortsätta minska sina utsläpp. De lagändringar som vi behandlar i dag anpassar svensk rätt till EU:s elmarknadsdirektiv, som syftar till att skapa lite mer ordning och reda i ett system som står inför stora påfrestningar men också har stora möjligheter. Det ska göra det enklare för konsumenter att förstå sina avtal och tydligare för leverantörer att ta ansvar och öka transparensen för nätföretag så att de kan motiveras att agera på ett rättvist sätt.
Det här är inte slutpunkten för att modernisera elmarknaden, men det är ett steg på vägen mot ett tryggare, smartare och mer konkurrenskraftigt energisystem – ett system som ska stärka hela Sverige.
Fru talman! Jag vill på det temat också säga att det stora reformarbetet för Sveriges elkonsumenter inte nödvändigtvis sker just i det här betänkandet. Men med reformer som sänkt elskatt med 20 procent, ett högkostnadsskydd mot höga elräkningar och ny fossilfri baskraft i södra Sverige hanterar vi kortsiktiga risker och skapar förutsättningar för decennier av höjd levnadsstandard.
För oss moderater är trygghet inte bara fler poliser och hårdare straff. Trygghet är också att inte behöva välja mellan att betala vinterns stora elräkningar och att kunna köpa julklappar till sina barn.
Med det yrkar jag bifall till utskottets förslag.
Anf. 17 Birger Lahti (V)
Fru talman! Betänkande NU8 handlar om förbättrad utformning av EU:s elmarknad. Jag vill börja med att konstatera att orsaken till att svenska kunder fått betala ockerpriser på el, framför allt efter Rysslands krig mot Ukraina, är just vår gemensamma elmarknad med EU. Samtidigt hade Tyskland nog lite för bråttom att avveckla sin kärnkraft.
Ibland, fru talman, är det svårt att vara politiker när man vill förhålla sig till fakta och har svårt att blåljuga eller lämna relevanta fakta utanför, det vill säga att inte direkt ljuga men inte berätta allt som man själv vet.
Tyskland förlitade sig till 100 procent på rysk gas när man fattade beslutet att avveckla kärnkraften, det som kallas Energiewende. Jag kommer ihåg när vi från Energikommissionen var till Tyskland 2015. Någon berättade hur bra leveransen av rysk gas fungerade – man kunde till och med ställa klockan med exakthet efter när den skulle levereras.
Jag vill inte skylla Tysklands beslut om vilka energislag man ska ha i sin energimix för att vi har fått betala skyhöga elpriser ibland. Nej, det skyller jag faktiskt på den här regeringen och även på de andra partierna som inte har vågat ställa upp på Vänsterpartiets förslag om Sverigepriser, alltså att separera prissättningen för exportdelen. Sverigepriserna, som vi har valt att kalla dem, kommer från Bengt Ekenstiernas förslag. Han kallar det Beken-modellen. Man skulle ha sparat mycket pengar åt svenska konsumenter och regeringen om man hade infört det.
Tillbaka till EU:s elmarknad. Propositionen är delad i två beslutspunkter. Vänsterpartiet och jag har valt att inte bråka om lagändringen som bland annat syftar till att genomföra de ändringar i EU:s elmarknadsdirektiv som vi har hört om i alla tidigare anföranden här och att minska antalet kvotpliktiga aktörer i elcertifikatssystemet.
Den andra beslutspunkten, som Socialdemokraterna har berättat om så bra, handlar om att nätföretag ska anvisa en elleverantör till elanvändare som saknar elleveransavtal.
En anvisad elleverantör fungerar alltså bland annat som en sistahandsleverantör i elmarknadsdirektivets mening. Det finns dock ingen reglering om förfarandet för att utse en sådan elleverantör. I propositionen anförs att det därmed är nödvändigt att reglera det här. Det kan jag hålla med om.
Regeringen anför vidare att det för närvarande pågår en grundläggande översyn, bland annat av systemet med anvisade elleverantörer, och att inriktningen för den aktuella propositionen därför bör vara att införa den reglering som är oundgängligen nödvändig för att genomföra EU:s ändringsdirektiv, som det här handlar om. Regeringen föreslår därför att nätföretag ska välja en anvisad elleverantör på ett rättvist, transparent och icke-diskriminerande sätt.
