En kapacitetsmekanism för elmarknaden

Anf. 11 Jessica Stegrud (SD)

Herr talman! I dag har vi samlats i kammaren för att debattera näringsutskottets betänkande NU11 En kapacitetsmekanism för elmarknaden. Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag.

Herr talman! I ett elsystem måste tillförseln av el balanseras så att den vid varje tidpunkt är lika stor som uttaget, det vill säga produktionen måste hela tiden motsvara behovet av förbrukningen av el. Det måste finnas en effektbalans. Det kan dock uppkomma situationer där det råder obalans och där tillgängliga balanseringsresurser på elmarknaden inte räcker till. Det är en situation som har blivit allt vanligare i Sverige i takt med att väderberoende kraft har fått en större andel i elsystemet.

I Sverige har vi sedan 00-talet en så kallad effektreserv som utgörs av ett flertal snabbstartade produktionsanläggningar som kan aktiveras då det riskerar att uppstå effektbrist i systemet. Här i Sverige är det Affärsverket svenska kraftnät som ansvarar för den strategiska reserven och som ska säkerställa att det finns resurser tillgängliga för att möta elsystemets behov vid toppar i efterfrågan eller underskott i produktion.

Lagen om effektreserv infördes i början av 00-talet och var tänkt som en övergångslösning i väntan på en fungerande marknadsbaserad modell. Man bedömde då att en svag effektbalans medförde risk för effektbrist i extrema situationer. Men då behovet av resurser utanför den vanliga marknaden inte har försvunnit har lagens giltighetstid fått förlängas vid tre tillfällen, senast till den 15 mars i år, 2025.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En kapacitetsmekanism för elmarknaden

Som jag nämnde, herr talman, har inte behovet av en effektreserv minskat utan snarare ökat i takt med att alltmer väderberoende kraft har kommit in i det svenska elsystemet.

I propositionen redovisar regeringen bedömningen att det således i fortsättningen behövs en kapacitetsmekanism för elmarknaden i Sverige även efter den 15 mars när den nuvarande effektreservslagen upphör. Den nya lagen föreslås träda i kraft den 16 mars 2025. Man redovisar också hur den strategiska reserven ska finansieras, nämligen genom avgifter som tas ut på balansansvariga aktörer och baseras på elförbrukning. Det innebär att de som nyttjar systemet också bidrar till att upprätthålla dess stabilitet.

Herr talman! Sedan maktskiftet för två år sedan har vi sverigedemokrater tillsammans med regeringspartierna jobbat febrilt med att få ordning på Sverige igen. Områden som trygghet, säkerhet, konkurrenskraft och välfärd står numera i fokus. I stället för utopiska drömmar styr verkligheten kompassen. Ett stort och helt avgörande område för svensk konkurrenskraft och välfärd är energiområdet, som vi har debatterat många gånger här i kammaren. Även om två år är en kort tid i dessa sammanhang har vi tydligt stakat ut en ny riktning för svensk energipolitik - eller ska jag kanske kalla den för nygammal. Vi jobbar nu mer målmedvetet för att få tillbaka en robust, leveranssäker, prisvärd och fossilfri energimix igen.

Behovet av planerbar baskraft är stort. Därför har vi bland annat undanröjt lagmässiga hinder för ny kärnkraft, och vi ser just nu över en lämplig finansieringsmodell för att skapa möjlighet att återigen bli en framgångsrik kärnkraftsnation.

Den allt större andelen väderberoende kraft, framför allt vindkraft, i systemet har skapat en situation där vi pendlar mellan elöverskott och effektbrist, mellan export av el till dumpade priser och skyhöga inhemska priser för företag och hushåll. Det är en på alla sätt skadlig och inte hållbar situation för ett effektivt elsystem och global konkurrenskraft.

Herr talman! Regeringens förslag om att återinföra och utveckla den strategiska reserven är inte bara ett steg i rätt riktning utan det är en absolut nödvändighet för att klara av att balansera det numera alltmer väderberoende och instabila elnätet. Svenska kraftnät får härmed fortsatt mandat och ansvar att upprätthålla balans i systemet och förhindra effektbrist i kritiska situationer.

Herr talman! Det tar tid att bygga upp ett effektivt och leveranssäkert elsystem igen, men det går sakta framåt. Bland det första vi gjorde när vi fick regeringsinflytande var just att ge Svenska kraftnät i uppdrag att utöka effektreserven. Det är något som nu har resulterat i ett avtal med kraftvärmeverket Öresundsverket i Malmö. I enlighet med våra direktiv har Svenska kraftnät ingått ett strategiskt avtal med Öresundsverket, vilket i praktiken innebär ett effekttillskott på 448 megawatt el. Det är ett viktigt steg i rätt riktning för att säkra elförsörjningen i södra Sverige och ödriften i Malmöområdet. En välskött och moderniserad anläggning slapp nu monteras ned och fraktas till Asien. I stället kan den göra stor nytta i ett utsatt område.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En kapacitetsmekanism för elmarknaden

Herr talman! Det är dags att lämna misslyckad symbolpolitik bakom oss. Sverige behöver en energipolitik som bygger på sunt förnuft och långsiktiga mål, en politik som sätter svensk industri, hushåll och miljö i första rummet. Vi Sverigedemokrater kommer att fortsätta att arbeta för att Sverige ska återfå ett av världens mest pålitliga, fossilfria och prisvärda energisystem.

