Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Anslagen till Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Tullverket

Betänkande 2008/09:SkU1

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
3 december 2008

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

PDF
Anslagen till Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Tullverket(pdf, 230 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2008/09:1 Anslagen till Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Tullverket

Beslut

Anslag till Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Tullverket (SkU1)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag till Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Tullverket för 2009.
Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen (delvis). Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 11
Propositioner: 1

Från regeringen

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2008-11-18
Justering: 2008-11-20
Trycklov till Gotab och webb: 2008-11-20
Trycklov: 2008-11-20
Reservationer: 4
Betänkande 2008/09:SkU1

Alla beredningar i utskottet

2008-11-18

Anslag till Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Tullverket (SkU1)

Skatteutskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag till Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Tullverket för 2009.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2008-11-27
Stillbild från Debatt om förslag 2008/09:SkU1, Anslagen till Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Tullverket

Debatt om förslag 2008/09:SkU1

Webb-tv: Anslagen till Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Tullverket

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Britta Rådström (S)
Anf. 164 Britta Rådström (S)
Fru talman! Skatteutskottet är sist på plan. Det gick dock snabbt på slutet att komma in på plan. Utskottet har återigen den sedvanliga årliga debatten om anslagen till Skatteverket, tullen och Kronofogdemyndigheten. Vi socialdemokrater har i vår partimotion 2008/09:Fi270, En ansvarsfull politik för jobb & välfärd , gett vår syn på inriktningen av politiken. När nu riksdagens borgerliga majoritet genom rambeslut väljer en annan inriktning av politiken än den vi förespråkar deltar vi inte i det aktuella beslutet om anslagsfördelningen inom utgiftsområde 3. Jag vill ändå utveckla vår syn på verksamheten och resursbehovet hos de berörda myndigheterna. Därför lämnar vi ett särskilt yttrande samt två reservationer som innebär att riksdagen bifaller yrkandena 19 och 20 i Fi270 samt att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om Tullverkets resurser och verksamhet. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2008/09:Sk432, yrkandena 1-4, och 2008/09:Sk463, yrkandena 1-3 och 5-8. Skattefusk och svartarbete leder till snedvriden konkurrens och riskerar att undergräva legitimiteten för den svenska välfärdsmodellen. Som ett led i kampen mot fusk anslog den dåvarande socialdemokratiska regeringen extra resurser till Skatteverket i budgetpropositionen 2006. De extra medel som anslogs gjorde det möjligt för Skatteverket att stärka sitt kontrollarbete genom att bland annat anställa mer personal. Den nuvarande regeringen väljer att inte fortsätta den påbörjade satsningen, trots att den tidigare trumpetat ut hur viktigt det är att komma åt fusk och skattesmitning. Den verkar koncentrera sig mer på att jaga så kallade bidragsfuskare och att sänka skatten för de redan välbesuttna. Vi anser att det beslut som regeringen har fattat är felaktigt. Det försvårar möjligheten att ta krafttag mot det omfattande skattefusket, som enligt Skatteverkets skattefelskarta uppgår till 133 miljarder kronor. Vi anser att det krävs mer resurser för att bekämpa det stora problem som det utbredda skattefusket utgör. Vi föreslog därför att Skatteverkets anslag skulle öka med 60 miljoner kronor varje år utöver regeringens förslag mellan 2009 och 2011. Vi anser också att ytterligare resurser ska anslås till Skatteverket för att förbättra den internationella skattekontrollen. Sådana utredningar är komplicerade och kräver specialkompetens. Bortfallet av skattepengar beräknas till tiotals miljarder kronor. En annan fråga som påverkar kostnaderna för Skatteverket är utfärdandet av ID-kort. ID-kortsutredningen, som utrett frågan, drog slutsatsen att ansvaret för att utfärda allmängiltiga ID-kort bör ligga hos polisen, liksom i dag. Skatteverket menade i sitt remissvar över utredningen att polisen har den mest lämpliga kontorsstrukturen, kompetensen och tekniska utrustningen för att utfärda de nya ID-korten. Arbetet med att utfärda dem kommer att kräva mer resurser än vad regeringen avsatt i budgetpropositionen. Dessutom blir det ett glapp för dem som behöver de här korten. De kommer att finnas i ett ingenmansland innan man får korten. Det är ett glapp på ungefär ett halvår. Det blir mer arbete för Skatteverket, men inga extra resurser för att klara nya uppdrag. Vi motsätter oss att Skatteverket från och med inkomståret 2009 inte längre ska samla in uppgifter på fysiska personers förmögenhet. Det öppnar för fusk med förmånssystemet genom att personer med stora förmögenheter kan ansöka om olika former av förmåner som i dag prövas mot de sökandes inkomst och förmögenhet. I tidigare förslag för att komma åt svartjobben har vi föreslagit att Skatteverket ska få göra oanmälda arbetsplatsbesök, skärpa de personliga kraven för F-skattsedel och se över lagen om uthyrning av arbetskraft. När arbetsgivare betalar arbetsgivaravgift till Skatteverket ska det kopplas till arbetstagaren. Vi vill utveckla Skatteverkets förebyggande arbete. Låt Skatteverket hålla ett offentligt register som är tillgängligt via Internet för att möjliggöra enklare kontroller av oseriösa företag! Ge bidrag till småföretagare så att de kan skaffa kassaregister kopplat till kortläsare! Kom gärna med lite egna radikala förslag från borgerligheten! Vi har inte hört annat än: Att sänka skatter skapar mer jobb. Men vi har inte hört några radikala förslag om hur vi ska komma åt skattefifflet. När det gäller Kronofogdemyndigheten utvecklade vi under våren 2007 myndighetens verksamhet i samband med att myndigheten skulle bli helt fristående från Skatteverket. Vi tyckte att Kronofogdemyndigheten skulle kunna arbeta helt självständigt och behålla partsneutraliteten i det exekutiva arbetet och att det lät sig förenas med en anknytning till Skatteverket i strategiska frågor, stöd när det gäller IT-verksamhet och administrativa stödformer. Det fanns också en kostnadsaspekt. Myndigheten själv beräknade merkostnaden för att bli helt fri från Skatteverket till 17,5 miljoner kronor. Regeringen räknade med ett lägre belopp, om inte jag har fel 15 miljoner. Vi hävdade att det var fel att öka de administrativa kostnaderna för Kronofogdemyndigheten genom att släppa anknytningen till Skatteverket. Våra farhågor besannades tyvärr. Kronofogdemyndigheten kommer enligt prognoser från september 2008 att överskrida sina anslag för innevarande år med 60 miljoner kronor. Följderna blir såväl nyanställningsstopp som risk för att ca 150 anställda måste sägas upp. Fru talman! Vi socialdemokrater anser att det är mycket viktigt att Tullverket får resurser så att myndigheten även i fortsättningen kan bedriva en seriös gränskontroll och upprätthålla en närvaro i hela landet. Vi har tidigare framfört våra synpunkter genom motioner och interpellationer i kammaren med krav på ökade resurser till Tullverket och en fortsatt närvaro i hela landet. Vi har kunnat se resultat av detta opinionsarbete genom att regeringen valde att ge Tullverket extra resurser samtidigt som den kontroversiella organisationsplanen drogs tillbaka. Det behövs ett starkt gränsskydd i hela Sverige och en bevakning av illegal införsel av främst narkotika och vapen. Dessutom måste människohandeln med kvinnor och barn bekämpas. Hamnar, lufthamnar och