En effektivare konkurshantering
Betänkande 2020/21:CU19
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 26 maj 2021
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Beslut
Hanteringen av konkurser ska bli effektivare (CU19)
Regeringen har föreslagit lagändringar som ska effektivisera och modernisera konkursförfarandet. Bland annat ska all skriftlig kommunikation i konkursförfarandet kunna ske i digital form. En digital ansökan om konkurs ska skrivas under med en avancerad elektronisk underskrift. Det så kallade edgångssammanträdet i tingsrätten ersätts med en ordning där den som har gått i konkurs bekräftar bouppteckningen vid ett sammanträde hos konkursförvaltaren.
Det görs även vissa andra effektiviseringar av konkurshanteringen när det gäller företags bokföringshandlingar, förvaltarens berättelser och utbetalningen av utdelningsmedel till fordringsägare.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2021.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Propositioner: 1
Från regeringen
- En effektivare konkurshantering Proposition 2020/21:148
Motioner från ledamöterna
- Motion 2020/21:1323 av Betty Malmberg (M) Falska konkursansökningar
- Motion 2020/21:211 av Jonny Cato (C) Utökad kontroll vid ansökan om personlig konkurs
- Motion 2020/21:3248 av Robert Hannah m.fl. (L) Familjerätt och övrig civilrätt
- Motion 2020/21:3408 av Larry Söder m.fl. (KD) Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
- Motion 2020/21:3926 av Carl-Oskar Bohlin m.fl. (M) med anledning av prop. 2020/21:148 En effektivare konkurshantering
Beredning, Genomförd
Justering: 2021-05-20
Trycklov: 2021-05-20
Betänkande 2020/21:CU19
Alla beredningar i utskottet
Hanteringen av konkurser ska bli effektivare (CU19)
Regeringen har föreslagit lagändringar som ska effektivisera och modernisera konkursförfarandet. Bland annat ska all skriftlig kommunikation i konkursförfarandet kunna ske i digital form. En digital ansökan om konkurs ska skrivas under med en avancerad elektronisk underskrift. Det så kallade edgångssammanträdet i tingsrätten ersätts med en ordning där den som har gått i konkurs bekräftar bouppteckningen vid ett sammanträde hos konkursförvaltaren.
Det görs även vissa andra effektiviseringar av konkurshanteringen när det gäller företags bokföringshandlingar, förvaltarens berättelser och utbetalningen av utdelningsmedel till fordringsägare.
Civilutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag. De nya reglerna ska börja gälla den 1 juli 2021.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2021-05-26
Debatt om förslag 2020/21:CU19
Webb-tv: En effektivare konkurshantering
Dokument från debatten
- Onsdag den 26 maj 2021Kammarens föredragningslistor 2020/21:127
- Protokoll 2020/21:127 Onsdagen den 26 majProtokoll 2020/21:127 En effektivare konkurshantering
Protokoll från debatten
Anf. 70 David Josefsson (M)
Fru talman! Djävulen sitter i detaljerna. Så lyder ordspråket, men låt mig återkomma till det.
Låt mig först säga att i grunden tycker vi moderater att regeringens förslag om en effektivare konkurshantering är bra. Den kommer att modernisera och underlätta processer både för fordringsägare som vill få betalt snabbare och för gäldenärer som inte fastnar i onödigt långa konkurser. Att all kommunikation kan ske digitalt och att ansökan kan skrivas under elektroniskt är sådant som borde vara självklart år 2021.
Det kan vara bra att rekakapitulera vad en konkurs faktiskt är. Det är när en person, juridisk eller fysisk, inte längre kan betala sina skulder utan är insolvent. De kvarvarande tillgångarna ska då under ordnade förhållanden fördelas mellan borgenärerna.
Även om konkurser sällan är roliga att gå igenom är de nödvändiga för att möjliggöra ett ekonomiskt risktagande. Det är nödvändigt att det finns ordnade former för det som händer om affärsrörelsen inte längre bär sig.
Ett effektivt konkursinstrument är till fördel för såväl den som gått i konkurs som fordringsägarna.
Det har också en preventiv verkan på risktagande om konkurshanteringen är effektiv. En effektiv konkurshantering gör att marknadsekonomin i stort kan bli mer effektiv. Fler entreprenörer vågar testa sina vingar, och fler vågar låna ut pengar till affärsinitiativ.
