Arbetsmarknad och arbetslöshetsförsäkringen

Betänkande 2018/19:AU6

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
27 mars 2019

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

Beslut

Nej till motioner om arbetsmarknadsfrågor och arbetslöshetsförsäkringen (AU6)

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2018 om arbetsmarknadsfrågor och arbetslöshetsförsäkringen. Motionerna handlar exempelvis om framtidens arbetsmarknad och kompetensutveckling. Andra områden är Arbetsförmedlingen, arbetsmarknadspolitiska program och insatser samt arbetslöshetsförsäkringen.

Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp.

Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Utskottets förslag till beslut
Avslag på motionerna.

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 49

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2019-02-07
Justering: 2019-03-14
Trycklov: 2019-03-22
Reservationer: 20
Betänkande 2018/19:AU6

Alla beredningar i utskottet

2019-02-07

Nej till motioner om arbetsmarknadsfrågor och arbetslöshetsförsäkringen (AU6)

Arbetsmarknadsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner från den allmänna motionstiden 2018 om arbetsmarknadsfrågor och arbetslöshetsförsäkringen. Motionerna handlar exempelvis om framtidens arbetsmarknad och kompetensutveckling. Andra områden är Arbetsförmedlingen, arbetsmarknadspolitiska program och insatser samt arbetslöshetsförsäkringen.

Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2019-03-26
Debatt i kammaren: 2019-03-27
Stillbild från Debatt om förslag 2018/19:AU6, Arbetsmarknad och arbetslöshetsförsäkringen

Debatt om förslag 2018/19:AU6

Webb-tv: Arbetsmarknad och arbetslöshetsförsäkringen

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 30 Hanif Bali (M)

Herr talman! I dag ska vi diskutera AU6 Arbetsmarknad och arbetslöshetsförsäkringen. Vi i Moderaterna står självklart bakom våra reservationer. Men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservationerna 6 och 18.

Vi anser att situationen på den svenska arbetsmarknaden i dag är oroväckande och att det behövs reformer för att få till stånd en fungerande matchningsfunktion som på ett effektivt sätt kan föra samman arbetssökande och arbetsgivare. Att "matchning" i denna digitala ålder kostar så mycket som det gör via Arbetsförmedlingen är inte försvarbart.

Att det i dag går åt så mycket pengar för att finansiera funktioner på Arbetsförmedlingen som är bättre lämpade för ett automatiserat formulär på internet är oförsvarbart. Dessa pengar hade kunnat användas till att finansiera välfärden, till skattesänkningar och till bättre utbildningsmöjligheter för arbetslösa.

En inriktning mot en reformerad arbetsmarknadspolitik kommer också till uttryck i det gemensamma budgetförslag för 2019 för utgiftsområde 14 som Moderaterna och Kristdemokraterna lämnade under hösten. Jag noterar att Liberalerna och Centern lämnat walkover i arbetsmarknadspolitiken med fromma förhoppningar om januariskissens löften.

Det förslag som vi hade lagt fram fick stöd i riksdagens kammare. Det byggde till stor del på att vi anser att Arbetsförmedlingen bör läggas ned till förmån för en struktur där andra aktörer på arbetsmarknaden spelar en betydligt större roll. Vi vill se ett mer renodlat system där en statlig myndighet har ansvar för bland annat kontroll, uppföljning och bedömning av den arbetssökandes behov, samtidigt som matchningsfunktionen öppnas för ett begränsat antal fristående aktörer.

Vi vill ha en nationell digital plattform, där man som medborgare får stöd och hjälp med att hitta och matchas till studier och jobb och kan få rådgivning och vägledning. I dagsläget är det väldigt svårt att som medborgare veta vad som efterfrågas på arbetsmarknaden och vilka chanser man har att utbilda sig till det som efterfrågas, men också vart man ska söka sig för att kunna göra det.

För exempelvis en nyanländ i Sverige som ska utbilda sig till undersköterska handlar det om kontakter med tre fyra fem myndigheter och tre olika utbildningsinstitutioner. Samtidigt måste man också själv känna till att det finns en efterfrågan på arbetsmarknaden. Dessutom måste man själv ansöka och vara pådrivande för att kunna ta del av utbildningen. Det är såklart en ganska orimlig uppgift för människor som knappt förstår hur det svenska systemet fungerar.

Jag noterar i detta betänkande att det finns en bred enighet i riksdagen om behovet av produktivitetshöjande möjligheter som vidareutbildning men att vi på grund av partipolitiska schismer inte lyckas skriva ihop oss. Det är väldigt tråkigt. Jag tror att vi alla är väl medvetna om att den svenska välfärden är uppbyggd kring att vi har hög produktivitet och att väl utbildad, produktiv och kompetent arbetskraft är det som bär upp vår ekonomi.

Det är också uppenbart att det är nyanlända asylmigranter och deras anhöriga som kommer att vara den stora bördan på arbetsmarknadssystemen framöver, men inte bara de utan även de som har kommit för länge sedan och hamnat efter.

Nyligen släpptes en rapport som visade på uppdelningen på arbetsmarknaden. Uppdelningen verkar vara etnisk, men när man skrapar lite på ytan är det uppenbart att den är kompetensmässig. Människor från länder med högt HDI etableras bra på svensk arbetsmarknad. Individer med hög humankompetens etableras väldigt bra på svensk arbetsmarknad. Faktum är att man inte ens kan uppmäta skillnader mellan inrikes och utrikes födda om de presterar lika bra i kunskapsprov.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetslöshetsförsäk-ringen

Detta är i grund och botten väldigt goda nyheter för svensk arbetsmarknad. Det betyder att vi är meritokratiska. Vi bedömer individer, och diskrimineringen är inte av sådan omfattning att det påverkar människors sysselsättning. Det är jättebra nyheter.

Men det finns också en väldigt ledsam nyhet i detta sammanhang, nämligen att en väldigt stor andel av nyanlända har så pass låg kompetens att de inte är kompatibla på svensk arbetsmarknad. Detta måste man göra något åt.

Denna grupp av människor som har kommit har ett stort utbildningsbehov; det kommer vi inte ifrån. Detta - att lära människor att räkna, skriva och läsa - är en kompetens som inte främst ligger hos Arbetsförmedlingen. Det är inget som kan lösas genom tillfälliga arbetsmarknadsutbildningar, utan det är något som främst ligger hos kommunerna.

Faktum är att vi har en historia av svensk vuxenutbildning. Vi hade en gång i tiden i Sverige stora grupper människor från landsbygden som flyttade in till städerna. De hade låg utbildning och svårt att hitta försörjning. Det var så kommunernas utbildningsprogram och vuxenutbildning växte fram.

Det är viktigt att vi får en minskad migration av asylsökande och deras anhöriga till Sverige då redan överbelastade system måste få en chans att ge märkbar effekt. Var ska vi få alla yrkeskunniga lärare ifrån, och hur ska utbildningssystemen kunna expandera så snabbt om det konstant fylls på med nya grupper som har allt svårare att etablera sig på arbetsmarknaden?

Jag noterar att det även finns idéer om att sänka löner. Men hur mycket kan man sänka lönerna? Det finns en gräns under vilken människor lever i arbetande fattigdom, och de sociala problemen med detta leder till slitningar i samhället som inte går ihop. Även här finns en gräns, och då går det inte att låtsas som att det inte finns någon gräns för migrationen.

Hälften av alla utrikesfödda presterar när det gäller svenska, matematik och digital problemlösning i paritet med de 10 procenten sämst presterande inrikesfödda, och 50 procent av invandrarna konkurrerar med de lägsta 10 procenten inrikesfödda. Vidare presterar 25 procent av utrikesfödda på nivåer som inte ens kan uppmätas bland inrikesfödda, det vill säga under den lägsta percentilen. Hur ska man få dessa 25 procent i arbete?

Kompetens är inte en objektiv term. Ordet kommer från engelskans "compete"; det handlar alltså om att konkurrera med andra. Hur ska du kunna konkurrera med andra när 25 procent presterar på en nivå under de lägsta procenten inrikesfödda? Det finns inga låglönejobb i världen som kan lösa detta.

Vi anser att regeringen bör ta initiativ till att kommunerna ska ta över huvudansvaret för personer som varit arbetslösa i mer än tre år. De har då förmodligen väldigt stora utbildningsbehov, och det är hos kommunerna utbildningskapaciteten finns.

När det gäller subventionerade anställningar kan det vara ett rimligt verktyg i vissa fall. Det är dock viktigt att de har låg undanträngningsgrad, att de inte är byråkratiskt tungrodda och att de fyller sin funktion när det gäller att hjälpa individer in på arbetsmarknaden, snarare än att subventionera dysfunktionella affärsmodeller.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetslöshetsförsäk-ringen

Därför bör det som huvudregel finnas en gräns för hur stor andel av de anställda hos en och samma arbetsgivare som får ha en subventionerad anställning. Vidare bör nystartsjobben inte kvalificera för rätt till arbetslöshetsförsäkring. På så sätt kan man undvika att nystartsjobben används som ett för staten kostsamt sätt att få människor att uppfylla ett arbetsvillkor i arbetslöshetsförsäkringen så att det som kallas för a-kassesnurror skapas.

Jag noterar att Sverigedemokraterna vill ha en obligatorisk, skattefinansierad och allmän arbetslöshetsförsäkring - en idé som tidigare cirkulerade inom regeringen Reinfeldt men aldrig kom till stånd. Även om Moderaterna inte föreslår något sådant finner jag faktiskt diskussionen intressant. Kostnadsskillnaden jämfört med dagens offentligt finansierade men semiprivatiserade a-kassa är näst intill obefintlig. Det finns dock en stor fara: att a-kassan slutar ses som en försäkring och snarare ses som en bidragsutbetalning. På det sättet skulle den förlora den viktiga funktion den har. Men detta är i alla fall en diskussion som är värd att ha.

Fru talman! Vi har presenterat huvudlinjerna i Moderaternas arbetsmarknadspolitik, men jag vill lämna en brasklapp. Vi tror inte att det främst är via arbetsmarknadspolitik som en bättre fungerande arbetsmarknad skapas. Det är en stabil ekonomi, sund hushållning med offentliga finanser, ansvarsfull demografisk utveckling, ökad tillväxt, ökat företagande och entreprenörskap som är basen för en fungerande arbetsmarknad. Det är där värdet skapas, som inte bara försörjer vårt land utan också vår välfärd och våra familjer.

(Applåder)


Anf. 31 Alexander Christiansson (SD)

Fru talman! Jag ställer mig bakom Sverigedemokraternas samtliga reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservationerna 19 och 14.

Som socialkonservativ tycker jag att det är viktigt att behålla de fundament som fungerar bra samtidigt som vi utvecklar och reformerar det som kan bli bättre - allt för att folket som vi representerar ska få utdelning av det som vi gemensamt bidrar med i form av skattemedel och samhällsengagemang på kort men också på lång sikt.

Arbetslöshetsförsäkringen utgör ett starkt fundament för trygghet hos den enskilde. Det vet jag inte minst av egen erfarenhet. Vid lågkonjunkturen 2008 hamnade jag själv i den situationen att jag blev arbetslös. Jag fick då genomgå hela processen hos Arbetsförmedlingen men hittade ganska snabbt på egen hand ett nytt arbete.

För mig som småbarnsförälder var skyddsnätet genom arbetslöshetsförsäkringen en enorm trygghet som gav mig en chans att fokusera på mitt jobbsökande utan att riskera att totalt försätta min familj i en ekonomisk konkurs. Det är en trygghet som alla medborgare i Sverige förtjänar.

I dag finansieras den svenska a-kassan till 90 procent av skattemedel medan 10 procent finansieras av medlemsavgifter. Varför ska då inte alla som förvärvsarbetar och bidrar till vår välfärd ta del av den trygghet som försäkringen ger? Jo, svaret är att a-kassan och fackförbunden historiskt har haft alltför tajta kopplingar till varandra. Det är inte konstruktivt för vår arbetsrätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetslöshetsförsäk-ringen

Arbetslöshetsförsäkringen ska i dag per definition vara skild från fackförbunden. Samtidigt får vi dock rapporter om att skillnaden inte alltid är så glasklar som den borde vara. Detta tycker vi är oroväckande och i sak fel. Vi menar att det är rättvisare och bättre fördelat om vi genom en statlig finansiering låter alla som arbetar ta del av den.

Allt pekar på att vi står inför en ny lågkonjunktur inom kort, och då behöver samhället visa att vi klarar av att skapa trygghet och stabilitet på arbetsmarknaden. Hade det då inte varit tryggare för dem som riskerar att bli av med sitt arbete att veta att de kan söka arbete lokalt utan att behöva riskera sin familjs trygghet?

För dem som är engagerade i föreningslivet och kör sina barn fram och tillbaka till diverse aktiviteter skulle det vara förödande att behöva pendla eller flytta till annan ort. Det är ett exempel på varför vi tycker att det är viktigt att göra det tydligare att den arbetslöse får en chans att söka nytt arbete lokalt under de 100 första dagarna.

Att bli arbetslös har stora konsekvenser för den enskilde, och därför vill vi arbeta för att höja ersättningstaket under de 100 första dagarna från dagens 910 kronor per dag till 1 200 kronor per dag.

Fru talman! När det gäller funktionsnedsattas situation och Samhall som statligt bolag tycker vi att Samhalls grunduppdrag är oerhört viktigt. För en person med nedsatt arbetsförmåga som inte kan arbeta full tid är inte alltid ett vanligt, reguljärt arbete den bästa lösningen.

