Betänkande 2020/21:SoU8
Regeringen bör utreda hur staten, läkemedelsföretag och regioner tillsammans kan säkra en jämlik tillgång till nya behandlingsmetoder över landet, särskilt för personer med sällsynta diagnoser. Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det.
Tillkännagivandet bygger på förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag, främst på grund av pågående arbeten på området.
Regeringen bör utreda hur staten, läkemedelsföretag och regioner tillsammans kan säkra en jämlik tillgång till nya behandlingsmetoder över landet, särskilt för personer med sällsynta diagnoser. Dessutom bör regeringen se över hur apotek kan få ett utökat ansvar i hälso- och sjukvårdskedjan, till exempel genom att få erbjuda allergitester. På så vis skulle både primärvård och akutmottagningar kunna avlastas. Socialutskottet föreslår att riksdagen riktar två tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om det.
Tillkännagivandena bygger på förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Utskottet föreslår att riksdagen säger nej till övriga motionsförslag, främst på grund av pågående arbeten på området.
Debatt om förslag 2020/21:SoU8
Fru talman! Aldrig tidigare i historien har läkemedelsfrågor varit så mycket i fokus som nu under pandemin. Befolkningen efterlyser och väntar på effektiva läkemedel och vacciner mot det lömska virus som härjar. I snart ett år har pandemin hållit stora delar av världen i sitt grepp. För vår del började eländet i mars månad i fjol. Stora mänskliga och ekonomiska uppoffringar görs dagligen för att få bukt med smittspridningen. Alltför många har förlorat en anhörig eller vän.
Vi kan aldrig nog understryka vilken svår situation vi befinner oss i. Men tack vare ett globalt samarbete inom forskningen och att stora ekonomiska resurser tillförts har man på extremt kort tid tagit fram nya vacciner. Det tog endast 300 dagar från att det okända viruset identifierades till att det första vaccinet godkändes. Normalt tar det fem till tio år. Det är en vetenskaplig bedrift.
Förändringar sker allt snabbare på det medicinska området, och de senaste åren har stora genombrott ägt rum. Nya avancerade terapier såsom gen- och cellterapier kan nu bota vissa sjukdomar som för bara några år sedan var obotliga. Det är naturligtvis en glädjande utveckling för oss alla. Men samtidigt som stora framsteg görs inom läkemedelsområdet uppkommer det utmaningar.
Den kanske största och svåraste utmaningen är att skapa långsiktig finansiering av alla nya behandlingar. De nya behandlingarna kostar initialt betydligt mer än traditionella läkemedel. En annan utmaning är att se till att alla får ta del av behandlingen, oavsett var i landet man bor. En tredje är att inom sjukvården kunna föra över kunskap mellan verksamheter och ut i landet.
Fru talman! Visserligen har pandemin blottat stora brister inom läkemedelsområdet, men en del av dem var tyvärr kända redan innan pandemin bröt ut. Redan för några år sedan började eländet med restnoterade läkemedel, då flera läkemedel inte fanns på apoteken.
Detta är ett globalt problem, vill jag påstå. Det bygger bland annat på att man har för få fabriker, som är koncentrerade till för få delar av världen. Det bygger också på ekonomiska incitament som just-in-time, alltså att man fraktar lagret i lastbil. Händer det något med produktionen, då står man där.
Apoteks- och läkemedelsfrågor
Jag är i alla fall glad att regeringen tar frågan på allvar sedan flera år tillbaka och att även EU gör det via sin läkemedelsstrategi, för vi måste hitta en lösning på problemet med restnoterade läkemedel. Vi måste också fundera på om vi ska ha fler fabriker, särskilt nu när vi behöver så mycket vaccin. Det kommer vi att behöva i många år framöver, tror jag.
Fru talman! Självklart ska alla människor i vårt avlånga land erbjudas god vård efter behov och på lika villkor. Därför har regeringen tillfört historiskt stora resurser till sjukvården men även ökat anslaget till läkemedelsförmånerna för att kunna möta utvecklingen av nya läkemedel. Det är regionerna som har ansvaret, men staten stöder regionerna i det arbetet.
Flera olika insatser har gjorts för att underlätta införandet av nya mediciner. Syftet är att uppnå en jämlik och ändamålsenlig läkemedelsanvändning. I det arbetet involveras flera myndigheter, samtliga regioner och även läkemedelsföretag och patientorganisationer.
Inom ramen för en satsning från regeringen etablerades redan 2018 ett centrum för avancerade terapier som kallas CAMP. CAMP fokuserar på den vetenskap, teknik och infrastruktur som krävs för att implementera avancerade terapier i Sverige, däribland läkemedel baserade på genterapi.
På senare år har regeringen gett TLV, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, ett antal uppdrag som har bäring på möjligheten att tillgängliggöra nya, dyra läkemedelsrelaterade behandlingar. Även Läkemedelsutredningen pekar på behovet av att tillföra extra resurser för de nya, moderna medicinerna.
För regeringen är forskning och utveckling av läkemedel i Sverige en viktig fråga. Näringen bidrar starkt till vår bnp och vår forsknings- och innovationsförmåga. Därför presenterade regeringen 2019 en nationell life science-strategi i form av ett digert program på olika områden. Även i det programmet lyfts möjligheten att ha en effektiv process för att implementera nya terapier.
Regeringen har ett fokus på jämlikt införande av nya terapier samt apotekens hälsofrämjande arbete. På grund av det omfattande arbetet med covid-19 har Socialdepartementet dock behövt sänka takten i flera olika processer.
Fru talman! En annan fråga som diskuteras är apotekens framtida roll. I och med avregleringen av apoteksmonopolet har det bildats flera apotekskedjor, och nya apotek har öppnats. Servicen har blivit bättre för stadsbor, men på de mindre orterna och i glesbygd har det snarare blivit sämre. Vi har kunnat mildra detta något genom att införa ett särskilt glesbygdsbidrag som kan sökas. Ett femtiotal apotek erhåller detta stöd i dag.
