Extra ändringsbudget för 2026 – Stöd till Ukraina och vaccinberedskap
Betänkande 2025/26:FiU46
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 11 mars 2026
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Beslut
Extra ändringsbudget: Stöd till Ukraina och stärkt vaccinberedskap (FiU46)
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en extra ändringsbudget i syfte att stödja Ukraina samt att stärka vaccinberedskapen i Sverige.
Enligt förslaget ska Sverige skänka materiel i form av granatgevär med ammunition till Ukraina. Materielen bedöms kunna avvaras av Försvarsmakten under en begränsad tid. Förslaget innebär bland annat också att regeringen, genom så kallade bemyndiganden, ska få rätt att besluta om att köpa in och ställa iordning materiel för att skänka till Ukraina, samt ersätta delar av den befintliga materielen som föreslås skänkas till Ukraina. Regeringen föreslår också att Sverige ställer ut en garanti för ett lån till Ukraina från Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken (IBRD). Garantin innebär att Sverige åtar sig att betala tillbaka lånet om Ukraina inte kan amortera enligt plan.
Utöver stöd till Ukraina omfattar förslaget även åtgärder för att säkerställa tillgången till vaccin vid en influensaepidemi.
Sammantaget innebär förslagen att statens utgifter för 2026 minskar med cirka 5,3 miljarder kronor jämfört med anvisade medel och att regeringen får vidta åtgärder som innebär utgifter om 5,3 miljarder kronor för åren 2027–2028. När det gäller förslaget om lånegaranti innebär det en ökning av de statliga garantiåtagandena med 2,5 miljarder kronor exklusive ränta.
Regeringen får lämna ordinarie ändringsbudgetar två gånger om året. Men den får även lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. Situationen i Ukraina samt Sveriges tillgång till vaccin vid influensapandemier innebär enligt regeringen sådana skäl och riksdagen gör samma bedömning.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till propositionen.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Teckenspråkstolkat beslut: 2025/26:FiU46
Webb-tv: Teckenspråkstolkat beslut: Extra ändringsbudget: Stöd till Ukraina och stärkt vaccinberedskap
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Från regeringen
- Extra ändringsbudget för 2026 - Stöd till Ukraina och vaccinberedskapProposition 2025/26:143
Beredning, Genomförd
Justering: 2026-03-05
Trycklov: 2026-03-05
Alla beredningar i utskottet
Extra ändringsbudget: Stöd till Ukraina och stärkt vaccinberedskap (FiU46)
Finansutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om en extra ändringsbudget i syfte att stödja Ukraina samt att stärka vaccinberedskapen i Sverige.
Enligt förslaget ska Sverige skänka materiel i form av granatgevär med ammunition till Ukraina. Materielen bedöms kunna avvaras av Försvarsmakten under en begränsad tid. Förslaget innebär bland annat också att regeringen, genom så kallade bemyndiganden, ska få rätt att besluta om att köpa in och ställa iordning materiel för att skänka till Ukraina, samt ersätta delar av den befintliga materielen som föreslås skänkas till Ukraina. Regeringen föreslår också att Sverige ställer ut en garanti för ett lån till Ukraina från Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken (IBRD). Garantin innebär att Sverige åtar sig att betala tillbaka lånet om Ukraina inte kan amortera enligt plan.
Utöver stöd till Ukraina omfattar förslaget även åtgärder för att säkerställa tillgången till vaccin vid en influensaepidemi.
Sammantaget innebär förslagen att statens utgifter för 2026 minskar med cirka 5,3 miljarder kronor jämfört med anvisade medel och att regeringen får vidta åtgärder som innebär utgifter om 5,3 miljarder kronor för åren 2027–2028. När det gäller förslaget om lånegaranti innebär det en ökning av de statliga garantiåtagandena med 2,5 miljarder kronor exklusive ränta.
Regeringen får lämna ordinarie ändringsbudgetar två gånger om året. Men den får även lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. Situationen i Ukraina samt Sveriges tillgång till vaccin vid influensapandemier innebär enligt regeringen sådana skäl och finansutskottet gör samma bedömning.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2026-03-11
Debatt om förslag 2025/26:FiU46
Webb-tv: Extra ändringsbudget för 2026 – Stöd till Ukraina och vaccinberedskap
Dokument från debatten
- Onsdag den 11 mars 2026Kammarens föredragningslistor 2025/26:87
- Protokoll 2025/26:87 Onsdagen den 11 marsProtokoll 2025/26:87 Extra ändringsbudget för 2026 - Stöd till Ukraina och vaccinberedskap
- Onsdag den 11 mars 2026Talarlista 2025/26:20260311
Protokoll från debatten
Anf. 36 Edward Riedl (M)
Herr talman! Riksdagen ska i dag behandla, och lite senare besluta om, en extra ändringsbudget med två delar. Den ena handlar om stöd till Ukraina, och den andra handlar om stärkt vaccinberedskap i Sverige.
Förslaget handlar i korthet om att skänka militär materiel från våra egna lager, främst granatgevär och ammunition till dessa, till Ukraina. Förslaget innebär också att regeringen får ett så kallat bemyndigande att köpa in och ställa i ordning materiel i syfte att skänka den till Ukraina.
Det finns också en del av paketet som handlar om att Sverige tillsammans med andra partnerländer ställer ut en garanti för lån till Ukraina för att landet ska kunna ha möjligheter att hantera sin ekonomi i det svåra läge man befinner sig i.
Den sista delen av förslaget handlar som sagt om att stärka den svenska vaccinberedskapen i Sverige.
Stödpaket 21 handlar om att ianspråkta 13 av de 40 miljarder kronor som finns avsatta för innevarande år inom ramen till Ukraina.