Att arbetsmarknadspolitiken bör inkludera personer med funktionsnedsättning och skapa förutsättningar för alla att få ett arbete efter förmåga är fullt rimligt. Där delar vi utskottets hållning. Dock önskar vi se mer handlingskraft från regeringspartierna i frågan, och vi tycker inte att politiken på området är tillräcklig för att nå målet.

Därför är det rimligt att se över ytterligare förslag och insatser för att skapa så bra förutsättningar som möjligt. Ett exempel bland våra förslag är att se över möjligheten att införa någon form av flexjobb likt det system som finns i exempelvis Danmark. Danmark har goda erfarenheter av den typen av anställningsform för personer med väsentlig och permanent nedsatt arbetsförmåga.

Förslaget innebär att personen arbetar med 100 procent av sin arbetsförmåga och får 100 procent av lönen. Arbetsgivaren betalar endast för den faktiska tid som personen arbetar, medan staten tillskjuter resterande del av ersättningen. Resultatet blir en lön som man kan leva på enligt vår svenska modell.

Samhall som företag grundades 1980 och är i dag ett av svenska statens största företag, i alla fall sett till antal anställda i Sverige. Ett av Samhalls mål är att 1 100 medarbetare varje år ska gå vidare till en anställning hos en annan arbetsgivare. Här har man historiskt haft en stor framgång.

När Samhall grundades var uppdraget att skapa sysselsättning för personer med funktionsnedsättning, och uppdragen bestod nästan uteslutande av egen produktindustri. Allteftersom den svenska arbetsmarknaden har förändrats har också Samhalls verksamhet förändrats. I dag består en stor del av uppdragen av serviceyrken och entreprenader inom andra företag.

Dock är Samhalls grunduppdrag detsamma som det alltid har varit: att ge människor med psykiska eller fysiska funktionshinder möjlighet att få meningsfulla jobb. Samhalls huvuduppgift är att skapa utvecklande jobb åt personer med en dokumenterad funktionsnedsättning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetslöshetsförsäk-ringen

Dock finns det signaler och kritik som pekar på att Arbetsförmedlingen använder sig av Samhall för att dölja nyanlända i arbetslöshetsstatistiken, vilket är problematiskt. Av dem som arbetar i Samhall är 42 procent i dag personer som är födda i ett annat land, vilket är helt orealistiskt. Att 50 procent av dem som arbetar i Samhall ska vara personer födda i ett annat land faller egentligen på sin egen orimlighet.

Arbetsförmedlingen använder funktionshinderskoderna på ett högst tveksamt sätt, då brister i det svenska språket inte ska klassas som ett fysiskt eller psykiskt funktionshinder. Risken är att man skapar en undanträngningseffekt för dem som på riktigt har behov av Samhall.

Vi menar att det är upp till varje individ att själv skapa sig förutsättningar för att vara tillgänglig på den svenska arbetsmarknaden. Detta kan ske genom sfi och alla andra utbildningar som samhället generöst bistår med. Sedan ska varje person själv söka arbete med eller utan Arbetsförmedlingen och på samma villkor som alla andra på arbetsmarknaden.

Samhall är inte till för att regeringen ska kunna dölja en misslyckad invandrings- och arbetsmarknadspolitik. Vi anser därför att regeringen i enlighet med vad som anförts ovan dels bör se över möjligheten att införa någon form av flexjobb, dels bör vidta åtgärder för att värna Samhalls kärnuppdrag.


Anf. 32 Martin Ådahl (C)

Fru talman! Vi i Centerpartiet står naturligtvis bakom alla våra reservationer, men här vill jag bara yrka bifall till reservation 10, som jag kommer att säga något om. Jag kommer här också att ge en bakgrund till de ställningstaganden som uttrycks i våra särskilda yttranden och beskriva lite varför vi har valt den här vägen på detta område.

Ibland är det i politiken svårt att minnas vad som döljer sig bakom alla flerstaviga ord som jag och andra använder här i talarstolen, men så är det inte på det här området. Vi har fortfarande, på toppen av högkonjunkturen, hundratusentals människor som står utanför Sveriges arbetsmarknad. Tre fjärdedelar av dem, en kvarts miljon människor, är dessutom enligt statistiken vad som kallas utsatta. Det handlar om personer som saknar gymnasieexamen, äldre som har förlorat sitt jobb och utlandsfödda som har språksvårigheter. En majoritet av de arbetslösa i dag har aldrig haft ett verkligt jobb.

Det är otroligt många livsöden som påverkas av vad vi gör här i Sveriges riksdag. Det är många barn som inte får se sina föräldrar gå till jobbet. Det är väldigt många människor som kämpar jättehårt men inte får en chans att komma in. Det är vi som har skapat de problemen: de höga skatterna på de anställda, som tillsammans med löneavtalen på arbetsmarknaden gör att man i småföretag inte kan anställa en extra person.

De regler som är avsedda att skydda människor lägger all tonvikt på en turordningskö i stället för på anställbarhet, som kan ge en verklig trygghet. När det väl kommer en omstrukturering och man åker ut från företaget efter en förhandling med facket är man dessutom sist i kön. När vi sedan lägger miljarder på att hjälpa de arbetslösa, som flera redan har varit inne på, är det en byråkrati som oftast bara gör att de går från åtgärd till åtgärd. Nu är vi dessutom på toppen av högkonjunkturen. Konjunkturen är på väg ned.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetslöshetsförsäk-ringen

Men man får inte drabbas, som vissa gör, av djup pessimism på grund av detta. Det måste leda till handling och till reformer som bryter ned de murar som stänger människor ute från jobb och reformer som skapar flexibilitet.

Dessa reformer har vi drivit under många år, men vi har inte fått mycket stöd för dem, inte ens inom Alliansen, om vi ska vara ärliga. Vi har inte heller fått stöd från Socialdemokraterna. Men det nya politiska läget i Sverige tvingade Centerpartiet att agera som en oberoende liberal kraft i svensk politik, vars mål inte bara är att stoppa de politiska extremerna utan också att åtgärda de djupa problem som göder populismen och extremismen och i sig är mycket allvarliga.

Det politiska läget har gett oss ett stort avgörande i fråga om vem som ska regera i Sverige och hur. Vi valde att inte använda det för regeringstaburetter eller poster utan för att driva igenom de stora viktiga reformer och den sakpolitik som ska ge oss chansen att riva murarna för hundratusentals människor och bryta den tudelning som finns på arbetsmarknaden.

Vi har gjort detta bland annat på fem stora områden i januariavtalet. Arbetsgivaravgiften kommer inte att diskuteras så mycket här. Men det är en fråga som är viktig för att minska skattekilarna på arbete, inklusive borttagandet av arbetsgivaravgiften för dem som aldrig har haft ett jobb och för småföretag som börjar anställa.

Vi har breddat de jobb där lönen till att börja med ska vara lägre för att människor ska kunna komma in på arbetsmarknaden. Man får inte får vara så pessimistisk som vissa talare har varit, för Tyskland, Nederländerna och många andra länder har klarat att hitta ingångsjobb med lite lägre lön, så att människor kommer in på arbetsmarknaden. Detta har vi försökt bredda till dem som skapar flest jobb i det moderna Sverige: små företag utan kollektivavtal samt bemanningsföretag.

Vi vill göra tydliga förändringar av arbetsrätten så att flexibilitet, trygghet och stärkt kompetens ersätter turordningsköer som det enda som ger trygghet på arbetsmarknaden, fler vågar byta jobb och fler luckor öppnas för dem som står utanför.

Vi vill göra om Arbetsförmedlingen, vars byråkrati fortsätter att haverera ända in i det sista. Vi vill i stället använda de tiotals miljarder som vi lägger på att hjälpa de arbetslösa så effektivt att insatserna verkligen leder till jobb. Det ska då vara fristående förmedlare som får betalt efter resultat i form av att de varaktigt lyckas få människor i jobb och ingenting annat.

På alla dessa områden gäller leverans. Det kommer att vara tufft. Det kommer att vara komplicerat. Men vi kommer att följa vartenda steg på vägen som regeringen tar fram till att januariavtalet är uppfyllt.

Som vi nämner i många av våra särskilda yttranden är det sådant som Alliansen har varit enig om. Det är saker som Alliansen har drivit gemensamt. Därför kan vi inte annat än instämma i vissa av intentionerna i motionerna från de andra borgerliga partierna. Men vi ska också vara tydliga med att delar av detta är reformer som inga andra politiska partier än Centerpartiet och Liberalerna har drivit. Inget annat parti har motionerat om det. Det handlar om strukturreformer som vi alla insåg var nödvändiga men som ingen vågade bära. Alla sköt dem framför sig eftersom de utmanade starka särintressen. Det är reformer för att öppna arbetsmarknaden och hålla fokus på dem som står utanför som vi nu äntligen kan genomföra, i grevens tid, innan lågkonjunkturen kommer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetslöshetsförsäk-ringen

Sedan är detta inte tillräckligt. Centerpartiet kommer att fortsätta att driva reformer på arbetsmarknaden på många andra sätt. Vi kommer att fortsätta att vara drivande i opposition för att utöka företagsamhet, frihet, öppenhet och enklare vägar till jobb på många av de områden där vi inte nådde hela vägen fram i januariavtalet. Men vi nådde mycket längre än många andra.

Ett exempel är en reservation vi har. Den handlar om insatserna för personer med funktionsnedsättning och om deras chanser på arbetsmarknaden. Det har också nämnts tidigare. Det är en fråga som ligger utanför januariavtalet. Det är för mycket byråkrati och krångel, precis som på övriga arbetsmarknaden, som blockerar möjligheterna till jobb. I dag är det för krångligt att anställa personer med funktionsnedsättning. Många företag drar sig därför för det. De förenklingar som gjorts har faktiskt inte räckt. Småföretagare måste kunna satsa på dessa jobb. De måste kunna känna att det är lika självklart som allting annat. Stöden behöver bli färre. De behöver bli enklare. De behöver bli mer flexibla. Det är ytterligare ett exempel på hur vi kommer att gå längre.

Men generellt sett finns det inte längre någon återvändo. Vi måste gemensamt göra detta lyft för att bryta tudelningen på arbetsmarknaden. Vi i Centerpartiet kommer att göra vår del. Vi hoppas att alla andra kommer att göra sin.


Anf. 33 Hanif Bali (M)

Fru talman! Jag tror att Martin Ådahl hintade om att jag var pessimistisk. Jag kan säga att svensk syn i de här frågorna kanske har varit lite väl optimistisk. Det gäller regeringen och även Alliansen och tidigare Centerpartiet. Systemet behöver bara rattas lite, så kan vi strax få EU:s lägsta arbetslöshet eller vad det nu kan vara. Nu andas Martin Ådahls anförande samma optimism. Det är väldigt gulligt.

Men det stora problemet är att Centerpartiets politik inte går ihop. Det finns inget annat exempel någonsin, som registrerats av OECD, på ett land som har haft så stor migration som Sverige - i västvärlden, i en industrialiserad ekonomi. Det har aldrig skett. Det har aldrig uppmätts. Då går det faktiskt inte att prata om minijobb i Tyskland och andra sådana saker. Därutöver är Sverige det land i hela västvärlden som har störst skillnader i kompetens mellan inrikes födda och utrikes födda. Det finns inget annat land i den industrialiserade världen som har större skillnader än Sverige. Martin Ådahl vill öppna för ännu mer invandring, fler skyddsskäl, och samtidigt försöka komma åt den etnifiering och segregation vi ser på arbetsmarknaden. Det är inte realistiskt.

Jag undrar helt enkelt: Hur tänker ni här? Alla era reformer kan ge effekt på marginalen men inte om ni fyller på med nya kunder hela tiden.


Anf. 34 Martin Ådahl (C)

Fru talman! För det första konstaterar jag att det är ett tråkigt mönster. En representant för Moderaterna, i det här fallet, begär replik på Centerpartiet för att komma med kritik men begär inte replik på Sverigedemokraterna. Tyvärr är det så i dag.

Fru talman! För det andra tror jag inte att ledamoten Hanif Bali med bästa vilja i världen kan ha lyssnat noga om han anser att det jag sa var: Ratta lite i systemet. Hela poängen var att det behöver göras stora reformer. Det handlar inte om någon naiv optimism. Det kan man inte heller, med bästa vilja i världen, höra om man inte lyssnar väldigt selektivt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetslöshetsförsäk-ringen

I botten handlar det om att det går att lyckas med denna typ av integration, hur man än beskriver andelen personer som kommer till Sverige. Jag tror för övrigt att det är mycket bättre för människors möjligheter på arbetsmarknaden att små barn och föräldrar får förenas än att de skiljs åt av orimliga lagar. Men hur man än beskriver det är det helt uppenbart att länder som Tyskland, Nederländerna och Danmark har lyckats oerhört mycket bättre med att få in de nyanlända som har låga kvalifikationer i sysselsättning - det är långt över de svenska nivåerna - med hjälp av de reformer som vi föreslår.

Ytterst måste Moderaterna bestämma sig för om man tror på liberalisering av arbetsmarknaden och småföretagarnas möjlighet att anställa, entreprenörskapet och riktiga reformer. Är det detta som har stått i vägen i flera decennier och lett till att folk har stått utanför arbetsmarknaden, långt innan vi hade olika vågor av migration, eller handlar det i botten bara om att det är för mycket invandring till Sverige?

Vi har alltid, precis som ni förut, tyckt att det har varit det förstnämnda som varit problemet. Vi har inte plötsligt anammat en annan retorik.