När det gäller detta, fru talman, kommer vi till en annan slutsats än regeringen. Det gäller motionen från Socialdemokraterna som syftar till att stärka och skydda konsumenterna. Jag tycker att det är på tiden att man står på konsumenternas sida när man utformar lagar. Motionen förordar ett tillkännagivande om att regeringen ska återkomma till riksdagen med ett förslag om upphandling av anvisade elavtal av den typ som gäller i Norge och som vi hört om.
Detta skulle innebära krav på regelbundna upphandlingar av ett anvisat elhandelsföretag. Ett sådant upphandlingsförfarande skulle medföra att elhandelsföretag fick konkurrera om de kunder som inte gjort ett aktivt val – något som i sin tur sänker elpriserna för dessa kunder. Kort sagt, fru talman, litar jag inte på att nätföretagen väljer på ett rättvist, transparent och icke-diskriminerande sätt.
Om nätföretaget även är dotterbolag till ett elproducerande bolag behöver man inte ha kommit på stubinen eller krutet för att förstå att det uppstår lite misstänksamhet när det gäller transparensen i valet av elleverantör.
Jag yrkar bifall till reservationen i betänkandet.
Anf. 18 Linus Lakso (MP)
Fru talman! Mina synpunkter i den här frågan gäller kanske inte det som görs – vi behöver såklart implementera nödvändig EU-lagstiftning – utan det som inte görs på elmarknadsområdet. Det är ju en missad chans att lägga fram fler viktiga reformer.
Vi har i grunden en helt misslyckad energipolitik, där vi ser en tvärnit för utbyggnaden av ny kraftproduktion. I ett läge där Sverige kraftigt skulle behöva öka utbyggnadstakten för ny kraftproduktion minskar den i stället – den tvärnitar. Den kommer enligt prognosen att ha minskat med 75 procent under den period på tre år som den här regeringen har styrt. Det är en katastrof för elektrifieringen och för klimatomställningen men även för Sveriges konkurrenskraft och i slutändan inte minst för vår säkerhet.
Ett övergripande problem, fru talman, är att det inte finns ett mål för effekt. Det är en av grundanledningarna till de svajiga elpriser vi har sett de senaste åren. Vi har inte minst nu i dagarna haft otroligt svajiga elpriser. Det här skulle man kunna förebygga.
Vi skulle behöva ett mål för mer reglerbar effekt till både 2030 och 2035 – så kallad grön baskraft. Just nu har Europa dessutom ett farligt beroende av rysk fossil energi som vi behöver sätta stopp för. Tidöpartierna har i stället gjort tvärtom och ökat beroendet av fossila bränslen.
Det skulle gå alldeles utmärkt att fasa ut det fossila genom att fortsätta bygga ut inte minst solkraft och vindkraft, tillsammans med grön baskraft som balanserar elsystemet. Det skulle ge både billig och stabil energi i närtid.
Med grön baskraft avser jag höjd effekt i vattenkraften, mer flexibilitet och effekt från kraftvärmen samt energilagring i form av vätgas, pumpkraft, värmelagring och gasturbiner drivna på förnybara bränslen. Det handlar också om efterfrågeflexibilitet, alltså smart styrning av till exempel elbilar och värmepumpar.
För att snabbt få dessa viktiga resurser på plats behövs en aktivare politik för elmarknaden. Det gäller inte minst efterfrågeflexibilitet, som ju är ett av de snabbaste och billigaste sätten att få in mer reglerbar kraft och därmed kapa pristopparna. För att möjliggöra för många små användare att bidra till detta behövs nya roller på elmarknaden.
Det är ganska många år sedan EU bad Sverige att införa rollen oberoende aggregator. En sådan kan till exempel vara ett företag som genom avtal klustrar ihop många värmepumpar och därmed bildar ett virtuellt kraftverk som kan reglera och vara med på elmarknaden och balansera – och även balansera priserna.
Sverige har dock varit otroligt senfärdigt med detta, och nu ser det ut som att vi får det först 2028. Det gör att stora volymer flexibilitet stängs ute från marknaden, och det blir inte möjligt att samla kunder som har olika elhandlare under en aggregator.