Herr talman! Världen har förändrats, och Sverige påverkas både direkt och indirekt av det som sker både i vårt närområde och en bit ifrån oss. Världen regionaliseras, och den regelbaserade världsordningen, som på många sätt har tjänat världen mycket väl under lång tid, fungerar inte längre. Vi har ett anfallskrig i Europa som har pågått i flera år, där våra vänner i Ukraina dag ut och dag in genomlever krigets alla fasor. De är helt beroende av stöd från Sverige, svenska folket och andra partnerländer.
Det handlar både om Ukrainas självklara rätt till sin egen frihet och självbestämmande över sin framtid och om svensk och europeisk säkerhet i bredare bemärkelse.
Att stötta Ukraina militärt och ekonomiskt bygger svensk säkerhet, herr talman. Vi rustar nu också upp det svenska försvaret i ett rasande tempo. Andra länder inom vår försvarsallians Nato gör likadant. Världen är sämre i dag än i går. Jag är glad att vi innan midsommar förra året kunde sluta en bred överenskommelse där åtta av åtta partier står bakom att snabbt rusta upp det svenska försvaret.
Sverige har unikt starka statsfinanser och låg statsskuld. Sverige är ett av de tio länder i världen som har högst kreditvärdighet. Den svenska ekonomin är urstark. Vi använder nu denna styrka för att rusta upp försvaret i Sverige och för att stötta Ukraina, både för att det är rätt och för att det bygger svensk säkerhet.
Herr talman! Jag vill i vanlig ordning rikta ett stort tack till alla partier i kammaren och i finansutskottet för gott samarbete med att få fram de olika stödpaketen och för att vi i bred enighet, så bred det går, ställer oss bakom dessa. Stödet från det svenska folket är också fortsatt stort, vilket är mycket glädjande.
Men, herr talman, jag oroas också av att den svenska politiska debatten har tagit den riktning den gjort de senaste veckorna och kanske månaderna. Om åtta av riksdagens åtta partier står bakom upprustningen av det svenska försvaret med lånade pengar och om åtta av åtta partier står bakom att stödja Ukraina med lånade pengar blir det lite märkligt, herr talman, om man sedan inte vill kännas vid resultatet: att vi lånar pengar för att göra de här sakerna. Jag tycker inte att det är hederligt.
Det regeringen gör, för att använda tekniskt språk, är att höja utgiftstaket för att kunna göra de två saker jag pratar om. Vi redovisar i dag finansiellt sparande inklusive och exklusive Ukraina och försvarsuppbyggnad, i enlighet med det ekonomiska ramverket och i enlighet med det som åtta av åtta partier är överens om.
Ni som lyssnar på debatten kanske inte alltid tycker att det är enkelt att förstå vad politiker och partier säger, men åtta av åtta partier står alltså bakom stödet till Ukraina, vilket är glädjande. Åtta av åtta partier står också bakom att rusta upp det svenska försvaret, och man står bakom att göra båda dessa saker med lånade pengar. Faktum är att oppositionen ville låna mer pengar både till stödet till Ukraina och till att rusta upp det svenska försvaret. Vi gjorde bra och breda överenskommelser kring dessa saker.
Då blir det inte hederligt, herr talman, när delar av oppositionen sedan använder överenskommelserna om att låna pengar till dessa saker för att bedriva kortsiktig politik och vinna politiska poäng genom att påstå att regeringen lånar pengar, trots att man varit med på de överenskommelser som till största delen är skälet till att detta görs.
Resultatet av stödet till Ukraina och försvarsuppgörelsen är alltså att Sverige kortsiktigt lånar pengar för att inte behöva göra nedskärningar i satsningar på Sverige. Styrkan i svensk ekonomi med en mycket låg statsskuld, en av de lägsta i världen, möjliggör detta. Sverige har en unik möjlighet att klara av detta.
Herr talman! Vi lever i en sämre värld i dag än i går. Det är tid för ansvar och samarbete. Sverige ska vara uthålligt i stödet till Ukraina så länge det krävs. Det handlar som sagt både om Ukrainas rätt till frihet och om svensk och europeisk säkerhet i stort.
Det är en styrka för svensk demokrati att vi kan göra breda överenskommelser i viktiga frågor som stödet till Ukraina och upprustningen av det svenska försvaret. Låt oss inte göra partipolitik av detta! Det är en vädjan här i kammaren, herr talman. Det är bättre om vi diskuterar om Sverige ska ha högre eller lägre skatter och andra viktiga inrikespolitiska frågor. Det finns många sådana som förtjänar debatt och diskussion. Låt oss prata om dem i stället för att försöka skapa konflikter som inte finns!
Med det, herr talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag och till fortsatt stöd till Ukraina. Slava Ukraini!
(Applåder)
Anf. 37 Ingela Nylund Watz (S)
Herr talman! Vårt stöd till Ukraina får inte vika en enda tum. Om Ukraina faller är också vårt fall mycket nära – i varje fall närmare än vi tror. Med denna visshet har vårt stöd för Ukraina och för det ofattbara mod det ukrainska folket visar varit helhjärtat, beslutsamt, långsiktigt och strategiskt.
Det är en obehaglig sanning att världen förändrats sedan Rysslands fullskaliga invasion inleddes i februari 2022. Under mer än fyra år har nu Ukrainas folk utkämpat kampen för sin frihet, för demokrati och för självständighet – men också för alla andra staters rätt att själva välja sin väg och sin framtid inom ramen för den regelbaserade världsordningen. Vi vägrar att acceptera en ordning där stormakterna i öst och väst delar upp världen i sina så kallade intressesfärer och kräver att andra länder underordnar sig detta. Därför får Ukraina inte förlora.
I det besvärliga världsläge vi nu befinner oss i känns det därför särskilt viktigt att vi i Europa står enade i kampen för Ukrainas sak. Vårt stöd kommer att behövas, uthålligt och för lång tid framöver.
