Anslag till domstolsväsendet

Betänkande 1990/91:JuU16

Justitieutskottets betänkande 1990/91:JUU16

Anslag till domstolsväsendet

---

Innehåll

• Propositionen
• Motioner
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer

1990/91
JuU16

ANDRA HUVUDTITELN

Propositionen

I proposition 1990/91:100, bilaga 4 (justitiedepartementet),
har regeringen föreslagit riksdagen att för budgetåret 1991/92

till Domstolsverket anvisa ett ramanslag på 60 875 000 kr.,

till Domstolarna m.m. anvisa ett ramanslag på 2 164 214 000
kr.,

till Utrustning till domstolar m.m. anvisa ett
reservationsanslag på 29000000 kr.

Motioner

1990/91:Ju402 av Bo Hammar m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om behovet av en översyn av 6 kap. 1 § lagen om offentlig
anställning.

1990/91:Ju404 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att nuvarande
utskrivningsnämndsorganisation bevaras så som centern föreslagit
i motion 1990/91:So42,

2. att riksdagen till Domstolarna anvisar 2 151 214 000 kr.
eller 13000000 kr. mindre än vad regeringen föreslagit.

1990/91:Ju405 av Bo Hammar och Berith Eriksson (v) vari yrkas
att riksdagen hos regeringen begär att en utredning tillsätts
med uppgift att föreslå åtgärder för att stärka domstolarnas
oberoende och målsägandenas ställning i enlighet med vad som
anförts i motionen.

1990/91:Ju407 av Ulla Orring och Hans Lindblad (fp) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ekonomiska medel för informationsinsatser.

1990/91:Ju701 av Allan Ekström (m) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär förslag till sådan ändring i förfarandet
vid tillsättning av domartjänster som förordats i motionen.

1990/91:Ju702 av Allan Ekström (m) vari yrkas att riksdagen
beslutar att snarast möjligt återinföra de regler som tidigare
gällt för såväl antalet nämndemän som mandatperiodens längd.

1990/91:Ju704 av Ingbritt Irhammar och Kersti Johansson (c)
vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om
snabbare handläggning och beslut vid skattskyldigs besvär över
taxering.

1990/91:Ju707 av Margitta Edgren (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om behovet av en översyn av jävsreglerna i rättegångsbalken vad
gäller åklagares möjlighet att utse sakkunniga.

1990/91:Ju708 av Ulla Orring och Bengt Harding Olson (fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om utökad möjlighet till förenklad
domstolsprövning av konsumenttvister.

1990/91:Ju714 av Hadar Cars m.fl. (fp, m, c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att lagen
(1929:145) om skiljemän bör bli föremål för en översyn.

1990/91:Ju716 av Sonja Rembo (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
sådan ändring i gällande regler att hälso- och sjukvården får
ersättning för sina kostnader vid avgivande av utlåtanden på
begäran av domstol.

1990/91:Ju806 av Anita Johansson m.fl. (s) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om nödvändigheten av att vidta åtgärder för
att skapa ändamålsenliga lokaler för tingsrätterna i Stockholms
län.

1990/91:Ju810 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om domstolsväsendets situation.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Sk636.

1990/91:Ju821 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

54. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om skydd för vittnen och påföljden för
brottet övergrepp i rättssak.

1990/91:Ju828 av Britta Bjelle m.fl. (fp) vari yrkas

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om fortsatt delegering av arbetsuppgifter
inom domstolsväsendet,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om meritvärdering och snabbhet i
domarutbildningen,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av hjälpmedel inom
domstolsväsendet.

1990/91:Ju831 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär en utredning av möjligheten att
ta bort kravet på medborgarskap vid tjänstgöring i svenska
rättsväsendet.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:U520.

1990/91:Ju833 av Bengt Harding Olson (fp) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring i
rättegångsbalken för att säkerställa rätten till opartisk
lagföring.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:K246.

1990/91:Ju835 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas

12. att riksdagen till Domstolarna m.m. för budgetåret 1991/92
anslår 1 500 000 kr. utöver vad regeringen har föreslagit eller
således 2165714000 kr. enligt vad som i motionen anförts
om att omdisponera pengar.

1990/91:Ju842 av Krister Skånberg m.fl. (mp) vari yrkas

3. att riksdagen beslutar att till Domstolarna, anslag D 2
under andra huvudtiteln, anvisa ett reservationsanslag på
2 000 000 kr. för personalförstärkning och utbildningsinsatser
för att bredda och höja kompetensen hos dem som dömer och
handlägger miljöskyddsmål.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Jo816.

1990/91:K31 av Hans Leghammar m.fl. (mp)

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lag som
reglerar höga statligt anställda juristers, främst justitieråd
och regeringsråd, möjlighet att extraarbeta.

Utskottet

Inledning

Domstolsväsendet ingår i försöket med treåriga budgetramar.
För domstolsväsendets del lades verksamhetens inriktning och
medelstilldelningen i princip fast år 1989 (1988/89:JuU14). Det
här behandlade regeringsförslaget avser således det sista året i
treårsperioden.