Vi är dock ganska överens om att vi måste hitta nya tjänster och produkter för apoteken framöver. Regeringen har redan gett ett uppdrag som handlar om att titta på detta; det handlar om både kompetensutveckling och dessa möjligheter.
Avslutningsvis, fru talman, kan jag konstatera att den reform för kostnadsfria läkemedel för barn och ungdomar som infördes tidigare har fått ett starkt genomslag. Andelen barn som hämtar ut läkemedel har ökat. Socialstyrelsen konstaterar att detta också gäller barn i familjer med lägre inkomster och utbildning än i andra familjer. Ingen ska behöva vänta med vård och behandling i vårt land utifrån ekonomi.
Jag står bakom alla våra reservationer men yrkar för tids vinnande bifall endast till reservation 11 om apotekens hälsofrämjande arbete.
Fru talman! I dag debatterar vi apoteks- och läkemedelsfrågor. Det är glädjande att det finns två viktiga tillkännagivanden till regeringen, ett om apotekens hälsofrämjande arbete och ett om ett jämlikt införande av nya behandlingsmetoder.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Apoteks- och läkemedelsfrågor
Mycket har hänt, och lite visste vi om hur ett virus skulle komma att påverka hela landet och hela världen. Aldrig förr har det varit mer aktuellt att jobba med frågorna om vård, hälsoförebyggande insatser och vaccinationer. Tack vare läkemedelsbolagen och industrin har vaccin mot covid19 tagits fram på rekordtid, och vaccinationerna är nu igång, om än i liten skala. Nu är det av största vikt att Sverige får mer vaccin och kan öka vaccinationstakten. Vaccinationer tillhör de viktigaste och största samhällsinsatserna för att förebygga och förhindra sjukdomar och virus.
Fru talman! Förra året när pandemin hade börjat valde jag att kombinera riksdagsarbete med att stötta upp som sjuksköterska på hemmaplan, närmare bestämt i hemsjukvården i min kommun Kungsbacka i Halland. Jag upplevde just då, i början av pandemin, att jag kunde göra mest samhällsnytta där. Det blev många viktiga diskussioner runt lunchbordet med både gamla och nya kollegor, om allt från skydds- och testmaterial till hur världen har utvecklats, blandat med många skratt och gamla minnen.
Vården är mer komplex, och mer avancerad sjukvård utförs i hemmet med hjälp av medicintekniska produkter, på ett helt annat sätt än tidigare. Mötet med patienterna i deras hem och den tacksamhet de visade var precis lika givande som för 15 år sedan, när jag arbetade som sjuksköterska i hemsjukvården.
När jag satt och förberedde mig inför dagens debatt kom jag att tänka på alla patienter som nu kan vårdas i hemmet just tack vare utvecklingen av bland annat medicintekniska produkter och behandlingsmetoder. Det är en fantastisk utveckling. Den har även inneburit möjligheten att spendera sin sista tid hemma med nära och kära, om man så önskar.
Fru talman! Att få hemsjukvården att fungera optimalt kräver mycket logistik mellan flertalet olika aktörer och vårdgivare. En morgonplanering kan lätt förändras efter hembesöket hos första patienten. En försämring kan ha skett, och en läkarkontakt behövs. Nya prover eller ny läkemedelsbehandling kanske ordineras. Journalsystemen för läkemedel, hemtjänstinsatser och patientjournaler är dock inte sammankopplade, vilket skapar onödigt merarbete och framför allt inte är patientsäkert.
Mycket har blivit bättre i vården, men här finns det mycket mer att förbättra. Det är bra att det blir en nationell läkemedelslista till sommaren, men den borde självklart vara ihopkopplad med journalsystemen.
Medicintekniska produkter är allt från enkelt förbrukningsmaterial, som sprutor, till hemmonitorer och avancerade röntgenutrustningar, men även testutrustning och skyddsmaterial ingår. Lika viktigt som att läkemedelsbehandling ska vara jämlikt tillgänglig och finnas i hela landet är att medicintekniska produkter finns tillgängliga på ett jämlikt sätt.
Fru talman! Låt mig ta ett exempel. Den medicintekniska utvecklingen rörande diabetes går snabbt framåt - det är positivt. Men produkter som inte kommer patienter till gagn gör mindre nytta och spelar mindre roll. Tillgången till nya medicinska hjälpmedel, som avancerade insulinpumpar och system för kontinuerlig glukosmätning, skiljer sig kraftigt åt mellan våra 21 regioner. Här är Socialstyrelsens riktlinjer viktiga, och framför allt är det viktigt att de efterföljs. Detta får inte bero på var i landet du bor.
Fru talman! Apotekens roll i samhället är väsentlig, och Moderaterna anser att apotekens roll i framtiden borde stärkas, utvecklas och ses över. Att lyfta apotekens roll och uppdrag i framtiden kan bland annat handla om att avlasta vården, till exempel genom att apoteken kan arbeta mer hälsofrämjande och införa egenvårdsrådgivare som kan instruera och ge råd om egenvård. Ett annat sätt skulle kunna vara att hälsoundersökningar utförs i samband med att man hämtar ut sitt läkemedel på apoteket. Ytterligare ett förslag som vi moderater ser i och med pandemin är att farmaceuter skulle kunna vara behjälpliga med att administrera och utföra vaccinationer.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Apoteks- och läkemedelsfrågor
Fru talman! Vi moderater föreslår en nationell läkemedelsstrategi med syftet att få en jämlik och god tillgång till nya innovationer och mer avancerade läkemedelsbehandlingar. Sverige ska ligga i framkant avseende patienternas tillgång till de senaste innovationerna inom avancerad medicinteknik, nya avancerade, kraftfulla läkemedelsbehandlingar och användning av digital teknik som AI inom vård och omsorg.