Därför är det beklämmande att tvingas konstatera att den europeiska enigheten har sprickor. Ungerns och Slovakiens blockering av ett nytt långsiktigt låneavtal med Ukraina är en skamfläck för Europa. Utan detta lån riskerar Ukraina att få slut på likvida medel redan vid halvårsskiftet, vilket skulle äventyra hela den ukrainska statsapparaten. Detta får helt enkelt inte ske. EU:s övriga medlemsstater måste hitta en lösning som detroniserar Orbáns och Ficos agerande från Ungern och Slovakien.
Det är bra att vi i Sveriges riksdag varit helt eniga om alla de insatser som vi gjort för att stödja Ukraina. Så är det också i dag, när vi behandlar det 21:a stödpaketet med ett värde på 12,9 miljarder kronor som avräknas på den militära Ukrainaramen. I och med detta har Sverige bidragit med militärt stöd om cirka 103 miljarder kronor.
Det här stödpaketet handlar främst om att möta behovet av luftförsvar, långräckviddiga vapen och ammunition, men det handlar också om stöd för gemensamma innovationsprojekt och för att möta rysk desinformation.
Herr talman! Det är naturligtvis människorna i Ukraina som bär det tyngsta oket under Rysslands invasionskrig, särskilt barnen. Det är de över 10 miljoner människor som är i behov av humanitär hjälp, människor som nu genomlevt ytterligare en bister vinter med ständiga attacker mot energiförsörjningen och brist på el och värme. Det är alla de som håller ställningarna vid fronten och riskerar sina liv för sitt land, för oss och för de värderingar som den europeiska gemenskapen vilar på.
Herr talman! Under de drygt fyra år som kriget pågått har uppmärksamheten understundom skiftat mot andra kriser runt om i världen som Mellanöstern, Gaza och Sudan. Detta har skapat en viss rädsla hos Ukrainas befolkning – en rädsla att bli bortglömda och att stödet från omvärlden ska minska. Vi får inte spä på den rädslan. Trots att världen nu håller andan och står på randen till ett storkrig måste vi fortsätta att orka hålla fokus på Ukraina och dess befolkning. Vi får inte svika.
De kommer att behöva vårt stöd, länge och uthålligt. Det handlar helt enkelt om att Ukraina ska fungera. Skolorna ska kunna undervisa, sjukvården ska kunna bota och lindra och löner och pensioner ska kunna betalas ut. Den civila infrastrukturen ska återuppbyggas, och nya bostäder måste byggas till alla som förlorat sina hem under kriget.
Att stödja Ukraina långsiktigt är en investering i vår egen framtid som är värd de kostnader den för med sig. Visst påverkar det vår egen försvarsplanering något att stötta Ukraina, men vi försvårar också Rysslands möjligheter att hota sina grannar och därmed hota oss.
Herr talman! För oss socialdemokrater är det en självklarhet att stå upp för Ukraina och den ukrainska befolkningen. Vi står fast vid deras rätt till en fred som är hållbar och grundad i folkrätten och FN-stadgan. Vi står upp för Ukrainas suveränitet och territoriella integritet.
Den extra ändringsbudgeten innehåller också förslag om att säkerställa Sveriges vaccinberedskap vid influensaepidemier.
Vi stöder naturligtvis båda delarna av betänkandet.
Anf. 38 David Perez (SD)
Herr talman! Som vi redan har hört i dag debatterar vi extraändringsbudgeten som innehåller förslag till det 21:a militära stödpaketet till Ukraina. Samtidigt säkrar vi också vaccin och beredskap inför framtida influensapandemier i vårt land.
Det är glädjande att höra att det råder stor enighet i kammaren för att stödja Ukraina och Ukrainas sak. Det är ett land som kämpat för sin frihet och rätt att existera. Kriget är nu inne på sitt femte år.
Ukrainarna har visat stort mod och uthållighet, och de har fått utstå ett oerhört lidande i kriget. Därför måste Europa samlas för att få slut på kriget. Sverige tar ansvar, och partierna tar sitt ansvar. Stödet gör Ukrainas kamp lättare, men om övriga länder i Europa och i Europeiska unionen hade tagit sitt ansvar från dag ett hade kriget kanske varit över nu. I stället pekar man finger och utmålar Ukraina som ett problem, rent av ett hinder för fred. Det är beklagligt och skamfyllt.
För ett par veckor sedan hade jag möjligheten att på årsdagen för kriget delta på plats i Europaparlamentet för att se Europaparlamentariker debattera denna viktiga fråga. Jag satt tillsammans med en delegation från Ukraina – vuxna, ungdomar och barn som var på plats för att ta del av debatten.
Tyvärr var jag inte särskilt imponerad av vissa av inläggen, och det var sorgligt att se en mycket låg nivå i Europaparlamentet. Man pekade finger, och debatten kretsade framför allt kring de som motsatte sig det lån som nästan alla länder har enats om – det lån Ukraina behöver och bör få.
Herr talman! Sammanfattningsvis är det precis som Zelenskyj sa tidigare, nämligen att det här är ett krig som Ukraina inte har valt, men de strider för sin frihet och rätt att existera. Förhoppningsvis kan Europa enas och se till att det inte blir ett sjätte år för kriget. Med det yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet och därmed till propositionen.
Anf. 39 Martin Ådahl (C)
Herr talman! Det här är en oerhört viktig debatt, och jag vill understryka att det viktigaste med debatten är enigheten om att öka stödet till Ukraina. Sedan har vi olika ambitioner för att öka stödet ännu mer och ännu djupare. Men tyvärr, och det här är inte på grund av något vi själva har önskat, har frågan aktualiserats om hur narrativ från Ryssland numera sprids även i Sverige, trots alla år av brett stöd.
Herr talman! Vi har inte haft möjlighet att vända oss på något annat sätt till Sverigedemokraterna i frågan om Emilie Pilthammar i Jimmie Åkessons hemkommun Sölvesborg. Hon har gjort uttalanden på sin blogg om att Zelenskyj och Putin är som pest eller kolera. Skämtsamt kanske eller på allvar – jag vet inte vilket som är värst – har hon sagt att det hade varit lika bra om ryssarna hade tagit över.