Anf. 12 Birger Lahti (V)

Herr talman! Jag måste få ställa en fråga till Jessica Stegrud. Ledamoten har ofta farit med osanningar från talarstolen, och hon har hävdat att behovet av effektreserven har ökat. När har Sverige använt sig av effektreserven för svenska behov?

Anf. 13 Jessica Stegrud (SD)

Herr talman! Det är lite märkligt att börja ett replikskifte med att påstå att jag har stått i talarstolen och farit med osanningar. Där får du vara mer konkret än så.

När har Sverige använt vårt behov av effektreserv? Var det frågan, ledamoten? Jag blir lite konfunderad, men jag svarar på den frågan.

Till saken hör att man naturligtvis måste ha en effektreserv för eget behov. Målet är inte att behöva använda den hela tiden. Det jag kan konstatera är att till exempel Karlshamnsverket, som utgör en del av effektreserven, har flera gånger fått gå upp i stabsläge och har fler gånger än någonsin de senaste åren fått ställa sig i beredskap för att gå in och balansera nätet. Så mycket vet jag, och jag hoppas att det var svar på frågan.

Anf. 14 Birger Lahti (V)

Herr talman! Jag tackar Jessica Stegrud för ett försök till svar.

Varför jag inledde med att hävda att ledamoten brukar fara med osanning är att jag måste ta chansen att framföra att ledamoten har påstått att min partiledare har sagt att kablar ska kapas. Ledamoten hänvisar till att det kan googlas fram. Jag har försökt men inte hittat uttalandet. Jag hävdar därför att ledamoten har farit med osanning.

Sedan går jag till den fråga jag ställde. När har vi för Sveriges behov använt oss av effektreserven? Jag kan hjälpa ledamoten fram till ett svar.

År 2013 var det tillfälle när vi senast använde oss av effektreserven. Det är elva år sedan. Vi har haft effektreserven i stabsläge för Polen och Tyskland, men för Sveriges vidkommande har vi inte använt den.

Anf. 15 Jessica Stegrud (SD)

Herr talman! Uttalandet från Vänsterpartiets partiledare skedde i en intervju - det är kanske inte helt lätt att googla fram, men jag minns det lika klart som i går. Jag har i tidigare debatter sagt att det uppenbarligen inte är Vänsterpartiets politik längre, men det var det man sa inledningsvis - framför allt när perioden med de skenande priserna drog igång. Det minns jag tydligt.

Jag vet inte riktigt vad Birger Lahti vill ha sagt. Menar Birger Lahti att vi inte ska ha någon effektreserv över huvud taget? Är det slutpoängen? Jag förstår inte.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En kapacitetsmekanism för elmarknaden

Det är allmänt känt att vi har EU:s sämsta effektbalans. Det är vi som har det. Jag vet hur situationen ser ut i södra Sverige. Och precis som jag nämnde i mitt anförande är vi otroligt glada att Öresundsverket snart är igång. Det kan framför allt fungera som ödrift men kan även stabilisera nätet i stort. Det är något som behövs alltmer.

Med den politik som Vänsterpartiet driver vill man stänga ned all kärnkraft inom 15 år och satsa på väderberoende vindkraft. Prata om att det då kommer att behövas effektreserver. Och någon plan för hur det ska gå till finns naturligtvis inte.

När det gäller vätgasplanerna och idéerna som i stort sett är skrivbordsprodukter finns det så många problem att min svarstid inte räcker till. Men det är ändå intressant att notera.

En effektreserv har man just för att det är en reserv som ska kunna gå in och stabilisera elnätet när det behövs. Det behövs i allra högsta grad. Det är också därför vi står här i kammaren i dag. Dessutom är alla partier överens om att den här kapacitetsmekanismen behöver förlängas fram till åtminstone början av 30-talet. Det skulle vi knappast vara överens om ifall behovet inte fanns. Jag tycker alltså att frågeställningen är lite märklig, Birger Lahti.

Jag ska försöka få fram uttalandet från Birger Lahtis partiledare, så att vi kan avsluta det en gång för alla.

Anf. 16 Birger Lahti (V)

Herr talman! Som har framgått tidigare heter betänkandet vi debatterar En kapacitetsmekanism för elmarknaden.

Den nya lagen ställer krav på att balansansvariga betalar in en avgift till Affärsverket svenska kraftnät för att täcka verkets kostnader enligt sådana avtal som verket ingår för att det ska finnas en kapacitetsmekanism. I propositionen redovisar regeringen bedömningen att det bör finnas en kapacitetsmekanism för elmarknaden i Sverige även efter den 15 mars 2025, när den nuvarande effektreserven upphör. I den här delen är vi överens med regeringen.

Att den strategiska reservens sammansättning ska vara så klimat- och miljövänlig som möjligt ser jag som en självklarhet. När fossiloljeeldade kraftverk tas i drift för att säkerställa den svenska effektbalansen måste det, enligt min uppfattning, givetvis betraktas som ett misslyckande. Därför yrkar jag bifall till reservation 1 i betänkandet, herr talman.

Jag medger att jag inte har något bättre förslag för hur finansieringen ska gå till, och jag är överens med regeringen om att vi ska ha en effektreserv i beredskap. Men som jag sa i replikskiftet med sverigedemokraten har vi på elva år inte behövt använda den för eget bruk. Att vi har startat den en gång för att rädda polsk energiförsörjning är en annan sak.