Det är en mycket hoppfull och lovande utveckling som nu sker när det gäller medicinteknik och läkemedel. Det bedrivs forskning som till betydande delar rör svåra sjukdomar och diagnoser som cancer, infektionssjukdomar och hjärt-kärlsjukdomar, för att nämna några. Inom den närmaste framtiden kommer mycket av den fortsatta forskningen och utvecklingen av vården att handla om immunterapi, cellterapi och genterapi. Denna medicinska utveckling kan med stor sannolikhet leda till att vi kommer att kunna ställa diagnoser och med mer individuella behandlingar bota tidigare obotligt sjuka människor, vilket är helt fantastiskt.
Avslutningsvis, fru talman, är det inte utan stolthet jag lyfter mitt hemlän och Region Halland, som för mer än tio år sedan startade Hälsoteknikcentrum som nu har blivit Leap for Life. Leap for Life är ett innovationscentrum för Region Halland, Högskolan i Halmstad, alla halländska kommuner och näringslivet i deras gemensamma strävan att förändra och utveckla framtidens vård. I informationsdriven vård där hälsodata möter AI har vi en del av framtidens hälso- och sjukvård, tror jag.
Givetvis ställer vi moderater oss bakom alla våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 1.
Fru talman! I och med pandemin har vi lärt oss att se saker och ting ur ett nytt perspektiv, och vi har också insett vår sårbarhet. Vi har lärt oss att ingenting bör tas för givet. Vi har sett hur löften och avtal tappat sitt egentliga värde från en dag till en annan och hur vaccinleveranser påverkats av faktorer som vi egentligen inte har någon makt över. Det antal doser som först utlovats levereras inte, och vaccinationstakten påverkas. Resurserna för att vaccinera finns; det är avsaknaden av vaccin som ställer till det.
I den svåra kris vi befinner oss i är vaccinet ett ljus i tunneln. Det inger hopp till mor- och farföräldrar som inte har haft möjlighet att träffa sina barnbarn. Det innebär framtidstro för alla dem som måste befinna sig i ofrivillig isolering och lider svårt av det. Det ger förhoppningar om att vi kanske kan få återgå till en normal vardag igen.
Vaccinets roll kommer att vara lika avgörande i kommande pandemier. Därför är det också viktigt att vi tänker om och ser till vad som kan vara bäst för vårt land och vår befolkning på lång sikt. När det gäller tillgången till vaccin och läkemedel är det inte minst av nämnda skäl extra viktigt att Sverige kommer ifrån sin nuvarande beroendeställning och att vi inser vikten av att stärka den medicinska forskningen i vårt land och samtidigt också verka för att stimulera till fler kliniska studier, baserat på de faktiska behov som finns.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Apoteks- och läkemedelsfrågor
Coronapandemin kommer att få långtgående effekter på vårt samhälle. En fråga som har uppmärksammats alltmer under senare tid är de långtidssymtom som covid-19 inneburit för många, så kallad långtidscovid. Många som drabbats av covid-19 har varit sjuka under en längre tid, och eftersom det saknas kunskap om tillståndet har det varit både problematiskt att få vård och i vissa fall även svårt att få sjukersättning.
Enligt en studie från Göteborgs universitet har det även visat sig att en del patienter som vårdas på sjukhus för covid-19 visar tecken på hjärnskada, vilket är både oroväckande och väldigt allvarligt. Det är en stor andel personer som har drabbats av så kallad långtidscovid, och det finns stora behov av ny kunskap. Satsningar på området är därför helt avgörande.
Enligt brittisk statistik får 9,8 procent av dem som insjuknat i covid-19 även långvariga symtom. Mycket pekar därför på att effekterna av covid-19 kan komma att bli omfattande, och vi behöver ha en god beredskap inför detta. Det finns länder som har öppnat särskilda kliniker för långtidscovid. I Danmark finns det exempelvis 9 kliniker, och i England har man öppnat 72 kliniker.
Vi står således inför helt nya utmaningar, och det kommer också att kräva sina unika lösningar. Samhället måste vara redo, och vi måste löpande anpassa oss till nya kunskaper om viruset och dess effekter.
Fru talman! Det genomfördes en omreglering av apoteksmarknaden 2009, vilket har inneburit att apotekstätheten och tillgängligheten har ökat.
Sverigedemokraterna värnar apoteksbranschens möjlighet till en säker, trygg och välfungerande läkemedelsförsörjning. Vi ställer oss också positiva till det faktum att fler faktiskt har fått möjlighet att starta och driva egna apotek, eftersom vi värderar företagsamhet och initiativkraft mycket högt.
Våra apotek har högutbildad personal, och vi anser att de många gånger är en underutnyttjad resurs. Apoteken kan spela en viktig roll när det gäller att avlasta hälso- och sjukvården. Apoteken skulle exempelvis kunna utföra enklare laboratorieverksamhet som blodtrycksmätningar, blodsockerkontroll och allergitester. Apoteken har också alla förutsättningar för att kunna erbjuda hälsofrämjande samtal, råd och utbildning för att hjälpa personer med exempelvis viktnedgång, rökavvänjning, stresshantering eller minskad alkoholkonsumtion.
Sveriges apotek och farmaceuter har aviserat att man önskar ta ett större ansvar och samarbeta med berörda myndigheter, med anledning av coronaviruset och den rådande situationen med smittspridningen. Vi har 1 400 apotek i Sverige och mer än 5 000 legitimerade farmaceuter som kan bistå oss på olika sätt. Vi tycker att vi borde ta vara på alla befintliga resurser, framför allt nu under pandemin.