gränsöverskridande vägar och järnvägar måste bevakas. Spaningen har blivit allt viktigare. Vi motsätter oss bestämt en utveckling som innebär en utarmning av de små tullplatserna i Sverige och kanske ett helt tullfritt Norrland, som utgör den största ytan av Sverige. Ett stort antal beslag visar att Norrland används flitigt för införsel av smuggelgods som narkotika, cigarretter och alkohol. Samtidigt ökar trafiken i området inte minst mot Finland. Vi anser att även Norrland måste inkluderas i kampen mot den organiserade brottsligheten och att tullen även fortsatt måste finnas närvarande med tillräckligt mycket personal och bemannade tullstationer i Norrland. Gränsskyddet i norra Sverige bör ses över och inte skäras ned. Samtidigt måste samarbete med Norge och Finland fördjupas för att få bukt med den organiserade brottsligheten, och egenskyddet för tullpersonal bör ses över. Vi föreslår nu inga ökade resurser till Tullverket. Men vi kommer noga att följa det arbete som påbörjats om Tullverkets organisation. Vi anser sammanfattningsvis att de förslag som framställts om Skatteverkets, Kronofogdemyndighetens och Tullverkets resurser och verksamhet i motion Fi270 En ansvarspolitik för jobb och välfärd och motion Sk502 ger myndigheterna bättre möjligheter att utföra sina samhällsviktiga uppdrag. Vi anser även att det som anförts om Skatteverkets ansvar för utfärdande av ID-kort i motionerna Sk248 och Sk301 samt om Tullverkets resurser och verksamhet i motionerna Sk432 och Sk463 borde beaktas i arbetet med att utveckla myndigheternas verksamhet.
Marie Engström (V)
Anf. 165 Marie Engström (V)
Fru talman! Jag kan instämma i mycket av det Britta Rådström har sagt här om Skatteverkets, Tullverkets och Kronofogdemyndighetens viktiga arbete. Vänsterpartiets förslag till ytterligare anslag till Skatteverket och Kronofogdemyndigheten finns beskrivet i ett särskilt yttrande i betänkandet. Dessutom finns reservationer där vi beskriver verksamheten för både Tullverket och skattemyndigheten. Det är två jätteviktiga myndigheter inom skatteutskottets ansvarsområde. Jag tänkte tala lite grann om främst Skatteverkets verksamhet. Regeringen har genomfört en rad förändringar på skatteområdet sedan år 2006. De undergräver inte bara fördelningsprofilen i skattesystemen. De medför också många gånger en komplicerad skattestruktur som Skatteverket har att hantera. Problemet är att med många nytillkomna arbetsuppgifter och en ökad arbetsbelastning finns det kanske många gånger en obalans mellan de resurser som Skatteverket har och de arbeten som Skatteverket ska utföra. Därför har Vänsterpartiet i årets budgetmotion föreslagit att det tillförs ytterligare 40 miljoner kronor. Vi anser att det är väldigt viktigt att kunna upprätthålla legitimitet i skattesystemet och ge Skatteverket nödvändiga resurser för att kunna bekämpa bland annat ekonomisk brottslighet. Vänsterpartiet har i separata motioner och i olika sammanhang tagit upp en rad frågor som är viktiga för att komma till rätta med skatteundandraganden, svartarbete och så vidare. En av åtgärderna är att ge Skatteverket mer resurser bland annat för att de ska kunna jobba vidare med internationellt samarbete för att komma till rätta med fusk. Vi har också sagt att det finns all anledning att se över skatteflyktslagen som vi många gånger har tyckt varit tandlös när man släppt igenom en del upplägg som varit gjorda enbart i syfte att kunna undandra skatt och som kanske inte har varit affärsmässigt motiverade i stora koncerner. Nu har i och för sig regeringen kommit med ett bra förslag som vi har ställt oss bakom för att komma till rätta med de så kallade räntesnurrorna. Det finns också andra förslag och upplägg som man har åtgärdat. Men icke desto mindre kanske vi dessutom måste se över skatteflyktslagen. Vi har sagt att Skatteverket måste få utökade möjligheter att göra oanmälda arbetsplatsbesök. Det ska kombineras med krav på att det ska finnas personalliggare inom fler branscher än i dag. Det är en jätteviktig fråga. Vi har också sagt att man ska gå vidare med individuell redovisning av skatter och arbetsgivaravgifter. Vi vet att Skatteverket i dag har ett uppdrag att inom ramen för skatta.se jobba med de frågorna. Vi tycker att man kanske kan bryta ut en bransch, till exempel byggbranschen, och göra ett försök med en sådan nyordning som individuell redovisning av skatter och arbetsgivaravgifter. Det finns också en hel del andra förslag som vi har tagit upp. Jag har träffat representanter för städbranschen i dag, en bransch som precis som byggbranschen märker att allt inte står riktigt rätt till. Det handlar om fackliga representanter, men det handlar också om representanter för arbetsgivarsidan. De menar att många av de åtgärder som jag har pratat om här är sådant som man vill se genomförda i sin egen bransch. Jag tycker att det är väldigt bra att branscherna själva tar tag i frågorna, precis som byggbranschen gjorde för drygt ett år sedan och som faktiskt har fått en hel del gehör. Jag vet att det just nu ligger ett uppdrag i Regeringskansliet att se över möjligheten att utöka kraven på personalliggare och att göra oanmälda arbetsplatsbesök. Jag tror att uppdraget ska redovisas tidigast vid nästa halvårsskifte. Frågan är: Varför tar det så lång tid när till och med branschen och näringslivets företrädare vill ha politikernas hjälp? De vill ha stöd i lagstiftningen för att kunna gå vidare med dessa frågor.
Ulf Berg (M)
Anf. 166 Ulf Berg (M)
Fru talman! Jag yrkar bifall till skatteutskottets förslag i betänkande SkU1 gällande anslagen till Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Tullverket samt avslag på motionerna. Alliansens mål för detta utgiftsområde är att säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn och bidra till ett väl fungerande samhälle för medborgare och näringsliv samt naturligtvis motverka brottslighet. Det är viktigt att våra myndigheter jobbar på ett effektivt och rättssäkert sätt, och Skatteverket är naturligtvis inget undantag. Skatteverket har fått nya arbetsuppgifter. Därför föreslås att ramen förstärks med 35 miljoner kronor 2009. Vidare avsätts 25 miljoner kronor extra för att arbetet med skatta.se ska kunna påskyndas. Den tjänsten ger möjlighet till förenklingar för företag men också möjlighet till effektivare skattekontroll. Det är ett mycket intressant utvecklingsprojekt som nu kan prioriteras med de tillskjutna extra resurserna. För att ge Skatteverket möjlighet till ytterligare effektivitet för att komma till rätta med skattebortfall tillskjuts även här extra resurser, 25 miljoner kronor för 2009. Ytterligare medel tillförs också till andra uppgifter. När det gäller Kronofogdemyndigheten ska arbetet fortgå med att underlätta för medborgare och företag att göra rätt för sig. Det känns onekligen intressant att följa den fortsatta utvecklingen nu när myndigheten står på egna ben efter skilsmässan från Skatteverket. Tullverket har en mycket viktig uppgift i brottsbekämpningen och ska tillse att så många smugglare som möjligt uppdagas och lagförs. Flera av oss har gjort besök inom verkets område, och det är spännande att ta del av hur arbetet hela tiden utvecklas för att just hitta människor med orent mjöl i påsen. Samtidigt som man ska bli effektivare inom nämnda område är det lika viktigt att varor kan passera vår gräns i båda riktningarna så smidigt som möjligt när det gäller vår viktiga export men naturligtvis även vår import. Därför är det glädjande att följa processen Effektiv handel, även om målet gällande andel elektroniska ärenden rörande import- och exportdeklarationer inte når upp till 100 procent. Men 97,8 procent är inte fy skam. Tullverket tillfördes resurser i årets tilläggsbudget. Det var helt nödvändigt, det är ingen tvekan om det. Jag kan nu konstatera att det även råder samstämmighet om förslaget till ramanslag. Även om det är glädjande att följa myndigheternas utveckling