Emilie Pilthammar har ångrat sig och tagit tillbaka vad hon sagt. Jag kan säga till ledamoten från Sverigedemokraterna att om detta hade skett i mitt parti Centerpartiet hade hon blivit utesluten med omedelbar verkan. Hon hade inte fått vara toppnamn i en kärnkommun, en skyltfönsterkommun, för vårt parti.
Jag vill ha ett ärligt svar från en representant i Sverigedemokraterna i en debatt som rör Ukraina om varför man inte reagerar hårdare mot den typen av absurt dåliga uttalanden från en ledande representant.
Anf. 40 Förste vice talman Kenneth G Forslund
Jag får påminna ledamoten om att ämnet för debatten är extra ändringsbudget för 2026 och stöd till Ukraina och vaccinberedskap. Vi är på en tunn linje, kan jag säga.
Anf. 41 David Perez (SD)
Herr talman! Jag vet inte om jag kan tacka Martin Ådahl för frågan därför att jag tycker att frågan redan är utredd. Jag beklagar att man försöker göra plakatpolitik av en sådan sak, som dessutom redan har debatterats tillräckligt i medierna – i tidningarna och i nyheterna.
Jag kan inte på något sätt förklara eller ställa mig bakom vad Emilie har sagt. Jag ställer mig snarare bakom det som medlemsutskottets ordförande Magnus Olsson har sagt, nämligen att den sortens uttalanden inte hör hemma i vårt parti. Det är den debatt som har förts från oss.
Medlemsutskottet har fattat ett beslut, och vi som parti ställer oss bakom det.
Anf. 42 Martin Ådahl (C)
Herr talman! På ett sätt uppskattar jag att ledamoten David Perez tar avstånd från uttalandena. Det är en viss trygghet i det hela, men det är inte tryggt att man i en av sina mest centrala kommuner behåller en person som har torgfört, som ledamoten från SD själv påpekar, helt fruktansvärda uttalanden om kriget i Ukraina. Jag förstår inte hur en person som har en så helt skev syn på kampen för frihet i Europa och i Ukraina kan få stå som toppkandidat i en skyltfönsterkommun, Jimmie Åkessons egen hemkommun faktiskt, för Sverigedemokraterna. Det skapar i den starka enigheten vi vill ha för det 21:a paketet till stöd för Ukraina en stor oro för vad som egentligen försiggår i korridorerna när man inte tittar, eller när man ibland tittar på en blogg, när det gäller synen på Ukraina, synen på Putins terrorregim i Ryssland och synen på den stora kampen för frihet och demokrati i Europa.
Anf. 43 David Perez (SD)
Herr talman! Återigen är det bara att beklaga att vi reducerar debattnivån i kammaren till att handla om en kommunpolitiker. Det hör inte hemma här.
Jag understryker att Sverigedemokraterna har varit extremt tydliga med att vi står enade bakom stödet till Ukraina, och vi står enade bakom kampen som Ukrainas folk för. Jag känner personer som har stridit i Ukraina, som till viss del har fått men för livet på grund av detta. Jag kan inte säga mer än att jag tackar dem för deras kamp där.
(Applåder)
(MARTIN ÅDAHL (C): Det gör vi båda.)
Anf. 44 Lotta Johnsson Fornarve (V)
Herr talman! Det är nu i dagarna fyra år sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och det fruktansvärda kriget inleddes. Den dagen förändrades allt för Ukraina som land och för den ukrainska befolkningen – och för resten av världen.
Kriget i Ukraina har gjort om svensk försvarspolitik i grunden och har fått många av oss att omvärdera väldigt mycket, som politiker och som människor. Sedan den fullskaliga invasionen har svensk försvarspolitik, genom många timmars diskussioner i Försvarsberedningen och mellan regering och opposition, nått en enighet som nog ingen trodde var möjlig.
Rysslands invasion, ockupation och krig är såklart fullständigt oacceptabelt. Det strider mot folkrätten och måste fortsätta fördömas med de starkaste ord samtidigt som vi i handling stöder Ukraina på många olika sätt. Angreppet är en kränkning av Ukrainas territoriella integritet och suveränitet och innebär ett stort mänskligt lidande för den ukrainska befolkningen.
Stödet till Ukraina och de ekonomiska sanktionerna måste fortsätta och utökas, inklusive att bekämpa den ryska skuggflottan i Östersjön som även innebär en stor risk för miljökatastrofer. Världens länder måste sluta köpa den ryska oljan och gasen, som transporteras på undermåliga fartyg och som i praktiken finansierar kriget. Ryssland ska inte heller tillåtas delta i internationella tävlingar eller arrangemang. Det går inte att tävla, fira och festa med en imperialistisk invasions- och ockupationsstat.
Herr talman! Trumps nya mandatperiod i Washington har inneburit minskat amerikanskt stöd till Ukraina, och Trump har stärkt sin egen relation till Ryssland. Det är mycket allvarligt och oroväckande. Trumps uttalanden har pekat på att han är villig att låta Ryssland vinna kriget genom att låta dem få behålla den mark de har invaderat. I samma andetag vill han ta över Grönland och Kanada.
Alla demokratiska länder måste samlas i stödet till Ukraina och motståndet mot den ryska invasionen. Ryssland får inte tillåtas vinna kriget eller belönas för den invasion och ockupation som de är ansvariga för.
Ryssland och USA verkar nu hålla på att dela upp Ukraina mellan sig. Det är som om vi återigen ser stormakter sitta vid en karta med linjaler och dela upp mark, naturresurser och makt över befolkningen. Det är självklart helt oacceptabelt. Ingenting får diskuteras eller beslutas över ukrainarnas huvuden.