Anf. 35 Hanif Bali (M)

Fru talman! Liberaliseringar på arbetsmarknaden är såklart väldigt välkomna. Moderaterna har velat ha det väldigt länge, och det är därför det blir så himla konstigt. Vi har nämligen alltid velat se en liberalisering av lagen om anställningsskydd och göra massor av de reformer som Martin Ådahl drar upp. Men när det kommer fram en ny samhällsutmaning blir det ju konstigt om Moderaternas svar på det ska vara exakt det vi har tyckt hela tiden. Har man bara en hammare är allting spik. Det är dock ett nytt samhällsfenomen att det kommer grupper och att vi ser skillnader som vi tidigare inte har haft i det här landet, som historiskt sett haft en väldigt homogen utbildningsstruktur.

Därför går det faktiskt inte att se allting som spik som ska lösas med lite liberaliseringar i LAS, lite privatiseringar av Arbetsförmedlingen och lite reformer vid kanten. Hur stora häv man än tar är det inte realistiskt att åtgärda de problem som är orsakerna bakom segregationen på arbetsmarknaden om man samtidigt öppnar upp för nya kunder som behöver hjälp hela tiden.

Det är den enkla slutsatsen. Det tog lång tid för mig att fatta det. Jag stod där och höll med till punkt och pricka om det Martin säger. Det tog lång tid av vuxenhet och av mognad att landa i den åsikten. Det är en resa vi alla nog har gjort. Frågan är när Centerpartiet och Martin Ådahl ska börja göra denna resa.


Anf. 36 Martin Ådahl (C)

Fru talman! Jag förstår att det är en del av debatten i riksdagen, men jag är ännu så länge inte riktigt beredd att ta några lektioner i vuxenhet och mognad av min kollega från Moderaterna. Det kanske kommer med min mognad.

Det här är stora och viktiga reformer som vi har drivit tillsammans - men inte bara tillsammans, ska gudarna veta. Det har funnits ett motstånd från våra borgerliga kollegor i Alliansen mot de här stora och viktiga strukturreformerna, och det har blockerat förändringar på arbetsmarknaden år ut och år in. Därför är jag väldigt förvånad över att man nu plötsligt påstår att man tyckte motsatsen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetslöshetsförsäk-ringen

Jag är väldigt förvånad över att ordagrant höra de ord som Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och andra brukar använda om vår tro på att en välfungerande marknadsekonomi även på arbetsmarknadens område och med stöd av omfattande nationalekonomisk vetenskap och många småföretagares och vanliga människors erfarenheter är lösningen i många länder och även i Sverige för att få in alla på arbetsmarknaden. Allt detta kallas plötsligt för att vi bara har en hammare och därför tror att allting är en spik. Det är ordagrant vad vi historiskt har hört från de värsta vänsterpopulisterna.

Det är inte någon hammare och någon spik! Det är grunden för att arbetsmarknaden ska fungera. Jag hoppas och tror att Moderaterna inte kommer att släppa denna linje i politiken utan hålla fast vid att reformera. Och för att ha det sagt: Människor som kommer till detta land och vill in på vår arbetsmarknad är inte "kunder", vill jag påpeka. De är just vad de är - människor som har hamnat i utanförskap och behöver komma in.


Anf. 37 Ali Esbati (V)

Fru talman! Spännande att få hålla sitt anförande efter att två olika småbisarra högerfantasier om hur samhället hänger ihop har drabbat samman i ett replikskifte! Jag ska försöka återvända till verkligheten.

Vi diskuterar nu betänkandet AU6 Arbetsmarknad och arbetslöshetsförsäkringen, ett antal motioner från den allmänna motionstiden som vi har att ta ställning till. Det är inte något anslag i någon budget, inte heller något förslag som har lagts på riksdagens bord av regeringen.

Men det är ändå så att flera av de frågor som berörs i betänkandet befinner sig mitt i omvälvande politiska processer. Vi genomför till exempel den här debatten samtidigt som hela den svenska arbetsmarknadspolitiken såsom vi känner den och den myndighet som av riksdag och regering är satt att genomföra viktiga delar av den, alltså Arbetsförmedlingen, är på väg att föras in i ett omfattande kaos.

Ansvaret för den här påtvingade vandringen ut i kaos faller tungt både på det nybildade blåbruna blocket i svensk politik - Moderaterna, SD och KD - som drev igenom en servettskissbudget som om det inte funnes någon morgondag och på regeringen och dess nyliberalt färgade samarbetspartier C och L.

De partier som samsades om januariöverenskommelsens 73 punkter har nämligen inte gett några besked huruvida och på vilket sätt effekterna av den blåbruna budgeten ska mildras och hanteras på ett ansvarsfullt sätt när det gäller Arbetsförmedlingen och arbetsmarknadspolitiken. Tvärtom har den ideologiskt enkelspåriga skrivbordskonstruktion som Centern och Liberalerna har viftat med tidigare i tid och otid nu kodifierats som själva grunden för detta samarbete. Det är trist, och det är ganska ovärdigt ett i många stycken modernt och välfungerande land som Sverige.

Fru talman! Jag och andra i Vänsterpartiet har under de senaste månaderna både kontaktats av och själva sett till att träffa några av de människor som dagligen arbetar med den svenska arbetsmarknadspolitiken på olika sätt. Inte minst har det funnits en väldig frustration hos de fackliga organisationerna på Arbetsförmedlingen över att vara föremål för påståenden utan grund i fakta och att bli syndabockar i processer där de når mål som har satts upp för dem för att sedan inse att det är helt andra mål och andra syften som de kritiseras för i offentligheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetslöshetsförsäk-ringen

Det har även genomgående funnits en genuin önskan att förstå hur de mest högljudda kritikerna - företrädesvis Centerpartiet och dess främsta företrädare i de här frågorna, Martin Ådahl - förhåller sig till de stora uppsägningar och kontorsnedläggningar som blir resultatet av politiken, samtidigt som Arbetsförmedlingen ska genomgå en stor men inte preciserad förändringsprocess.

Döm då om min förvåning, och jag gissar att förvåningen kanske är ännu större hos de anställda på Arbetsförmedlingen, när det häromdagen visade sig att en som säger sig vara chockad och bestört över effekterna av den politik som Centerpartiet och Martin Ådahl har drivit igenom är Martin Ådahl från Centerpartiet. I Dagens industri kunde vi nämligen i måndags läsa att "det här rimmar inte alls med Centerpartiets politik och det rimmar inte heller med Januariavtalet".

Det förefaller alltså som om Centerpartiet, eller i alla fall minst en ledande centerpartist, hade tänkt sig att privatisering av Arbetsförmedlingen i dess nuvarande form skulle ske samtidigt som antalet anställda och antalet kontor skulle vara intakt.

Jag måste erkänna att jag inte på egen hand kan bedöma om detta är en fråga om naivitet, ett utslag av ett slags magiskt tänkande eller bara ett simpelt försök till politiskt spinn. Det jag däremot måste understryka är att så här bör man inte låta ansvariga partier komma undan ansvar.

Vi är rätt många som gång på gång under den förra mandatperioden, i valrörelsen, under regeringsbildningstumultet och efter tillkomsten av januariöverenskommelsen har försökt att seriöst diskutera de effekter som högerpolitiken skulle få för arbetsmarknadspolitiken och för Arbetsförmedlingen. Det har bemötts med hurtfriska pr-oneliners och rosenkindade nyliberala floskler. Men nu när det börjar brännas vill inte de ansvariga, som också sitter här inne, kännas vid något ansvar. Det är ganska ynkligt.

Fru talman! Det är inte heller bara i den allmänna debatten som det här förhållningssättet har börjat utkristallisera sig. Det är också något som man kan se i texterna i det här betänkandet. När det gäller Arbetsförmedlingen kan vi till exempel läsa detta: "Utskottet noterar att frågan om hur Arbetsförmedlingens uppdrag bör utformas på framtidens svenska arbetsmarknad och hur matchningen överlag bör skötas har varit föremål för en grundlig genomgång av den nyligen avslutade Arbetsmarknadsutredningen."

Det här är rätt och riktigt. En enorm utredning har jobbat i flera år och presenterade sitt slutbetänkande just i januari i år.

Vi läser vidare: "Som utskottet nyligen har framhållit anser det att utredningens förslag kan vara ett viktigt kunskapsunderlag i den fortsatta diskussionen om reformeringen av Arbetsförmedlingens uppdrag."

Detta låter också rimligt. Problemet är att det inte är så januariöverenskommelsen har formulerats och presenterats. Där har de politiska intentionerna redan trumfat det som utredningen har jobbat med. Jag skulle förstås bli jätteglad om vi till exempel i dag kunde få höra de fyra partier som har skrivit på 73-punktsprogrammet säga att de har tänkt till och vill fundera ett varv till. Jag kommer inte att hålla andan i väntan på att detta ska ske, men det vore förstås bra för svensk arbetsmarknadspolitik och för Sverige om det blir så.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetslöshetsförsäk-ringen

Fru talman! Jag tror att en seriös politisk debatt om ivern att plocka isär och skapa kaos i arbetsmarknadspolitiken bara kan föras om man också ser att detta handlar om mer än olika idéer om förvaltning och organisation. Här finns också starka systemiska krafter i rörelse. Det är ekonomiska intressen och drivkrafter som har att göra med en omvandling av den samtida kapitalismen och hur den tar sig uttryck i ett väl utbyggt välfärdsland som Sverige.

Vi ser nämligen denna utveckling på flera områden, till exempel när kapitalägarna och deras politiska grenar i de politiska församlingarna slåss hårt för att behålla sugrören ned i de offentliga pengakassorna för vård, omsorg, skola och assistans. Vi ser det när managementkonsulter går iväg med miljardvinster från bygget av Nya Karolinska sjukhuset samtidigt som det fattas pengar till att fixa personalens arbetsvillkor.

Det vi har att göra med är en sentida fas av rofferi, där politisk energi investeras i att tillskansa sig finansiella resurser som det offentliga samlar ihop.

Vi kan fortfarande i debatten höra de ideologiska amsagorna om entreprenören som trotsar världens alla medelmåttor och bygger en verksamhet som producerar tillväxt och välstånd, där arbetarna är ansiktslösa statister. Men den som är uppmärksam kan se och höra att innovation i högerretoriken i allt tilltagande grad har kommit att stå för smarta grepp för att rigga för bekväm överföring av medel genom det offentliga till kommersiella aktörer. Det är i det sammanhanget som ivern att privatisera arbetsmarknadspolitiken måste ses och därmed också vikten av att inte låta det ske utan politisk strid.

Fru talman! För Vänsterpartiet är det viktigt att Sverige har en väl genomtänkt och väl fungerande arbetsmarknadspolitik. Det betyder att vi också har varit mycket starkt kritiska till många inslag i politiken och till delar av Arbetsförmedlingens verksamhet. Men vi vill att Arbetsförmedlingen ska gå i en helt annan riktning än den som nu aviserats av regeringen tillsammans med C och L.

Arbetsförmedlingen ska vara en grundpelare i en samhällstillvänd och aktiv arbetsmarknadspolitik, inte en myndighet som renodlas till att stå för kontroll och bestraffning - möjligen också upphandling.

Personalen på Arbetsförmedlingen bör ges möjlighet att ägna det mesta av sin tid åt att ta kontakt med lokala arbetsgivare och arbetssökande, så att de kan hitta de öppningar och möjligheter som finns. Arbetsförmedlingen behöver samtidigt anordna mer av vissa utbildnings- och förberedelseinsatser och i större utsträckning än i dag kunna anvisa till reguljär utbildning.

Över huvud taget skulle en uppryckning av arbetsmarknadspolitiken behöva utgå från den faktiska situationen bland den mångfasetterade grupp arbetslösa som finns i dag och från en samhällelig idé om vad för slags arbetsmarknad och för slags samhälle som vi vill ha i Sverige.

Det finns ett omfattande behov av grundläggande utbildning för en stor del av dem som i dag är arbetslösa. Man behöver satsa på fungerande former för dem. Det är bättre med lite dyrare arbetsmarknadsutbildningar än de massåtgärder som i första hand syftar till att kontrollera de arbetslösa snarare än till att förbättra deras möjligheter på arbetsmarknaden, och därmed bör verksamheten läggas om på ett genomtänkt och strukturerat sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetslöshetsförsäk-ringen

Vad ser vi i stället? Jo, en kontroll- och lönesänkarfilosofi som får stiga fram igen i och med regeringens samarbete högerut. Om C och L får bestämma mer blir det mer av detta som väntar.

Hör till exempel hur det låter i den gemensamma reservationen av Centerpartiet och Liberalerna under punkt 4, som Martin Ådahl nyss yrkade bifall till, i dagens betänkande: "Vi anser att det visserligen är åtråvärt att arbetsgivare ger sina anställda bra anställningsvillkor. Det får dock inte leda till att vissa arbetsgivare sållas ut."

Det är fråga om två partier som ser till att ta strid för att göra fler former av subventionerade anställningar till vattenhål för mindre seriösa och lönedumpande arbetsgivare. Det är fråga om två partier som utgör den socialdemokratiskt ledda regeringens underlag.

Fru talman! Vänsterpartiet har i direkt kontrast till detta presenterat en rad förslag för att stärka kontrollen och det fackliga inflytandet när det gäller subventionerade anställningar så att de används effektivt och inte på ett sätt som tränger ut arbete med kollektivavtalsenliga villkor. Det finns i dag vissa branscher, till exempel taxi, buss, lager och detaljhandel, där det på sina håll förekommer ett systematiskt utnyttjande av subventionerade anställningar, på så sätt att arbetsgivaren i princip kräver att den som vill ha en tjänst ska ta med sig något slags subvention, fastän det finns ett behov av att tillsätta tjänsten. Så ska inte svensk arbetsmarknad fungera.