Fru talman! Som jag sa sitter djävulen i detaljerna. Regeringen föreslår att den obligatoriska edgången i tingsrätten ska avskaffas och ersättas med att gäldenären skriftligen bekräftar bouppteckningen hos konkursförvaltaren.
Det har vi moderater i grunden ingenting emot. Vi har dock synpunkter på vad detta får för konsekvenser vad gäller det straffrättsliga ansvaret.
Enligt den nya ordningen kommer det fortsatt att vara brottsligt att medvetet ange felaktiga uppgifter i en bouppteckning. Men en medvetet felaktig uppgift som lämnas under ed i en domstol bedöms i dag vara allvarligare än att medvetet lämna felaktig uppgift i en skriftlig bekräftelse.
Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten har båda i sina remissvar varnat för de konsekvenser som dessa förslag får vad gäller det straffrättsliga ansvaret. Myndigheterna framför i sina remissvar att det inte bör vara någon skillnad i straffansvar beroende på om bekräftelsen sker i domstol eller skriftligt till förvaltaren. Vi moderater instämmer i denna kritik.
Därför bör bestämmelserna i brottsbalken ändras på så sätt att skriftlig bekräftelse av bouppteckning i straffrättsligt hänseende likställs med edgång i tingsrätt. Djävulen sitter som sagt i detaljerna.
För det kan väl inte vara regeringens avsikt att med dessa lagändringar mildra straffet för den som medvetet ljuger i en bouppteckning. Jag tror och hoppas inte det. Jag tror att det i stället handlar om det som på engelska kallas bad governance, alltså dåligt grundarbete av regeringen.
Straffmildringen är en konsekvens som utredningen inte förutsåg och som regeringen inte har orkat åtgärda. Argumentet som anförs i propositionen om att en straffmildring inte kan antas leda till att oriktiga uppgifter lämnas i större utsträckning är märklig, likaså att det rör sig om få fall.
Också regeringens resonemang om att man vill se en generell skillnad i straff om någon lämnar oriktiga uppgifter i ett skriftligt intyg eller i ett beedigande är märkligt. Regeringen anser ju fortfarande att det skriftliga intyget ska ha samma tyngd som ett beedigande i alla andra sammanhang.
Jag tror inte att riksdagens partier vill se en straffmildring för den som ljuger i en konkurs. Då måste vi lyssna på Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten och se över brottsbalken. Eller vill regeringspartierna faktiskt mildra straffet för den som ljuger i en konkurs för att vilseleda borgenärer? Det vore i så fall djupt olyckligt och skulle i grunden skada propositionens syfte att göra konkurshanteringen mer effektiv.
Jag yrkar bifall till Moderaternas reservation 1.
Anf. 71 Catarina Deremar (C)
Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 2 under punkt 3 i betänkandet.
Effektivare konkurshantering står det i rubriken, och det kanske inte lockar alltför mångas intresse. Men det är viktigt, och när konkurser inträffar behöver hanteringen vara effektiv för både gäldenärer och borgenärer och för att bolag ska kunna startas på nytt.
Vi kan konstatera att det är ett politikområde där vi är överens på många punkter oavsett politiskt parti. Det gäller exempelvis lagändringarna som syftar till att just effektivisera och även modernisera konkursförfarandet. Det innebär bland annat att all skriftlig kommunikation i konkursförfarandet ska kunna ske i digital form.
Även på detta område påminner pandemin oss om att vi behöver vidta åtgärder ganska omgående. Enligt Centerpartiet är ett steg i rätt riktning att det obligatoriska edgångssammanträdet vid tingsrätten ersätts med att gäldenären skriftligen bekräftar bouppteckningen, givetvis med riktiga uppgifter, vid ett sammanträde hos konkursförvaltaren. På så sätt kan vi bättre nyttja domstolarnas resurser till andra viktiga mål.
Vi ska givetvis förenkla och effektivisera det vi kan, men det är också grundläggande att det blir rättssäkert. När det gäller exempelvis underskrifter ska avancerad elektronisk underskrift därför användas.
Fru talman! För några år sedan kunde vi i medierna läsa om hur en vd för ett stort svenskt företag fick sin identitet kapad och sattes i personlig konkurs efter att en falsk ansökan hade lämnats in av en bedragare.