Ukraina behöver fred, men freden måste vara rättvis och hållbar. Ukraina ska inte tvingas lämna över vare sig makt eller mark till ockupanten Ryssland. Det är endast ukrainarna själva, inte Trump eller Putin, som ska bestämma över sin egen och sitt lands framtid.
Om USA skulle ge Ryssland en seger i Ukraina vore det förödande, inte bara för Ukraina och dess befolkning utan även för Rysslands grannländer och hela Europa. Putin stannar inte vid Ukraina. Hans imperialism kommer att fortsätta.
Herr talman! Putins Ryssland är ett hot, inte bara mot grannländerna utan även mot alla de ryska invånare som motsätter sig styret eller som inte passar in i det samhälle som Putin vill bygga. För ryska mänskliga rättighetsaktivister, hbtqi-personer, feminister, urfolksföreträdare, miljörörelsen och den politiska oppositionen innebär den egna regimen ett dagligt hot om våld, repressalier och även mord.
Det är ett imperialistiskt Ryssland som krigar mot Ukraina. Vårt stöd till Ukraina är humanitärt, ekonomiskt, diplomatiskt samt militärt. Det militära stödet med vapen, ammunition, fordon och utbildning till Ukraina krävs för att Rysslands krig inte ska lyckas. Att kunna försvara sina gränser och sin befolkning är grundläggande för att Ukraina i framtiden ska kunna bygga upp och stärka sin demokrati och välfärd för befolkningen.
Herr talman! Sveriges stöd till Ukraina är och måste vara brett och långsiktigt. Tusentals av de miljoner människor som tvingats fly från Ukraina har tagit sig till Sverige. De kämpar för att klara sig i ett nytt land, med all den osäkerhet det innebär när familj och vänner är kvar i Ukraina.
De ukrainska flyktingarnas ekonomiska situation i Sverige är också mycket allvarlig. De och många andra flyktingar har mycket liten ekonomisk ersättning att leva på varje dag. Vänsterpartiet har många gånger krävt att regeringen ska höja ersättningen för att göra vardagen mer dräglig för flyktingar. När kriget är slut ska Sverige vara en aktiv part i återuppbyggnaden av Ukraina, utifrån den inriktning den ukrainska befolkningen vill se.
Herr talman! Världen är tyvärr inte så fredlig som vi önskar. Det är uppenbart. Runt om i världen pågår krig och konflikter. Människor flyr för sina liv, diktatorer härjar och människor lever i förtryck. Krig är det värsta som finns och leder alltid till många dödsoffer, sönderslagna familjer, stor förödelse med städer och infrastruktur som bombas sönder, minor i mark och vatten, många flyktingar och generationer av barn som växer upp med konsekvenserna, sorgen och minnena.
Det är otroligt viktigt att Sverige är en stark röst i världen för fred, frihet, demokrati, mänskliga rättigheter och jämlikhet. Det perspektivet får vi inte tappa bort.
Kriget i Ukraina har pågått i över fyra år. Vänsterpartiet står bakom det humanitära, ekonomiska och militära stöd som Sverige skickar till Ukraina och fördömer kraftfullt den ryska invasionen och ockupationen.
Jag yrkar därmed bifall till förslaget om ökat stöd till Ukraina i sin helhet.
Anf. 45 Martin Ådahl (C)
Herr talman! Jag tror att det jag kommer att inleda med är relevant för diskussionen.
För fyra dagar sedan bombade Vladimir Putin ett helt vanligt lägenhetshus i Charkiv. En 65-årig dam, en 40-årig man och en 13-årig flicka dog i attacken, en helt vanlig vardag. De dog efter att de hade upplevt kylan och mörkret under den här stränga vintern i Ukraina. I såväl Kiev som Charkiv och på många andra ställen har folk suttit i mörker och kyla eftersom Putin också bombar energikällor för att slå ut elektriciteten.
I Putins terrorkrig mot friheten i Europa finns ingen paus, ingen vardag att falla tillbaka på. Det gäller även oss, i tryggheten här i Sverige. Detta är det 21:a paketet med stöd till Ukraina. Det är fullt av många bra saker. På det fjärde året av Ukrainas existentiella krig för demokratin och friheten i Europa stöder vi fullt och fast detta paket.
Men det är också vår plikt att peka ut att det på inga sätt räcker. Ukraina gör varje dag allt som kan göras i form av hjältemod – det har nämnts här tidigare – men också uppfinningsrikedom och uppoffrande, faktiskt ofta till sista kvinna och sista man. Även om Centerpartiet, liksom de övriga sju partierna, står fullt och fast bakom den nuvarande politiken om ökat stöd är det vår plikt att säga att Sverige faktiskt inte gör allt vi kan.
Vår roll är inte att själva slåss på fronten mot tyranniet som hotar hela vår kontinent. Vår roll är att öka resurserna. Trump har skamligt dragit ned på och i viss mån dragit sig ur stödet till Ukraina och försöker på olika sätt, som nämnts, tvinga fram en fred på Putins villkor.
Freden måste naturligtvis ske på Ukrainas villkor, på demokratins och försvararens villkor. Det får vi aldrig glömma, hur absurd världen än blir. Den får inte ske på diktaturens och anfallarens villkor. Den måste ske med Ukraina, såklart, men även med Europa i rummet.
Vår historiska utmaning just nu i Europa och i Sverige är att få fram resurserna så att Ukraina kan – jag säger det – vinna. Det handlar om pengarna, vapnen och Jas 39 Gripen, som vi hoppas ska finnas på plats i Ukraina snarast möjligt. Vi måste stoppa resurserna till Putin, stoppa den mörka skuggflottan av knappt sjövärdiga skepp som hemsöker Östersjön, något som påverkar inte bara Ukraina utan även miljön. Den måste stoppas med alla ekonomiska medel, så att ingen falsk flagg släpps fram, varken i OS eller på svenskt och europeiskt fritt territorialvatten. Ingen hamn ska ta emot de här skeppen utom för att beslagta dem.