Konsekvensen av det här, fru talman, är att vi får högre pristoppar än vi annars hade behövt ha. Det är den yttersta konsekvensen för Sveriges alla elkunder, och det är synd. Det är en missad chans att se till att kapa dessa pristoppar på ett smart och effektivt sätt.
Vi behöver också frigöra potentialen för smart elbilsladdning, men här utmanas innovativa företag av att nätägare har olika effekttariffer. Vi har 170 olika elnätsbolag och dessutom olika sätt att ansluta till dessa tjänster. Vi skulle därför behöva harmonisera elmarknaden på ett betydligt mer omfattande sätt. Inte heller här ser jag några initiativ från regeringen.
Fru talman! Sist men inte minst ser vi ett annat stort problem på elmarknaden – ett moment 22. Vi behöver ju mer billig el i närtid och en industripolitik som möjliggör klimatomställningen, men i stället har vi fastnat i ett farligt moment 22 där utbyggnaden av ny elproduktion tvärnitat och industrins elektrifiering skjuts på framtiden.
Tre år av denna antielektrifieringspolitik har tyvärr gett resultat. Industrins klimatomställning och utbyggnaden av ny elproduktion har fastnat i detta moment 22. Företagen kan inte lita på att det finns långsiktiga spelregler som gör att omställningen lönar sig. Elproducenterna å sin sida avvaktar eftersom de inte är säkra på att denna efterfrågan på mer el kommer.
Därför krävs det att staten tar en mer aktiv roll på elmarknaden och bryter dödläget mellan elproducenter och industri. Miljöpartiet föreslår därför det vi kallar elektrifieringsavtal. Det är ett träffsäkert och effektivt medel för att överbrygga detta problem.
Det handlar om att sluta avtal mellan en industri som ställer om och fasar ut det fossila och elproducenter som vill och kan producera mer el – och sluta prisgapet på i dagsläget omkring 15 öre, som gör att detta har fastnat i ett moment 22. Det skulle kunna få fart på utbyggnaden.
Miljöpartiet har beställt en utredning från riksdagens utredningstjänst som visar att vi kan få fram ungefär 50 terawattimmar till en tiondel av kostnaden för regeringens kärnkraftssubventioner på en bråkdel av tiden. Detta ihop med potentialen för energieffektivisering gör att vi då kan förse industrin med den el som man faktiskt behöver.
Slutligen, fru talman, ska jag också beröra den fråga vår reservation gäller. Vi instämmer i att det är väldigt klokt att titta på Norge, som har hittat en bra modell för anvisade avtal. Det ska inte vara så att man drabbas av väldigt höga elkostnader för att man inte har möjlighet att vara en aktiv elkund. Det behövs ett bättre skydd för de elkonsumenter som inte är aktiva på elmarknaden. Vi yrkar därför bifall till den reservation som finns i betänkandet.
Anf. 19 Camilla Brodin (KD)
Fru talman! I dag debatterar vi propositionen som handlar om att anpassa svensk lagstiftning till EU:s elmarknadsdirektiv, vilken jag också yrkar bifall till.
Propositionen är ett viktigt steg, för Sverige är inte en energipolitisk ö. Vi är en integrerad del av den europeiska elmarknaden. Det är en bra ordning att vi kan exportera när vi har överskott och importera när behovet är stort. Det skapar en trygghet i ett läge där omvärlden är osäker och där stabil elförsörjning är avgörande för både hushåll och företag.
Låt mig vara tydlig: Svenska hushåll och företag förtjänar stabila och förutsägbara elpriser. Leveranssäkerhet till rimliga priser är en grundförutsättning för välfärd, konkurrenskraft och tillväxt. Lösningen är inte att isolera oss från EU:s elmarknad. Lösningen är att bygga ut den planerbara, stabila baskraften, särskilt i södra Sverige där behovet är som störst. Genom att öka produktionen i våra elprisområden SE3 och SE4 jämnar vi ut prisskillnaderna och sätter också press på våra grannländer att ta ansvar för sin elförsörjning.