Sådant här får såklart förödande konsekvenser för individen. Blir man satt i personlig konkurs får man sina tillgångar frysta, och är man vd eller har bolagsstyrelseuppdrag plockar Bolagsverket bort en från styrelseuppdraget. Bolaget blir alltså ställt utan vd.
Det här hanteras skyndsamt, vilket är bra. Men vi måste få bort denna möjlighet eller åtminstone göra det svårare för en obehörig person att få igenom en ansökan.
Den som drabbas av detta blir rent professionellt fråntagen sina befogenheter. Vad som händer privat kan man inte föreställa sig om man inte har varit med om det. Vi vet också att identitetskapningar ökar, även om kanske inte just vd:ar drabbas i någon större utsträckning. Vi bör alltså göra det svårare att genomföra detta, och det kan inte vara omöjligt i dagens läge när det finns tillgängliga digitala lösningar.
Dagens kontroll vid ansökan om personlig konkurs är inte tillräckligt omfattande, i synnerhet inte med tanke på de allvarliga konsekvenser som en personlig konkurs får. Därför är det viktigt att vi får på plats en ordning där landets tingsrätter får i uppdrag att vid ansökan om personlig konkurs kontrollera huruvida det finns en polisanmälan om kapad identitet.
Fru talman! Jag yrkar alltså bifall till reservation 2 i betänkandet, som bland annat innefattar den motion som Jonny Cato, Centerpartiet, står bakom och som behandlar utökad kontroll vid ansökan om personlig konkurs.
Anf. 72 Larry Söder (KD)
Fru talman! En konkurs är oerhört kännbar oavsett om den drabbar ett företag eller en enskild. Då är det viktigt att processen i samband med en konkurs är tydlig, enkel och anpassad efter dagens situation. Som privatperson ska man förstå vad som händer och sker, och som företag ska det också vara enkelt att följa processen.
Statistiken visar att under helåret 2020 försattes 6 700 företag i konkurs, och det var ungefär lika många 2019. De flesta konkurser sker i byggindustrin och inom juridik och ekonomi.
Sedan kan man undra om 6 700 företag som går i konkurs är mycket eller lite. Sett till antalet företag som är registrerade i Sverige, vilket är ungefär 1,2 miljoner stycken, kanske det inte känns som en jättemängd konkurser. Men då ska man beakta att dessa 6 700 företags konkurs inte bara drabbar företaget utan också leverantörer, banker och anställda. Det gör att företagskonkurser kan få stora konsekvenser för andra runt omkring.
Konkursförfarandet behöver utvecklas och effektiviseras för att leva upp till samhällets och näringslivets krav. Att vi blir alltmer digitala måste också slå igenom i den här delen, och jag tycker att betänkandet är bra på den punkten, det vill säga att det digitala får genomslag.
Vi anser att det är positivt att det nu införs en ordning som innebär att en konkursansökan kan ges in digitalt och skrivas under med en elektronisk underskrift. Detta innebär att det faktiskt uppställs högre krav när det gäller identifiering av sökanden. Vi välkomnar detta och ställer oss bakom den delen av regeringens lagförslag. Vi tror dock inte att det räcker, utan likt Centerpartiet tror vi att man behöver kunna stärka identiteten på annat sätt.
Vi anser också det är positivt att det obligatoriska edgångssammanträdet i tingsrätten ersätts med en ordning där gäldenären skriftligen bekräftar bouppteckningen vid ett sammanträde hos konkursförvaltaren. Att uppta domstolarnas tid med detta, i dessa tider när vi behöver deras arbete på annat sätt, tror jag är missvisande. Jag tycker att konkursförvaltaren kan hantera detta.
Jag tror att konkursförvaltaren också är den som kan verifiera om de uppgifter som lämnas eller inte faktiskt är riktiga. Jag tror att det är vettigt att man gör på det sättet. Jag tror att det förenklar processen i normalfallet. Det är tillräckligt jobbigt för den som drabbas att träffa konkursförvaltaren och förklara hur det faktiskt ser ut och vilka tillgångar och skulder som finns i bolaget.