När det gäller samhällsviktig funktion som eldistribution, balansansvar och dess produktion är jag övertygad om att samhället borde ha mer ansvar och ägande. Marknaden är absolut en bra dräng i många fall. Men när vi hyggesbrände avverkade trakter i skogen för att ge återväxten bästa möjliga förutsättning brukade vi säga: Elden är en utmärkt dräng men en urusel och farlig herre om den får härja fritt. Det är lite samma sak vad gäller marknaden på några områden.

Anf. 17 Jessica Stegrud (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En kapacitetsmekanism för elmarknaden

Herr talman! Tack för anförandet, Birger Lahti!

Vi brukar träffas här i talarstolarna och utbyta vissa frågor som vi upplever att vi inte fått svar på. Min ständiga fråga till Vänsterpartiet är hur det här med nedläggningen av kärnkraften inom bara 15 år ska gå till. Vilken typ av kraft ska träda in i stället? Hur ska det gå till?

Jag skulle gärna vilja höra hur tankarna går kring just vätgasen, som jag har förstått att Vänsterpartiet sätter stor tilltro till.

Anf. 18 Birger Lahti (V)

Herr talman! Vad gäller kapacitetsmekanismen för elmarknaden, som vi debatterar i dag, är jag som jag sa i mitt anförande övertygad om att vi behöver den. Den kommer säkert att behövas även efter 2030. Men att vi inte skulle behöva effektreserven om vi bygger ut kärnkraften tror inte Vänsterpartiet och jag på.

Vad gäller vätgasen tror jag att den kanske också kommer att ha sitt värde i en effektreserv i framtiden.

Anf. 19 Jessica Stegrud (SD)

Herr talman! Jag tackar för den indirekta rättelsen. Debatten handlar om en kapacitetsmekanism för elmarknaden, men allting hänger ihop. Det är klart att vi har behövt en kapacitetsmekanism trots att vi har haft kärnkraft. Men faktum är att behovet av effektreserver ökar enormt vid ytterligare nedstängning av planerbar storskalig baskraft. Det sambandet tror jag att även Vänsterpartiet kan se.

Det är därför jag ofta kommer in på vätgas. Den utmålas som någon sorts frälsare för elsystemet, både som lagringsmöjlighet och som en utopisk grön baskraft, som man brukar kalla det, vilket är högst orimligt. Men vi får sällan svar på hur det ska gå till och vad det framtida behovet egentligen blir om vi stänger ned all kärnkraft, som Vänsterpartiet vill göra. Då lär effektreserverna vi har i dag absolut inte räcka till. Det är min fasta övertygelse, herr talman.

Anf. 20 Birger Lahti (V)

Herr talman! Jag tackar för frågan från ledamoten.

Jag kan hålla med om att vi inte ska stänga ned fungerande kärnkraft så länge vi inte har några andra effektslag som kompenserar. Men vår plan och vision är att vi inte ska behöva det efter 2040 eller 2045. Det står jag för. Men om det visar sig att vi inte har de andra pusselbitarna på plats måste vi givetvis ompröva vårt beslut.

Vad gäller teknikutvecklingen kan man om man jämför kärnkraft med andra förnybara resurser som vätgaslagring se att dessa har gått framåt enormt mycket mer. Kärnkraften harvar med sin gamla teknik sedan 50 år.

Framtiden är inte gammal teknik med kärnkraft, vars lagring av uttjänt kärnbränsle inte är fixad än. Det finns ingenstans i världen. Finland är först med att bygga det. Därför hävdar jag fortfarande att framtiden nog är något annat än gammal teknik och farlig kärnkraft som en del av lösningen.

Kjell Jansson (M)

Anf. 21 Kjell Jansson (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En kapacitetsmekanism för elmarknaden

Herr talman! Jag börjar med att yrka bifall till utskottets förslag om en proposition från regeringen. Det handlar om en ny lag om balansöverföring som ska börja gälla från den 16 mars.

Ett elsystem kräver att tillförseln av el motsvarar uttaget. Lagen om effektreserv introducerades som en tillfällig lösning i början av 2000-talet, och den upphör nu att gälla den 15 mars 2025. Förslaget innebär att den ersätts med en ny lag om balansöverföring från den 16 mars.

Det är viktigt att det finns en kapacitetsmekanism som fungerar just när elen inte räcker till. I dag har vi en kritisk dag igen. Det är i princip vindstilla, och elpriset här i Stockholmsregionen är uppe i 4 kronor per kilowatt. Kapacitetsmekanismens funktion är att hantera situationer där ordinarie marknadslösningar inte räcker till för att upprätthålla balansen mellan produktion och konsumtion av el.

Effektbristen är särskilt stor i elområde 3 och 4 vid vissa tillfällen, framför allt efter nedstängningen av sex kärnkraftsreaktorer.

Finansieringen ska ske genom avgifter från balansansvariga. Avgifterna ska baseras på elförbrukningen i utgångspunkter under perioder med hög belastning.

Herr talman! Slutligen vill jag säga att jag ser fram emot att vi får bygga nya reaktorer för att få ordning och ett robust elsystem. Det gäller i första hand Ringhals.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Anf. 22 Rickard Nordin (C)

Herr talman! Jag tackar Kjell Jansson för anförandet och regeringen för propositionen.