Vänsterpartiet föreslår bland annat att det ska införas en gräns för hur många eller hur stor andel anställda med subventionerad lön som en och samma arbetsgivare får ta emot. Vi vill förtydliga att Arbetsförmedlingen både ska höra och alltid noga överväga fackliga organisationers yttranden när man beslutar om arbetsplatsförlagd anvisning. Vi vill stärka sanktionsmöjligheterna mot arbetsgivare som inte uppfyller överenskomna kriterier eller som missbrukar anställningsstöden för att minska sina personalkostnader och skaffa sig konkurrensfördelar.

Detta är konkreta åtgärder som bör övervägas. Men det är klart att alla de åtgärderna blir svårare att genomföra när Arbetsförmedlingen själv har försatt sig i fritt fall.

Om inte regeringen förmår att rulla tillbaka den nationella förvaltningspolitiska katastrof som är i vardande för Arbetsförmedlingen lär vi även få se negativa bieffekter av det slaget, det vill säga mer av fusk och bedrägerier och mer av urholkat förtroende för hela den svenska modellen.

Fru talman! Det finns mycket mer att säga, men jag har redan dragit över min talartid för anförandet. Jag avslutar med att säga att jag givetvis står bakom samtliga Vänsterpartiets reservationer, men för tids vinnande i dag yrkar jag bifall endast till reservation 8.


Anf. 38 Martin Ådahl (C)

Fru talman! Jag upplevde att Ali Esbati gjorde sådana kraftfulla ansträngningar att få mig att begära replik att jag inte riktigt kan neka honom att få ett replikskifte i debatten. Han apostroferade mig många gånger.

Det är dock svårt att svara på, vilket ledamoten var inne på, en så främmande verklighetsbild. Om man har ett marxistiskt anslag och ser alla former av fristående aktörer som ett rofferi har man svårt att inse vad som är den verkliga situationen, nämligen att Arbetsförmedlingen inte fungerar för de arbetslösa. Det är bara en liten bråkdel som får jobb med hjälp av alla de resurser som vi lägger på Arbetsförmedlingen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetslöshetsförsäk-ringen

Vissa länder lägger inga pengar alls på att hjälpa de arbetslösa, men alla de länder som lägger pengar på de arbetslösa har ett system med fristående resultatbaserade aktörer. Just nu sätter vi en reform i verket med både privata och idéburna aktörer. I Australien finns många idéburna aktörer, men de kanske också är en del av rofferiet. Vi ska utsätta denna byråkrati för dessa förändringar, men vi har inte börjat än. Samtidigt lägger ledningen på Arbetsförmedlingen ned ett stort antal kontor, fastän det inte alls var med i planeringen. Det sker förhastat och ogenomtänkt. Det är väl självklart att vi reagerar. Man får själv hitta motsägelserna.

Vi kommer att ha en decentraliserad, närvarande arbetsförmedling överallt i landet. Framför allt kommer vi att ha en som fungerar och levererar jobb, om vi lyckas med reformen. Så är det inte i dag.


Anf. 39 Ali Esbati (V)

Fru talman! Att jag nämnde Martin Ådahl vid namn var för att jag ville citera vad han sa i Dagens industri. Jag skulle själv föredra att bli citerad med namn i stället för exempelvis "42-åringen" eller något sådant. Det hade säkert varit sämre.

Man behöver inte vara marxist för att försöka sätta in det som sker i en allmän privatiseringsstrategi som pågår över stora delar av västvärlden, även om det kanske hjälper. Jag konstaterar bara att det på många områden finns en vilja från arbetsgivarorganisationer och kapitalägarorganisationer att de offentliga medel som ändå samlas in för att samhället anser att en uppgift behöver göras, till exempel arbetsförmedling eller hjälp till arbetssökande, i stället för att gå genom organisationer som har det allmännas intresse för ögonen ska pumpas in i privata bolag. Det är inte en slump att detta är något som till exempel Almega länge har drivit på. Centerpartiet har agerat som Almegas politiska representant i Sveriges riksdag. Jag försöker sätta in detta i ett lite bredare perspektiv.

Det som vi kan komma tillbaka till är den märkliga chock som Martin Ådahl verkar ha drabbats av genom att se resultaten av sin politik börja vecklas ut. Hur hade Centerpartiet och representanten Ådahl tänkt sig att det skulle gå till att göra privatiseringen utan att påverka Arbetsförmedlingens anställda och Arbetsförmedlingens kontor? Vad var det för utveckling man hade tänkt sig skulle ske? Det vore intressant att höra.


Anf. 40 Martin Ådahl (C)

Fru talman! Jag är ledsen, Ali Esbati, om du kände att det inte var ett tillräckligt personligt anslag. Det var inte min mening alls. Däremot är det en viktig och bra fråga som du ställer, nämligen hur neddragningen ska gå till om det samtidigt ska finnas lokal närvaro i hela landet.

Poängen är ju inte att ha närvaro för närvarons skull om den inte fungerar, utan poängen är att man ska ha närvaro som levererar någon sorts hjälp till jobb som verkligen är effektiv. Den neddragning av kontor som nu har skett och att man inte kan garantera närvaro i hela landet - vi har faktiskt krävt närvaro i hela landet som svar på detta - är inte alls en del av denna förändring. Det är en mycket liten del av Arbetsförmedlingens totala budget som berörs av detta. Tvärtom kommer man med många fler fristående aktörer att ha större lokal närvaro på många sätt.

Det finns inte alls något logiskt band mellan att ha en renodlad myndighet som är närvarande och gör sitt myndighetsuppdrag och att göra det som de fristående är bra på när de gör det i resten av världen enligt principen att ha kontakt med arbetsgivare, förmedla jobb och skapa ett effektivt stöd till de arbetssökande - alltså det som i dag inte fungerar över huvud taget. Dessa två saker kan man, även om man har en i grunden vänsterpartistisk inställning, inte ställa mot varandra. Det måste både kunna vara dynamiskt och effektivt och kunna finnas en närvaro som myndighet nära människor. Man ska inte behöva välja det ena eller det andra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetslöshetsförsäk-ringen

Det är alltså en mycket relevant fråga, Ali Esbati, men du får också ett mycket tydligt och enkelt svar.


Anf. 41 Ali Esbati (V)

Fru talman! Jag konstaterar att effekterna av M, KD och SD-budgeten var kända. Arbetsförmedlingens generaldirektör var på besök hos utskottet och redogjorde för vad som skulle ske.

Hade den nya regeringen plus C och L velat ändra på detta hade man kunnat avisera att man till exempel tillför mer pengar i vårbudgeten eller åtminstone avisera på annat sätt att man vill någonting annat med Arbetsförmedlingen. Tvärtom har man sagt att man utanpå den snabba nedskärningen som kommer som en direkt följd av budgeten vill göra stora men ännu inte klara förändringar som ska göra att Arbetsförmedlingen blir den myndighet som Centerpartiet har fantiserat ihop.

Det är klart att det blir väldigt svårt att genomföra detta redan i utgångsläget, men det blir extra svårt om det sker samtidigt som Arbetsförmedlingen är en kollapsande myndighet på grund av att man tar bort en tredjedel av förvaltningsanslaget. Det här är ju inte rocket science. Om man inte förstår att det är på det sättet har man lite uppförsbacke om man ska hantera Arbetsförmedlingen på ett ansvarsfullt sätt.

Det hade kunnat finnas en rätt enkel lösning, till exempel att prata med de människor som ska göra det här jobbet och försöka fundera över vad de säger om sin vardag. Det har Centerpartiet antingen över huvud taget inte gjort eller, som vi sett på några lappar, tagit del av men inte förstått. Bägge är problematiska.


Anf. 42 Sofia Damm (KD)

Fru talman! Hos varje människa finns ett behov av att känna gemenskap med andra, ta eget ansvar och utvecklas som person. Därför handlar arbetsmarknadspolitiken om mer än samhällsekonomisk effektivitet och de offentliga finanserna. Den handlar också om att se till att alla får en chans att utveckla sina förmågor.

Kristdemokraterna vill se ett samhälle som tar vara på människors möjligheter och inneboende förmåga. Människans värde sitter inte i hur mycket hon arbetar eller hur produktiv hon är, men arbetets betydelse för den enskildes utveckling är stor.

Jobb skapas när enskilda människor finner det mödan värt att starta eller utveckla ett företag, förverkliga en idé och riskera sitt sparkapital. Fyra av fem nya jobb skapas i de små och medelstora företagen. Därför är det viktigt att initiativ, skaparkraft och entreprenörskap uppmuntras i vårt samhälle, bland annat genom ett bra utbildningssystem och ett gott företagarklimat. Att skapa bästa möjliga jordmån för ökad sysselsättning är en av politikens allra viktigaste uppgifter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetslöshetsförsäk-ringen

Fru talman! Svensk ekonomi befinner sig i fortsatt högkonjunktur med stabila tillväxtsiffror. De goda tiderna klarar dock inte att skymma det utanförskap den svenska arbetsmarknaden representerar. Precis som utskottet slår fast i detta betänkande har flera grupper det systematiskt svårt att få in en fot på arbetsmarknaden samtidigt som det råder brist på arbetskraft inom allt fler branscher. Skillnaden i sysselsättning mellan inrikes och utrikes födda är markant och fortsätter växa. Det behövs fler än 100 000 nya jobb till utrikes födda för att sysselsättningen ska vara lika hög för utrikes födda som för inrikes födda. En annan grupp som har det svårt på arbetsmarknaden är ungdomar med bristande utbildning.

Om människors möjligheter och förmågor bättre ska tas till vara måste fler få chansen till ett riktigt arbete i stället för att leva på bidrag och skattefinansierade arbetsmarknadsåtgärder i det oändliga. Bara så kan vi öka utrymmet för att satsa mer på skola, polis och sjukvård.

Under perioden 2018-2020 beräknar Arbetsförmedlingen att andelen inskrivna arbetslösa med utsatt ställning på arbetsmarknaden kommer att utgöra omkring 75 procent av samtliga inskrivna arbetslösa. För dessa människor är trösklarna in på svensk arbetsmarknad alldeles för höga, något som Finanspolitiska rådet, IMF och OECD länge har påpekat.

Kostnaderna och riskerna med att anställa en person med bristande erfarenhet eller kort utbildning gör att det är svårt för många att komma in på arbetsmarknaden. Det kräver nya vägar till jobb, lägre trösklar in på arbetsmarknaden och ökade drivkrafter för företag att anställa.

Att arbetsmarknaden inte fungerar för de mest utsatta grupperna är faktiskt ett av Sveriges största samhällsproblem. Det leder till stora kostnader för individen och för samhället.

Extratjänsterna, som har blivit regeringens svar på arbetsmarknadens utanförskap, är en dyr reform som visat alltför dåliga resultat. Andelen som fått arbete utan stöd har varit 6 procent.

För att förbättra integrationen och ungas möjligheter och se till att fler kan gå från bidrag till arbete föreslår vi i stället en förenklad anställningsform, inträdesjobb, för nyanlända och unga upp till 23 år utan gymnasieexamen. Det handlar om att lära sig jobbet på jobbet. Lönen uppgår till 70 procent av den rådande kollektivavtalade ingångslönen i branschen, och 30 procent av arbetstiden avses gå till att faktiskt lära sig jobbet.

Det går inte att bara avfärda förslag som detta. Vi kan helt enkelt inte fortsätta i precis samma hjulspår.

Fru talman! Människor har i grunden ett eget ansvar att bli anställbara och att söka arbete. Men arbetsförmedlare har ett viktigt jobb i att stötta, matcha och samordna arbetssökare med arbetsgivare. Det finns stora matchningsproblem på arbetsmarknaden, men antalet förmedlade jobb via Arbetsförmedlingen är ändå alldeles för lågt. Enligt SCB:s arbetskraftsundersökning från 2017 förmedlades ungefär 15 procent av alla jobb genom Arbetsförmedlingen. I dag sker i stället matchningen i hög grad på andra sätt och inte sällan genom fristående aktörer. Bemanningsföretag spelar en växande roll, också som förmedlare av arbetskraft.

De nuvarande strukturerna för arbetsförmedling är inte anpassade efter dagens arbetsmarknad eller de problem som vi står inför. En bättre fungerande arbetsförmedling är viktig för att förbättra sysselsättningen och matcha dem som står långt från arbetsmarknaden med jobb.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetslöshetsförsäk-ringen

Vi anser därför att Arbetsförmedlingen i dess nuvarande form bör läggas ned och ersättas av en mindre myndighet med en mer renodlad roll samt att matchningsfunktionen bör öppnas för fristående aktörer. Ett nytt system måste dock innebära att fristående aktörer mäts och rankas efter resultat och att oseriösa aktörer hålls borta.

Fru talman! I dag finns det över 350 arbetsintegrerande sociala företag i Sverige som ger ungefär 9 000 personer arbete, arbetsträning och rehabiliterande insatser. Kristdemokraterna ser gärna att fler sådana företag växer fram, då de sänker trösklarna in till arbetsmarknaden för vissa grupper arbetssökande som kanske inte haft ett arbete på lång tid. Vi anser exempelvis att handledarstödet hos arbetsintegrerande sociala företag behöver utvecklas och att beslutsfattandet kring anvisningar av arbetssökande till dessa företag bör underlättas.

I dag är det för få arbetsgivare som tar steget och anställer personer med en funktionsvariation. Dessvärre gäller detta också arbetsplatser i offentlig sektor - här måste mer kunna göras. Nuvarande insatser, bland annat lönebidrag, bidrar i stället till en inlåsningseffekt, då det i dag inte är möjligt att ha mer än en arbetsgivare eller att äga och driva ett eget företag.

Vi kristdemokrater anser att det krävs en modernisering av regelverket för att personer med funktionsvariation också ska få en plats på arbetsmarknaden. Därför vill jag, fru talman, yrka bifall till Kristdemokraternas reservation 16 under punkt 6 om arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning.