Enligt Sveriges Apoteksförening kan farmaceuterna med sin kompetens ge råd och information som syftar till att minska smittspridningen i vårt samhälle. Farmaceuterna kan likaså bidra till att hantera eventuella bristsituationer och vara en garant för att patienter får sin nödvändiga läkemedelsbehandling.
Apotekens förhållningssätt måste klargöras, och det gäller självklart inte bara under pandemin. Vi anser därför att det finns många goda skäl att utöka och förstärka apotekens roll i vårdkedjan. Med detta sagt vill jag avslutningsvis yrka bifall till Sverigedemokraternas reservation nummer 10.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Apoteks- och läkemedelsfrågor
Fru talman! Att debattera apotek och läkemedelsfrågor är otroligt spännande, dels eftersom det inom läkemedelsområdet händer otroligt mycket, dels eftersom jag ser en enormt stor potential för hur apoteken skulle kunna utvecklas framöver och på riktigt kunna vara den där viktiga första och sista länken i vårdkedjan.
På läkemedelsområdet händer det mycket, och det är ett spännande område. Läkemedel och medicinteknik utvecklas i ett högt tempo och gör att vi kan rädda fler liv och skapa en bättre vardag och ett bättre liv för många patienter. Tittar vi bara på de fem senaste åren inom läkemedelsutvecklingen kan vi se att vi har gjort enorma framsteg.
Men ska vi lyckas hela vägen, från forskning till patient, måste vi ta ett större grepp om jämlikheten i hela landet. Inte minst gäller det jämlikheten för införandet av nya behandlingsmetoder och medicintekniska produkter. Därför är det bra att den nationella läkemedelsstrategins huvudsakliga inriktning för kommande period är att just förbättra förutsättningarna för ökad patientsäkerhet och en mer jämlik läkemedelsanvändning. I läkemedelsstrategin lyfter man särskilt fram möjligheten att tillgängliggöra nya, dyra läkemedelsrelaterade behandlingar. Jag kommer att fortsätta att följa detta område eftersom det är av hög prioritet att vi skapar jämlika förutsättningar för att få tillgång till behandling oavsett var i landet man bor.
Baksidan av läkemedelsmyntet är alla de felbehandlingar som görs och som leder till att människor drabbas av sjukdom och kanske död, just på grund av felaktig läkemedelsbehandling. Den värst drabbade gruppen är de mest sjuka äldre. Här anser jag att lagen måste skärpas till, men framför allt måste man börja följa den lagstiftning som finns och göra de läkemedelsgenomgångar som man ska. Inte sällan används läkemedel som över huvud taget inte är utprövade för äldre.
Just läkemedelsgenomgångar har visat sig vara ett verksamt instrument som kan reducera risken för felaktig läkemedelsbehandling av äldre. Här finns väldigt mycket mer att göra, och det är en fråga som vi måste fortsätta att arbeta aktivt med ute i regioner och kommuner.
Jag tror att samtliga som sitter och tittar på debatten i dag och samtliga som finns här inne i kammaren har besökt ett apotek någon gång under det senaste året. Man var kanske där för att hämta ut en livsnödvändig medicin, för att få rådgivning om sina läkemedel eller för att köpa någon egenvårdsprodukt till sig själv eller kanske till mammas vintertorra händer. Andra kanske besökte sitt apotek för att träffa sjuksköterskan på dennas mottagning.
För ett apotek är i dag långt ifrån bara ett ställe där man hämtar ut sin medicin. Ett fungerande apotek är ett apotek med en nära och förtroendefull relation med kunden, som kan hjälpa till med bästa möjliga läkemedelsanvändning.
Apoteken finns i dag verkligen etablerade runt om i hela landet. De har en stark ställning och ett högt förtroende bland allmänheten. Tänk om vi hade kunnat utveckla dessa verksamheter än mer! Tänk om vi på ett ännu bättre sätt hade kunnat låta apoteken bli den viktiga första och sista länken i vårdkedjan!
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Apoteks- och läkemedelsfrågor
Apoteken har Sveriges i särklass största och bästa expertis när det gäller läkemedel och läkemedlens betydelse för patienten. Denna resurs kan användas bättre och på så sätt bidra till minskade kostnader för felaktig läkemedelsanvändning och minska risken för att patienter lider i onödan på grund av felaktig medicinering. Om vi kopplar tillbaka till äldre och deras medicinering tror jag att apoteken och deras expertkunskaper kan bidra enormt mycket genom läkemedelsgenomgångar, rådgivning och så vidare.
I många andra länder har apoteken en tyngre och mer utvecklad roll i hälso- och sjukvårdskedjan. Jag hade gärna sett den utvecklingen även här i Sverige, där apoteken till exempel skulle kunna arbeta mer med rådgivning, vård av enklare åkommor, sjuksköterskemottagningar, provtagning och tester. Apoteken kan då fånga upp personer som ännu inte är patienter i primärvården men som kan ha stor nytta av apotekens tjänster som stöd för att leva ett mer hälsosamt liv. På så sätt stärker vi patientmakten och egenvården samtidigt som vi avlastar vården. Jag ser, precis som apoteken själva gör, att här finns en stor potential.
Men det finns en del orosmoln vid horisonten. Förutom ett motstånd i fråga om lagstiftning handlar ett av dem om den alltmer skriande bristen på farmaceuter och vad den faktiskt kan leda till. Här måste vi ta krafttag.
Fru talman! För att ett apotek ska kunna hållas öppet i dag är kravet att det fysiskt, på plats, finns en farmaceut som kan expediera ett läkemedel. I och med att bristen på farmaceuter är stor kan detta leda till att vissa apotek på mindre orter i glesbygd tvingas stänga eller kraftigt dra ned på sina öppettider. Redan i dag vittnar många apotek om svårigheter att rekrytera farmaceuter till mindre orter.