Jag har en ganska enkel fråga. Regeringen har lagt fram ett förslag om ett energipolitiskt mål - eller ett elpolitiskt mål, kanske man ska säga - om 100 procents fossilfrihet. Trots det har man nu en kapacitetsreserv som är fossil. Det hade gått alldeles utmärkt att ställa krav på fossilfrihet i kapacitetsreserven. Till exempel har Karlshamnsverket körts på bioolja, så det är fullt möjligt. Om man nu har ett mål om fossilfrihet, varför ställer man då inte de kraven när staten upphandlar reserven?

Kjell Jansson (M)

Anf. 23 Kjell Jansson (M)

Herr talman! Jag tackar ledamoten Nordin för frågan. Det går inte att ha detta helt fossilfritt så länge vi har vindkraft. Det är svårt att ha någon ersättning. Vi har vattenkraften, som ersätter huvuddelen när det inte blåser. Men i södra Sverige har vi som bekant väldigt lite vattenkraft. Där är det Karlshamnsverket och Öresundsverket som fyller på med energi. Det är inget konstigt.

Det tar tid att bygga ny kärnkraft. Centerpartiet bär en stor del av ansvaret för avvecklingen av reaktorer. Egentligen ligger ansvaret mer på ledamoten Nordin än på undertecknad.

Anf. 24 Rickard Nordin (C)

Herr talman! Det här är ingen kärnkraftsdebatt. Jag tänker inte ge mig in i den diskussionen, för det är mest struntsnack.

Min fråga handlade om den strategiska reserven och varför man inte gör den fossilfri. Det har ingenting med vindkraft att göra. Öresundsverket går på gas. Det finns biogas. Det är exakt samma molekyler, men med biologiskt ursprung. Karlshamnsverket går på olja. Man har till och med testkört det på bioolja, det vill säga förnybara resurser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En kapacitetsmekanism för elmarknaden

Varför ställer inte regeringen krav på fossilfrihet, trots att det helt klart är fysiskt möjligt? Båda verken skulle alldeles utmärkt kunna köra på det. Man kan också naturligtvis ha andra lösningar och andra verk. Det här har ingenting att göra med vare sig vindkraft, nedlagd kärnkraft eller för den delen vad Centerpartiet gjort i den här kammaren gällande energisystemet.

Min fråga är: Om nu regeringen har satt upp ett mål om 100 procents fossilfrihet, varför försöker man inte ens leva upp till det, trots att de fysiska förutsättningarna finns?

Kjell Jansson (M)

Anf. 25 Kjell Jansson (M)

Herr talman! Ledamoten Nordin ställer tekniska frågor. Det kanske är svårt för mig att redogöra för svaren. Det är svårt för mig som ledamot att tala om vad de reservverk vi har - Karlshamnsverket och Öresundsverket - ska drivas på. Men jag vet att ledamoten Nordin är väldigt mycket inne i tekniska lösningar i diskussionerna. Det är lite anmärkningsvärt, tycker jag. Vi har expertis som sköter det här. Det är inte vi i riksdagen som gör det. Vi sätter ramar för saker och ting och stiftar lagar. Sedan sköter expertisen hur:et.

Det är bara att konstatera att vi har för lite kärnkraft i södra Sverige. Det gör att vi måste ha den här lagen om effektreserv, som fyller upp när det är effektbrist. Sedan har vi de verk vi har. Det är de här verken som finns just nu.

Anf. 26 Rickard Nordin (C)

Herr talman! Kapacitetsmekanism, strategisk reserv - det är egentligen fina ord för en rejäl backup. Det är klokt att ha en sådan i ett elsystem för att täcka upp när annat skiter sig. Vi vet att det kan behövas om vi har utlandskablar som faller ifrån, kärnkraftverk som snabbstoppar och annat. Det är helt enkelt en relativt billig försäkring mot att få brist i nätet. Vi har länge haft en sådan försäkring, och det är bra. Det är bra att regeringen nu ser att den också kommer att behövas framöver. Så långt är vi helt överens.

Det är i sammanhanget också viktigt att påpeka hur ofta den här kapacitetsreserven har körts. Det har skett en enda gång de senaste tio åren. Då användes den i fem timmar på begäran av Polen. Att den strategiska reserven används så lite visar att vi har ett starkt elsystem. Det rankas faktiskt i topp i världen, oavsett vad Tidögänget säger. Det här är mycket tydligt. Det motsäger också de saker som Jessica Stegrud sa tidigare i den här debatten om att behoven ökat. De har inte alls ökat. Vi har inte använt den här kapacitetsreserven på ett decennium, förutom när Polen begärde det; då är det bra att vi kan dela resurser med dem.

Det finns också en tydlig förbättringspotential för den strategiska reserven. Den är fossil, som ni hörde i ett tidigare replikskifte, trots att regeringen satt upp ett mål för elsystemet om 100 procents fossilfrihet. Det går alldeles utmärkt att i stället köra de här verken på förnybara resurser - eller fossilfria, om man nu vill kalla det så.

Detta handlar inte, som vi hörde tidigare, om att politiken skulle bestämma vilket bränsle som körs, utan det handlar om att man sätter upp ramar - precis det som Moderaterna efterfrågade. När staten upphandlar kraft kan man välja att upphandla den fossilt eller fossilfritt. Om det är någonting som är en ram är det väl att säga att det ska vara fossilfritt. Vilka verk som kommer att köras, vilka bränslen det kommer att vara och hur man kommer att formulera detta är det sedan upp till bolagen att bestämma. Det är det inte jag som politiker som gör.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En kapacitetsmekanism för elmarknaden

Det här verkar mest vara dåliga undanflykter från regeringens sida. Det finns helt enkelt ingen anledning att köra fossilt. Därför yrkar jag bifall till reservation 1 i betänkandet.