Domstolsverket

Medelsanvisningen

Regeringen föreslår att riksdagen för budgetåret 1991/92 till
Domstolsverket anvisar ett ramanslag på 60 875 000 kr. (punkt D
1, s. 58--60).

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till
medelsanvisning.

Domstolarna m.m.

Inledning

Anslaget till Domstolarna m.m. omfattar anslagen till de
allmänna domstolarna, de allmänna förvaltningsdomstolarna,
försäkringsdomstolarna samt hyresnämnderna och bostadsdomstolen.
Från anslaget betalas också kostnaderna för de kansligöromål för
statens ansvarsnämnd som fullgörs av Svea hovrätt.

Arbetsläget m.m.

Beträffande målutvecklingen i domstolarna under år 1990 kan
nämnas följande.

I tingsrätterna har såväl antalet inkomna som antalet
avgjorda och antalet balanserade (vid årsskiftet ännu ej
avgjorda) mål ökat. Ökningen i målbalansen uppgår till 3,6 %.
Beträffande tvistemålen exkl. gemensamma ansökningar bör
särskilt anmärkas att de senaste årens minskning vänts till en
ökning på inte mindre än drygt 8 % -- och vid de tre största
tingsrätterna (Stockholm, Göteborg och Malmö) uppgår ökningen av
antalet inkomna tvistemål till drygt 17 %.

Också i hovrätterna har antalet inkomna, avgjorda och
balanserade mål ökat. Ökningen är ojämnt fördelad. Antalet
inkomna mål till hovrätten över Skåne och Blekinge har ökat med
6,5 % medan antalet mål till hovrätten för Nedre Norrland har
minskat med drygt 13 %.

Antalet inkomna mål till högsta domstolen har ökat med
drygt 8 %. Samtidigt har avverkningstakten minskat. Balansen har
ökat med nästan 14 %.

I länsrätterna är situationen totalt sett praktiskt taget
oförändrad jämfört med år 1989. Antalet inkomna skattemål har
ökat något. Trots detta har omloppstiden i skattemål sjunkit, om
än obetydligt, från 20,2 månader till 19,9 månader.
Körkortsmålen tar en allt större andel av resurserna i anspråk
-- av det totala antalet inkomna mål uppgår andelen körkortsmål
till 35 % jämfört med 22 % år 1985. Här kan också nämnas att
antalet inkomna mål enligt socialtjänstlagen (1980:620) och
lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga har
ökat medan målen enligt lagen (1988:870) om vård av missbrukare
i vissa fall har minskat.

I kammarrätterna har antalet inkomna mål ökat med 11 %. En
motsvarande ökning av avverkningstakten har emellertid lett till
en balansminskning på 7,5 %. Vid utgången av år 1990 var 38 % av
målen äldre än ett år jämfört med 45 % år 1989.

I regeringsrätten har antalet inkomna mål ökat samtidigt
som avverkningstakten sjunkit. Resultatet är en balansökning på
drygt 10 % och en försämring av den inneliggande balansens
ålder.

I försäkringsdomstolarna ökar antalet inkomna mål alltjämt
snabbt (drygt 9 % år 1990) samtidigt som antalet avgjorda mål
ökat endast marginellt. Balansen har ökat med 21,5 %.
Handläggningstiden närmar sig nu två år.

I försäkringsöverdomstolen har antalet inkomna mål ökat
med nära 8 % och antalet avgjorda mål med 25 %. Balansen har
ökat med knappt 4 %.

Utskottet måste för sin del konstatera att arbetsläget i
domstolarna alltjämt är ansträngt. Samtidigt har emellertid
rekryteringssituationen stabiliserats i fråga om juristpersonal
i de allmänna domstolarna och de allmänna
förvaltningsdomstolarna, och nya reformer kan förutses som en
följd av domstolsutredningens (dir. 1989:56) arbete. Även om
utskottet således anser att utvecklingen i domstolarna måste
följas uppmärksamt vill utskottet också peka på att det är
naturligt om det pågående förändringsarbetet medför vissa
påfrestningar på verksamheten. I ett mer långsiktigt perspektiv
bör detta arbete dock komma att medföra ett avsevärt bättre
resursutnyttjande inom domstolarna. Den omorganisation som
förestår beträffande försäkringsrätterna kommer att verka i
samma riktning. Utskottet återkommer senare i vår till den
frågan i samband med behandlingen av regeringens proposition om
rättskipningen i socialförsäkringsmål (prop. 1990/91:80).

Som utskottet ser saken är det mot bakgrund av
arbetssituationen i domstolarna utomordentligt angeläget att
arbetet med införandet av modern teknik fortsätter; något som
också är fallet (se även 1989/90:JuU24 s. 3). Mot den bakgrunden
är något sådant uttalande som begärs i motion Ju828 inte
erforderligt.

Utskottet vill vidare understryka vikten av att
juristpersonalen avlastas sådana arbetsuppgifter som skulle
kunna utföras av kanslipersonal. Utskottet har också under en
följd av år ställt sig positivt till sådana förändringar (se
1989/90:JuU24 s. 4 och där gjorda hänvisningar). Utskottet kan
konstatera att utvecklingsarbetet också på detta område
fortsätter.