Det förekommer som sagt i ett fåtal fall att man gör falska konkursansökningar. Jag menar att detta påvisar ett hål i den rutin som domstolen har, där man inte tar kontakt med de aktuella företrädarna för företaget innan man fattar beslut om konkursförvaltare. Man får in en ansökan, man kontrollerar och verifierar den på det sätt man kan och man fattar beslut om konkursförvaltare. Vad händer med bolaget då? Jo, det är faktiskt konkursförvaltaren som hanterar bolaget. Detta kan få ödesdigra konsekvenser för ett bolag. Givetvis kan sådana felaktigheter förändras och tas bort. Det behöver inte bli så långtgående konsekvenser, men om det tar tid kan det bli det.
Jag menar därför att det behövs ytterligare åtgärder för att förhindra de falska konkursansökningar som ändock finns. Det vore ganska enkelt för domstolen att höra efter med styrelseordföranden eller med någon som sitter i bolagets styrelse om konkursansökan kommer från själva bolaget.
När det gäller juridiska personer som aktiebolag kan faktiskt ett stämmobeslut om att begära bolaget i konkurs krävas in. Det är inte ofta man begär ett bolag i konkurs direkt, utan man gör en kontrollbalansräkning innan. Man gör även en andra kontrollbalansräkning, det vill säga man tar ett stämmobeslut om att det inte fungerar.
Vi menar att regeringen bör ta initiativ till en översyn av lagstiftningen. Tingsrätten bör kunna verifiera på så sätt att man skickar tillbaka frågan till bolaget och säger: "Är detta riktigt? Är det sant att ni har lämnat in ansökan?" Detta för att undanröja möjligheten att det finns förfalskningar av konkursansökningar.
Därmed yrkar jag bifall till reservation nummer 2.
Anf. 73 Ola Möller (S)
Fru talman! Den kände nationalekonomen Joseph Schumpeter beskrev ett begrepp som han kallade kreativ förstörelse. Han beskrev med detta begrepp hur en ekonomi drivs framåt av teknisk utveckling och innovation. Det ligger nämligen i marknadsekonomins natur att den som inte klarar konkurrensen slås ut. Men det ersätts av något nytt och bättre. På så sätt tas hela tiden små och stora steg mot att förbättra effektiviteten.
Det är, som Schumpeters begrepp säger, en både kreativ och destruktiv process. Därför behövs stödjande strukturer som främjar innovation och utveckling. Men det behövs också omhändertagande strukturer som skyddar arbetare, familjer, företagare och samhällen från den destruktiva kraften.
I detta sammanhang är välfärdsstaten en genial idé. Genom socialförsäkringar och trygghetssystem, genom kollektivt sparande och genom generella välfärdstjänster skapas trygga och innovativa individer och samhällen. Det är inte för inte som Sverige år efter år toppar världsindex för innovation och sökta patent.
Men baksidan av detta är såklart att företag går omkull. Det är inte alltid på grund av tekniska landvinningar eller innovationer som detta sker. Där kan finnas personliga skäl eller förändrade marknadsförutsättningar som ligger till grund för konkursen. Men konkurser blir det. I grunden är det som sagt inget negativt, om de inte sker för ofta eller blir för många under kort tid. Om man bara hanterar konkurserna smidigt och effektivt gynnar det i förlängningen samhället. Därför är ett effektivt konkursförfarande oerhört viktigt.
Samhället digitaliseras i rask takt. Regeringen vill därför att fler konkursförfaranden ska kunna skötas digitalt. Det ska därför vara möjligt att ansöka om konkurs med en digital underskrift. All kommunikation gällande en konkurs ska därutöver kunna skötas digitalt.
En av de större förändringar som regeringen föreslår i propositionen innebär att det obligatoriska edgångssammanträdet i tingsrätten ersätts med en ordning där gäldenären skriftligen bekräftar bouppteckningen vid ett sammanträde hos konkursförvaltaren. Gäldenären ska genom ett sådant undertecknande på heder och samvete bekräfta riktigheten av bouppteckningens uppgifter om tillgångar, skulder och räkenskapsinformation.
Därutöver lämnas också förslag som tar sikte på effektiviseringar av konkursförfarandet när det gäller gäldenärens bokföringshandlingar, förvaltarens berättelser och utbetalningar av utdelningsmedel till borgenärerna.