och att man alltmer ser sig som viktiga servicefunktioner för medborgare och företag, är det viktigt att man hela tiden fortsätter sitt arbete med att bli allt effektivare och att skattebetalarna får alltmer för sina satsade pengar. Fru talman! Sin vana trogen vill Vänstern satsa mer än alliansen. Socialdemokraterna nöjer sig med ett tillskott på 60 miljoner kronor för Skatteverket. Det jag möjligen kan förundras över är att man inte vill satsa ytterligare inom alla tre områden som ligger under skatteutskottets utgiftsområde. Men kanske pengarna inte räcker ens om man är i opposition. När Britta Rådström tar upp skattebortfallet ska vi minnas att 133 miljarder som Skatteverket har räknat fram som en möjlig siffra är ett rakt nedstigande arv från tidigare, socialdemokratiska regeringar. Det har ju gjorts väldigt mycket för att få bukt med den svarta marknaden. Det är ingen tvekan om att vi är politiskt överens i den delen, även om vi har lite olika medel. Vänstern vill ha ytterligare regler och kontroller, medan vi vill ha morötter och hushållsnära tjänster. Till och med PRO, hörde jag i morse på nyheterna, har insett hur fantastiskt bra det är, därför att det blir betydligt billigare för en pensionär att få städning hemma av Elnas lokalvård än genom hemtjänst. Det är klart att sådant gör att människor börjar prioritera att ta det rätt väg, det vill säga med kvitton och hela den biten. Annars förstår man att när skattekilarna är höga måste man kanske tjäna 10 000 kronor för att kunna betala en faktura på 1 000 kronor. Det är klart att det är lätt gjort för en del människor att falla för frestelsen. Vänsterpartiet vill dock satsa 40 miljoner kronor extra på Skatteverket, men man lägger hela 70 miljoner till Kronofogdemyndigheten. Min tolkning är att Vänstern innerst inne är medveten om det prekära läge som människor skulle hamna i med Vänsterpartiets ekonomiska politik. Kraftigt höjda skatter inom många områden kommer naturligtvis att svida i människors plånböcker. För många kommer risken att bli ny kund hos Kronofogdemyndigheten att vara uppenbar. Då trivs jag bättre med vår moderata devis: Man ska kunna leva på sin lön! Därför har vi sänkt skatterna för dem som har de lägsta inkomsterna. Nu kan vi dock vara glada att oppositionens budgetförslag numera förpassats till historieskrivningarna. Fru talman! Jag yrkar bifall till förslagen i skatteutskottets betänkande. I detta anförande instämde Fredrik Schulte (m).
Marie Engström (V)
Anf. 167 Marie Engström (V)
Fru talman! Jag var otydlig i mitt anförande. Nu ska jag vara tydlig och säga att jag yrkar bifall till Vänsterpartiets reservation nr 2. Jag blir uppenbarligen lite förvirrad ibland. Ulf Berg sade några lite halvtokiga saker. Han sade att Vänstern vill ha ytterligare regler och kontroller. I mitt anförande berättade jag att det är näringslivets företrädare som vill ha ytterligare regler och kontroller, för man inser att svartarbete och skatteundandragande innebär sådana ingrepp i deras verksamhet att de helt enkelt kommer att bli utslagna. De företag som vill vara vita blir helt enkelt utslagna. Det är alltså de som säger att Skatteverket måste få fler verktyg i sina händer för att kunna göra kontroller och för att kunna göra oanmälda besök. Vänstern driver frågan som ett politiskt parti, men det är ju inte Vänstern som parti som vill ha detta. Vi är förespråkare för en politik för att komma till rätta med problem. Det tycker jag är ganska viktigt att ta till sig. Sedan var det en väldigt kufisk vändning här när det gällde Kronofogdemyndighetens verksamhet och att den skulle bero på Vänsterpartiets skattepolitik. Har Ulf Berg missat att man står inför eventuella uppsägningar inom Kronofogdemyndigheten på grund av att man fick ekonomiska problem när man skulle särskilja Kronofogdemyndigheten och Skatteverket? Dessutom har vi ett annat förslag som gäller saneringslån.
Ulf Berg (M)
Anf. 168 Ulf Berg (M)
Fru talman! Marie Engström och jag är politiskt överens om att det är otroligt viktigt att ha regler i den marknadsekonomi som i varje fall jag tror på. Det gäller att företag kan konkurrera på lika villkor. Det är naturligtvis omöjligt om någon kör svart och någon vitt. Då riskerar fel företag att klara sig. Därför är det viktigt med olika former av kontroller. Vi har varit med och infört liggare på bland annat restauranger. Det har visat sig vara mycket positivt även på andra områden. Det är ett steg som Marie Engström berörde är på gång. Jag ser också fram emot ytterligare steg i den delen. Marie Engström ville ha svar på varför det tog tid. Skatteutskottet är kanske det utskott som har flest propositioner. Är jag rätt underrättad har de en hel del att göra på Finansdepartementet. Det tar lite tid att få fram allt. Jag hoppas verkligen också att det kommer snart eftersom det är ett effektivt sätt. Får man fart på www.skatta.se - där man i stället för att betala in arbetsgivaravgifter i klump kan gå in på individ - kan man mycket lättare göra kontroller ute bland företagen för att se om det är rätt inbetalt. Vänsterns politik kommer att slå mot individen. Det är min fasta övertygelse. Ska man ha 200 000 anställda till inom offentlig sektor torde det kosta 80-100 miljarder i löner. Det ska tas in via skatten och kommer att bli dyrt.
Marie Engström (V)
Anf. 169 Marie Engström (V)
Fru talman! Jag ser med stor oro på det som händer i kommuner och landsting just nu. Det läggs en hel del varsel, inte bara i stora privata företag som vi många gånger har betraktat som säkra företag. Nu läggs också varsel inom kommuner och landsting. I mitt hemlandsting handlar det om 500 personer. Kommunpolitiker och landstingspolitiker tvingas att gå ut med skattehöjningar för att någorlunda klara situationen. SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, påtalar också vikten av att kommunsektorn får känna sig tryggad kommande år. Kanske från 2010 och framåt är det mycket viktigt. Jag tycker inte att vi ska stå här i talarstolen och nästan raljera om detta. Dessutom föreslår inte Vänsterpartiet 200 000 jobb i den budgetproposition vi har lagt fram. Vi föreslår 11 000 jobb för år 2009. Jag tror att de jobben kommer att landa alldeles perfekt i den ekonomiska situation som vi har hamnat i. I övrigt märkte jag att Ulf Berg inte på något sätt berörde verksamheten inom Kronofogdemyndigheten. Det tycker jag är beklagligt. Man har hamnat i en situation som inte känns bra och som uppstod plötsligt nu i höst. Ulf Berg har två minuter på sig att kommentera det, så varsågod!
Ulf Berg (M)
Anf. 170 Ulf Berg (M)
Fru talman! Det är inte lätt att hinna med allt på två minuter. Kommuner och landsting har en tuff ekonomi. Det håller jag helt med om. Det är dock ingen nyhet. Vår finansminister sade för drygt ett år sedan att det kommer tuffa tider och att det inte var läge att sänka kommunal- och landstingsskatter. Anledningen till detta var att personalen fick bra löneavtal. Det var bra. Personalen i offentlig sektor är värd bra löner, men tillväxten klarar inte per automatik att finansiera de höjda lönerna. Då behöver man effektivisera. Alliansens politik leder till förbättringar även för kommuner och landsting, exempelvis sänkta arbetsgivaravgifter. För Landstinget Dalarna, där jag hör hemma, är det ca 30 miljoner. För lilla Avesta kommun är det 5 miljoner - för att inte tala om fastighetsavgiften som infördes som tillför Avesta kommun 3 miljoner. De 8 miljonerna till kommunsektorn i min hemkommun skulle inte bli verklighet med Vänsterns politik. Om Kronofogdemyndigheten sade jag i mitt anförande att när man blir en egen myndighet tar det en tid att hitta helt nya former. Inledningsvis kan man också få lite ökade kostnader, men det är något man får jobba med. Det gäller alla, både företag och statliga förvaltningar. Man måste hela tiden jobba med att effektivisera sig. Det behövs tuffa politiska beslut många gånger. Marknadsekonomin och det vi ser nu är andra mekanismer som tvingar fram saker och ting. Annars slutar det förskräckligt. Många gånger i s-styrda kommuner och landsting höjer man skatten för att lösa problemen i stället för att göra det man borde.