Anf. 43 Gulan Avci (L)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till Liberalernas reservationer 16 och 19 i betänkande AU6.

Höstens process kring regeringsbildningen har bidragit till att Liberalerna och Centerpartiet har gjort upp med regeringen om en rad sakpolitiska frågor i januariöverenskommelsen. Ett flertal av de mycket viktiga frågor som återfinns i 73-punktsprogrammet kretsar kring hur arbetsmarknadspolitiken ska utformas framöver.

Det handlar om reformeringen av Arbetsförmedlingen, om förändringar i arbetsrätten för att skapa en mer dynamisk och flexibel arbetsmarknad samt om att öppna upp arbetsmarknaden för fler enkla vägar in så att fler arbetstillfällen utan förkunskapskrav ska kunna skapas och så att individer som i dag står utanför ska kunna få sitt första jobb och stå för sin egen försörjning.

Det handlar även om att skapa ett företagsklimat i världsklass. Vi är medvetna om växande företags betydelse för att nya livschanser ska kunna skapas och för att individer som i dag står utanför ska kunna få sitt första jobb och en egen lön.

Genom att fler människor kommer i arbete ökar också intäkterna till vår gemensamma välfärdskassa.

För att allt detta ska kunna uppnås måste otidsenliga lagar avvecklas. Regelverken måste förenklas, och det måste bli mycket enklare och billigare för företagare att anställa.

Fru talman! Eftersom flertalet av de frågor som jag precis har nämnt ingår i överenskommelsen och är under behandling vill jag hänvisa till våra särskilda yttranden i betänkandet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetslöshetsförsäk-ringen

Men det finns också politiska områden som inte ingår i överenskommelsen, och det är dessa som jag vill lägga särskilt fokus på.

I debatten om arbetsmarknaden talas det ofta om trygga och otrygga anställningar samt om rätten till heltid, till en trygg omställning och till en trygg arbetsplats. Men alltför ofta leder dessa resonemang till kontraproduktiva politiska förslag, där arbetstagare och arbetssökande missgynnas. Alltför ofta leder det till begränsningar av människors möjligheter.

Jag ska även i detta inlägg tillåta mig att bli lite personlig, som jag tidigare har varit i kammardebatter.

Min familj kom till Sverige i början av 80-talet. I vårt gamla hemland jobbade inte min mamma; hon ansågs ha rollen att vara hemma och stå för barnens uppfostran. Men i Sverige gjorde hon upp med detta synsätt. Hon var en av få kurdiska kvinnor som tidigt tog sig in på den svenska arbetsmarknaden och började arbeta och tjäna sina egna pengar. Genom hårt slit och arbete tog hon sig in i det svenska samhället, och hon har kommit att bli en väldigt viktig förebild för mig i mitt politiska engagemang.

I helgen åkte jag förbi den hamburgerrestaurang där hon fick sitt första arbete. Det gav henne en chans att få in en fot på den svenska arbetsmarknaden. Tack vare jobbet på restaurangen - låt oss kalla den McDonalds - kunde hon senare gå vidare till ett annat jobb.

Jobbet på hamburgerrestaurangen var en visstidsanställning - en sådan typ av anställning som vissa partier i denna sal vill ta bort. Skulle det ha varit verklighet på 80-talet hade min mammas resa sannolikt sett annorlunda ut.

Alltför ofta leder diskussionen om trygga anställningar till politiska björntjänster. På den restaurang där min mamma fick sitt första jobb står i dag ett flertal unga människor och vänder på nya hamburgare. Få av dem kommer att utföra samma arbete som de gör i dag om fem år, men för dem är hamburgerrestaurangen en brygga till nästa arbetsplats.

Fru talman! En majoritet av Sveriges arbetslösa omfattas i dag inte av arbetslöshetsförsäkringen. Bland Sveriges unga är det endast 10 procent av dem som är arbetslösa som får a-kassa. Det försämrar tryggheten i omställningen, och det resulterar i att många inte vågar byta ett jobb mot ett annat. Det skapar helt enkelt inlåsningseffekter och utsatthet.

Hur kommer det sig att vi har ett arbetslöshetsförsäkringssystem som en stor del av vår befolkning inte använder sig av? Jag tror att det beror på två faktorer.

Dels tror jag att det är alldeles för många människor som inte vet hur arbetslöshetsförsäkringen ser ut - eller att den ens finns - och att de är berättigade till den, dels tror jag att systemet är alldeles för komplicerat. Människor orkar inte gå igenom den byråkrati eller lägga ned det engagemang som krävs för att bli försäkrad.

Dessa två faktorer gör det nuvarande a-kassesystemet otillgängligt och ineffektivt, och det slår mot samhällets svagaste grupper. Det slår ofta mot nyanlända personer, som inte behärskar språket, och mot unga, som inte kan regelverket. Dessa grupper brukar en del politiska partier i den här kammaren vilja engagera sig för när de talar om otrygga anställningar.

Då är frågan: Hur ska vi lösa detta problem? Jo, genom att göra a-kassan obligatorisk.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetslöshetsförsäk-ringen

Jag noterar att Moderaterna tycks vara på väg att byta fot i denna fråga, med det som Hanif Bali anförde i sitt tidigare inlägg, och detta välkomnar jag givetvis. Ju fler partier vi kan bli som kan se problemen med dagens akassesystem och ju fler partier vi kan vara i denna kammare som inser vikten av att införa ett försäkringssystem som är obligatoriskt och som skyddar alla på arbetsmarknaden, desto bättre regelverk får vi.

Fru talman! Det finns idag 26 a-kassor, som till största delen finansieras av skattemedel. Trots det åtnjuts inte försäkringen av de människor som i allra störst utsträckning skulle behöva den. Detta skapar klyftor, motverkar en trygg omställning och är ett felanvändande av våra gemensamma resurser.

Inom januariavtalet kommer arbetsmarknaden att liberaliseras på ett mycket genomgripande sätt. Arbetsmarknaden kommer att bli rörligare, och fler människor kommer att kunna få ett första arbete att gå till.

Men när anställningstryggheten blir svagare till följd av förändrade uppsägningsregler måste också omställningen följa efter. Januariöverenskommelsen har många bra förslag för kompetensutveckling och en flexicuritymodell, men arbetslöshetsförsäkringen får inte lämnas omodern, obrukad och bortslösad.

Jag önskar därför att fler politiska partier i riksdagen ställer sig bakom Liberalernas förslag om att ge arbetslöshetsutredningen ett tilläggsdirektiv om att även utreda förutsättningarna för en obligatorisk a-kassa.

Fru talman! Det är på få utgiftsområden som de ideologiska skillnaderna blir så tydliga som i de frågor som vi har att hantera i det här utskottet. Men januariöverenskommelsen har bidragit till att vi nu kan tag i en rad viktiga strukturförändringar för svensk arbetsmarknad och för den framtida arbetsmarknaden.

Sverige behöver en ny arbetsmarknadspolitik. Det finns tusentals individer därute som bara väntar på att få visa vad de går för, så låt inte oss politiker stå i vägen för dem. Låt oss skapa de nödvändiga förändringar som skapar inkludering och gör att människor kan få jobb och egenförsörjning.


Anf. 44 Ali Esbati (V)

Fru talman! Det är bra med replikskiften där man kan bryta åsikter mot varandra. Ibland får de också användas till att kolla missförstånd i faktauppgifter.

Gulan Avci sa att det finns partier som är emot visstidsanställningar. Jag vet inte om hon menade Vänsterpartiet. Om hon menade det är det förstås fel. Det kanske finns något annat parti som jag inte känner till och som inte sitter riksdagen som tycker så, men Vänsterpartiet är inte emot visstidsanställningar. Det Vänsterpartiet är emot är formen allmän visstidsanställning. Med utgångspunkt i det blir det viktigt för mig att försöka förstå om det är rätt uppfattat att det som är viktigt för Liberalerna är formen allmän visstidsanställning, det vill säga att det man vill komma åt är själva möjligheten för arbetsgivarna att behandla arbetstagarna godtyckligt, som är det som ligger i formen allmän visstidsanställning. Är det detta som är bonusen och featuren som man vill komma åt? I så fall, varför det? Vad gott ska komma ur detta?

Sedan måste jag ställa en fråga angående arbetslöshetsförsäkringen. Vi har ju ganska nyligen i den parlamentariska socialförsäkringsutredningen gjort en stor utredning om att införa det som kallas obligatorisk a-kassa. Där fanns det en ganska bred enighet om att det inte vore så bra. Att göra det obligatoriskt att vara med i a-kassan löser över huvud taget inte det som är huvudproblemet här, nämligen att många inte kvalificerar sig till att få någon ersättning alls från a-kassan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetslöshetsförsäk-ringen

Förstår jag det riktigt att Liberalerna vill göra det lättare att kvalificera sig till a-kassan? I så fall är det någonting nytt men också väldigt glädjande.


Anf. 45 Gulan Avci (L)

Fru talman! Tack för repliken, Ali Esbati!

När det gäller visstidsanställningar välkomnar jag att Ali Esbati nu står här och så tydligt talar om hur viktigt det är med visstidsanställningar, för det är en viktig anställningsform som har möjliggjort för så många människor som annars skulle stå utanför att få in foten på arbetsmarknaden.

Vi har ett väldigt stort utanförskap i dag där framför allt gruppen utrikes födda inte lyckas ta sig över de barriärer och trösklar som finns inbyggda på svensk arbetsmarknad. Genom åren har vi hört hur inte bara Vänsterpartiet utan vänsterpartierna gått i fackets ledband i stor utsträckning, för vi vet att med visstidsanställningen hotas fackets maktposition på svensk arbetsmarknad. Men vad vi är ute efter är att skapa fler vägar in, och då är visstidsanställningar en otroligt viktig väg in på arbetsmarknaden för många människor som i dag annars skulle stå utanför.

Det är klart att vi inte vill skapa otrygghet för arbetstagare på svensk arbetsmarknad. Därför ska dessa tydliga bryggor finnas från en viss anställningsform till en annan. Jag tycker att det är bra med Vänsterpartiets tydlighet i var man står i frågan om visstidsanställningar, för så har det inte varit i debatten i förut.

Jag förstår att Ali Esbati tycker att januariavtalet är väldigt jobbigt därför att det går väldigt tvärt emot den politik som Ali Esbati står för. Men för mig som liberal är det viktigt att vi får igenom dessa viktiga strukturförändringar som skapar upplåsningseffekter. I avtalet har vi också en punkt som handlar om att reformera arbetsrätten, och där blir också visstidsanställningsformen en viktig fråga.


Anf. 46 Ali Esbati (V)

Fru talman! Det där var både bra och dåligt. Det är dåligt att Liberalernas representant här faktiskt inte förstår skillnaden mellan visstidsanställning och anställningsformen allmän visstidsanställning. Att vara anställd på visstid betyder att man inte är tillsvidareanställd. Men det är formen allmän visstidsanställning som vi i Vänsterpartiet alltid har velat avskaffa och fortfarande vill avskaffa. Det är inte så att visstid innebär att alla måste vara tillsvidareanställda, men formen allmän visstidsanställning gör ju att arbetsgivaren inte behöver förklara varför man anställer visstid. Det är det som diskussionen handlar om, och det är synd att vi inte kommer vidare där.

Det kanske ändå är bra att den väldigt omfattande okunskapen om hur svensk arbetsmarknad fungerar blir tydliggjord i den här debatten. Det är ibland ganska frustrerande att diskutera de här frågorna när det inte är möjligt att bryta åsikter mot varandra utan det föreligger missuppfattningar om hur det faktiskt ligger till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetslöshetsförsäk-ringen

Jag vet inte om vi kommer så mycket längre. Vi är alltså, precis som förut, tydliga med att vi vill avskaffa allmän visstidsanställning som anställningsform, därför att det ger en möjlighet till godtycke från arbetsgivarnas sida. Man behöver inte förklara om man har behov av säsongsanställning, projektanställning eller en anställning som bara går fram till exempelvis valet för att man sedan inte har behov av den anställde längre. Då är det bara att säga: Du är allmän visstidsanställd, och vi behöver inte förklara varför. Det öppnar för godtycke, och det vill vi avskaffa.

När det gäller a-kassan fick jag inget svar alls. Jag konstaterar att det inte skulle lösa några som helst problem att ha ett obligatorium för inträde. Det handlar ju om att göra det lättare att kvalificera sig för a-kassa, och där har Liberalerna, vad jag vet, inga som helst förslag.


Anf. 47 Gulan Avci (L)

Fru talman! Jag brukar tycka att Ali Esbati är ganska underhållande, framför allt i repliker, men jag betackar mig Ali Esbatis lektion här i hur svensk arbetsmarknad fungerar. Jag har ganska bra koll på det själv.

Det är intressant att i det andra inlägget kom den rätta sidan av Vänsterpartiets syn på olika anställningsformer fram. Nu blir det återigen tydligt att ni inte alls är för visstidsanställningar, som faktiskt ger möjlighet för så många människor - unga, utrikesfödda och så vidare - att få det där första jobbet. Men jag förstår att i Ali Esbatis värld ska det bara finns en väg in till arbetsmarknaden. Det är det som är orsaken till att vi har det stora utanförskap som delvis Ali Esbatis parti har bidragit till, inte minst under förra mandatperioden.