Regeringen är väl medveten om att det finns fler delar i konkursförfarandet som kan bli effektivare, och arbetet slutar givetvis inte med denna proposition. Men det är glädjande att regeringen levererar dessa viktiga förslag och att riksdagen ställer sig bakom propositionen. Det skapar bättre förutsättningar för att fortsätta den omvandling av vårt samhälle som bygger vårt välstånd och skapar resurser till vår viktiga välfärd. Det skapar ett starkare samhälle och också ett tryggare Sverige.
Anf. 74 David Josefsson (M)
Fru talman! Som jag anförde i mitt huvudanförande är vi moderater kritiska till att regeringens proposition leder till att straffet nu mildras om man som gäldenär medvetet ljuger vid bouppteckningen.
Min fråga till Ola Möller är ganska enkel: Är det meningen att straffet ska mildras? Vill regeringspartierna att det ska vara ett lägre straff för den som, efter det att lagändringen har trätt i kraft, lämnar falska uppgifter i ett skriftligt intyg än för den som i dag lämnar samma falska uppgifter under ed? Om man utgår från propositionen är det ju så man ska tolka regeringens intentioner.
Samtidigt, mellan raderna, verkar det i ärlighetens namn vara ett rent förbiseende. I sitt fokus på att effektivisera konkurshanteringen och slippa edgången har utredarna missat att man i praktiken genomför en straffmildring. När detta påpekas av tunga remissinstanser som Ekobrottsmyndigheten och Åklagarmyndigheten orkar inte regeringen hantera det eftersom det skulle kräva en översyn av brottsbalken.
Fru talman! Min fråga är: Handlar detta om en medveten strafflindring, eller handlar det om dåligt fotarbete från regeringen?
Anf. 75 Ola Möller (S)
Fru talman! Jag tackar David Josefsson för frågan.
Det är märkligt att Moderaterna är ensamma i kammaren om denna tolkning. Det är ingen annan som har hängt på Moderaternas reservation. Det är ingen annan som gör denna tolkning. Då kan jag inte läsa ut någonting annat ur detta än att det är Moderaterna som står för detta, medan vi andra som ser nyktert på ärendet inte gör den tolkning som David Josefsson framför här i kammaren.
Det är inte så att det bara handlar om detta brott. Det finns bedrägeri, borgenärsbrott, bokföringsbrott, skattebrott och bidragsbrott som några exempel på vad man kan råka ut för om man ljuger inför konkursförvaltaren.
Det sker inte heller speciellt mycket kriminalitet i detta sammanhang. År 2018 var det ingen som åtalades för försvårande av konkurs eller grovt försvårande av konkurs. År 2019 väcktes det ett åtal om grovt försvårande av konkurs.
Att då som David Josefsson påskina att det skulle vara en jättekatastrof om denna lagförändring genomförs - att man skulle vilja göra straffsänkningar och liknande - är inte förenligt med sanningen.
Om David Josefsson i stället gör som alla vi andra och tolkar detta som det ska göras, det vill säga att det inte är fråga om några straffsänkningar, kommer han nog också att känna att denna proposition i sin helhet fungerar mycket väl.
Anf. 76 David Josefsson (M)
Fru talman! Jag tackar Ola Möller för svaret. Det är inte Moderaterna som gör denna tolkning, utan det är Ekobrottsmyndigheten och Åklagarmyndigheten som gör denna tolkning.
I en tidigare debatt här i kammaren som Ola Möller och jag hade lyfte han fram att vi moderater gärna talar om tuffa tag mot kriminella gäng i förorten. Men han menade att vi föll till föga när det kom till manschettbrottslingar i vit skjorta. Nu står vi här, fru talman.
Som moderat vill jag sätta dit gangstrarna som skjuter, spränger och utpressar - gangstrar som terroriserar de boende i förorter som Angered, Tensta och Rosengård. Men jag vill också se tuffa tag mot ekonomiska brottslingar, brottslingar som använder sig av bolagsmålvakter och bolagsfasader för att tjäna svarta pengar och utnyttja svart arbetskraft, brottslingar som när verkligheten kommer i kapp ljuger i konkurser som en del av avancerade brottsupplägg.