Alla tillgångar som Ryssland stuvat undan i väst måste nu tas, inte minst centralbankstillgångarna. Vi måste nu göra allt för att de i Europa som vill och kan belånar de tillgångarna, som borde tillhöra Ukraina efter det krig som Ryssland startat och med tanke på den skuld om hundratals, kanske tusentals, miljarder som Putin åsamkat dem. Vi får inte vika oss för varken Viktor Orbán, hur länge han nu sitter kvar, eller Fico i Slovakien.
Då är det inte läge för oss i Sverige att slå oss för bröstet, hur mycket vi än har gjort. I stället är det tid att göra det som historien kräver av oss: ta en liten del av statskassan och ge till Ukrainas försvar och ekonomi. Eftersom det här har tagits upp i debatten vill jag vara noga med att påpeka att vi har enats om att detta ska ligga utanför de vanliga statsfinanserna, precis som det här kriget ligger utanför all rim och reson i vår tid och i historien. Ingen investering lönar sig mer – moraliskt, såklart, men också säkerhetsmässigt och därmed även ekonomiskt.
Trots det fantastiska sätt som Ukraina försvarar sig på, med allt hjältemod vid fronten och uppoffringar bortom vad vi i modern tid kan föreställa oss i Europa, och trots att de på ett fantastiskt sätt håller igång ekonomin, även när den saboteras dag efter dag, och till och med sin export behöver de, som nämnts tidigare, hundratals miljarder kronor i år – inte bara de belopp som vi belånar på de ryska undanstuvade pengarna utan faktiskt pengar därutöver.
Ryssland är på fallrepet, men tyvärr faller diktaturen långsamt. Putin offrar sina medborgares liv, sin nations själ och sin ekonomi, och det sker steg för steg. Därför måste vi steg för steg öka våra resurser tills Ukraina vinner.
Vi har alla en illusion av att allt avgörs i början av ett krig. Och visst var det fantastiskt när de ukrainska förbanden försvarade flygplatsen i Kiev och stoppade Putins planer. Det var kanske bara några hundra man som avgjorde de första dagarna. Men det är i slutet allt avgörs, och vi är inte ens i närheten av slutet.
Ukraina måste hålla ut, men vi kan inte bara hålla ut. Vi måste öka, öka, öka – tills vi fördubblar hjälpen. Vi får inte släppa den hand vi håller i medan den hänger över avgrunden och utkämpar sin strid mot det som bor där i avgrunden. Vi måste fatta den handen med kraft och dra den uppåt tills Ukraina får överhanden.
Europas frihet står på spel. Hundratusentals liv står på spel. I kronor och ören har vi – så att man har detta klart för sig – hittills givit ungefär 2 procent av vår bnp. Vi kan diskutera om det är mer eller mindre. Det är jättemycket, men över fyra år är det inte tillräckligt. Det räcker inte med en halv procent – vi måste åtminstone fördubbla hjälpen till 1 procent av det vi har i Sverige. Det handlar om en liten del av vår statskassa för att göra stora saker och, framför allt, leda Europa och Norden framåt i detta. Stödet måste fördubblas. Som sagt var: Ukraina kanske behöver 300 miljarder utöver de undanstuvade pengarna.
Jag minns blicken i ögonen på de personer som många av oss i finansutskottet träffade i Borodjanka utanför Kiev, en av de orter som i början av kriget blev allra värst utsatta. Ryssland åkte in och bombade och sköt i 360 grader omkring sig, på vanliga civila – som ren hämnd. Man skulle kunna tänka sig att deras blickar uttryckte sorg och att de hade offrat sig, och det gjorde de. Men vi minns alla att de blickarna också uttryckte en oerhörd beslutsamhet. Ondskan skulle inte få segra. Aldrig skulle de ge med sig.
De bad oss om samma blick tillbaka. Aldrig ger vi upp. Vi backar er hela vägen – inte bara tills det är över utan hela vägen till dess att vi vinner. Då, vänner, måste vi som nation – faktiskt som ledande nation i norra Europa i den här frågan – öka, öka, öka stödet. Till att börja med måste vi, just i denna sena timme, fördubbla det.
Anf. 46 Hans Eklind (KD)
Herr talman! Jag tror inte att jag var ensam om att i går morse läsa om hur ryska styrkor under ett enda dygn genomfört 651 attacker mot 36 bosättningar i regionen Zaporizjzja, bland annat 359 olika typer av drönarattacker och 265 artilleriattacker.
Även om jag besökte Ukraina och Kiev för mindre än två år sedan, 2024, tänkte jag på min vän, kristdemokraten Magnus Jacobsson, som levererat två brandbilar från det svenska civilsamhället just till regionen Zaporizjzja. Jag nämner detta mot bakgrund av att vi i dag beslutar om en extra ändringsbudget med stöd till Ukraina. I det paket som vi ska besluta om i dag ingår att öka anslaget till länsstyrelserna med 3 miljoner kronor, bland annat för att Västernorrland och Värmland ska stödja, utveckla och återuppbygga provinsen Zaporizjzja.
Händelseutvecklingen visar, tänker jag, med all skoningslös tydlighet att vi behöver göra hjälpinsatser, även om jag kan tycka att det är lite obehagligt att de här attackerna sker just nu, när vi satsar på detta. Men sådant är kriget. Det är obehagligt, och det är skoningslöst.
Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut.
Herr talman! Vi behöver kanske inte orda så mycket i dag om det geopolitiska läget i världen. Det är osäkert och påverkar i princip allting. Inte minst har förändringarna i världen lett till att vi faktiskt tar ett mycket större ansvar för vår egen säkerhet men också för Europas säkerhet. Att stödja Ukraina är en del av detta. Regeringen har därför under de kommande två åren avsatt 80 miljarder kronor för Ukrainastödet.