Fru talman! Ingen är nöjd med de bergochdalbanande elpriser vi sett de senaste åren. Elmarknaden mår inte bättre än vad politiken tillåter, och alltför länge har den styrts av kortsiktiga beslut utan helhetsperspektiv. Tidigare regeringar har tagit låga elpriser för givet. Man avvecklade hälften av Sveriges kärnkraftsreaktorer och premierade väderberoende kraftslag utan att först säkra upp planerbara alternativ. Det var en politik som slog hårt mot hushållens plånböcker, mot industrin och mot Sveriges konkurrenskraft.
Med denna regering är kursen en annan. Under mandatperioden har över 70 åtgärder vidtagits för att stärka elsystemet här och nu. Vi har lagt om energipolitiken i grunden, infört ett planeringsmål och ett leveranssäkerhetsmål och gjort kraftfulla satsningar på att öka andelen baskraft i energimixen. För oss kristdemokrater är det självklart att elförsörjningen ska vara långsiktig, stabil och trygg.
Fru talman! Det arbete vi gör hänger nära samman med den proposition som nu ligger på bordet. Ändringarna i ellagen stärker konsumentskyddet och skapar tydliga spelregler. Elleverantörer med fler än 200 000 kunder ska kunna erbjuda avtal med fast pris och fast löptid. Hushållen får då bättre information och en sammanfattning av de viktigaste avtalsvillkoren innan ett avtal ingås eller förlängs. Det ökar helt enkelt tryggheten i vardagen.
Vi säkerställer också att elleverantörer har strategier för att undvika uteblivna leveranser, att nätägare utser anvisade elleverantörer på ett rättvist och öppet sätt och att avtalet inte kan sägas upp om ärendet är föremål för tvistlösning. Vi skapar kort sagt ordning och reda.
Fru talman! Det pågår också ett omfattande arbete med att stärka den infrastruktur som behövs för ett modernt elsystem. Dels tar Svenska kraftnät och Energimarknadsinspektionen fram ett centralt datahanteringsverktyg som ska underlätta flexibilitet och ge bättre användning av elnäten, dels bereds nu Bo Diczfalusys elmarknadsutredning vidare i Regeringskansliet. Den går igenom allt från den finansiella elmarknadens utformning till hur systemansvaret ska tydliggöras. Det finns ingen anledning för riksdagen att rikta något tillkännagivande i denna fråga just nu eftersom regeringen redan arbetar med det underlaget.
Fru talman! Sveriges framtida elförsörjning kräver långsiktighet, ansvar och strukturell stabilitet. Den här propositionen är en del av det arbetet. De åtgärder regeringen vidtar och de förslag vi kristdemokrater driver är en annan del. Tillsammans bygger de ett elsystem som håller i vardag och i kris. Vi gör det för hushållen, vi gör det för företagen och vi gör det för Sverige.
Anf. 20 Louise Eklund (L)
Fru talman! I dag debatterar vi ett förslag om förbättrad utformning av EU:s elmarknad. Jag ska inte förlänga debatten. Mina kollegor på regeringssidan har argumenterat väl, och jag delar deras uppfattning. Regeringens förslag till ändringar stärker konsumenters rättigheter och hjälper till att skapa ett robust elnät. Jag tycker att det är alldeles utmärkt. Jag yrkar därför bifall till förslaget i betänkandet.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut skulle fattas den 26 november.)
Beslut, Genomförd
Beslut 2025/26:NU8
Webb-tv: Beslut: Förbättrad utformning av EU:s elmarknad
Protokoll med beslut
- Protokoll 2025/26:39 Onsdagen den 26 novemberProtokoll 2025/26:39 Förbättrad utformning av EU:s elmarknad
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Regeringens lagförslag
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen
a) antar regeringens förslag till lag om ändring i ellagen (1997:857),
b) godtar det som utskottet anför om regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2011:1200) om elcertifikat i de delar det avser 4 kap. 5 § och antar regeringens förslag i övrigt.Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:16 punkterna 1 och 2.1.Anvisade elleverantörer
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2025/26:3550 av Fredrik Olovsson m.fl. (S).- Reservation 1 (S, V, MP)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (S, V, MP) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 0 93 0 13 SD 61 0 0 11 M 60 0 0 8 C 20 0 0 4 V 0 17 0 5 KD 16 0 0 3 MP 0 14 0 4 L 12 0 0 4 - 1 2 0 1 Totalt 170 126 0 53
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.