Britta Rådström (S)
Anf. 171 Britta Rådström (S)
Fru talman! Om Marie var virrig måste jag ha varit ännu virrigare i mitt inlägg. Jag yrkar naturligtvis bifall till reservationerna 1 och 3. Så kan det bli när det går undan. Det var intressant att Ulf Berg talade om att Tullverket fick extra resurser. Ja, ni kröp ju till korset till slut. Trots otaliga debatter och inlägg här ville ni inte förrän finansministern helt plötsligt en dag ändrade sig. Vi stod i en interpellationsdebatt med ministern här i våras där ni var motståndare till att Tullverket skulle få mer pengar. Men till slut förstod till och med han att det var nödvändigt efter oerhört många protester. Jag lyssnade lite kort på en tidigare debatt där man debatterade rikets styre. Där framkom det att man i fjol stärkte upp Regeringskansliet med 240 personer. Nu ska det stärkas upp ytterligare. Jag trodde att ni förespråkade att man skulle ta bort folk. Det här ska jämföras med möjligheterna för Skatteverket, kronofogden och tullen att anställa fler. Det är en ganska intressant reflexion som man kan göra. Ulf Berg vet mycket väl vad vi tycker om hushållsnära tjänster. Det blir intressant att se vad den nya propositionen som kommer i veckan kan innebära. Låt mig också kommentera det som man såg på tv i morse om PRO. Hade de svart hemtjänst tidigare eftersom de fick vita arbeten nu via hushållsnära tjänster? Det kan man fundera över. Jag återkommer när det gäller kontroll av svartarbete.
Ulf Berg (M)
Anf. 172 Ulf Berg (M)
Fru talman! Det var inte så att PRO hade svart hemhjälp, utan man hade kommunal hemhjälp. Jag hoppas att den sköts enligt lagens bokstav. Däremot hade man insett att hushållsnära tjänster var effektivt för pensionärernas plånböcker. Det är därför vi har infört det. Jag hoppas att detta ytterligare kommer att se till att vi får en vit sektor. Det är inte alltid man ska ha kontroller och liknande för att få ned svartarbeten. Det är också viktigt att vi har bra idéer här i Sveriges riksdag och ser till att det blir morötter. Hushållsnära tjänster är ett bra exempel på det. Jag har varit ute och besökt några som är livrädda för Socialdemokraternas politik. De kan i stort sett peka ut vilka fastigheter som numera har en vit hemtjänst eller hushållsnära tjänster som helt plötsligt har blivit vita. Det är tack vare en morot. När det gäller tullen är det väl ingen tvekan om att alliansens ledamöter i skatteutskottet hade synpunkter på Tullverket. Vi hade en del kreativa lösningar. Jag tror att min kollega Jörgen Johansson hade en av de mer kreativa. Nu blev det inte så, utan pengarna kom fram. Vi förde naturligtvis en intern debatt i frågan eftersom vi ansåg att man hade budgeterat fel. Det medgav också alliansregeringen eftersom man kom med en tilläggsbudget på 50 miljoner kronor. Den ligger kvar även för 2009. Jag vill nog påstå att det även var internt eget arbete och inte bara Socialdemokraternas tal.
Britta Rådström (S)
Anf. 173 Britta Rådström (S)
Fru talman! Den enda idé som har kommit fram när det gäller att göra svarta jobb vita är ju hushållsnära tjänster. Något annat har ni inte kommit med ännu. Marie Engström nämnde i sitt anförande olika exempel som oanmälda kontroller och personalliggare inom fler branscher. Det är oerhört bra. Jag har inte träffat städare, men byggbranschen - arbetsgivare och fack. De har varit väldigt tydliga med att man inte har någonting emot detta. Tvärtom. Man bejakar det. Byggarbetsgivarna vet ju hur mycket svartarbete som förekommer. Alla de nya uppgifterna för Skatteverket att kolla upp innebär att de behöver mer resurser. Det är därför vi föreslår mer resurser än vad ni har gjort. Moderaternas mantra är att man ska leva på sitt arbete. Säg det till den som är varslad och kommer att bli arbetslös och ska leva på halva lönen! Det kommer naturligtvis att drabba kommunerna rakt av när det gäller skatteintäkter. Man kommer ju att få mycket mindre skatteintäkter. Sänkta arbetsgifter när det gäller att anställa ungdomar har gett storföretaget McDonalds åtskilliga miljoner i ytterligare vinst. Det tycker vi inte är särskilt rättvist. Nu pratar vi framför allt om anslaget till Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten. Vi hade en debatt i våras om anslaget till kronofogden vid skilsmässan. Skulle man få mer pengar för att klara administrationen? Det visar sig att de går 60 miljoner över budget i år. Om jag kommer ihåg rätt hade regeringen lagt till 15 miljoner och sade att det inte skulle bli något problem. 150 personer kan bli arbetslösa.
Ulf Berg (M)
Anf. 174 Ulf Berg (M)
Fru talman! Betyder det, Britta Rådström, att det vi har hört om er budgetering för Kronofogdemyndigheten är felaktig? Vi ligger faktiskt på samma nivå rammässigt. Jag har lite svårt att ta åt mig av kritiken. I så fall är det Vänsterpartiet som ska ha kredit för de 70 extra miljonerna. Alliansen, Socialdemokraterna och Miljöpartiet ligger på samma nivå, såvitt jag kan förstå. Som jag sade tidigare kan det uppstå kostnader när man blir en ny myndighet och ska börja rigga egna system, även om vi har fattat beslut om att det ska vara en viss samordning med stödfunktioner. Jag konstaterar att alliansen och Socialdemokraterna har en samsyn när det gäller budgeten, om jag inte har missförstått det alldeles. Jag hoppas förstås, apropå RUT, att det snart ska bli ROT. Det är ett av de alternativ som finns. Jag tror att det är ett bra sätt. Det var väl en alliansregering för länge sedan som införde det. Jag tror att det tillsammans med till exempel den nya regeln om F-skatt gör att det blir betydligt lättare att kontrollera i framtiden. För att man ska få de här skattenedsättningarna krävs kvitton. Det kommer att gynna det hela, precis som hushållsnära tjänster har gjort. Visst är det mycket vi kan göra och mycket som återstår. Som gammal polis kan jag konstatera att när det gäller rattfyllerister hittar polisen ungefär lika många på ett år som det kör på en dag. Det är många som inte hittar allt. Skatteverket kommer inte heller att hitta allt eftersom det är så mycket fel.
Jörgen Johansson (C)
Anf. 175 Jörgen Johansson (C)
Fru talman! Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Tullverket är tre myndigheter som är knutna till skatteutskottet. Det är myndigheter som har en viktig roll i samhället. Jag ska belysa Skatteverket och Tullverket då det är de myndigheterna som kanske främst har varit i fokus och är i fokus i de reservationer som finns i betänkandet. Fru talman! En förutsättning för att Välfärds-Sverige ska fungera är att alla drar sitt strå till stacken. Skattefusk och svartjobb undergräver vår välfärdsmodell samtidigt som det snedvrider konkurrenssituationen i landet. Det är alltså viktigt att Skatteverket aktivt arbetar med att beivra skattefusk och svartjobb. Regeringen arbetar aktivt med att skapa regelverk på område efter område för att få bort det här fusket. I går fattade vi till exempel beslut där möjligheten att göra mindre nogräknade affärer undanröjdes. Det innebär en beräknad skattevinst i storleksordningen 6 miljarder kronor om året. Andra åtgärder som omvänd momsskyldighet för byggsektorn och avdrag för hushållsnära tjänster är åtgärder som genomförts för att minska svartjobben. Ytterligare åtgärder bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Fru talman! Skatteverket får under nästa år en höjd ekonomisk ram om 116 miljoner kronor. I den förstärkningen ingår extra resurser för att bekämpa svartjobb. Oppositionen, i form av Socialdemokraterna och Vänsterpartiet, för en så kallad korkpolitik i den här frågan. Oavsett hur mycket regeringen föreslår, föreslår man mer. Retoriken förefaller viktigare än innehållet i