Sammantaget kan utskottet, även om utskottet har förståelse
för den oro för domstolarnas situation som kommer till uttryck i
motion Ju810, inte finna att några sådana uttalanden som begärs
i den motionen och i motion Ju828 är erforderliga. Utskottet
avstyrker bifall till motionerna även i nu behandlade delar.

I fråga om omloppstiden i länsrätterna för skattemål kan
utskottet konstatera att läget är långtifrån tillfredsställande,
och utskottet vill erinra om att riksdagen har slagit fast att
omloppstiden inte bör överstiga tolv månader.

Utskottet kan emellertid -- av skäl som utskottet anförde
senast förra året (se 1989/90:JuU24 s. 12) -- inte ställa sig
bakom kravet i motion Ju704 att det bör införas en tidsfrist
inom vilken skattemål bör vara avgjorda. Utskottet erinrar om
möjligheten att avgöra skattemål utan att yttrande inkommit från
den skattskyldiges motpart. Utskottet vidhåller alltså sin
tidigare inställning att den av motionärerna föreslagna
ordningen skulle försvåra ett ändamålsenligt utnyttjande av
domstolarnas resurser, och utskottet avstyrker bifall till
motionen.

Medelsanvisningen

Regeringen föreslår att riksdagen för budgetåret 1991/92 till
Domstolarna m.m. anvisar ett ramanslag på 2 164 214 000 kr.
(punkt D 2, s.60--65).

För hanteringen av nya målgrupper inom de allmänna
förvaltningsdomstolarna beräknar regeringen 13 milj.kr.

I motionerna Ju404, Ju835 och Ju842 föreslås ändringar i
förhållande till regeringens förslag.

I motion Ju404 yrkas en minskning av anslaget med 13 milj.kr.
Bakgrunden till yrkandet är att motionärerna anser att
regeringens förslag om överflyttande av ärenden om psykiatrisk
tvångsvård till de allmänna förvaltningsdomstolarna inte bör
genomföras (se prop. 1990/91:58). Av den anledningen erfordras
enligt motionärerna inte det ifrågavarande beloppet.

Utskottet, som senare under våren kommer att behandla
propositionen om psykiatrisk tvångsvård, anser att någon ändring
av medelsberäkningen i här aktuellt hänseende inte bör göras nu.
Om riksdagen senare skulle finna att den föreslagna
omorganisationen inte bör företas, förutsätter utskottet att
riksdagen i det sammanhanget tar upp anslagsfrågan på nytt.
Utskottet avstyrker bifall till motion Ju404.

I motion Ju835 begärs en anslagsökning med 1,5 milj.kr. Den är
avsedd för fortbildning av nämndemän; i motion Ju407 framhålls
att medel för informationsinsatser bland nämndemännen bör
avsättas i domstolsverkets budget.

Frågan om nämndemannautbildning har utskottet behandlat flera
gånger under senare år (se 1989/90:JuU24 s. 7 f och där gjord
hänvisning). Utskottet nöjer sig nu med att -- i likhet med
tidigare år -- konstatera att medel för nämndemännens
utbildnings- och informationsbehov anvisas över domstolsverkets
anslag. Härtill kommer att 1988 års tilläggsanslag på 5 milj.kr.
ännu inte till fullo förbrukats och att 1 milj.kr. kommer att
föras över till nästa budgetår.

Utskottet kan således inte finna att det nu föreligger behov
av utökade medel för detta ändamål. Utskottet vill emellertid
också konstatera att det åvilar varje domstol där nämndemän
tjänstgör att se till att nämndemännen får information om ny
lagstiftning m.m. så att de får goda förutsättningar att på ett
bra sätt fullgöra sitt uppdrag. Utskottet konstaterar också att
domstolsverket och Nämndemännens riksförbund gör ett
betydelsefullt arbete i detta sammanhang. Med dessa ord
avstyrker utskottet bifall till motion Ju835.

Inte heller motion Ju407 bör föranleda något uttalande från
riksdagens sida.

I motion Ju842 begärs en anslagsökning med 2 milj.kr. Den är
avsedd för ökade utbildningsinsatser på miljörättens område.

Utskottet behandlade ett liknande motionsönskemål förra året,
och frågan har varit aktuell även tidigare (se 1989/90:JuU23 s.
4 f och där gjord hänvisning). Utskottet underströk då vikten av
att bl.a. domare besitter goda kunskaper i miljörätt och
konstaterade att utbildningsinsatser för domare inletts.

Utskottet vill här erinra om att domstolarna, t.ex. i tekniskt
komplicerade mål, har möjlighet att föranstalta om
sakkunnigbevisning och att det finns ett visst utrymme att
anlita experter som ledamöter i domstolen (se 1988/89:JuU23 s.
36 f). I vattendomstol och fastighetsdomstol ingår alltid en
teknisk expert i fullsutten sammansättning.