Med dagens beslut stärker vi Ukrainas försvarsförmåga bland annat genom att skänka försvarsmateriel i form av granatgevär med ammunition. Här finns också den satsning riktad till länsstyrelserna som jag nämnde för att bistå regionen Zaporizjzja. Här finns också ett beslut om att ställa ut garantier för att möjliggöra ett lån från IBRD, Internationella banken för återuppbyggnad och utveckling. Syftet är att åtgärda Ukrainas akuta behov av likvida medel. I propositionen finns också ett förslag om att säkerställa Sveriges vaccinberedskap vid influensaepidemier.
Herr talman! Vi går nu alltså in på det femte året sedan Ryssland invaderade Ukraina den 24 februari 2022. Sverige har, tillsammans med andra länder i EU, försökt ge Ukraina det stöd som krävs för att de ska vinna kriget. Stödet ges militärt men också politiskt, diplomatiskt och återuppbyggnadsmässigt. Det görs en rad olika saker.
Även i dag fattar vi här i Sveriges riksdag ett beslut om stöd till Ukraina, och vi gör det med enhällighet. Detta tycker jag är viktigt, för det understryker att Sverige inte viker en millimeter från vår hållning att inte tveka att stödja de ukrainska kvinnor och män som med livet som insats försvarar sitt territorium och sitt lands existens. Slava Ukraini!
(Applåder)
Anf. 47 Janine Alm Ericson (MP)
Herr talman! Jag trodde kanske också att denna debatt skulle handla om hur den här kammaren ändå är väldigt enig i sitt stöd till Ukraina, på kort och lång sikt och militärt och på andra sätt. I stället väljer den moderata riksdagsledamoten att ta upp en inrikespolitisk budgetdebatt. Jag är förvånad men vill ändå kort vara tydlig på några punkter.
Vi i Miljöpartiet kritiserar inte att vi tillsammans har valt att låna upp pengar för att kunna stötta Ukraina. Vi har inte heller varit kritiska till överenskommelsen om att vi ska låna till det svenska försvaret – för det har vi ju en överenskommelse om. Däremot är det ingen hemlighet att vi hellre hade sett en beredskapsskatt som skulle göra det möjligt att börja betala av direkt så att vi inte skjuter dessa utgifter på framtiden. Det vi kritiserar i regeringens ekonomiska politik när det gäller detta är att man väljer att sänka skatten allra mest för rika, vilket bidrar till att Sverige får en högre låneskuld.
Men den debatten ska vi kanske hänvisa till ett annat forum, för jag tror att vi tjänar på att visa enighet i stödet till Ukraina och det som finns i det här betänkandet och i förslaget från regeringen.
Herr talman! I över fyra år har Ukraina nu försvarat sin frihet, sin demokrati och sin territoriella integritet mot Rysslands brutala anfallskrig. Som vi så många gånger har konstaterat i denna kammare försvarar Ukraina inte bara sitt eget land utan också den europeiska säkerhetsordningen, principen att gränser inte ska flyttas med våld och demokratiska länders rätt att välja sin egen framtid. Det är därför stödet till Ukraina är så viktigt och måste fortsätta.
Ändringsbudgeten som vi pratar om i dag innebär extra stöd. Det handlar om bemyndigande att skänka försvarsmateriel, bland annat granatgevär med ammunition, om möjlighet att ersätta det som skänks, så att Sveriges egen förmåga inte försvagas, om att stödja Ukraina genom teknik och kompetens och om en garanti för lån. Det är viktiga åtgärder. Vi i Miljöpartiet står bakom att Sverige fortsätter att stötta Ukraina militärt, ekonomiskt och politiskt.
Det finns ett totalt stöd i Sveriges riksdag för Ukraina. Det är bra, för signalen till Kreml måste vara väldigt tydlig: Vi kommer inte att tröttna. Vi kommer inte att vända bort blicken. Stödet till Ukraina handlar om frihet, demokrati och internationell rätt.
Men när vi pratar om Ukraina finns också en annan dimension. Skuggflottan har varit uppe i diskussionen, och det är väldigt bra att vi pratar om den. Men då handlar det också om energin.
Rysslands ekonomi är i hög grad byggd på export av olja och gas. Under många år har Europas beroende av fossil energi bidragit till att fylla den ryska statskassan. Det är pengar som i förlängningen naturligtvis också har kunnat finansiera militär upprustning och aggression.
Detta betyder att vår energipolitik också är säkerhetspolitik. Varje gång vi minskar vårt beroende av fossil energi minskar vi också de ekonomiska resurser som auktoritära regimer kan använda för att hota sina grannar, och varje gång vi ställer om till förnybar energi stärker vi i stället vår egen säkerhet.
Det finns många bakåtsträvare som gärna spelar fossilbolagen i händerna, men den som har allra mest att tjäna på det är Putin. Den energi han fortfarande säljer till Europa finansierar hans olagliga krig i Ukraina. Han tjänar på vårt fossilberoende. Därför måste vi göra allt vi kan för att bryta det.
Klimatpolitik är energipolitik och också säkerhetspolitik. Det är inte bara avgörande för planetens överlevnad på sikt, utan det är också avgörande för Europas säkerhet. När vi bygger ut vindkraft och solenergi och ökar energieffektiviseringen minskar vi inte bara utsläppen, utan vi minskar också möjligheten för auktoritära regimer att använda energi som ett geopolitiskt vapen. Det är en viktig lärdom av Putins krig. Det blir också tydligt i USA:s och Israels anfall av Iran.
Men förutom att stödet till Ukraina måste vara brett måste det också vara långsiktigt. Vi har ju tillsammans beslutat om en flerårig ram för det militära stödet till Ukraina på över 140 miljarder kronor. Det är en viktig signal. Men lika viktigt är att Europa fortsätter att stärka sitt gemensamma stöd. För kriget i Ukraina är ju inte bara regionalt – det är ett test för hela den internationella världsordningen.