politiken. I en reservation framhåller Socialdemokraterna att man i regeringsställning stärkte Skatteverkets kontrollarbete genom extra anslag som regeringen nu inte vill fortsätta med. Det man inte säger är att satsningen uttalat gällde för en kortare tidsperiod för att kunna göra en snabb personalväxling då många anställda skulle pensioneras inom Skatteverket. Det var alltså inte någon långsiktig satsning. Det alliansregeringen nu har gjort är alltså inte att ta bort det anslag som den tidigare regeringen beslutade om utan bara följa det gamla beslutet, vilket innebar en avveckling av anslaget. Därför framstår den socialdemokratiska synen på det här området som något underlig. Fru talman! Det intressanta är att vi alla här i kammaren är överens om att åtgärderna mot svartjobb måste intensifieras. Det vore ändå intressant att göra en analys av bakgrunden till den värderingsglidning som trots allt har skett inom den svarta ekonomin under det senaste decenniet. Här är jag övertygad om att eftergivenheten hos tidigare regeringar väger tungt. Fru talman! Tullen har diskuterats mycket under året. Förändringarna inom tullen, behovet av mer ekonomiska resurser och förmågan att stoppa inflödet av alkohol vid gränsen har varit de tunga diskussionsämnena. Oppositionen krävde under våren extra resurser till tullen. Regeringen anslog i tilläggsbudgeten mer än dubbelt så mycket som oppositionen ansåg behövdes. I den budget vi nu behandlar föreslås resursförstärkningar med drygt 78 miljoner kronor. Det innebär att satsningen på det nya klareringssystemet kan gå vidare. Även förändringsarbetet i övrigt kan gå vidare. Klareringssystemet är alltså förtullningen av ut- och ingående varor. Då just förändringsarbetet var en stor fråga under våren vill jag mot bakgrund av inriktningen i några motioner kommentera några punkter. Vårt ansvar, i den här församlingen, är att se till att verksamheter bedrivs på effektivast möjliga sätt, alltså att varje skattekrona hanteras rätt. I dagens läge innebär det inte att det ska stå gubbar och gummor vid Sveriges gränser. Tullen måste arbeta smartare för att nå de resultat som vi politiker vill se. Jag vill betona att förändringsarbetet inom tullen måste gå vidare, men kanske i lugnare takt än vad ekonomin inom Tullverket tidigare krävde. Det mål som tullen har satt upp för sitt förändringsarbete är imponerande. Samhällsnyttan i tullens arbete ska öka med 100 procent. 80 procent av de identifierade kriminella nätverken ska slås ut, och minst 80 procent av varuflödet ska vara kvalitetssäkert. På det senare området kan vi se ett första steg genom förändringen av fartygsklareringen, där ny teknik och nya arbetsformer har inneburit att åtta personer som har varit lokaliserade i olika delar av landet nu har ersatts av tre personer placerade på Arlanda. Utifrån kundperspektivet har en mycket tydlig kvalitetsförbättring skett samtidigt som säkerheten har stärkts. Kunderna i detta fall representerar hela landet. 80 procent av klareringen är i dag automatisk, och 20 procent sker fortfarande manuellt. Jag är övertygad om att många har åsikter om en sådan här förändring. Samtidigt måste vi fråga oss: Vad är uppdraget? Hur använder vi varje skattekrona? Var uppnår vi bästa resultat för samhället? Fru talman! En bra och effektiv tullverksamhet måste samarbeta med andra myndigheter på ett okomplicerat sätt för att nå de bästa resultaten. Tullen, polisen, Skatteverket och Kustbevakningen arbetar i dag ihop på ett bra sätt, men det måste bli bättre. Olika regionindelningar för de olika verken försvårar arbetet, och förhållandet att Kustbevakningen i dag finns under sex olika politikområden bidrar inte till en effektivitet. Här måste en förändring ske. Jag konstaterar att generaldirektörerna för såväl Skatteverket som Tullverket anser att de klarar verksamheten med nu anslagna medel. Oppositionens vilja att anslå än mer ser jag som ett tecken på att man vill genomföra ett hårdare kontrollsamhälle. Tullens verksamhet och vår gemensamma vilja att stoppa den illegala införseln av öl, vin och sprit vid våra gränser är inte bara en fråga för tullen. Här krävs domstolar som vågar döma efter de intentioner som lagstiftaren har haft. Här krävs en lagstiftning som är hållbar även vid exempelvis vänskapsleveranser och så vidare. Allt löses alltså inte genom ökade anslag, utan här gäller det att se helheten och också agera utifrån att nå mål för helheten. I det särskilda yttrandet tas frågan om regionalpolitiska hänsyn upp. Jag har förståelse för frågan, men jag måste ändå betona att det framstår som något udda att placera en tullgubbe vid gränsen där inga tullbara varor och ingen illegal införsel finns. Det synsättet fullföljer knappast ambitionen att varje satsad krona ska göra största nytta. För att uppnå regionalpolitisk hänsyn fordras troligen andra åtgärder än att man styvnackat hävdar att tullgubben ska vara där. Frågan om trafficking, eller människohandel, tas också upp i det särskilda yttrandet som en fråga i tullsammanhang, trots att det inte är en tullfråga då den inte ingår i tullens ansvarsområde. Jag håller däremot med om synpunkterna som framförs där om behovet av att komma åt människohandeln på ett effektivt sätt. Men det måste i dag ske via det samarbete som främst byggs upp mellan tullen, polisen men förmodligen också Kustbevakningen. Huvudansvaret för denna verksamhet - det gäller att betona det - ligger på polisen. Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut.
Britta Rådström (S)
Anf. 176 Britta Rådström (S)
Fru talman! Jag har några frågor till Jörgen Johansson. Jag fick inget svar från Ulf Berg tidigare. Det handlar om ID-korten. När Skatteverket svarade på remissen om de nya ID-korten ville man att polisen skulle ha hand om det. Det kom också utredaren fram till. Sedan Svensk Kassaservice slutade utfärda ID-kort i april 2008 har många människor, särskilt utländska medborgare, haft stora svårigheter att skaffa ID-kort. Det påverkar naturligtvis deras vardagsliv när det gäller att kunna ta ut pengar, sätta in pengar och lösa ut pengar. Det är oacceptabelt att regeringen på detta sätt, trots att problemet har uppmärksammats med interpellationer här i riksdagen, har låtit tiden gå och ännu inte tagit fram ett fungerande sätt att utfärda ID-kort. Ett sådant ska komma först till sommaren. Så vi har ett stort glapp här. Jag skulle därför vilja veta om Jörgen Johansson inte tycker att det ska ligga kvar hos polisen. Jag håller med om att det ska vara ett samarbete mellan olika myndigheter. Det tycker jag är en självklarhet. Jag vet tullstationer i olika delar av landet som redan har utvecklat detta samarbete. Det förekommer, men det måste utvecklas. Jag känner rätt väl till hur det är vid gränsen vid tullstationen i Haparanda i Norrbotten. Där passerar oerhört mycket trafik. Tullgumman där har det inte lätt, och det behövs absolut en tullstation. Trafiken har accelererat i och med till exempel Ikea. Det kommer ryssar, finnar, människosmugglare och andra smugglare in via gränsen i Haparanda. Det är därför klart att det behövs en tullstation där, och den behöver, som jag ser det, utökas. Att Kustbevakningen finns under sex olika politikområden är vansinnigt.
Jörgen Johansson (C)
Anf. 177 Jörgen Johansson (C)