Utskottet vill härutöver tillägga att intresserade domare kan
beredas möjlighet att delta i externa kurser inom detta lika väl
som andra områden. Utskottet vill också erinra om att behovet av
utbildning i miljörätt måste vägas mot andra angelägna
utbildningsbehov. Den avvägningen görs i den lokala
domstolsorganisationen. En sådan ordning gör det bl.a. möjligt
att ta hänsyn till hur vanligt förekommande en viss typ av mål
är.

Med hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet bifall
till motion Ju842.

Utskottet delar justitieministerns bedömning av medelsbehovet
och tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning.

Lokalförsörjningen

I motion Ju806 aktualiseras lokalbehovet för Nacka tingsrätt
och Jakobsbergs tingsrätt.

Byggnadsstyrelsen är lokalhållare för domstolsväsendet.

Utskottet som väl känner till att lokalsituationen i de båda
tingsrätterna är bekymmersam kan konstatera att
byggnadsstyrelsen uppmärksammat förhållandena. Som utskottet i
liknande sammanhang tidigare anfört (se t.ex. 1989/90:JuU27 s. 2
f) är det emellertid inte möjligt för utskottet att prioritera
vissa angelägna projekt framför andra. Utskottet är av den
anledningen inte berett att tillstyrka bifall till motionen.

Tillsättningen av domare

I motion Ju701 tas vissa frågor om tillsättning av
domartjänster upp, och i motion Ju828 aktualiseras frågor om
meritvärderingen m.m. i det sammanhanget.

Utskottet behandlade liknande frågor förra året i samband med
behandlingen av regeringens proposition om domarbanan och
meritvärderingen vid tillsättningen av domartjänster (prop.
1989/90:79, JuU25, rskr. 193).

När det först gäller önskemålet i motion Ju828 om att
skickligheten skall vara utslagsgivande vid tillsättning av
domartjänster kan utskottet endast konstatera att en sådan
ordning infördes i det nyssnämnda lagstiftningsärendet. I samma
ärende godkände riksdagen riktlinjer för en avkortad och
sammanhållen domarutbildning. Utskottet avstyrker bifall till
motionen.

När det sedan gäller önskemålet i motion Ju701 om att genom
medverkan utifrån säkerställa en så fullödig domarkår som
möjligt kan utskottet nu liksom förra året (se s. 5 f nyssnämnda
betänkande) konstatera att frågan om domarbanans utformning
blivit grundligt genomlyst under ett mångårigt arbete. Anledning
saknas att nu ta upp frågan på nytt. Utskottet avstyrker bifall
till motion Ju701.

Krav på svenskt medborgarskap

I motion Ju831 läggs fram förslag om att utreda om kravet på
svenskt medborgarskap för rättsväsendets personal behövs.

Denna fråga regleras beträffande domare i 11 kap. 9 §
regeringsformen (RF) och i 4 kap. 1 och 6 §§ rättegångsbalken
(RB). För åklagare och poliser finns regleringen i 4 kap. 2 §
lagen (1976:600) om offentlig anställning (LOA). För här nämnda
yrkeskategorier krävs svenskt medborgarskap.

Här kan också nämnas att Sverige nyligen undertecknat en
överenskommelse med de nordiska länderna om nordisk
arbetsmarknad för personer som genomgått en behörighetsgivande
högre utbildning omfattande minst tre års studier. Enligt
överenskommelsen får anställning på en sådan tjänst som omfattas
av överenskommelsen inte göras beroende av att den sökande har
visst medborgarskap. Undantag görs för bl.a. tjänster inom
rättsväsendet, åklagarväsendet och polisen; tjänster som är av
betydelse för den nationella säkerheten. Sådana tjänster kan
alltså även i fortsättningen förbehållas personer med svenskt
medborgarskap.

Regeringen överlämnar i dagarna en proposition med förslag om
att riksdagen skall godkänna överenskommelsen. En tanke i
förslaget är att kravet på svenskt medborgarskap för innehavare
av här aktuella tjänster måste upprätthållas.

Utskottet har behandlat frågor om krav på svenskt
medborgarskap i vissa fall vid några tillfällen under senare år
(se JuU 1985/86:1y och JuU 1987/88:18). Utskottet har i dessa
ärenden inte haft anledning att uttryckligen ta ställning till i
vilken utsträckning hänsynen till rikets säkerhet kräver svenskt
medborgarskap. Att sådana hänsyn normalt gör sig gällande
beträffande rättsväsendets personal är dock uppenbart. Härtill
kommer det under arbetet med RF uttalade önskemålet att beslut
som rör enskildas rättsliga ställning skall fattas av svenska
medborgare (se prop. 1973:90 s. 402 ff). Någon anledning att
utreda frågan finns inte, och utskottet avstyrker bifall till
motion Ju831.

Domares bisysslor

I motionerna Ju402 och K31 aktualiseras frågor kring i första
hand justitierådens bisysslor. Motionärerna anser bl.a. att det
finns risk att bisysslorna medför att domarnas opartiskhet
ifrågasätts, och de begär en översyn av reglerna.