Det är också förvånande att regeringen, som gärna vill tala om långsiktighet, inte slår fast att den här strategiska reserven ska gälla under överskådlig tid. Man får lite känslan att regeringen tycker att det kanske inte vore så dumt med en kapacitetsmarknad egentligen, trots att en entydig forskning visar att det vore dyrt, olämpligt och onödigt att införa en sådan i Sverige, inte minst med tanke på att vi har så mycket vattenkraft som skulle göra det dyrt. Varför avfärdar inte regeringen det här? Den billigaste lösningen är helt enkelt en strategisk reserv. Då är det bättre att slå fast att den kommer att gälla. På så sätt skapar man långsiktighet men också möjligheter för dem som vill investera i en sådan reserv och vara med i upphandlingen.

Slutligen vill man inte heller låta alla tekniker få chansen att konkurrera på lika villkor. Om vi nu återigen säger att man ska sätta upp ramar är det väl klokt att ge alla tekniker möjligheten i stället för att välja ut vilka tekniker som ska få chansen. Likaväl som att produktionen ökas kan man tänka sig att konsumenter är beredda att mot betalning minska sin konsumtion. Utfallet kommer ju att bli detsamma: att utbud och efterfrågan möts under den tid som behövs. Varför låter inte regeringen dem få chansen? Möjligheten har funnits tidigare, så bevisligen har det här fungerat.

Herr talman! Man behöver inte vara så konspiratoriskt lagd för att se att regeringens energipolitik mest är en fernissa. Det mål om fossilfrihet som man själv ofta stoltserar med och säger att man har antagit är man inte ens beredd att leva upp till när det kommer till det man själv kan påverka i form av den strategiska reserven. Att jobba kostnadseffektivt verkar inte heller vara prioriterat, med tanke på att inte alla får chansen. Man håller i stället dörren öppen för det fossila. År 2025 är man beredd att upphandla fossil kraft. Det är galenskaper. Dessutom håller man dörren öppen för en kapacitetsmarknad som utöver de hundratals miljarder som redan är aviserade i subventioner till kärnkraft skulle göra det möjligt att lägga ännu mer pengar på ett ensidigt kraftslag.

Herr talman! Jag säger till regeringen: Bättre kan ni! Försök åtminstone att leva upp till era egna mål! Kom tillbaka med nya förslag!

Camilla Brodin (KD)

Anf. 27 Camilla Brodin (KD)

Herr talman! I maj förra året, 2024, beslutade riksdagen om den energipolitiska inriktningspropositionen. Den innebar en omläggning i svensk energipolitik och att vi för första gången på flera decennier har både ett planeringsmål och ett leveranssäkerhetsmål. Som bekant i den här kammaren innebär planeringsmålet att Sverige bör planera för att kunna möta ett elbehov om minst 300 terawattimmar till år 2045.

Lite mer än hälften av mandatperioden har gått. Inom energiområdet har regeringen fattat mer än 60 beslut om åtgärder som bedöms stärka energiförsörjningen redan till omkring 2030.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En kapacitetsmekanism för elmarknaden

Exempel på detta är Kraftlyftet, en satsning för att säkra effekt där det behövs. Beslut om pilotprojekt med gasturbiner i Västra Götaland har fattats, och Öresundsverket och dess planerbara kraft behålls och återstartas i mars. Kärnkraften har fått bättre villkor här och nu, och vattenkraften - kanske ändå det finaste vi har - ska få bättre förutsättningar.

Vi inrättar ekonomiska incitament för kommuner som vill acceptera vindkraftsetableringar. Anslutningsköerna effektiviseras och tillståndsprocesserna förbättras. Vår elmarknad påverkas i allra högsta grad av beslut som fattas av våra grannländer, och Elmarknadsutredningen, som tillsattes i januari 2024, har som syfte att få till stånd en bättre elmarknad för Sverige. Regeringen använder även sitt mandat till att sätta press på andra EU-länder, som i dialogen med Tyskland.

Herr talman! Mer än 60 åtgärder har vidtagits, och i dag beslutar vi om en kapacitetsmekanism för elmarknaden. Sverige hade redan innan EU:s så kallade elmarknadsförordning antogs en kapacitetsmekanism i form av en strategisk reserv. Lagen om effektreserv infördes i början av 2000-talet med anledning av den då svaga effektbalans som rådde och den risk för effektbrist som bedömdes kunna uppstå i extrema situationer.

Svag effektbalans uppstod inte minst på grund av nedläggningen av Barsebäck. Det borde ha varit tydligt redan i början av 2000-talet vilka konsekvenser nedläggningen av fungerande baskraft kunde få för elsystemet i dess helhet, men ändå fortsatte nedläggningen av fler kärnkraftsreaktorer. Av tolv reaktorer har vi i dag sex kvar. Trots storsatsningar på mer elproduktion består effektproblematiken i Sverige eftersom de väderberoende kraftslagen har premierats framför de planerbara kraftslagen.