Jag förstår att det är svårt att bita i det där sura äpplet när Ali Esbati inte längre har någon makt över regeringspolitiken eller utformningen av den framtida arbetsmarknadspolitiken. Den makten hade ni förra mandatperioden. Men det är väl ganska bra att kunna stå här i kammaren och agitera och köra lite vilda-västern-politik utan att behöva ta ansvar för de omläggningar som behöver göras på arbetsmarknaden så att vi inte får outsiders och insiders utan kan minska utanförskapet. Det slår ju så enormt hårt mot så många människor som inget annat vill än att få komma in på arbetsmarknaden, få ett jobb och känna att de är med och bidrar och framför allt känna att de kan stå på egna ben och inte vara beroende av samhället. Men detta ser inte Ali Esbati.


Anf. 48 Patrik Björck (S)

Fru talman! Det har varit lite diskussioner här tidigare huruvida man ska se mörkt eller ljust på svensk arbetsmarknad. Det är naturligtvis möjligt att se saker på olika sätt och vis. Jag tycker att ett sätt att se på svensk arbetsmarknad är att jämföra med andra arbetsmarknader. Om man gör detta vill jag påpeka att oavsett vilka brister som finns i Sverige har vi världens bäst fungerande arbetsmarknad. Det finns ingen arbetsmarknad som kan uppvisa bättre resultat än den svenska. Med detta sagt och konstaterat vill jag dock vara tydlig med att vi socialdemokrater ser och vill åtgärda de brister som trots allt finns.

Om vi jämför hur arbetsmarknaden fungerar i olika länder ser vi att Sverige har den högsta sysselsättningsgrad som någonsin har uppmätts i Europeiska unionen. Det kan ses som en bra arbetsmarknad eller som en problematisk, men i så fall vet jag inte hur läget skulle betecknas på andra arbetsmarknader. Om det finns någon arbetsmarknad som fungerar bättre någonstans får man ta och lyfta upp det exemplet. Det skulle vara intressant att se - detta med anledning av de tidigare debatterna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetslöshetsförsäk-ringen

De senaste åren har sysselsättningen ökat bland både kvinnor och män. Vi har en andel sysselsatt befolkning som uppgår till 68,5 procent. Samma positiva utveckling har gällt både äldre och utrikes födda.

Man säger att vi är sämst av alla länder när det gäller utrikes födda. Även om utrikes födda kvinnor är en av de grupper som har en svagare ställning på svensk arbetsmarknad har de en starkare ställning än vad kvinnor har generellt i Europa. Är detta bra eller dåligt? Det är klart att det är synd om den enskilde individen, för bakom siffrorna finns individer som har lägre frihetsgrad i sitt liv därför att de inte har tillgång till ett arbete och en egen inkomst. Detta måste vi åtgärda, men vårt system och vår modell med dess brister kan inte beskyllas för att vara sämre. Detta är oerhört viktigt att slå fast. Alla borde vara glada över det. Moderaterna, till exempel, borde vara jätteglada över att vi häromåret fixade deras arbetsmarknadspolitiska mål. Det som de hade åtagit sig att ordna fram till 2020 fixade vi 2017, alltså med många års god marginal. Denna positiva utveckling på svensk arbetsmarknad har vi skapat trots att vi har utsatts för en del utmaningar, till exempel en stor migration. Trots detta har vi klarat det bättre än många andra länder.

Samtidigt som vi har utmaningen att det finns vissa grupper som har en sämre ställning på den svenska arbetsmarknaden, även om de relativt sett har en stark ställning om man jämför med världen, har vi arbetsgivare som har problem. Det finns ett annat bekymmer på svensk arbetsmarknad som måste hanteras, och det handlar om att få kvalificerad personal att anställa. Om vi ska få ihop de två olika bekymren, att det finns personer som har svårt att komma in på arbetsmarknaden och att arbetsgivare har svårt att hitta kvalificerad personal, är olika former av utbildningsinsatser avgörande. Detta har den sittande regeringen satsat på, och det tänker vi fortsätta att göra.

Vi har det så kallade januariavtalet. Vi socialdemokrater är helt övertygade om att avtal ska hållas. Vi gör allt som står i vår makt för att uppfylla de åtaganden vi gör när vi sluter avtal med andra. Det ingår så att säga i den svenska arbetarrörelsens DNA att hålla ingångna avtal. Detta är också en bild av hur bra den svenska arbetsmarknaden fungerar.

I betänkandet tas bland annat lönebildningsprocessen upp. Svensk arbetsmarknad, med den lönebildningsmodell som vi har, har under mycket lång tid kunnat leverera reallöneökningar till arbetstagarna och löntagarna och samtidigt stabilitet för arbetsgivarna. Detta har varit bra - en vinn-vinnsituation - och bidrar till det som moderaten Hanif Bali efterlyste och som jag håller med honom om: Förutsättningarna är en stark och stabil ekonomi. Det har vår svenska modell levererat. Sedan kan man alltid diskutera hönan och ägget. Jag brukar retas med mina kamrater i finansutskottet och säga: Ni skulle inte haft några pengar om inte vi i arbetsmarknadsutskottet hade sett till att folk kommer i arbete. Men det kan vara en diskussion runt en kaffekopp på något annat ställe.

Det har varit lite diskussioner om historia. Jag tycker att historia är jätteviktigt, fru talman. Sedan måste man, även med kunskap om historia, kunna se framåt och gå vidare, men det är faktiskt lite roligt att veta nu när vi ska diskutera hur framtida regler för anställningsskydd ska utformas på svensk arbetsmarknad att lagen om anställningsskydd är en gammal liberal baby. Folkpartiet, som Liberalerna kallades på den tiden, var en stark företrädare och pådrivande kraft för att införa lagen om anställningsskydd en gång i tiden. Detta kan vara kul att känna till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetslöshetsförsäk-ringen

Det finns andra roliga kunskaper i historien. När det gäller Moderaternas syn på lagen om anställningsskydd sa den moderata företrädaren Hanif Bali till exempel: Vi har alltid . Vad de alltid har gjort vågar jag inte svara på, utan det enda jag vet är att de har bytt åsikt ganska ofta. I denna talarstol för inte särskilt länge sedan sa den moderata partiordföranden och statsministern Fredrik Reinfeldt i princip att han inte förstod hur ett försämrat anställningsskydd skulle kunna minska arbetslösheten. Han motsatte sig faktiskt en försämring av lagen om anställningsskydd vid den tiden, apropå att de alltid har. Vad Moderaterna har för uppfattning i dag får naturligtvis de svara för. Jag vill bara korrigera bilden och på det sättet faktiskt ge Martin Ådahl rätt - det kan jag bjuda på.

Den obligatoriska a-kassan, som har varit uppe till diskussion, utreddes under den förra regeringen. Jag har sett en tidigare moderat finansminister vid namn Anders Borg debattera denna utredning. Han tog den, lite långt från kroppen, mellan tummen och pekfingret, dumpade den i papperskorgen och sa: Jag vill inte införa skatt på arbete. Det var Anders Borg. Man kan tycka att det var rätt eller fel, bra eller dåligt, men det var den moderata finansministerns uppfattning i frågan.

Sammanfattningen av detta är att vi har en god situation på svensk arbetsmarknad. Vi ska nu efterleva de åtaganden som januariavtalet innebär. Vi ska naturligtvis se till att vi gör det på ett sätt så att vi inte tappar den goda position som Sverige har när det gäller både ekonomi och arbetsmarknad.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag och avslag på samtliga motioner.

(Applåder)


Anf. 49 Hanif Bali (M)

Fru talman! Var är kämpaglöden, kamrat? Det är en trött socialdemokrati som vi hör, en trött socialdemokrati som bara blickar bakåt. Men var är framtidsreformerna?

Det är lite märkligt att man som moderat ska behöva komma hit och förklara för en kamrat att det inte bara handlar om höga sysselsättningssiffror. Det handlar också om klyftor, nämligen att klyftan mellan inrikes och utrikes födda har ökat. Klyftan mellan inrikes och utrikes födda, särskilt asylmigranter, har ökat. Kunskapsklyftan mellan asylmigranter och den övriga befolkningen har ökat. Det är resultatet inte bara av er politik - även om ni har varit kraftigt delaktiga - utan det är resultatet av 20-30 års svensk politik, från höger till vänster. Då är det kanske dags att börja tänka nytt och göra lite annorlunda. Men ändå står Socialdemokraterna trötta i talarstolen och tittar bakåt.

Det är faktiskt lite bortom mig hur det kommer sig att partier som går till val med sloganen framåt kan liera sig med ett gäng som bara blickar bakåt.


Anf. 50 Patrik Björck (S)

Fru talman! Huruvida vi är trötta eller inte kan man fundera över. Vi socialdemokrater har en sisu, så vi orkar arbeta även när arbetet är hårt. Vi har vid ett flertal tillfällen varit tvungna att kavla upp ärmarna rejält och arbeta. Och arbetar man kan man bli lite svettig och andfådd ibland. Jag vet inte riktigt om Hanif Bali har upplevt det, men jag kan åtminstone berätta att det är så det går till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetslöshetsförsäk-ringen

När vi återigen har tagit över efter en borgerlig regerings misslyckande och pressat ned arbetslösheten, fått upp ekonomin, fått ordning på Sverige och sett till att kurvorna går åt rätt håll är det klart att det kan se ut som att vi har knäppt upp skjortan lite grann och kavlat upp ärmarna. Jag vet inte om jag skulle vilja betrakta det som trötthet, utan det är så som arbetande människor ser ut. Vi socialdemokrater är arbetande människor, vi representerar den arbetande delen av folket och vi är också i politiken redo att ta oss an den typen av utmaningar.

Fru talman! Hanif Bali har naturligtvis rätt i att det är ett bekymmer med växande klyftor. Vi slår också fast i januariavtalet att det är en av de saker som vi samarbetspartier tillsammans ska åtgärda. Den viktigaste och absolut grundläggande metoden för att göra det är att ge de personer som står längre från arbetsmarknaden verktyg att ta sig in på arbetsmarknaden. Det gör man i huvudsak genom utbildningsinsatser och genom att stärka den enskilda individen. Det är då en vinn-vinnsituation, eftersom det också finns en matchningsproblematik hos företagen.


Anf. 51 Hanif Bali (M)

Fru talman! Jag håller med om att när det gäller det sätt man använder för att kunna minska klyftor, vars orsak är brist på humankapital, är utbildning den bästa metod som vi har. Det finns inte så många andra metoder. Det handlar för vissa om utbildning i traditionell bemärkelse och för vissa om utbildning på arbetsplatser i en annan bemärkelse. Men det är därför som logiken inte går ihop med januariavtalet. Om man ska investera i utbildning och se till att lyfta en grupp människor som behöver det kommer det, med tanke på det utanförskap och den fattigdom som vi ser i förorter, att kräva generationer av insatser för att kunna utradera de klyftor som har skapats på mycket kort tid.

Samtidigt gör man tillsammans med Centerpartiet och andra upp dealar om att öka invandringen till Sverige - öka belastningen och öka klyftorna på grund av att ännu fler människor med svag utbildningsbakgrund kommer in i landet. Om det går så snabbt att skada och tar så lång tid att bygga upp, förstår jag inte varför man ökar trycket ytterligare.

Jag håller med Patrik Björck om att detta är viktiga frågor. Det är också viktigt att investera i den enskilda människan och att skapa utbildningsinsatser och så vidare. Men matematiken går inte ihop om man på ett år kan ta emot tusentals, men det tar 10-20 år att utjämna skillnaderna för dessa tusentals människor när man år efter år har konstant påfyllning av människor som behöver väldigt stor hjälp under lång tid för att komma in på arbetsmarknaden, där fler människor också bidrar till svårigheter för dem som redan har kommit hit att komma in.


Anf. 52 Patrik Björck (S)

Fru talman! Jag vill också passa på att påminna Hanif Bali om att samarbetspartierna är överens om att vi ska ha en långsiktigt hållbar migrationspolitik. Det finns därför ingenting annat att hämta i den debatten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetslöshetsförsäk-ringen

Vi har en betydligt mer positiv syn på hur man kan hantera frågor om utanförskap. Vi har kunnat konstatera att vi på bara några år har kunnat halvera den tid som det tar för människor att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Jag är helt övertygad om att det är en felaktig analys av Hanif Bali att det skulle behöva ta generationer att ta sig an dessa problem på ett genuint sätt. Jag är helt övertygad om att man möjligen kan tala om mandatperioder. Men det är absolut möjligt att hantera denna utmaning. Den kommer vi att ta oss an med stor seriositet, och vi kommer tillsammans med våra samarbetspartier att se till att vi löser detta. Det är framför allt inte för att vi ska kunna stå och skräppa i en talarstol om siffror och bevisa att den svenska arbetsmarknaden är bra. Det är i och för sig kul. Men det handlar naturligtvis om de enskilda individer vars frihetsgrad vi måste öka, ungefär som Gulan Avci som ett exempel i talarstolen talade om sin mor som ökade sin frihetsgrad genom att komma i arbete. Det är det som det handlar om, alltså att enskilda människors frihet ska öka genom att de får tillgång till arbete och därmed en egen inkomst och så småningom en pension. Vi ser mycket allvarligt på denna utmaning, och vi kommer att ta oss an den med stor kraft. Under den tiden kommer vi kanske att se lite svettiga ut, Hanif Bali. Men det får Hanif Bali i så fall stå ut med.

(Applåder)


Anf. 53 Gulan Avci (L)

Fru talman! Jag begärde inte replik för att bemöta Patrik Björck. Det avvaktar jag med för att se om de tydliga ord som han har uttryckt i talarstolen i praktiken realiseras i utskottsarbetet men också i de förhandlingar som vi har med regeringen och som gäller 73-punktsprogrammet som vi nu ska ta oss an.

Jag begärde replik snarare för att bringa klarhet när det gäller det missförstånd som uppstod kring de reservationer som jag yrkade bifall till i mitt anförande. Liberalerna yrkar givetvis bifall till reservationerna 17 och 20.