Detta problem skulle kunna lösas om vi tillåter farmaceuter att arbeta på distans. Tekniken finns, och det fungerar i andra länder. Varför inte även i Sverige? I dag går det att ringa en läkare på distans och få såväl diagnos som behandling ordinerad digitalt, men det finns inte någon möjlighet att expediera ett läkemedel med en farmaceut på distans. Vi anser därför att lagstiftningen bör ses över och att regeringen behöver ta initiativ för att möjliggöra för farmaceuter att delta på distans. Därför vill jag yrka bifall till reservation nr 14, som syftar till just detta. Naturligtvis står jag bakom Centerpartiets alla förslag, men för tids vinnande yrkar jag bifall bara till den reservationen.
Fru talman! Vi lever i en kris. Den har även medfört brist på mediciner under våren; det är vi alla medvetna om. Minskade lager skapar risker i ett normalläge. I internationella kriser, som den vi nu lever i, blir riskerna väldigt mycket tydligare.
Riksrevisionen skrev så här 2018: "I den nationella risk- och förmågebedömningen för 2016 ansåg MSB att Sverige är fortsatt beroende av import av läkemedel. Sveriges inhemska produktion av läkemedel är liten och inga vacciner produceras nationellt. Samtidigt har apotek, sjukhus och grossister minskat sin lagerhållning."
Så ser verkligheten ut, och det är ett väldigt trist läge att gå in i när vi har den här pandemin och är helt beroende av just de privata bolagen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Apoteks- och läkemedelsfrågor
Nu är vaccin på väg in - det har många lyft. Det tycker jag är fantastiskt. För ett år sedan trodde ingen att vi skulle ha ett vaccin. Men vi är som sagt beroende av andra aktörer. Det är inte Folkhälsomyndigheten, regering, riksdag eller regioner som kan se till att vi får leveranserna från läkemedelsbolagen. Detta är en fråga som man måste titta över. Hur kan vi öka den egna produktionen av läkemedel och vaccin i framtiden? Men det återkommer jag till i en annan debatt.
Regeringen har under 2019 fattat beslut om olika åtgärder för att förbättra information och myndigheters samordning vid läkemedelsbrist. Det är bra, men strukturella problem kan man inte informera bort. Det blir inte bra. Bristen på läkemedel är inte bara en fråga för Sverige, utan hela Europa larmar om detta - Frankrike, Italien, Belgien, Polen och Nederländerna. Nederländernas hälsominister har föreslagit en offentligt ägd läkemedelstillverkning på EU-nivå. Det låter lite lockande för en vänsterpartist. Att sätta sitt hopp till enbart privata läkemedelsbolag känns inte alltid tryggt, fru talman.
Det nu gällande systemet med läkemedelstillverkning i Sverige och i andra länder och med bristande krav på just lagerhållning skapar risksituationer för tusentals människor. Det kan inte viftas bort med att de flesta som köper läkemedel är väldigt nöjda.
I dag finns det heller inget samlat ansvar för tillgängligheten när det gäller läkemedel. Läkemedelsverket samlar in information och följer utvecklingen, men det skulle behövas en central aktör och en tydlig ansvarsfördelning i fråga om vem som ska göra vad i detta. De som ska förskriva och expediera läkemedel måste ha full koll på vad som finns tillgängligt. Det måste också finnas en myndighet som har kunskap om allt som är tillgängligt från producenter för den som är i behov av ett läkemedel.
Vi tycker att Läkemedelsverket skulle vara en utmärkt aktör för just detta. De skulle kunna ha nationell koll på restnoterade läkemedel och på flöden från apotek, läkemedelsföretag och hälso- och sjukvården. Då skulle man kunna säkra detta.
De förändringar, fru talman, som den borgerliga regeringen genomförde inom det svenska apotekssystemet, med avregleringen 2009, har medfört vissa brister i systemet och negativa effekter för lagerhållning. Samtidigt är tillgången på apotek enorm i innerstan, måste jag säga. Jag har typ 100 meters gångavstånd till fyra apotek. Man måste säga att det är full pott för oss som bor i storstäderna, fru talman.
Vänsterpartiet anser att förändringarna var rent ideologiskt drivna. Man hade kanske den felaktiga utgångspunkten att läkemedel är som vilken detaljhandelsvara som helst. Vi sa nej till avregleringen av Apoteket just på grund av de marknadsideologiska tankarna som låg bakom. Och vi hade ett ganska väl fungerande system. Det system vi har nu funkar också, men med brist på lagerhållning och en ojämlikhet över landet är det kanske inte på topp.
De riktiga vinnarna när det gäller just avregleringen var faktiskt näringslivet. Man sa att avregleringen skulle innebära att det skulle bli många små familjeägda apotek över landet. Riktigt så blev det inte. Jag har träffat företrädare för några av de familjeägda apoteken som har fått slåss med näbbar och klor. Det är inte många av dem som nu är kvar.
De stora förlorarna var skattebetalarna. Tillgänglighet är mycket mer än ett antal apotek per invånare. Det handlar också om att du ska ha snabb tillgång till din medicin oavsett var du bor.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Apoteks- och läkemedelsfrågor
Fru talman! Enligt en Novusundersökning från april 2020 vill drygt sex av tio svenskar återförstatliga apoteken. Efter utförsäljningen av Apoteket AB har nya affärsmodeller uppstått för att öka just aktieägarvärdet. Det är olika kluster och kedjor där man kombinerar verksamheten med livsmedelsaffärer. Man får fina poäng om man handlar i en viss affär och på ett apotek som ligger i anslutning till affärskedjan och så vidare. Detta kan innebära att folkhälsoaspekten skjuts i bakgrunden, tycker vi.