Herr talman! Lagen om effektreserv slutar snart att gälla. Regeringen bedömer att det behöver finnas en kapacitetsmekanism för elmarknaden i Sverige även efter den 15 mars 2025 och att balansansvariga ska betala en avgift till Svenska kraftnät för att täcka deras kostnader för ändamålet. I övrigt är avsikten att i så stor utsträckning som möjligt reglera den nya kapacitetsmekanismen på förordningsnivå. Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om finansiering av en kapacitetsmekanism för elmarknaden.

Regeringen skapar nu grogrunden för framtidens elsystem. Dess tillväxt kommer att ta tid. En strategisk effektreserv är avgörande inte minst utifrån ett beredskapsperspektiv, så att effektbalansen kan upprätthållas även om systemet utsätts för stress och press. Jag yrkar därför bifall till utskottets förslag.

Anf. 28 Rickard Nordin (C)

Herr talman! Eftersom jag inte fick något svar i föregående replikskifte om varför regeringen fortsätter med en fossil kapacitetsmekanism när man har chansen att upphandla den fossilfritt - inte minst med tanke på regeringens egen målsättning om 100 procents fossilfrihet - tänkte jag ställa samma fråga till Camilla Brodin.

Detta är kanske den enda möjlighet staten har att ha direkt påverkan på elsystemet. I övrigt är det ju utsläppshandeln som avgör prissättning, och marknadsaktörer får bestämma vad de använder. Detta har gjort att vi i Sverige har ett väldigt rent elsystem ur ett koldioxidperspektiv.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En kapacitetsmekanism för elmarknaden

Men när alltså staten för en gångs skull har möjlighet att välja, varför väljer man då inte fossilfrihet när man kan?

Camilla Brodin (KD)

Anf. 29 Camilla Brodin (KD)

Herr talman! Tack, ledamoten Rickard Nordin, för frågan! Jag förstår att Centerpartiet vill ställa den eftersom man inte sitter vid makten och har helhetsperspektivet.

Självklart ska regeringen jobba för att kapacitetsmekanismen i framtiden ska kunna vara helt fossilfri. Men i det läge som vi är i just nu måste vi se till att ha en effektreserv som vi kan lita på. Det beror på att vi har ett elsystem som inte är där vi skulle vilja att det var. Vi behöver se till att sjukhus och andra som behöver en nödreserv alltid kan lita på att el finns där när de behöver den. I det läget är vi inte just nu. På sikt vill vi absolut nå fossilfrihet, men där är vi inte i dagsläget.

Anf. 30 Rickard Nordin (C)

Herr talman! Det är just detta som är så svårt att förstå. De verk som har upphandlats och de verk som skulle vara möjliga att upphandla går ju att köra fossilfritt. Fossil gas är ju identisk med biogas, och biogas finns, så det är fullt möjligt att använda den för att köra verken.

Det verk som har använts mest, Karlshamnsverket, går på fossil olja. Det har ju med framgång provkörts på bioolja. Här finns alltså också fossilfria resurser att tillgå om man väljer att upphandla det. Annars kommer man såklart inte att göra det.

Det är alltså inga sjukhus som blir utan el för att man ställer krav på fossilfrihet, och det är ingen annan heller som blir utan el. Det är tekniskt möjligt. Det har testats i anläggningarna. Det är fysiskt möjligt. Alla parametrar är upprätthållna. Ingen kommer att bli utan någonting. Men regeringen väljer ändå att inte kravställa i det här fallet, trots att man har sagt att vi ska vara fossilfria.

Min fråga kvarstår: Varför väljer man att inte ställa dessa krav trots att det är fullt möjligt?

Camilla Brodin (KD)

Anf. 31 Camilla Brodin (KD)

Herr talman! Jag förstår varför ledamoten fortsätter att tjata om detta. Det verkar ju vara det enda man bryr sig om. Man tittar inte på vad det finns för bäst-före-datum på biooljorna och så vidare. Man vill att det ska vara så förnybart det bara går, och man har en tro på att det alltid kommer att fungera. Jag skulle inte vilja vara den som står där och ser människorna i ögonen när elen inte kommer ända fram.

När det gäller vad som ska vara den sista livlinan måste det vara upp till företagen själva att bestämma. Precis som ledamoten säger har regeringen en möjlighet att ställa krav, men i det läge där vi nu befinner oss sätter vi människors väl och ve främst. Vi vill inte behöva stå där och säga: Hoppsan, det räckte visst inte!

Den här regeringen tar sitt ansvar och sitt uppdrag på största möjliga allvar när det gäller att se till att det finns el när den väl behövs. Jag hoppas att vi kommer att kunna ses i den här kammaren och debattera andra frågor också. Men energifrågan i Sverige är en beredskapsfråga, och där gamblar vi inte, utan vi tar det på stort allvar.

Linus Lakso (MP)

Anf. 32 Linus Lakso (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En kapacitetsmekanism för elmarknaden

Herr talman! Vi är alla överens om att det fortsatt är klokt att ha en strategisk reserv. Som sades tidigare är det lite som en försäkring, en sista livlina och en backup för elsystemet. Det går dock en viktig skiljelinje här.