Regler som rör kravet på saklighet och opartiskhet, förbud för
justitieråden att inneha andra ämbeten och förbud mot s.k.
förtroendeskadliga bisysslor finns i 1 kap. 9 § RF, 3 kap. 4 §
RB resp. 6 kap. 1 § LOA.

Justitieministern besvarade i januari en interpellation om
justitierådens löner m.m. (riksdagens snabbprotokoll 1990/91:53
s. 12 ff). Hon anförde då att hon ansåg det värdefullt att de
högsta domarna kunde åta sig t.ex. skiljemannauppdrag (som
ordförande eller som ensam skiljedomare) och uppdrag som
ordförande i statliga utredningar. Enligt hennes uppfattning är
rådande begränsningar i domarnas rätt att inneha bisysslor
tillräckliga för att garantera såväl domstolens och
justitierådens opartiskhet som kravet på att intrång inte får
ske i den ordinarie verksamheten. Hon framhöll också att domare
-- inte minst ledamöterna i högsta domstolen -- på grund av sin
utbildning och yrkeserfarenhet får anses ha särskilda
förutsättningar att själva avgöra om en bisyssla är
förtroendeskadlig eller olämplig av annan anledning, och hon tog
avstånd från tanken att införa ett totalt förbud mot bisysslor.

Utskottet delar justitieministerns uppfattning, och utskottet
avstyrker bifall till motionerna Ju402 och K31.

Antalet nämndemän m.m.

I motion Ju702 framförs krav på en återgång till tidigare
gällande ordning med fem nämndemän i domför sammansättning i
tingsrätt.

Denna fråga har utskottet behandlat varje år sedan den
nuvarande ordningen med tre nämndemän infördes år 1983 (senast i
1989/90:JuU24 s. 6). Utskottet vidhåller att den nuvarande
ordningen är lämplig och avstyrker bifall till motionen i denna
del.

I samma motion krävs också en återgång till sexåriga
mandatperioder. Även den frågan behandlades i förra årets
betänkande (s. 6 f). Utskottet konstaterade då att farhågorna
för bristande erfarenhet m.m. bland nämndemännen inte vann stöd
i en av domstolsverket företagen utredning -- av rapporten
framgick att inte mindre än 82 % av de dåvarande nämndemännen
tidigare haft nämndemannauppdrag.

Utskottet som konstaterar att behovet av kontinuitet bland
nämndemännen uppenbarligen är väl tillgodosett avstyrker bifall
till även denna del av motion Ju702.

Oberoende domstolar

I motion Ju405 tas upp handläggningen av det s.k.
buggningsmålet vid Stockholms tingsrätt. Motionärerna anför
bl.a. att tingsrätten utan författningsstöd genomförde
personalkontroll av de nämndemän som deltog i handläggningen. De
framför vidare önskemål om en utredning för att belysa vilka
ändringar i rättegångsförfarandet och domstolens organisation
som kan vara påkallade för att stärka domstolarnas oberoende
ställning och målsägandenas ställning. Liknande önskemål förs
fram i motion Ju833.

Som anförs i motion Ju405 genomfördes personalkontroll i
buggningsmålet. Kontrollen omfattade bl. a. domare, nämndemän
och protokollförare i målet och föregicks, så som föreskrivs i 3
och 5 §§ personalkontrollkungörelsen (1969:446), av ett
regeringsbeslut den 22 februari 1990 om inplacering i
skyddsklass 1 A av nämnda personer.

Utskottet kan konstatera att påståendet om att kontrollen
utfördes utan författningsstöd saknar grund.

När det sedan gäller frågan om handläggningen av
buggningsmålet aktualiserat något utredningsbehov vill utskottet
nämna att överväganden av betydelse i sammanhanget pågår i
justitiedepartementet med anledning av en lagrådsremiss om vissa
begränsningar i målsäganderätten. Hithörande frågor kan också
komma att aktualiseras i domstolsutredningens arbete.

Utskottet finner inte anledning att föreslå inledandet av
ytterligare utredningsarbete om här aktuella frågor. Utskottet
avstyrker bifall till motionerna Ju405 och Ju833.

Åklagares sakkunnig

I motion Ju707 föreslås en översyn av de regler som gäller
åklagares sakkunnig. Motionären förespråkar en uttrycklig
reglering i RB om att åklagares sakkunnig skall vara opartisk.

Utskottet behandlade ett liknande motionsyrkande förra året
(prop. 1989/90:71, JuU32 s. 7 f, rskr. 292). Utskottet
konstaterade då att förundersökningen skall bedrivas objektivt
och att åklagaren är skyldig att se till att den sakkunnige han
anlitar är tillförlitlig i alla hänseenden. Utskottet fann att
den gällande regleringen, där i och för sig en uttrycklig regel
om opartiskhet saknas, inte kan tas till intäkt för att kraven
på objektivitet och opartiskhet skulle vara lägre när det gäller
sakkunnig som förordnats av åklagaren än när det gäller
sakkunnig som förordnats av rätten. Utskottet fann de då
aktuella motionsyrkandena i allt väsentligt tillgodosedda och
avstyrkte bifall till dem. Riksdagen följde utskottet.