Fru talman! Vi vill därför initiera en översyn av apoteksmarknaden och förutsättningarna för ett statligt ägande av apoteken. I reservation nummer 7 lyfter jag detta.
Det finns en klassmässig ojämlikhet i fråga om hälsa men även en geografisk. Många av de nya läkemedel och behandlingsmetoder som tas fram, exempelvis när det gäller cancer, är superpotenta. De är väldigt effektiva men dyra. Detta innebär ekonomiska utmaningar för regioner, men också etiska. Vilka patienter ska få denna typ av läkemedel? Dyra läkemedel har betydelse för patienter i alla regioner, men det blir en extra hög belastning för regioner som har ett svagare ekonomiskt läge. Därför är det väldigt bra att majoriteten i utskottet vill hitta en modell för geografiskt jämlika behandlingsmetoder. Det ställer Vänsterpartiet sig bakom.
Jag ska också säga att 2016 - det är några år sedan dess - blev medicinen kostnadsfri för barn upp till 18 år. Det är en väldigt stor lättnad för många familjer med svag ekonomi. Jag är glad över att det rullar vidare. Jämlikhet är aldrig fel när det gäller hälso- och sjukvård.
Fru talman! För oss kristdemokrater är apoteken en självklar del av hälso- och sjukvårdskedjan. Men dessvärre upplever vi att apoteken och deras högutbildade personal i dag är en underutnyttjad resurs. Genom att utöka och förstärka apotekens och farmaceutens roll i vårdkedjan kan framför allt primärvården avlastas. Vårdens resurser kan då riktas effektivare mot de patienter som har det största vårdbehovet. Detta är något som vi kristdemokrater har lagt fram konkreta förslag om i flera år här i riksdagen.
Jag är därför glad, fru talman, över att socialutskottet nu tillstyrker ett av Kristdemokraternas förslag inom just detta område. Utskottet uttalar att det är angeläget att apotekens stödjande roll inom det hälsofrämjande arbetet utvecklas och stärks. Jag ser fram emot att följa regeringens hantering av detta tillkännagivande noga.
Fru talman! Så kallade farmaceutiska tjänster är väletablerade i många andra länder och är ett utmärkt sätt att ta vara på farmaceuternas kompetens, detta samtidigt som den rådgivning och egenvård som i dag erbjuds på apoteken kan förstärkas och patientens tillgång till läkemedel kan förbättras under patientsäkra former. Det är därför välkommet att regeringen nu ger Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket uppdraget att utföra en större försöksverksamhet kring farmaceutiska tjänster med fokus på rådgivning och bättre läkemedelsanvändning.
Från Kristdemokraternas sida anser vi dock att det finns ytterligare ett antal farmaceutiska tjänster som borde ingå i försöksverksamheten, och jag vill därför yrka bifall till vår reservation 12. Jag tänker då exempelvis på ett så kallat farmaceutsortiment eftersom det i dag saknas en kategori av läkemedel mellan det som är receptfritt och det som är receptbelagt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Apoteks- och läkemedelsfrågor
Ett farmaceutsortiment omfattar i andra länder särskilt utvalda läkemedel som får säljas utan recept under förutsättning att de säljs på apotek bakom disk och tillsammans med rådgivning av farmaceut. Det här omfattar exempelvis salvor till eksem, potensläkemedel eller högre styrkor av säkra läkemedel som i dag är receptfria endast i lägre styrkor. Det vore också värdefullt om receptfria läkemedel med en negativ miljöpåverkan skulle ingå i ett farmaceutsortiment. Då skulle en farmaceut kunna upplysa patienten om hur det aktuella läkemedlet ska användas och kasseras på bästa sätt för att minimera den negativa miljöeffekten.
Fru talman! Så kallad re-förskrivning är en annan farmaceutisk tjänst som vi tycker borde ingå i den här försöksverksamheten. Genom re-förskrivning kan farmaceuter förlänga giltigheten på ett recept som har gått ut under vissa förutsättningar som tas fram i samverkan med läkarprofessionen.
I Danmark har detta införts tillsammans med begränsningar kring vilka läkemedel och sjukdomar som omfattas och med villkoret att det ska handla om en stabil medicinering till en person över 15 år. Behandlande läkare måste också i förväg ha noterat sin tillåtelse. Det ska också vara så att endast den minsta förpackningen får expedieras, och ansvarig läkare måste förskriva recept inför nästa expedieringstillfälle.
Läkemedel som skulle kunna vara aktuella för re-förskrivning är exempelvis insulin, blodtrycksmediciner eller p-piller. Fördelen med re-förskrivning är att den förhindrar avbrott i läkemedelsbehandlingen och gör att patienten i lugn och ro kan kontakta sin läkare för att få en förnyelse av sitt recept. Jag tror att detta förfarande skulle underlätta vardagen för många.
Fru talman! Jag vill också beröra den omfattande bristen på farmaceuter. Enligt SCB har andelen arbetsgivare som uppger att tillgången på farmaceuter är god eller balanserad minskat från 93 procent 2005 till 33 procent 2018. Den 1 juli förra året trädde också kravet på farmaceutisk kompetens och farmaceutens ansvar i samband med receptexpediering i kraft. Detta är något som vi kristdemokrater menar riskerar att förvärra kompetensbristen ytterligare och i förlängningen också äventyra både kvalitet och patientsäkerhet. Vi ser också risken att fler apotek kommer få längre kötider och försämrade öppettider, något som sannolikt kommer att försämra medborgarnas tillgång till läkemedel.
Vi kristdemokrater reserverade oss emot införandet av denna lagändring av flera anledningar, inte minst för att det inte går att påvisa att det tidigare skulle ha förekommit kompetensbrister som medförde ett hot mot patientsäkerheten vid recepthanteringen. Men nu är lagkravet på plats, och vi anser därför att det är angeläget att följa upp hur det påverkar den farmaceutiska kompetensförsörjningen. Vid behov bör det även föreslås undantag från farmaceutisk kompetens vid lämpliga moment under receptexpedieringen.