Fru talman! Vad gäller ID-korten ökar anslaget med 21 miljoner kronor inledningsvis nästa år. Sedan ökar det fortlöpande med 10 miljoner kronor om året. Frågan finns faktiskt med i budgeten inför nästkommande år. När det gäller tullen i Haparanda och så vidare kan jag säga att den diskussion och det förändringsarbete som skedde för i stort sett ett år sedan och som presenterades i januari från tullen innebar en livlig debatt, bland annat här i kammaren. Jag reste runt i landet, från Lernacken vid bron nere i söder, via Karlshamn, Karlskrona och upp till Haparanda och diskuterade med tullare. Jag har förståelse för den oro som då präglade verksamheten. Det var en oro som sedan försvann i och med att man tillförde detta extra anslag för att få en lugnare förändringstakt. Samtidigt måste vi ha klart för oss att såväl tullen i Haparanda som tullen i Malmö, tullen i Karlskrona och så vidare måste inse att vi måste modernisera, att vi måste följa utvecklingen i världen i övrigt och att vi måste följa hur buset utvecklar verksamheten eftersom de är effektiva, och det gäller att hänga med i denna utveckling. Därför ser jag det inte som självklart hur lösningarna blir. Jag vet att man i dag från Tullverkets styrelse arbetar mycket dialogbaserat med verksamheter och har ett Norrlandspaket för tullens verksamhet. Sedan handlar det om hur man gör placeringarna i detta sammanhang och vilken teknik man använder och så vidare. Här går det nämligen att använda mycket teknik som tullen på exempelvis den finska sidan gör. Jag tror att vi har mycket att ta till oss av den utveckling som man har just i Finland på det området.
Britta Rådström (S)
Anf. 178 Britta Rådström (S)
Fru talman! Det var därför som jag också sade att det i Tullverkets arbete måste finnas ett utökat samarbete med både Norge och Finland. Vår längsta gräns är mot Norge, men den finska gränsen är också oerhört lång. Tullen själv säger att man vill satsa mer på det som man kallar för spaning och brottsförebyggande arbete, alltså att man har lite koll på buset, som Jörgen Johansson talade om. Det är klart att tullen måste lägga upp sitt arbete på det sätt som de anser är bäst och ger mest effektivitet. Vi kan ju ingenting om deras arbete. Vi kan bara tycka utifrån att det är bra eller dåligt eller att de behöver mer resurser och lyssna på människor som finns i verksamheten. Oron har lagt sig ett tag. Men det kommer nya organisationsförslag framöver. Ska det inte presenteras något efter jul som berör tullen? Jag tror att det är så. Kustbevakningen är intressant, och den talar vi inte så ofta om just därför att den ligger inom flera politikområden. Kustbevakningen har dragits ned otroligt mycket och finns knappt längre annat än på ett fåtal ställen runt om i landet. Vi kanske borde ha en ordentligare genomgång av hur Kustbevakningen är uppbyggd och hur vi vill att den ska se ut i framtiden. Jag tycker att den bör förstärkas. När det gäller Norrlandskusten har man dragit ned mycket på Kustbevakningen jämfört med hur man hade det tidigare. Jag vet inte om Ulf Berg känner till det också. Men det kanske är för att det är så utspritt som det är svårt att få grepp om det. Jag har en sista kommentar. Jörgen Johansson sade att vi tillförde pengar till Skatteverket bara under några år. Men vad vet han om vad vi hade tillfört om vi hade suttit vid makten nu? Det går inte att förutspå. Men att vi värnar om Skatteverket, Tullverket och kronofogden är säkert.
Jörgen Johansson (C)
Anf. 179 Jörgen Johansson (C)
Fru talman! Nej, Britta Rådström, allt är en gåta beträffande oppositionens politik! Den debatt som förts - det är därför som jag tar fram detta med tullgubbar och tullgummor - har mer präglats av personen, tullgubben, som står vid vägen och tittar på varje bil som passerar. Det är inte så smugglingen och införseln i dag sker. Därför måste man ha mer sofistikerade arbetsmetoder. När det gäller den interna organisationen har man haft en dialog, och man har gått ut med erbjudanden till personalen och bland annat frågat vilka som vill gå i förtidspension. 144 personer har accepterat det, vilket innebär att man sparar närmare 140 miljoner. Hela förändringsarbetet är i dag dialogbaserat. Det är nu på ett helt annat sätt än det var i diskussionen för ett år sedan. Det sker ett samarbete med våra grannländer, både via den internationella tullorganisationen och mellan de länder som är anslutna till Schengenavtalet. Norgegränsen har varit ett problem - Norge är ju inte ett EU-land - så det har varit förhandlingar. Norska tullen måste uppfylla vissa krav för att Norge ska kunna ses som ett EU-land trots att Norge inte är det. Där har Sverige varit pådrivande gentemot kommissionen som har gått med på en förändring under förutsättning att Norge klarar kraven. Tullen i Norge säger att de arbetar på detta och att de kommer att klara kraven. Jag tror att den frågan löses. Sedan gäller det Kustbevakningen. Som jag sade i mitt anförande ser jag ett problem med organisations- och regionindelningar och med Kustbevakningens situation - att man nu lyder under sex olika politikområden. Här måste det ske en förändring så att man får en effektivare verksamhet. Det gäller då inte bara tullen utan även regionaliseringen beträffande skatteverk, polis och så vidare.
Gunnar Andrén (Fp)
Anf. 180 Gunnar Andrén (Fp)
Fru talman! Vi har kommit till den årliga spännande debatten om anslagen till Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Tullverket. Det är alltid lika spännande. Jag tror att det för min del är sjunde gången som jag är med och diskuterar detta. Marie Engström har kanske varit med om ännu fler debatter om just denna punkt. Jag tror att det vid en titt på Myndighets-Sverige är väldigt viktigt att konstatera att både Skatteverket och Tullverket är två av de av medborgarna allra mest uppskattade myndigheterna när det gäller tillgänglighet och tillmötesgående. När vi diskuterar de meningsskiljaktigheter som finns ska vi nog ha i minnet att det är otroligt lite klagomål i förhållande till vad det skulle kunna vara när det gäller dessa båda myndigheter. Man kan väl också konstatera att Skatteverket har genomfört en datorisering som nog saknar motstycke jämfört med andra myndigheter i det här landet. Beträffande den 24-timmarsservice som man i nästan alla frågor i praktiken kan få från Skatteverket finns det mycket lite i övrigt att önska. Men det betyder inte att det inte finns problem. Det finns säkert människor som känner sig illa behandlade, och i olika frågor kan man ha olika bedömningar. Också det förhållandet att ungefär 99 procent av de skatter som Skatteverket varje år debiterar betalas in visar på en effektivitet i organisationen som helhet. Siffran är något år gammal, så den har kanske förändrats något till följd av den olyckliga omständigheten att det är väldigt många betalningsanmärkningar när det gäller det som vi i går diskuterade, nämligen trängselskatten. Det är många som inte betalar in trängselskatten. Det påverkar statistiken, så för att kunna göra en jämförelse måste trängselskatten tas bort i sammanhanget. När det gäller trängselskatten är vid det här laget 125 miljoner kronor som inte betalats in, och när det gäller antalet beslut i Skatteverket handlar det om ungefär 10 miljoner. I fråga om trängselskatten handlar det om 80-90 miljoner om året. Det är alltså, som ni här hör, helt befängt att detta ska påverka. Jag tror också att det är viktigt att se att det är få myndigheter som har genomgått så enorma förändringar som Tullverket och skattemyndigheten under senare år har genomgått. När jag kom in i riksdagen diskuterades här i kammaren till exempel - och detta gjordes också, på förslag från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet - frågan om att av regionalpolitiska skäl flytta ut hanteringen av vanliga inkomstdeklarationer till Luleå och andra orter. Det var mycket bra gjort. Men den delen - alltså personliga deklarationer som Skatteverket sysslat med - har till följd av olika förenklingar minskat väldigt mycket. Det har gjort att man kunnat friställa personal. Vi vet ju att generaldirektören Mats Sjöstrand vill göra helt andra prioriteringar, vilket jag tror är väldigt klokt. Framför allt gäller det då den internationella ekonomiska brottsligheten som ju liksom slår in över landet. Där behövs det mer resurser. Tack och lov har vi kommit ifrån många av rutingöromålen! Till exempel när det gäller det som kallas för organiserad brottslighet - Mats Sjöstrand brukar tala om servicetjänster - behövs det väldigt många insatser