Det är bisarrt att vi har en regering som har gjort ett stort nummer av att man ändrar målet för elsystemet från förnybart till fossilfritt, men det första regeringen gör när man har ett val mellan fossilt och fossilfritt är att välja det fossila. Inte minst flera regeringsföreträdare har gjort ett stort nummer av att Karlshamnsverket körs på olja. Här har man det politiska valet att upphandla förnybart - eller fossilfritt, om man så vill; det är väl ingen skillnad i det här fallet - eller fossil olja för den strategiska reserven. Då väljer regeringen alltså det fossila. Det är faktiskt helt obegripligt!

Sedan ska man naturligtvis ta teknisk hänsyn. Man skulle kunna ha övergångsregler. Man skulle kunna se till att göra ytterligare testkörningar, så att man säkerställer att det fungerar. Men som nämndes tidigare har man provkört Karlshamnsverket på bioolja. Den är i princip identisk med fossil olja. Vad gäller gaseldade verk är det exakt samma molekyler som man eldar. Där finns det alltså över huvud taget ingen teknisk skillnad - om man vill upphandla gaseldade kraftverk i den strategiska reserven, som drivs av förnybart. Det finns alltså inga vettiga argument för att upphandla det fossila här, utan detta är bara en ren inkonsekvens från regeringen.

Sedan har det försökts göra gällande att detta skulle behövas på grund av att det kom in mycket förnybart i systemet. Detta behövs ju som en reserv för oförutsedda händelser av alla slag. Det kan vara snabbstopp i kärnkraften och så vidare. Men faktum är att effektreserven aldrig har behövt aktiveras sedan 2013 för det svenska elsystemet, och det ansågs vara klokt att ha den reserven även när vi hade tolv reaktorer. Dessa argument är alltså bara rent nonsens.

Det finns ett väldigt stort problem framåt med att man inte vågar ta ställning mot det fossila. Jag ska citera vad Svenska kraftnät skrivit i sin utredning om en långsiktig kapacitetsmekanism. Om fossilgaseldade kraftverk tillåts delta i upphandlingen kan det enligt rapporten innebära incitament för nyinvesteringar i kapitalintensiva och långlivade anläggningar med hög klimatpåverkan. Det konstateras vidare att eftersom det svenska elsystemet i stort sett är fritt från fossilbaserad produktion skulle nyinvesteringar i sådan produktion flytta Sverige i fel riktning, mot ett system med mer klimatpåverkan. Därför anser Svenska kraftnät att regeringen bör överväga om det är motiverat att ställa hårdare krav när det gäller koldioxidutsläpp än EU:s minimikrav.

Till och med Svenska kraftnät, som faktiskt ansvarar för effektreserven, rekommenderar regeringen att upphandla fossilfritt. Därför tycker jag inte att det håller att hänvisa till några expertutlåtanden. Det är precis tvärtom. Vår expertmyndighet eller vårt affärsverk här rekommenderar att man ska upphandla fossilfritt för att vi inte ska låsa in oss i ett fossilberoende elsystem eller i alla fall en fossilberoende effektreserv.

Sedan hänger det här med energi och effekt ihop. Vi behöver få in mer energi, och vi behöver få in mer effekt. Men även här misslyckas regeringen kapitalt. Sedan den här regeringen tog över har utbyggnadstakten av fossilfri kraft halverats till och med nu. Vi har gått från en utbyggnadstakt på två gigawatt per år till en gigawatt per år under denna regering, och prognosen är att det kommer att falla ytterligare, till en halv gigawatt, om två år. Pratet om att accelerera utbyggnaden av fossilfri kraft är just bara prat. I verkligheten är prognosen att utbyggnadstakten minskar med 75 procent under den här mandatperioden. Det är en katastrof med tanke på behovet av mer fossilfri el, framför allt i närtid men även på lång sikt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En kapacitetsmekanism för elmarknaden

Detta har många förklaringar, men vi vet att Tidöpartierna stoppar mellan 70 och 100 procent av vindkraften när de har möjlighet ute i kommunerna genom det kommunala vetot. Man har motarbetat solkraften genom att sänka det gröna avdraget och ta bort den så kallade 60-öringen. Man har stoppat nästan all utbyggnad av havsbaserad vindkraft. Det gjorde man först i hela Östersjön genom att lägga en död hand över detta i stället för att försöka hitta samverkanslösningar mellan försvaret och energiintresset. Sedan, på luciaeftermiddagen, lade man en död hand över resterande havsbaserad vindkraft de närmaste tio åren genom förslag som är riktigt dåliga vad gäller att byta system för den havsbaserade vindkraften. Det finns i och för sig en klok tanke i detta, men på grund av det dåliga genomförandet finns det stor risk att det försenar utbyggnaden av vindkraft till havs med tio år.

Sedan har vi en utredning om finansieringen av kärnkraft. Man kan tycka vad man vill om den, men den har mött stenhård kritik även hos kärnkraftsförespråkare. Går man så tydligt in med stora subventioner till ett enskilt kraftslag drar andra investerare öronen åt sig när det gäller att investera i annan kraft, eftersom det inte går att konkurrera med en så subventionerad produktion. Även kärnkraftsförespråkare har sågat denna modell och pekat på att det kommer att leda till effektbrist de närmaste 20 åren om man inte får fart på den övriga energiproduktionen.

Det tar lång tid att bygga ut just kärnkraften, som är regeringens ensidiga fokus. Man fokuserar på det i stället för att fokusera brett, vilket är det minsta man borde kunna begära med tanke på att det låter så i retoriken. Till råga på allt kommer de totala utsläppen att vara 220 miljoner ton högre på grund av den tid som det tar att få kärnkraften på plats - jämfört med att man bygger ut det förnybara, som går snabbt att bygga ut och som är billigt.