Fru talman! Apotekens e-handel kan ses som ett bra komplement till fysiska apotek i såväl tätbebyggda som glest bebyggda områden. Men den kan inte fullt ut ersätta de fysiska apoteken. Det handlar dels om att det finns läkemedel som inte kan hanteras via e-handel, till exempel narkotikaklassade läkemedel och antibiotikalösningar som måste beredas i samband med expediering, dels om att det finns en trygghet i att kunna besöka ett apotek och där få råd av apotekets kompetenta personal kring användning av receptbelagda läkemedel och egenvård. Vi kristdemokrater anser därför att det är viktigt att även personer i glesbygd har nära tillgång till ett fysiskt apotek, men med den nationella farmaceutbrist vi har är det dessvärre svårt i dag.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Apoteks- och läkemedelsfrågor
Fru talman! I dag går det att via digitala tjänster få både diagnos och behandling av en läkare på distans. Men det finns inte någon möjlighet att expediera ett läkemedel med en farmaceut på distans. För att säkra en hög tillgänglighet till apotek även på landsbygden anser vi därför att en försöksverksamhet med farmaceutisk närvaro på distans bör införas och utvärderas. Återigen är detta en ordning som finns på apotek i andra länder.
Fru talman! Sammantaget har Sverige mycket att lära av apoteksverksamheten i andra länder. Jag är dock genuint glad över att kristdemokratisk politik inom detta område börjar få genomslag. Att utskottet nu uttalar vikten av att utveckla apotekens del i det hälsofrämjande arbetet är en viktig del i att stärka apotekens roll i hälso- och sjukvårdskedjan.
Fru talman! Jag börjar med det som borde vara självklart när det gäller läkemedel: Läkemedel som gör oss friskare ska inte skada djur eller människor någon annanstans i världen. Sverige och EU behöver ställa hårdare miljökrav, och jag vill också se en miljömärkning så att vi invånare, om vi vill, kan göra en insats både när vi köper receptfritt och när det finns två medicinskt likvärdiga läkemedel att välja mellan som kanske har olika miljöpåverkan när de tillverkas.
Jag vill också säga några ord om ett särskilt hot, nämligen antibiotika. Antibiotika har revolutionerat vården och människors liv, fru talman. Det är tack vare antibiotika som vi numera plättlätt kan bota tidigare livshotande infektioner, rädda för tidigt födda barn och ge cancersjuka människor en framtid. Människor som tidigare hade haft en mycket kort tid kvar att leva kan få transplantationer.
Om vi låter antibiotikaresistensen galoppera vidare riskerar dock sjukvården att förflyttas 100 år tillbaka i tiden, till 1920-talet. Här behöver regeringen på många sätt driva på, bland annat för globala krav vid tillverkning och en striktare uppföljning av apoteken runt om i Europa. Listan kan göras lång.
Apoteken, ja. Apoteken är en oerhört viktig del av vården, men de behöver bli ännu viktigare. Apoteken kan ta större plats i vårdkedjan; det är vi liberaler helt övertygade om. Jag är övertygad om att apoteken kan ge mer vård och mer egenvårdsstöd bara de får chansen, fru talman, och därför är jag väldigt glad över att Liberalernas och andra partiers motioner om just detta ser ut att bifallas senare i dag.
Men det behövs förstås ännu mer. Det är inte färdigt i och med detta. Alla apotek borde ha i uppdrag att till självkostnadspris dela upp läkemedel i portionspåsar till personer som tycker att det underlättar deras vardag, som behöver ha med sig läkemedel tryggt på en resa eller som är rädda för att de ska göra fel för att det är för många olika tabletter och tillfällen att hålla ordning på.
Dessutom behövs ett mellanläge mellan receptfritt och receptbelagt. Det kan till exempel handla om miljöpåverkande läkemedel som i dag är receptfria eller som skulle kunna vara receptfria men där miljöpåverkan gör att de bara borde lämnas ut efter råd och samtal med en farmaceut. Det kan också handla om personer som har ett recept på ett läkemedel sedan tidigare men som har svårt att få ett vårdbesök i tid för att förnya sitt recept men som med hjälp av ett farmaceutsortiment, detta mellanläge mellan receptfritt och receptbelagt, skulle kunna få en liten förpackning som tar dem vidare. Det skulle hjälpa dem, och det skulle avlasta vården.
På en punkt behöver dock apoteken ironiskt nog vara mindre inblandade i sjukvården. Jag pratar om ägarförhållanden.
Svensk lag utgår redan i dag från att det finns en inbyggd risk för överförskrivning om de läkare som skriver ut medicin också skulle få äga apotek och sälja samma medicin. Vi vill inte ha det på det sättet. Därför är det förbjudet för läkare att äga apotek. Men det omvända är fullt tillåtet. Apotek får äga nätläkarbolag. Dessutom får läkemedelsföretag äga vårdinrättningar. Det är helt galet - verkehrt, som min tyska kollega skulle säga. Det måste göras en tydlig gränsdragning mellan förskrivare och försäljare, för vår hälsas skull och för våra ekosystems skull. Överförskrivning är riskabelt på så många olika sätt. En och samma aktör ska inte kunna ha ekonomiska intressen på flera ställen längs vårdkedjan. Så enkelt är det.
Jag ställer mig därför bakom, det vill säga yrkar bifall till, Liberalernas och Kristdemokraternas reservation 9 under punkt 9, som handlar om dessa frågor.