Anf. 54 Patrik Björck (S)

Fru talman! Jag vill bara passa på att garantera att vi socialdemokrater står fast vid vårt ord. Vi kommer i god anda att uppfylla det avtal som vi har tillsammans med våra samarbetspartier. Det finns ingen anledning att misstänka någonting annat på den punkten.


Anf. 55 Alireza Akhondi (C)

Fru talman! I dag vill jag prata om klassklyftor, vilket säkert får en del att rynka pannan. Givet den inledningen och mitt partis vägval efter den historiskt långdragna regeringsbildningsprocessen måste jag kanske börja med att poängtera att jag i och med detta inte har tappat min überliberala kompass och över natten börjat anamma Karl Marx förhoppningar om en högre samhällsform baserad på egendomsgemenskap, även om det säkert finns en och annan som vill hävda motsatsen.

Historiskt har klassfrågan framför allt handlat om att ställa företagare mot arbetstagare, rika mot fattiga och akademiker mot arbetare. Men den riktiga klassklyftan i vårt samhälle i dag går mellan dem som har ett jobb och dem som saknar ett. Den går mellan dem som har arbetskollegor, kompetensutveckling, fikapauser, självständighet, frihet, egen lön och möjlighet att förverkliga sina livsdrömmar och dem som inte släpps in - dem som inte får chansen utan hamnar i ett utanförskap med bidrag, ohälsa och betydligt sämre framtidsutsikter för barnen i familjen. Detta är den riktiga klassfrågan i Sverige 2019.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetslöshetsförsäk-ringen

Jag påstår det för att jag själv har befunnit mig på bägge sidor av denna barriär. Jag påstår det för att jag vet vad det betyder att inte se sina föräldrar gå till jobbet. Jag påstår det för att jag vet hur det känns att inte ha råd att följa med på skolresor eller ha fyra storlekar för stora fotbollsskor och behöva lägga papper i dem för att kunna spela.

Fru talman! Låt oss tala om elefanten i rummet. Vi vet från statistiken att de som har invandrat till Sverige inte får jobb i lika stor utsträckning som de som är födda här. Just därför, och med tanke på det stora ansvar som Sverige har tagit för flyktingsituationen de senaste åren, måste vi se till att dem vi har välkomnat till vårt land också får chansen på arbetsmarknaden - för deras skull, för deras barns skull, för din och min skull och framför allt för Sveriges skull.

Det är viktigt och glädjande att många har fått jobb de senaste åren, i synnerhet bland dem som står långt ifrån arbetsmarknaden, även om det till stor del beror på högkonjunktur och har skett med stor hjälp av kraftiga subventioner och andra arbetsmarknadspolitiska insatser. Bakom dessa siffror finns entreprenörer som har utvecklat sina företag och anställt fler. Det är nya svenskar som har kämpat hårt för att etablera sig i sitt nya land och politiker av alla kulörer som på kommunal, regional och nationell nivå har fattat kloka beslut.

Men vi ser också att klassklyftan inte sluts i tillräckligt snabb takt och att den riskerar att utvidgas igen när lågkonjunkturen kommer. Det behövs nu kraftfulla, strukturella reformer som tar vara på människors positiva drivkrafter innan lågkonjunkturen är ett faktum.

Fru talman! Vem kunde ana att reformer som var omöjliga till och med under åtta års alliansstyre nu är ledstjärnan för den politiska dagordningen? Tack vare Centerpartiet och Liberalerna genomför regeringen Löfven nu liberala reformer som ger en mer flexibel arbetsmarknad, stärkt näringsliv och vassare jobbmatchning. Det handlar bland annat om att sänka de små och medelstora företagens riskpremie genom minskade arbetsgivaravgifter och en uppluckrad arbetsrättslagstiftning som tar fasta på bättre omställningsmöjlighet för individen, mot en större frihet för arbetsgivare att organisera sin verksamhet mer effektivt.

Fru talman! Centerpartiet kommer att vara en nagel i ögat på regeringen Löfven. De liberala reformer som stipuleras i januariavtalet ska genomföras. Men vi stannar inte där, utan Centerpartiet i riksdagen kommer att arbeta för ännu fler liberala reformer på arbetsmarknadsområdet. Det handlar bland annat om ytterligare sänkta kostnader för våra jobbskapare, det vill säga de små och medelstora företagen. Det handlar om att minska regelkrånglet, och det handlar om att få bättre förutsättningar för arbetskraftsinvandring så att företagen kan fortsätta att vara konkurrenskraftiga även framöver.

Fru talman! Det är med liberal politik som Sverige utvecklas, och det är med liberala reformer som vi kan bekämpa klassklyftor och tillvarata den kompetens som har strömmat in till Sverige de senaste åren - kompetens som måste synliggöras och tillvaratas. Jag och Centerpartiet vägrar låta människor som kommit till Sverige definieras av sitt flyktingskap. De är yrkeskvinnor och yrkesmän - lärare, sjuksköterskor och bagare. De är lastbilsmekaniker, bönder och läkare. Vi vägrar låta yrkesmänniskor hamna i ett utanförskap. Klassklyftan måste brytas. Det är Centerpartiets uppdrag i svensk politik.


Anf. 56 Hanif Bali (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetslöshetsförsäk-ringen

Fru talman! Jag vill tacka Alireza för den berättelse han delade med sig av. Jag tror att inte bara jag personligen utan även många andra känner igen sig i stor utsträckning. Det är också en berättelse som förstärks och fördjupas för varje dag, för allt fler.

Detta utanförskap, som vi nu ser går i generationer, är tragiskt. Vi har på vissa orter i Sverige fått en utveckling som vi inte hade tidigare. Tidigare var den andra generationen alltid utlovad en bättre framtid än föräldrarna. På många orter i Sverige är det inte så längre, och det är nytt. Den utvecklingen vill jag inte stå här och peka ut enskilda partier för; det är en utveckling som många partier har ett gemensamt ansvar för. Däremot har vi alla en skyldighet att dra slutsatser, och en slutsats är att det spelar roll hur många som kommer hit.

Den andra faktorn är följande: Om man bestämmer sig för reformer som man vet inte är populära i breda väljargrupper och genomför dem med hänvisning till invandrare och invandringen riskerar det att skapa en grogrund för populistiska strömningar. Om man bryter sönder arbetsrätten inte för att det är rätt eller för att man vill öka tillväxten utan med hänvisning till att vi har tagit emot invandrare riskerar det att skapa splittring mellan människor och invandrare. Inser inte Alireza den konflikten?


Anf. 57 Alireza Akhondi (C)

Fru talman! Tack för repliken, Hanif! Det är faktiskt mitt första replikskifte här i riksdagen, så det känns lite spännande.

Tack också för att du ser att vi har ett gemensamt ansvar för att det finns klyftor i Sverige. De finns där; jag medger det. Jag är själv uppvuxen i Tensta, och många av mina kompisar som jag växte upp med gick det faktiskt rätt illa för. De fick inte möjlighet att komma ut på arbetsmarknaden. De hade inte de förebilder som behövs för att man ska kunna förstå att det finns alternativa vägar framåt.

Jag delar dock inte din bild att invandringens storlek, alltså volymer, per definition är avgörande, Hanif. Jag vill i stället hävda att invandrare som kommer hit inte skiljer sig från dig och mig. Folk vill jobba och göra rätt för sig, men vi har system som på något sätt leder människor in i stigmatisering och utanförskap. Det viktiga för mig och Centerpartiet är att förändra systemen och se till att de hjälper människan snarare än tvärtom. Där skiljer vi oss åt lite grann, uppfattar jag det som: Jag ser inte invandringen som ett problem utan som en möjlighet.

Givet det kompetensförsörjningsproblem vi har i flera sektorer under de närmaste åren måste vi inte bara jobba med de matchningsproblem som finns utan också säkerställa att vi öppnar för mer arbetskraftsinvandring i sektorer som behöver kompetens.


Anf. 58 Hanif Bali (M)

Fru talman! Jag tror att det är bortom endast åsikter om invandringens volym spelar roll eller inte. Det är nog en slutsats som alla landade i efter 2015. Jag vet att er samarbetspartner Socialdemokraterna definitivt gjorde det, Alireza Akhondi.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetslöshetsförsäk-ringen

Det är därför jag tycker att den allians som finns mellan Centern, Liberalerna och Socialdemokraterna är lite olustig med tanke på hur aggressiv retoriken är när man nu ska införa stora impopulära reformer med hänvisning till just invandringen. Socialdemokraterna ser inte faran i detta, och även Centerpartiet är ganska fartblint och inser inte att sådana reformer inte hjälper målgruppen i fråga. Det är klart att förändringen av lagen om anställningsskydd höjer tillväxten, men den minskar inte arbetslösheten bland invandrare om denna beror på att de har för låg kompetens.

Svenskt Näringsliv erkänner det. Jag, som är en starkt troende marknadsliberal, erkänner det. Ändå låtsas Centerpartiet att de här reformerna är det som kommer att hjälpa. Men det gör de inte. De riskerar snarare att skapa ännu större klyftor.

Kom ihåg att skillnaderna mellan inrikes och utrikes födda i Sverige är större än skillnaderna mellan den vita och den afroamerikanska befolkningen i USA i arbetslöshet och i sysselsättning! Jag säger bara att vi ska vara lite glada över att vi har ett välfärdssystem i Sverige, för i och med det har inte de här klyftorna haft så stor påverkan som de hade kunnat ha om vi hade haft en situation som i exempelvis USA.

Därför behöver man gå lite varsamt framåt och inte göra det på ett så aggressivt sätt som Centerpartiet gör tillsammans med Socialdemokraterna. Samtidigt använder man en retorik som skapar ännu fler motsättningar mellan dem som är etablerade på arbetsmarknaden, arbetstagare, och invandrare. Jag tror att det är en farlig väg att gå.


Anf. 59 Alireza Akhondi (C)

Fru talman! Jag blir rätt konfunderad av att höra Hanif Bali argumentera kring de reformer som vilar på en liberal grund och som vi i mångt och mycket har haft en samsyn kring.

På vilket sätt känner du att vi forcerar när vi öppnar upp arbetsmarknaden för att fler ska kunna komma in? På vilket sätt är det farligt att vi minskar företagens riskpremie när det gäller att anställa? På vilket sätt menar du att Arbetsförmedlingen har fungerat optimalt och att den förändring som vi gör är skadlig och impopulär?

Jag får inte riktigt ihop det, för jag har hela tiden uppfattat dig som en marknadsliberal, som ser de här samhällsstrukturutmaningarna. Nu när jag hör dig argumentera undrar jag därför: Vad är Moderaternas alternativ till dessa förändringar, som vi i Centerpartiet tror är de rätta framöver?


Anf. 60 Serkan Köse (S)

Fru talman! I helgen hade vi socialdemokrater partikongress, och ett av de teman vi hade på kongressen var utbildning med särskilt fokus på kunskap för framtiden. Många av de motioner som behandlas i betänkandet berör just detta område. Därför vill jag i mitt anförande fokusera på det som rör framtidens arbetsmarknad, kompetensutveckling och livslångt lärande.

Fru talman! Sverige är ett av världens mest fria, jämlika, innovativa och konkurrenskraftiga länder. Vår framgång har byggts av en arbetarrörelse som förstår vikten av kunskap och bildning och som välkomnar förändring.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetslöshetsförsäk-ringen

Vi socialdemokrater har sett utbildning som den viktigaste frågan för den enskilda medborgaren. Vår strävan har alltid varit att göra det möjligt för var och en att få en bra start i livet. Man ska kunna utvecklas som människa och hitta nya vägar när jobben förändras, så att alla kan vara med och bygga vårt samhälle.

Fru talman! I en tid av stora förändringar krävs mer kunskap. När digitalisering och automatisering skapar nya möjligheter förändras jobben i snabb takt. Då krävs ökad kompetens för alla för att kunna utvecklas och ta nya kliv i arbetslivet.

När kraven på välfärden ökar i hela landet behövs nya färdigheter för att ta till vara ny teknik och utveckla mer effektiva arbetssätt. När den globala konkurrensen hårdnar ska Sverige kliva fram för att fortsätta att konkurrera med kunskap och innovation. Svensk arbetsmarknad ska konkurrera med kunskap, utveckling och innovationer - inte med låglönejobb.

Fru talman! Vi är många som kommer ihåg den moderatledda regeringens tid, när många dörrar för vuxnas lärande stängdes. Vi kommer ihåg de 15 000 utbildningsplatser som försvann från komvux. Möjligheten att läsa upp sin behörighet och betyg försämrades dramatiskt. Det blev svårt för många att utbilda sig på grund av neddragningar och platsbrist. Därför har vi socialdemokrater genom alla tider kämpat för att den styrka och de möjligheter som följer av utbildning ska komma alla till del.

Det är en politisk kamp som har förts mot den politiska högern, som tvärtom har velat göra bildning till ett privilegium för ett fåtal. Det är i grunden en kamp som handlar om klyftorna i vårt samhälle, där vi socialdemokrater tar strid för att bekämpa dem när andra vill låta dem bestå eller till och med låta dem växa.

Fru talman! Det måste finnas bra möjligheter för dem som av någon anledning inte har klarat av grundskola och gymnasium att få denna utbildning senare i livet. Det måste också finnas möjligheter för dem vars utbildning har blivit inaktuell att få aktuella kunskaper. Utbildningen ska vara tillgänglig för alla under hela livet.

Därför är jag glad över att regeringen bland annat har höjt och förbättrat studiemedlen så att fler vuxna ges möjlighet att studera. Man har också infört en rätt för alla att läsa på komvux och ett nytt studiestartsstöd. Man genomför även ett genomgripande kunskapslyft med 93 000 nya utbildningsplatser och högre kvalitet inom olika former av utbildning fram till 2021.