Utskottet har alltjämt samma uppfattning, och utskottet
avstyrker bifall till motion Ju707.

Småmålslagen

I motion Ju708 framförs önskemål om en utvidgning av den s.k.
småmålslagen i syfte att utöka möjligheten till förenklad
domstolsprövning i konsumenttvister.

Småmålslagen upphörde att gälla den 1 januari 1988 och dess
regler om förenklat förfarande i tvistemål om mindre värden
införlivades samtidigt med RB (se prop. 1986/87:89, JuU 31,
rskr. 278). Utskottet avstyrker bifall till motionen.

Skiljemannalagen

I motion Ju714 förs fram önskemål om en översyn av
skiljemannalagen.

Lagen (1929:145) om skiljemän har inte undergått någon
genomgripande översyn sedan sin tillkomst. Frågan har nu
aktualiserats i justitiedepartementet av Stockholms
handelskammares skiljedomsinstitut som, bl.a. med hänvisning
till den internationella utvecklingen, pekar på behovet av en
revision av lagstiftningen.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att en översyn nu är
erforderlig, och utskottet utgår från att en sådan kommer att
inledas inom kort. Eftersom frågan redan är aktualiserad inom
justitiedepartementet torde något beslut av riksdagen dock inte
erfordras. Med dessa uttalanden avstyrker utskottet bifall till
motion Ju714.

Kostnaden för sakkunnigbevisning

I motion Ju716 begärs att hälso- och sjukvården skall få
ersättning för sina kostnader vid avgivande av utlåtande på
begäran av domstol.

Frågan om ersättning för utlåtanden till allmän domstol
regleras i 40 kap. 17 § RB. Enligt regleringen skall myndigheter
normalt tillhandahålla yttranden utan ersättning. Sådana
utlåtanden kan avse t.ex. barnpsykiatriskt yttrande i ett
vårdnadsmål eller ett rättsintyg (läkarintyg) i ett mål om
ansvar för misshandel. Regleringen omfattar dock inte endast
sjukvårdshuvudmännens skyldigheter i sammanhanget utan gäller
för alla myndigheter.

Utskottet har erfarit att frågan om ersättning i nu nämnda
sammanhang redan aktualiserats i departementet. Det finns därför
inte anledning för riksdagen att ta initiativ i saken. Utskottet
avstyrker bifall till motion Ju716.

Övergrepp i rättssak

I motion Ju821 förordas att påföljden för övergrepp i rättssak
normalt skall vara fängelse.

Våldskommissionen har nyligen lagt fram ett liknande förslag i
sitt slutbetänkande (SOU 1990:92) Våld och brottsoffer.
Kommissionens förslag bereds nu i justitiedepartementet.

Utskottet anser att beredningen av våldskommissionens förslag
inte bör föregripas. Utskottet avstyrker bifall till motion
Ju821.

Utrustning till domstolar m.m.

Medelsanvisningen

Regeringen föreslår att riksdagen för budgetåret 1991/92
anvisar ett reservationsanslag till Utrustning till domstolar
m.m. på 29 000 000 kr. (punkt D 3, s. 65 och 66).

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till
medelsanvisning.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande anslag till Domstolsverket
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Domstolsverket för budgetåret 1991/92 anvisar ett ramanslag
på 60 875 000 kr.,

2. beträffande tekniska hjälpmedel
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju828 yrkande 12,
1. res. (fp, v)

3. beträffande domstolarnas situation m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ju810 yrkande 2 och
1990/91:Ju828 yrkande 10,
res. 2 (v)

4. beträffande omloppstiden i skattemål
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju704,
res. 3 (m, fp, c)

5. beträffande anslag till Domstolarna m.m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1990/91:Ju404, 1990/91:Ju835 yrkande 12 och
1990/91:Ju842 yrkande 3 till Domstolarna m.m. för budgetåret
1991/92 anvisar ett ramanslag på 2 164 214 000 kr.,
res. 4 (c)
res. 5 (v)
res. 6 (mp)

6. beträffande information till nämndemän
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju407,

7. beträffande lokalförsörjningen
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju806 yrkande 3,

8. beträffande skicklighetskriteriet m.m.
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju828 yrkande 11,

9. beträffande tillsättningsförfarandet
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju701,
res. 7 (m)

10. beträffande svenskt medborgarskap
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju831,

11. beträffande domares bisysslor
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ju402 och 1990/91:K31
yrkande 2,
res. 8 (v, mp)

12. beträffande antalet nämndemän m.m.
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju702,

13. beträffande oberoende domstolar
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ju405 och
1990/91:Ju833,
res. 9 (v)

14. beträffande åklagares sakkunnig
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju707,

15. beträffande småmålslagen
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju708,

16. beträffande skiljemannalagen
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju714,

17. beträffande kostnaden för sakkunnigbevisning
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju716,

18. beträffande övergrepp i rättssak
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju821 yrkande 54,
res. 10 (m, fp, c)

19. beträffande anslag till Utrustning till domstolar m.m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Utrustning till domstolar m.m. för budgetåret 1991/92
anvisar ett reservationsanslag på 29 000 000 kr.