Socialdemokraterna talar gärna vitt och brett om att sätta dit direktörer som ljuger och begår brott. Men när det verkligen kommer till kritan är det inte tuffa tag mot manschettbrottslingarna som gäller. Då är det undanflykter som gäller, och man säger att detta inte är så farligt och att man kan åtala för andra brott.
Då är det inte tuffa tag mot direktörerna i vit skjorta som försöker lura sina borgenärer, ofta skattebetalare eller löntagare. Då är det strafflindring och silkesvantar som gäller för Socialdemokraterna.
Fru talman! Jag undrar därför igen: Varför vill Socialdemokraterna inte lyssna på Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten och täppa till denna uppenbara brist i regeringens proposition? Varför vill de mildra straffet för den som ljuger i en konkurs?
Anf. 77 Ola Möller (S)
Fru talman! Det blir som sagt lite parodiskt när Moderaterna, som är emot den ena straffskärpningen efter den andra på området för ekonomisk brottslighet, nu plötsligt i denna lilla del gör tolkningen att det skulle vara fråga om straffminskningar. Det är en tolkning som de visserligen gör tillsammans med Ekobrottsmyndigheten och Åklagarmyndigheten, men alla andra gör inte denna tolkning, inte heller denna riksdag.
Dessutom är det viktigt för oss att upprätthålla skillnaden mellan att ljuga inför en domstol och att ljuga inför en konkursförvaltare. Vi måste upprätthålla domstolarnas auktoritet i fråga om detta. Det är skillnad att ljuga under ed och att göra det i detta sammanhang som vi föreslår.
En effektivare konkurs-hantering
Tre statliga utredare har också tittat på denna fråga. Ingen av dem har gjort den tolkning som Moderaterna gör och tyckt att detta är ett problem, utan de föreslår denna ordning.
Jag tror nog att det finns mindre skäl att diskutera dessa frågor och i stället börja diskutera saker som varför Moderaterna inte vill ta tag i välfärdsbrottsligheten och varför Moderaterna vill använda utbetalningar av statliga stöd under pandemin som en bankomat, det vill säga att det bara ska skickas ut pengar. Sedan får man eventuellt ta hand om det i efterhand.
Moderaternas fokus här handlar alltså mer om att svartmåla regeringen - man har hittat en möjlig lucka i detta - än om att det finns faktiska konsekvenser av denna proposition. Det är trots allt så att en övervägande majoritet av kammaren, tre statliga utredningar och alla andra remissinstanser, där också till exempel domstolar ingår, inte gör den tolkning som Moderaterna, Ekobrottsmyndigheten och Åklagarmyndigheten gör.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 19.)
Beslut, Genomförd
Protokoll med beslut
- Protokoll 2020/21:127 Onsdagen den 26 majProtokoll 2020/21:127
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Regeringens lagförslag
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i konkurslagen (1987:672),
2. lag om ändring i lagen (1966:742) om hotell- och pensionatrörelse,
3. lag om ändring i sparbankslagen (1987:619),
4. lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220),
5. lag om ändring i lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion,
6. lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551),
7. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400),
8. lag om ändring i lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar.Därmed bifaller riksdagen proposition 2020/21:148 punkterna 1-8.Straffrättsligt ansvar vid skriftlig bekräftelse
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2020/21:3926 av Carl-Oskar Bohlin m.fl. (M).- Reservation 1 (M)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (M) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 16 0 0 84 M 0 11 0 59 SD 10 0 0 52 C 5 0 0 26 V 4 0 0 23 KD 3 0 0 19 L 3 0 0 16 MP 3 0 0 13 - 1 0 0 1 Totalt 45 11 0 293 Skärpt kontroll vid konkursansökan
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2020/21:211 av Jonny Cato (C) yrkandena 1 och 2,
2020/21:1323 av Betty Malmberg (M) yrkandena 1 och 2,
2020/21:3248 av Robert Hannah m.fl. (L) yrkande 29 och
2020/21:3408 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 59.- Reservation 2 (C, KD, L)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (C, KD, L) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 16 0 0 84 M 11 0 0 59 SD 10 0 0 52 C 0 5 0 26 V 4 0 0 23 KD 0 3 0 19 L 0 3 0 16 MP 3 0 0 13 - 1 0 0 1 Totalt 45 11 0 293