Om Ryssland skulle lyckas med sin aggression skulle det skicka en farlig signal till andra auktoritära ledare i världen. Kanske har det redan gjort det. Men samtidigt måste vi komma ihåg att stödet till Ukraina inte bara handlar om militär. Det handlar om den ukrainska ekonomin, som måste hållas igång. Det handlar om att reparera energiinfrastruktur som har bombats sönder och om att stödja samhällsfunktioner som sjukvård, elförsörjning och vatten. Det handlar om att främja demokratiutveckling, jämställdhet och ett starkt civilsamhälle.
Det handlar också, redan nu, om att lägga grunden till Ukrainas återuppbyggnad. Det kommer, tillsammans med klimatomställningen, att vara en av Europas största gemensamma uppgifter under de kommande decennierna.
Det ukrainska folket visar i dag ett mod som är svårt att föreställa sig. Det är människor som går till jobbet trots flyglarm. Det är barn som går i skolan trots kriget och soldater som försvarar sitt land mot en betydligt större angripare. Det minsta vi kan göra är att visa att vi väldigt fast står vid deras sida.
Miljöpartiet står bakom detta, och vi kommer att fortsätta göra det så länge det behövs. Slava Ukraini!
Anf. 48 Cecilia Rönn (L)
Herr talman! Vi behandlar i dag finansutskottets betänkande om extra ändringsbudgetstöd till Ukraina och till vaccinberedskap. Jag står självklart bakom utskottets förslag.
Det här är ett betänkande som på många sätt säger något viktigt om vår tid. Det handlar om att försvara frihet mot våld, demokrati mot diktatur och öppenhet mot imperialism. Det handlar också om statens mest grundläggande ansvar: att skydda människors liv, frihet och trygghet.
För Liberalerna är utgångspunkten tydlig: Ukrainas kamp är inte bara Ukrainas. Den är också Europas kamp. När ett land med vapenmakt försöker krossa en annan nations självständighet prövas inte bara gränsen utan också principen. Då prövas den regelbaserade världsordningen och om den betyder något i praktiken. Då prövas om fria länder står upp för varandra när det verkligen gäller. Och Sverige tvekar inte. Sverige bidrar. Sverige är en pålitlig partner till Ukraina.
Förslaget i betänkandet innebär bland annat att regeringen får bemyndigande att skänka granatgevär med ammunition till Ukraina, att Sverige ställer ut en garanti för lån från Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken och att anslag justeras för ytterligare stöd till Ukrainas totalförsvar och civila motståndskraft. Samtidigt stärker vi i Sverige vår vaccinberedskap inför framtida influensapandemier.
Det kontinuerliga stöd som Sverige ger till Ukraina är avgörande. Det är viktigt att vi står vid Ukrainas sida så länge det behövs. Det behövs konkret styrka här och nu. Det handlar om faktisk försvarsförmåga. Det handlar om att ge Ukraina bättre möjlighet att skydda sitt territorium, sin befolkning och sin självständighet.
Friheten försvaras också genom starka institutioner, fungerande samhällen och ekonomisk uthållighet. Därför är det viktigt att Sverige också bidrar till Ukrainas civila försvar, till kunskapsöverföring, till psykologiskt försvar och till krisberedskap.
Herr talman! Det är också viktigt att sätta detta i ett större sammanhang. Sverige har sedan februari 2022, när Ryssland gjorde sin olagliga fullskaliga invasion av Ukraina, bidragit med motsvarande cirka 128 miljarder i olika insatser för att stötta Ukraina. Av detta utgör det militära stödet omkring 103 miljarder. Det är viktigt att säga detta, för det visar på både allvaret och uthålligheten i Sveriges engagemang för att stötta Ukraina.
För Liberalerna är detta kontinuerliga och uthålliga stöd självklart. Vi vet vad som står på spel. Om Ryssland tillåts vinna genom brutalitet blir Europa farligare. Om Ukraina håller stånd försvaras också vår säkerhet. Därför är stödet till Ukraina inte välgörenhet. Det är solidaritet, och det är till för att hålla Europa säkrare.
Vi gör detta för Ukrainas frihet, vi gör det för Europas säkerhet och vi gör det därför att vi i det fria samhället måste försvara varandra när det gäller allra mest.
(Applåder)
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 21.)
Beslut, Genomförd
Protokoll med beslut
- Protokoll 2025/26:87 Onsdagen den 11 marsProtokoll 2025/26:87
Riksdagsskrivelser
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Extra ändringsbudget för 2026 - Stöd till Ukraina och vaccinberedskap
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Utgiftsområde 1 Rikets styrelseRiksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 5:1 Länsstyrelserna m.m. inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse.Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:143 punkt 1.Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltningRiksdagen
a) godkänner avtalet med Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken om en garanti för bankens lån till Ukraina,
b) bemyndigar regeringen att under 2026 ställa ut en statlig garanti till Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken som, inklusive tidigare utfärdade garantier, uppgår till högst 280 700 000 euro plus ränta för bankens lån till Ukraina.Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:143 punkterna 2 och 3.Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskapRiksdagen
c) godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap,
d) bemyndigar regeringen att under 2026 för anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap besluta att skänka försvarsmateriel till Ukraina i form av granatgevär med ammunition, som kan avvaras av Försvarsmakten under en begränsad tid, till ett värde om högst 600 640 000 kronor.Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:143 punkterna 4 och 5.Ändrade ramar och ändrade anslagRiksdagen godkänner ändrade ramar för utgiftsområden och anvisar ändrade anslag enligt regeringens förslag.Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:143 punkt 6.Ändrade beställningsbemyndigandenRiksdagen bemyndigar regeringen att ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som regeringen föreslår.Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:143 punkt 7.
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.