också av personligt slag. Det är inte längre bara fråga om att sitta vid en dator och titta på vad det nu kan vara. Jag vill inte bli för polemisk i det här fallet, men på en punkt reagerar jag en smula på det som Britta Rådströms sade. Det gäller då synen på tullen. Tullen har ju också genomgått väldiga förändringar. Framför allt EU-medlemskapet har resulterat i tre mycket omfattande omorganisationer och geografiska förändringar. De gjordes åren 1995, 1998 och 2004. Jag tror att det är effekterna, resultatet, av dessa som vi nu ser. Vi tycker inte att hela landet täcks in. Men enligt mitt förmenande är tullen på väg att få en kostym som är anpassad till den verklighet som vi under de närmaste åren kommer att leva i - en helt annan ekonomisk verklighet också för tullen. Fru talman! Jag vill avsluta mitt anförande med att säga att jag hade hoppats att det inte skulle vara några reservationer som det yrkades bifall till. Fru talmannen vet från föregående mandatperiod att jag städse har hävdat att det är ett okynne av oppositionen, för vår del under förra mandatperioden, att yrka bifall till alla de olika reservationerna när man vet utgången. Det gäller inte bara gentemot medierna. Det gäller ju också att förstå vilka frågor som regeringen kan falla på.
Lennart Sacrédeus (Kd)
Anf. 181 Lennart Sacrédeus (Kd)
Fru talman! Först ber jag att få yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och därmed avslag på reservationerna. Jag tror inte att det är fel att säga att de tre statliga verk som vi i dag talar om präglas av en ny förvaltningskultur. Sedan flera år är arbetets inriktning inte minst det förebyggande. Det handlar därmed inte främst om att invänta att fel begås och om att då slå till med all den styrka som respektive verk har och som förseelsen kräver. Det handlar i stället, fru talman, minst lika mycket, eller kanske ännu mer, om att på ett konstruktivt sätt underlätta för medborgarna när det gäller att handla rätt och att göra rätt för sig. Med stort förtroende ska medborgare kunna vända sig till statliga myndigheter för information och vägledning så att det inte blir fel. Myndigheterna hör till demokratins viktiga infrastruktur och är därmed oundgängliga för alla rättsstater. Fru talman! I grund och botten finns det i denna kammare mellan samtliga sju partier en bred samsyn kring betydelsen av att ha fungerande skatteverk, kronofogdemyndighet och fungerande tullverk. Skillnaderna i budgetsammanhang är inte alltför stora. Alliansregeringen stödd av Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna i skatteutskottet föreslår ett ramanslag för Skatteverkets del om lite drygt 6 306 miljoner kronor, för Kronofogdemyndigheten om lite drygt 1 617 miljoner kronor och för Tullverket om 1 535 miljoner kronor. Socialdemokraterna vill öka ramanslaget för Skatteverket med totalt 60 miljoner kronor. Det är inte oviktiga pengar, men satt i relation till hela budgeten är det mindre än 1 procent. Satt i relation till ramanslaget för samtliga tre myndigheter är det en skillnad i budgeten på ungefär 0,65 procent. Vänsterpartiets extra budgetanslag för Skatteverket handlar om 40 miljoner kronor, eller ungefär knappt 0,7 procent, och för Kronofogdemyndigheten ytterligare 70 miljoner kronor. Det innebär att Vänsterpartiet för de tre myndigheterna tillsammans vill anslå 110 miljoner mer än regeringen. Det är lite drygt 1 procent mer. Jag vill inte frånkänna betydelsen av de här pengarna, men det är inte så stora skillnader mellan de olika sidorna. Jag vill påminna om de förstärkningar som alliansregeringen föreslår och som vi i skatteutskottet definitivt tillstyrker. Skatteverket har fått ökade uppgifter till följd av ny lagstiftning, och regeringen föreslår därför att anslaget varaktigt ökas med 35 miljoner kronor från och med 2009. Vi föreslår även att Skatteverkets anslag för 2009 förstärks med 25 miljoner kronor för den webbaserade tjänsten skatta.se, som tidigare nämnts i debatten. Skatteverkets anslag förstärks ytterligare med 25 miljoner kronor för nästkommande år för att intensifiera insatserna mot svartarbete och för att samarbeta med andra länder i syfte att följa skatteplaneringsaktiviteter. För samma ändamål, konstaterar vi i skatteutskottet, beräknas anslaget ökas i förhållande till beräkningen i vårpropositionen med 25 miljoner kronor för både 2010 och 2011. Vidare i denna uppräkning av utökningar föreslås Skatteverkets anslag för 2009 att ökas med 21 miljoner kronor engångsvis och 10 miljoner varaktigt för arbetet med ID-kort till personer som är folkbokförda i Sverige. Vad gäller Tullverket föreslås en ökning med 50 miljoner kronor för 2009 och ytterligare 50 miljoner för 2010 och 2011 i förhållande till beräkningen i vårpropositionen. Förstärkningen ska möjliggöra en fortsatt utveckling inom områdena effektiv handel och brottsbekämpning. Vidare föreslår vi att Tullverkets anslag ökas med 25 miljoner kronor 2009 för arbete med Customs Trade System, moderniseringen av tullkodex. För 2010 och 2011 beräknar regeringen att anslaget ökas med 25 miljoner respektive 35 miljoner kronor i förhållande till vad som beräknades i vårpropositionen. Fru talman! Det är kanske inte alltför inspirerande att nämna summa efter summa och addera samman detta, men jag vill på detta sätt markera att vår finansminister, alliansregeringen och vi i skatteutskottet har varit måna om att det tillförs extra medel till de här tre väldigt viktiga myndigheterna. De har en särskild roll för att upprätthålla en konkurrens som är sjyst, ärlig och konkurrensneutral i den bemärkelsen som Ulf Berg nämnde i ett av replikskiftena. Man ska inte vinna kontrakt, man ska inte vinna avtal genom att man fuskar, utan det ska löna sig i vårt land att vara ärlig. Fru talman! Vi är näst intill eniga om anslaget. Det skiljer på ett antal tiondelar, eller 1 procent. Men med anslaget på dryga 9 miljarder kronor tycker jag att vi med gott samvete kan säga att Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten har resurser för att utföra en oundgänglig och central funktion i vårt samhälle.
Helena Leander (Mp)
Anf. 182 Helena Leander (Mp)
Fru talman! Om sanningen ska fram är jag alldeles för hungrig för att hålla någon lång utläggning, men lyckligtvis behövs det inte heller. Vi har fått höra många kloka inlägg som gett en fyllig bakgrund till de beslut som vi ska fatta. Jag tror att det står ganska klart för dem som eventuellt orkat lyssna, som sitter någonstans och tittar, att vi alla tycker att det här är tre väldigt viktiga myndigheter som fyller en viktig funktion i vårt samhälle. Det är några smärre skillnader i exakt hur stora anslag vi vill ha. Från Miljöpartiets sida har vi tidigare lyft fram behovet av ökade resurser till Tullverket för att upprätthålla brottsbekämpningen och inte minst motverka den illegala alkoholinförseln. Nu har regeringen faktiskt tillfört mer pengar till Tullverket, vilket jag noterar med glädje och därför inte har några förslag till ytterligare förstärkningar. Inte heller vad gäller de andra myndigheterna har jag några förslag till förstärkningar. Vi ser att Skatteverket har fått mer pengar för att arbeta mot bland annat skattefusk. Från oppositionens sida kan vi ibland bli lite otåliga och tycka att det kanske inte händer så mycket, i alla fall inte tillräckligt snabbt. Men jag tycker att det här är en bra början. Sedan får vi se, när de här pengarna har fått verka, om det finns behov att återkomma med mer pengar. Samma sak är det vad gäller Kronofogdemyndigheten. Det är ett bekymmersamt läge just nu med hotande uppsägningar. Även där kan det finnas behov att följa verksamheten för att se hur det går och kanske återkomma i senare budgetar, vad vet jag! Men så som dagsläget ser ut tycker jag att vi faktiskt med gott samvete kan stödja förslaget.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2008-12-03
Förslagspunkter: 4, Acklamationer: 2, Voteringar: 2