Slutligen vill jag framföra ett varmt tack till er alla. Nya läkemedel måste nå människor på ett jämlikt sätt i vårt land oavsett postadress och oavsett vilken sjukdom vi drabbas av och vad som händer oss under livet. Därför är jag glad över att riksdagen senare i dag kommer att sätta ned foten om detta. Vi liberaler vill se mer nationell styrning på läkemedelsområdet, och när det gäller riktigt dyra terapier för sällsynta tillstånd, till exempel genterapier, vill vi att staten tar ett större finansiellt ansvar. Vi tror att det behövs. Jag är mycket glad över att en majoritet av er, mina kollegor, håller med oss liberaler och kristdemokrater om att vi behöver hitta en väg där staten, läkemedelsföretagen och sjukvården tillsammans kan säkra god behandling för människor med sällsynta tillstånd. Varmt tack för detta! Det kommer att kännas fint att se de gröna lamporna tändas vid voteringen i dag. Grönt ljus för bättre liv.
Apoteks- och läkemedelsfrågor
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 14.)
Kammaren biföll utskottets förslag
Kammaren biföll utskottets förslag
| Parti | Ja | Nej | Avstående | Frånvarande |
|---|---|---|---|---|
| S | 16 | 0 | 0 | 84 |
| M | 0 | 11 | 0 | 59 |
| SD | 10 | 0 | 0 | 52 |
| C | 5 | 0 | 0 | 26 |
| V | 4 | 0 | 0 | 23 |
| KD | 3 | 0 | 0 | 19 |
| L | 3 | 0 | 0 | 16 |
| MP | 3 | 0 | 0 | 13 |
| - | 0 | 0 | 0 | 2 |
| Totalt | 44 | 11 | 0 | 294 |
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslag
Kammaren biföll utskottets förslag
| Parti | Ja | Nej | Avstående | Frånvarande |
|---|---|---|---|---|
| S | 16 | 0 | 0 | 84 |
| M | 11 | 0 | 0 | 59 |
| SD | 10 | 0 | 0 | 52 |
| C | 5 | 0 | 0 | 26 |
| V | 0 | 4 | 0 | 23 |
| KD | 0 | 0 | 3 | 19 |
| L | 3 | 0 | 0 | 16 |
| MP | 3 | 0 | 0 | 13 |
| - | 0 | 0 | 0 | 2 |
| Totalt | 48 | 4 | 3 | 294 |
Kammaren biföll utskottets förslag
Kammaren biföll utskottets förslag
| Parti | Ja | Nej | Avstående | Frånvarande |
|---|---|---|---|---|
| S | 16 | 0 | 0 | 84 |
| M | 11 | 0 | 0 | 59 |
| SD | 10 | 0 | 0 | 52 |
| C | 5 | 0 | 0 | 26 |
| V | 4 | 0 | 0 | 23 |
| KD | 0 | 3 | 0 | 19 |
| L | 0 | 3 | 0 | 16 |
| MP | 3 | 0 | 0 | 13 |
| - | 0 | 0 | 0 | 2 |
| Totalt | 49 | 6 | 0 | 294 |
Kammaren biföll utskottets förslag
Kammaren biföll utskottets förslag
| Parti | Ja | Nej | Avstående | Frånvarande |
|---|---|---|---|---|
| S | 16 | 0 | 0 | 84 |
| M | 11 | 0 | 0 | 59 |
| SD | 0 | 10 | 0 | 52 |
| C | 5 | 0 | 0 | 26 |
| V | 4 | 0 | 0 | 23 |
| KD | 3 | 0 | 0 | 19 |
| L | 3 | 0 | 0 | 16 |
| MP | 3 | 0 | 0 | 13 |
| - | 0 | 0 | 0 | 2 |
| Totalt | 45 | 10 | 0 | 294 |
Kammaren biföll reservation 11
Kammaren biföll reservation 11
| Parti | Ja | Nej | Avstående | Frånvarande |
|---|---|---|---|---|
| S | 0 | 16 | 0 | 84 |
| M | 11 | 0 | 0 | 59 |
| SD | 10 | 0 | 0 | 52 |
| C | 0 | 5 | 0 | 26 |
| V | 0 | 4 | 0 | 23 |
| KD | 3 | 0 | 0 | 19 |
| L | 3 | 0 | 0 | 16 |
| MP | 0 | 3 | 0 | 13 |
| - | 0 | 0 | 0 | 2 |
| Totalt | 27 | 28 | 0 | 294 |
Kammaren biföll utskottets förslag
Kammaren biföll utskottets förslag
| Parti | Ja | Nej | Avstående | Frånvarande |
|---|---|---|---|---|
| S | 16 | 0 | 0 | 84 |
| M | 11 | 0 | 0 | 59 |
| SD | 10 | 0 | 0 | 52 |
| C | 5 | 0 | 0 | 26 |
| V | 4 | 0 | 0 | 23 |
| KD | 0 | 3 | 0 | 19 |
| L | 3 | 0 | 0 | 16 |
| MP | 3 | 0 | 0 | 13 |
| - | 0 | 0 | 0 | 2 |
| Totalt | 52 | 3 | 0 | 294 |
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslag
Kammaren biföll utskottets förslag
| Parti | Ja | Nej | Avstående | Frånvarande |
|---|---|---|---|---|
| S | 16 | 0 | 0 | 84 |
| M | 11 | 0 | 0 | 59 |
| SD | 10 | 0 | 0 | 52 |
| C | 0 | 5 | 0 | 26 |
| V | 4 | 0 | 0 | 23 |
| KD | 0 | 3 | 0 | 19 |
| L | 3 | 0 | 0 | 16 |
| MP | 3 | 0 | 0 | 13 |
| - | 0 | 0 | 0 | 2 |
| Totalt | 47 | 8 | 0 | 294 |
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Ett betänkande innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. På den här sidan kan du följa ärendets gång och ta del av debatt och beslut.