Stockholm den 12 mars 1991

På justitieutskottets vägnar

Britta Bjelle

Närvarande: Britta Bjelle (fp), Lars-Erik Lövdén (s),
Jerry Martinger (m), Birthe Sörestedt (s), Ingbritt Irhammar
(c), Bengt-Ola Ryttar (s), Göran Magnusson (s), Eva Johansson
(s), Björn Ericson (s), Göran Ericsson (m), Lars Sundin (fp),
Anders Svärd (c), Berith Eriksson (v), Krister Skånberg (mp),
Sigrid Bolkéus (s), Jan Andersson (s) och Birgit Henriksson (m).

Reservationer

1. Tekniska hjälpmedel (mom. 2)

Britta Bjelle (fp), Lars Sundin (fp) och Berith Eriksson (v)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar
med "Som utskottet" och slutar med "inte erforderligt" bort ha
följande lydelse:

Som utskottet ser det är det mot bakgrund av arbetssituationen
i domstolarna utomordentligt angeläget att arbetet med
införandet av modern teknik fortsätter och intensifieras.
Tillgång till t.ex. persondator vid domskrivning frigör resurser
som skulle kunna användas på ett mer ändamålsenligt sätt, t.ex.
till att lägga ned mer omsorg på utformningen av domskälen.
Sammantaget skulle en allmän tillgång till modern datorteknik
verka kvalitetshöjande och ha en positiv inverkan på
rättssäkerheten. Samtidigt är det en personalbefrämjande åtgärd
genom att besvärligt rutinarbete -- ändra och rätta -- i stor
utsträckning försvinner.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 2 bort ha
följande lydelse:

2. beträffande tekniska hjälpmedel
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ju828 yrkande 12
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

2. Domstolarnas situation m.m. (mom. 3)

Berith Eriksson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar
med "Sammantaget kan" och slutar med "behandlade delar" bort ha
följande lydelse:

Utskottet ställer sig positiv till denna utveckling. Utskottet
anser emellertid också att det är nödvändigt att konsekvenserna
av en ökad delegering borde ges en samlad belysning. I det
sammanhanget bör tas upp ansvarsfördelningen inom domstolarna
och effekterna på notarietjänstgöringen.

Utskottet vill också i detta sammanhang understryka vikten av
att den personal som söker sig till rättsväsendet är kompetent
och att den trivs med sitt arbete och vill stanna kvar.
Härvidlag finns det alltjämt anledning att hysa oro över
domstolarnas situation, och utvecklingen måste följas noga.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 3 bort ha
följande lydelse:

3. beträffande domstolarnas situation m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ju810 yrkande 2
och 1990/91:Ju828 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.

3. Omloppstiden i skattemål (mom. 4)

Britta Bjelle (fp), Jerry Martinger (m), Ingbritt Irhammar
(c), Göran Ericsson (m), Lars Sundin (fp), Anders Svärd (c) och
Birgit Henriksson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar
med "Utskottet kan" och slutar med "till motionen" bort ha
följande lydelse:

Det är mot den bakgrunden uppenbart att det nu krävs åtgärder
för att radikalt minska handläggningstiden i skattemålen. Det
kan väl i och för sig inte uteslutas att den pågående översynen
av domstolsorganisationen kan komma att leda till en förbättring
i arbetsläget och till kortare handläggningstider. Detta är
emellertid fråga om en utveckling på sikt som enligt utskottets
mening knappast kan avvaktas. Utskottet anser sålunda tiden nu
vara mogen att föreskriva en tidsfrist inom vilken
taxeringsbesvär senast bör vara avgjorda. Regeringen bör
återkomma till riksdagen med förslag i saken. Detta bör ges
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 4 bort ha
följande lydelse:

4. beträffande omloppstiden i skattemål
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ju704 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

4. Anslag till Domstolarna m.m. (mom. 5)

Ingbritt Irhammar och Anders Svärd (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar
med "Utskottet, som" och slutar med "motion Ju404" bort ha
följande lydelse:

Utskottet har samma uppfattning. Utskottet vill tillägga att,
om det senare skulle visa sig att riksdagen intar motsatt
ståndpunkt, utskottet förutsätter att anslagsfrågan då tas upp
på nytt.

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar
med "Utskottet delar" och slutar med "till medelsanvisning" bort
ha följande lydelse:

Som framgått i det föregående anser utskottet att anslaget
till domstolarna bör minskas med 13 milj. kr. jämfört med
regeringens förslag. Anslaget bör således bestämmas till
2 151 214 000 kr.

dels att utskottets hemställan under moment 5 bort ha
följande lydelse:

5. beträffande anslag till Domstolarna m.m.
att riksdagen med anledning av propositionen och med bifall
till motion 1990/91:Ju404 samt med avslag på motionerna
1990/91:Ju835 yrkande 12 och 1990/91:Ju842 yrkande 3 till
Domstolarna m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett
ramanslag på 2 151 214 000 kr.