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelse

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Anslag inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen anvisar för 2009 anslagen under utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution i enlighet med regeringens förslag enligt bilaga 2 i detta betänkande.
    Därmed bifaller riksdagen proposition 2008/09:1 utgiftsområde 3 punkterna 1 och 2 samt avslår motionerna 2008/09:Sk313 och 2008/09:Sk502.
  2. Skatteverkets resurser och verksamhet

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2008/09:Fi270 yrkandena 19 och 20, 2008/09:Sk248, 2008/09:Sk301 och 2008/09:Sk333 yrkande 1.
    • Reservation 1 (s)
    • Reservation 2 (v)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (s)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s0115015
    m870010
    c22007
    fp25003
    kd21003
    v00193
    mp14104
    Totalt1691161945
    Ledamöternas röster
  3. Tullverkets resurser och verksamhet

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2008/09:Sk432 yrkandena 1-4, 2008/09:Sk455 yrkandena 1-4, 2008/09:Sk463 yrkandena 1-3 och 5-8 samt 2008/09:So317 yrkande 4.
    • Reservation 3 (s)
    • Reservation 4 (v)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 3 (s)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s0115015
    m870010
    c22007
    fp24103
    kd21003
    v00184
    mp15013
    Totalt1691161945
    Ledamöternas röster
  4. Utbildning av tulltjänstemän

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2008/09:Ju400 yrkande 2.

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.