Fru talman! Bristen på arbetskraft är i dag oerhört stor inom offentlig sektor, men även inom tjänstesektorn. Enligt fackförbundet Kommunal behöver kommuner och landsting rekrytera närmare 13 000 undersköterskor och vårdbiträden och runt 2 000 barnskötare per år fram till 2023.

När jag träffar företrädare för näringslivet inom it, besöksnäringen eller servicebranschen hör jag att de har något gemensamt: Tillgång till rätt kompetens är avgörande för deras möjligheter att skapa framgångsrika företag och nya jobb. Därför är god matchning en förutsättning för en stark produktivitetsutveckling i ekonomin.

Fru talman! För att motverka polarisering och få en dynamisk arbetsmarknad med bättre matchning och fortsatt hög sysselsättning är regeringens satsning på nya utbildningsplatser inom yrkesinriktad vuxenutbildning ett steg i rätt riktning. Regeringens satsning innebär att fler människor kan skaffa sig en gymnasial yrkesutbildning, komplettera sin gymnasieutbildning eller omskola sig till ett nytt yrke. Dessutom kommer Yrkeshögskolan att byggas ut med 44 000 utbildningsplatser till 2022.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetslöshetsförsäk-ringen

I januariavtalet, som har nämnts flera gånger, framhålls att möjligheterna till omställning ska förstärkas och att arbetsgivarnas behov av arbetskraft med rätt utbildning bättre ska tillgodoses.

Fru talman! Vår förmåga att svara upp mot framtidens behov av kontinuerlig kompetensutveckling under hela arbetslivet är avgörande för Sveriges konkurrenskraft, välstånd och sammanhållning. Därför måste vi fortsätta skapa förutsättningar för nya idéer att växa och nya arbetstillfällen att skapas. Samtidigt måste vi skapa förutsättningar för livslångt lärande. Människor behöver möjligheter till omskolning - ofta mer än en gång - för att ta de jobb som finns på en arbetsmarknad i ständig utveckling.

Avslutningsvis, fru talman: Utan investeringar i utbildning sätts vår produktivitet och vår förmåga till innovationer på spel. Vår styrka riskerar att försämras i den internationella konkurrens som blir allt hårdare. Människor riskerar att fastna i jobb som inte erbjuder vare sig utveckling eller trygghet. Utan gemensamma satsningar på utbildning får vi ökad ojämlikhet och en allt starkare polarisering. En sådan utveckling ger bränsle åt populism och sätter tilltron till det demokratiska samhället på spel.

Därför är kunskap trygghet. Kunskap är styrka. Kunskap är makt - makt att ta plats och kunna förändra samhället, men också makt över ens eget liv.

Med det, fru talman, vill jag yrka bifall till utskottets förslag och avslag på samtliga motionsyrkanden.

(Applåder)


Anf. 61 Marianne Pettersson (S)

Fru talman! När vi i dag behandlar arbetsmarknadsutskottets betänkande AU6 vill jag prata om funktionshindersfrågorna.

Personer med funktionsvariationer ska kunna vara fullt delaktiga i alla delar av det politiska, sociala, ekonomiska och kulturella livet. Alla som kan jobba ska jobba - det är en av hörnstenarna i den svenska modellen. Men för den här gruppen av människor räcker det ofta inte att man vill och kan, detta trots att man behövs på arbetsmarknaden och att en väsentlig del av varje människas liv är att ha en förankring på arbetsmarknaden.

Enligt SCB:s statistik är sysselsättningsgraden bland personer med funktionsvariationer som medför nedsatt arbetsförmåga 56 procent. Samtidigt uppgav sex av tio personer med nedsatt arbetsförmåga som inte var sysselsatta att de både ville och hade kunnat arbeta om de fått rätt stödinsatser.

Arbetsmarknadspolitiken behöver ha ett starkare fokus på att dessa personer blir delaktiga i arbetslivet. Människors kompetens och erfarenheter behövs och ska tas till vara, oavsett om personen har funktionsvariationer eller inte. Det skapar förutsättningar för självständighet och självbestämmande.

Vi behöver ändra vårt sätt att se på den här gruppen av människor. I dag har vi väldigt mycket fokus på vad människor inte kan. Om vi i stället började titta på vad människor kan tror jag att det skulle bli mycket enklare för dessa personer att ta plats på arbetsmarknaden.

Jag ska ge ett exempel. Jag känner en kille, lite över 20 år. Han har en grav synnedsättning, nedsatt hörsel och aspberger. Detta är en fantastisk kille. Han är en duktig musiker - hans stora intresse är musik. Han är ute och uppträder på en mängd olika ställen, vikarierar som kantor och har också uppträtt utomlands. Detta är möjligt tack vare hans fantastiska föräldrar och andra som sett hans kompetens och kunnat stötta och pusha honom så att han fått dessa möjligheter. Nu är det inte alla som har hans talang, men andra människor i denna grupp har andra förmågor som bör tas till vara.

Fru talman! Det händer en del positivt i den här frågan. Arbetsförmedlingens årsredovisning visar att övergången till arbete och studier har ökat för den här gruppen. Men för att denna positiva utveckling ska fortsätta för gruppen som har en mer utsatt ställning på arbetsmarknaden behövs stöd för anpassning av arbetsplatsen och ekonomiskt stöd till arbetsgivaren. Här har regeringen under förra mandatperioden genomfört en rad satsningar för att stärka gruppens möjligheter på arbetsmarknaden. Man har höjt taket för lönebidrag. I år höjs det till 19 100 kronor och nästa år till 20 000 kronor. Man har också höjt ersättningen till Samhall, i år till 870 miljoner och nästa år till drygt 1 miljard. Insatserna till personer som står långt från arbetsmarknaden och personer med funktionsvariationer fortsätter. I år satsas 1 883 miljoner.

Trots detta finns det en del problem på området som behöver lyftas. Ett är arbetsgivarnas brist på kunskap om vilka stöd man kan få. Ibland handlar det också om fördomar.

Arbetsmarknad och arbetslöshetsförsäk-ringen

Ett annat problem är att om du vill byta jobb och flytta är stödet du fått kopplat till din kommun eller region. Du kan inte söka nytt stöd förrän du är folkbokförd på din nya adress. Det kan innebära att du blir utan stöd i ett halvår. Det kan också medföra att du inte kan jobba.

En annan sak som inte är anpassad efter dagens arbetsmarknad är arbetsresor. Du får resa mellan hemmet och arbetsplatsen, men om du har ett jobb som innebär att du har ditt kontor på en plats men också arbetar på olika andra platser - till exempel om du är skolinformatör - kan du inte använda dig av arbetsresor för att åka till dessa platser. Detta är bara några exempel. Det finns alltså en del som behöver göras, både för dem som har jobb och för dem som inte har jobb.

Fru talman! En sak som oroar mig när vi pratar om den här gruppen är de stora nedskärningar som sker på Arbetsförmedlingen. Många i den här gruppen behöver mycket stöd för att komma ut på arbetsmarknaden, och här har Arbetsförmedlingen stor kompetens. Det kan vara svårt för många att använda digitala tjänster, och man kan också ha svårt att resa långa sträckor. Det kan handla om diskussioner för att få arbetsgivare att anställa, förhandlingar med arbetsgivare om lönebidrag, diskussioner om anpassning av arbetsplatsen, arbetsredskap med mera. Jag är rädd att det är den här gruppen som får betala priset för Arbetsförmedlingens neddragningar.

Arbetsmarknad och arbetslöshetsförsäk-ringen

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 15.)

Integration

Beslut, Genomförd

Beslut: 2019-03-27
Förslagspunkter: 7, Acklamationer: 4, Voteringar: 3

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

    Förslagspunkter och beslut i kammaren

    1. Framtidens arbetsmarknad

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2018/19:296 av Ali Esbati m.fl. (V),

      2018/19:794 av Ann-Britt Åsebol och Lotta Finstorp (båda M) yrkande 1,

      2018/19:1812 av Marianne Pettersson m.fl. (S),

      2018/19:2539 av Peter Helander och Helena Lindahl (båda C) yrkande 2,

      2018/19:2807 av Jessica Polfjärd m.fl. (M) yrkande 22,

      2018/19:2842 av Martin Ådahl m.fl. (C) yrkande 7 och

      2018/19:2883 av Lotta Finstorp m.fl. (M, C, KD).
      • Reservation 1 (M)
      • Reservation 2 (V)
    2. Kompetensutveckling

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2018/19:164 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 7,

      2018/19:1056 av Isak From och Björn Wiechel (båda S) yrkande 3,

      2018/19:1081 av Patrik Engström m.fl. (S) yrkandena 1 och 2,

      2018/19:2064 av Gulan Avci m.fl. (L),

      2018/19:2735 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 21,

      2018/19:2807 av Jessica Polfjärd m.fl. (M) yrkande 19,

      2018/19:2860 av Solveig Zander m.fl. (C) yrkande 4 och

      2018/19:2900 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkande 1.
      • Reservation 3 (M)
      • Reservation 4 (SD)
      • Reservation 5 (KD)
    3. Arbetsförmedlingen

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2018/19:785 av Ann-Britt Åsebol och Elisabeth Björnsdotter Rahm (båda M),

      2018/19:1107 av Erik Bengtzboe (M),

      2018/19:1127 av Sten Bergheden och Camilla Waltersson Grönvall (båda M),

      2018/19:1430 av Josefin Malmqvist (M),

      2018/19:1471 av Solveig Zander och Anders Åkesson (båda C) yrkande 2,

      2018/19:1837 av Jan Ericson (M),

      2018/19:2807 av Jessica Polfjärd m.fl. (M) yrkande 6,

      2018/19:2842 av Martin Ådahl m.fl. (C) yrkande 4 och

      2018/19:2992 av Christian Carlsson m.fl. (KD) yrkande 9.
      • Reservation 6 (M)
      • Reservation 7 (KD)
      • Reservation 8 (V)
      Omröstning i motivfråganUtskottets förslag mot reservation 6 (M)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S1850015
      M28643414
      SD116008
      C58004
      V272810
      KD10430
      L36002
      MP28004
      -0002
      Totalt479927849
      Ledamöternas röster
    4. Arbetsmarknadspolitiska program och insatser

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2018/19:1437 av Josefin Malmqvist och Niklas Wykman (båda M) yrkande 4,

      2018/19:2027 av Azadeh Rojhan Gustafsson m.fl. (S) yrkandena 1 och 2,

      2018/19:2141 av Joakim Sandell m.fl. (S) yrkande 6,

      2018/19:2296 av Åsa Lindhagen m.fl. (MP),

      2018/19:2595 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkandena 5-7 och 9,

      2018/19:2660 av Sultan Kayhan (S) yrkande 3,

      2018/19:2690 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 3,

      2018/19:2740 av Leila Ali-Elmi (MP) yrkandena 1 och 2,

      2018/19:2807 av Jessica Polfjärd m.fl. (M) yrkande 8,

      2018/19:2842 av Martin Ådahl m.fl. (C) yrkandena 5 och 6 samt

      2018/19:2992 av Christian Carlsson m.fl. (KD) yrkandena 14 och 19.
      • Reservation 9 (M)
      • Reservation 10 (C, L)
      • Reservation 11 (KD)
    5. Kontroll av subventionerade anställningar

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2018/19:383 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 7-13 och

      2018/19:1162 av Joakim Sandell m.fl. (S).
      • Reservation 12 (V)
    6. Arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2018/19:182 av Jimmy Loord (KD),

      2018/19:693 av Helena Bouveng (M),

      2018/19:784 av Ann-Britt Åsebol (M),

      2018/19:856 av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD) yrkandena 10 och 11,

      2018/19:1153 av Malin Larsson och Jasenko Omanovic (båda S),

      2018/19:1164 av Ida Karkiainen (S),

      2018/19:1466 av Per Lodenius (C),

      2018/19:2053 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkandena 19 och 20,

      2018/19:2327 av Åsa Lindhagen (MP) yrkande 2 och

      2018/19:2807 av Jessica Polfjärd m.fl. (M) yrkande 10.
      • Reservation 13 (M)
      • Reservation 14 (SD)
      • Reservation 15 (C)
      • Reservation 16 (KD)
      • Reservation 17 (L)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 15 (C)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S93007
      M00637
      SD05804
      C00292
      V28000
      KD00220
      L00181
      MP14002
      -0001
      Totalt1355813224
      Ledamöternas röster
    7. Arbetslöshetsförsäkringen

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2018/19:78 av Magnus Persson m.fl. (SD) yrkandena 2, 3 och 9,

      2018/19:621 av Carina Ödebrink och Peter Persson (båda S),

      2018/19:660 av Rasmus Ling (MP),

      2018/19:781 av Lotta Finstorp (M),

      2018/19:860 av Edward Riedl (M),

      2018/19:1471 av Solveig Zander och Anders Åkesson (båda C) yrkande 1,

      2018/19:1765 av ClasGöran Carlsson och Monica Haider (båda S),

      2018/19:2034 av Gulan Avci m.fl. (L) yrkandena 1 och 2,

      2018/19:2547 av Rickard Nordin (C) yrkande 2,

      2018/19:2680 av Mathias Tegnér och Fredrik Lundh Sammeli (båda S) yrkande 2 och

      2018/19:2807 av Jessica Polfjärd m.fl. (M) yrkandena 2 och 3.
      • Reservation 18 (M)
      • Reservation 19 (SD)
      • Reservation 20 (L)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 20 (L)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S93007
      M06307
      SD00584
      C29002
      V28000
      KD21010
      L00181
      MP14002
      -0001
      Totalt185637724
      Ledamöternas röster