Då kommer vi tillbaka till effektfrågan, fru talman. Även här misslyckas man. Effektreserven är ett sätt att säkerställa effekt som en backup, men den är bara tänkt att användas i yttersta nödfall och har faktiskt inte behövt användas sedan 2013.

Kristdemokraterna nämnde att det finns ett litet trevande försök att få fram mer effekt i det så kallade kraftsteget, men när jag hade en interpellationsdebatt med energiministern för någon vecka sedan fanns det absolut ingen aning till svar om hur mycket effekt som man faktiskt får fram genom den satsningen. Det borde rimligtvis finnas någon typ av tanke eller analys från regeringen, eftersom man har gjort ett stort nummer av att prata om effekt, men man har absolut ingen aning om hur detta ska gå till. Man har ingen plan och inget mål.

Flertalet tunga aktörer har nämnt att vi skulle behöva ungefär tio gigawatt reglerbar kraft till någonstans mellan 2030 och 2035. Men regeringen har absolut inte gjort någon analys av detta, och då får man ingen styrning på det. Miljöpartiet har föreslagit att vi ska sätta upp ett mål om tio gigawatt reglerbar kraft och flexibilitet till 2030. Det finns många tekniker som kan bidra till det: höjd effekt i vattenkraften, höjd effekt i kraftvärmen, olika typer av energilagringar - pumpkraft, vätgas och värmelagring - och användning av flexibilitet. Men det är en otroligt svag insats av regeringen när det gäller just effektfrågan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En kapacitetsmekanism för elmarknaden

Fru talman! Jag tycker att det behövs en rejäl skärpning av regeringens energipolitik på totalen. Man hade kunnat börja med att se till att upphandla effektreserven fossilfritt för att åtminstone försöka nå sina egna mål om ett fossilfritt elsystem.

Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 2. Vi står naturligtvis bakom samtliga våra reservationer, men för tids vinning yrkar jag bifall bara till en av dem.

Anf. 33 Jessica Stegrud (SD)

Fru talman! Tack, ledamoten Linus Lakso, för anförandet!

Jag tycker att det är häpnadsväckande att höra en miljöpartist prata om det svenska energisystemet och om alla svagheter som regeringen presenterar på det här området. Det är minst sagt magstarkt.

Förlängningen av den kapacitetsmekanism som vi debatterar här i dag är ytterst en effekt av miljöpartistisk politik - en miljöpartistisk politik som har stängt ned välfungerande, livstidsförlängd och välinvesterad planerbar kärnkraft. Det är miljöpartistiska beslut.

Ju mer vi stänger ned baskraft, desto mer av dessa effektreserver kommer vi att behöva, och därför är det otroligt magstarkt att höra Miljöpartiet stå och klaga på regeringens politik. Vi och regeringen gör tillsammans allt för att få igång en stabil baskraft och leveranssäker elproduktion igen, det råder det ingen tvekan om, och förlängningen av kapacitetsmekanismen behöver vi ha just för att vi har så mycket väderberoende kraft i mixen.

Jag hörde som hastigast att ledamoten pratade om att vi behöver väldigt mycket mer el. Ledamoten sa i och för sig också, fru talman, att effektbristen var ett problem men vad jag förstår också att vi har ett elunderskott.

Ledamoten brukar skryta om att vi har ett elöverskott och att vi exporterar mer än någonsin, och det är ju det som är problematiken: Vi har en situation med elöverskott i perioder, varvat med effektbrist. Det är det som är problematiken.

Jag skulle därför vilja vända tillbaka frågeställningarna som ofta kommer från ledamoten, och det är just hur Miljöpartiet ska få ordning på frågan om ett stabilt och robust elsystem i framtiden.

Linus Lakso (MP)

Anf. 34 Linus Lakso (MP)

Fru talman! Jag tyckte att det lät lite förvirrat från ledamoten. Jag har verkligen inte påstått att vi har elunderskott, utan det är precis som ledamoten konstaterar.

Jag brukar som exempel nämna att när högern styrde senast, alltså när nuvarande energiministerns parti senast var inblandat, då hade vi elunderskott på årsbasis i Sverige och var beroende av att importera tysk och polsk kolkraft. Detta gällde flertalet år som Alliansen styrde. Efter åtta år med en rödgrön regering hade vi, när vi lämnade över regeringsmakten, det största elöverskottet i EU. Vi har alltså ett stort överskott på el tack vare Miljöpartiets politik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En kapacitetsmekanism för elmarknaden

Jag tycker att det är bra att vi diskuterar effektfrågan, för Miljöpartiet är, mig veterligen, det enda parti som faktiskt har satt upp ett konkret mål om att få fram just mer reglerbar effekt. Regeringen har inget mål och ingen analys kring detta. Eller kan Jessica Stegrud svara på vad regeringsunderlagets analys är av hur mycket effekt som behövs och var den ska komma ifrån fram till 2040? Det är alltså Tidöpartierna som har frågor att besvara.

Apropå effektreserven kan jag bara konstatera att Stegruds påstående faller på sin egen logik. Effektreserven fanns ju även under den tid vi hade tolv reaktorer, och då hade vi ett elunderskott. Den logiken går bara inte ihop om man tittar på fakta.