5. Anslag till Domstolarna m.m. (mom. 5)

Berith Eriksson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar
med "Utskottet kan" och slutar med "motion Ju835" bort ha
följande lydelse:

Detta är emellertid långt ifrån tillräckligt, och utskottet
kan ställa sig bakom kravet i motion Ju835 på en ökad
medelstilldelning till fortbildning av nämndemän. Utskottet
anser att den tidigare satsningen på fortbildning av nämndemän
bör permanentas. Vidare måste det vara en uppgift för staten att
säkerställa den utbildnings- och informationsverksamhet som
bedrivs av Nämndemännens riksförbund. Utskottet anser att
ytterligare 1 500 000 kr. bör avsättas för utbildnings- och
fortbildningsverksamhet bland nämndemän. Medlen bör tas från
anslaget för kriminalvårdens transportorganisation.

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar
med "Utskottet delar" och slutar med "till medelsanvisning" bort
ha följande lydelse:

Som framgått i det föregående anser utskottet att anslaget
till domstolarna bör ökas med 1,5 milj. kr. jämfört med
regeringens förslag. Anslaget bör således bestämmas till
2 165 714 000 kr.

dels att utskottets hemställan under moment 5 bort ha
följande lydelse:

5. beträffande anslag till Domstolarna m.m.
att riksdagen med anledning av propositionen och med bifall
till motion 1990/91:Ju835 yrkande 12 samt med avslag på
motionerna 1990/91:Ju404 och 1990/91:Ju842 yrkande 3 till
Domstolarna m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett
ramanslag på 2165714000 kr.

6. Anslag till Domstolarna m.m. (mom. 5)

Krister Skånberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar
med "Med hänvisning"" och slutar med "motion Ju842" bort ha
följande lydelse:

Utskottet anser emellertid att vad som nu redovisats inte är
tillräckligt. Utskottet anser att det behövs en målmedveten
utbildningsinsats som är inriktad på att bredda och komplettera
kunskaperna om miljörätt och motsvarande miljökunskaper hos dem
som dömer och i domstolarna handlägger miljöskyddsmål. Dessutom
kan det behövas personalförstärkningar för att i rimlig tid och
på önskvärt sätt handlägga dessa mål. För dessa ändamål bör
ytterligare 2 milj. kr. utöver regeringens förslag anslås till
domstolarna. Medlen bör tas från anslaget till
statsrådsberedningen.

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar
med "Utskottet delar" och slutar med "till medelsanvisning" bort
ha följande lydelse:

Som framgått i det föregående anser utskottet att anslaget
till domstolarna bör ökas med 2 milj. kr. jämfört med
regeringens förslag. Anslaget bör således bestämmas till
2 166 214 000 kr.

dels att utskottets hemställan under moment 5 bort ha
följande lydelse:

5. beträffande anslag till Domstolarna m.m.
att riksdagen med anledning av propositionen och med bifall
till motion 1990/91:Ju842 yrkande 3 samt med avslag på
motionerna 1990/91:Ju404 och 1990/91:Ju835 yrkande 12 till
Domstolarna m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett
ramanslag på 2166214000 kr.

7. Tillsättningsförfarandet (mom. 9)

Jerry Martinger, Göran Ericsson och Birgit Henriksson (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar
med "När det sedan" och slutar med "till motion Ju701" bort ha
följande lydelse:

Utskottet anser däremot önskemålet i motion Ju701 om att genom
medverkan utifrån säkerställa en så fullödig domarkår som
möjligt värt att närmare överväga (jämför s. 5 nyssnämnda
betänkande). Som anförs i motionen är det från rent
konstitutionella synpunkter angeläget att åstadkomma sådana
garantier att den verkställande makten kan frigöra sig från
varje form av misstanke att utnämningsmakten missbrukas på något
sätt. I motionen anvisas olika alternativ till lösningar.
Utskottet anser att regeringen bör få i uppdrag att närmare
granska dessa och andra alternativ och att därefter återkomma
till riksdagen med förslag. Vad utskottet nu anfört bör ges
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 9 bort ha
följande lydelse:

9. beträffande tillsättningsförfarandet
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ju701 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

8. Domares bisysslor (mom. 11)

Berith Eriksson (v) och Krister Skånberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar
med "Utskottet delar" och slutar med "och K31" bort ha följande
lydelse:

Utskottet delar inte justitieministerns uppfattning. Tvärtom
anser utskottet att det förhållandet att justitieråden utför
välavlönade uppdrag åt privata företag kan leda till att
jävssituationer uppkommer. En annan aspekt är att många företag
på detta sätt kan gå vid sidan om domstolsförfarandet och nå
fram till en snabb tvistlösning genom landets främsta domare.
Det finns således starka skäl att genomföra en översyn av
reglerna för att få till stånd en väsentligt strängare syn på
domares bisysslor. Regeringen bör få ett sådant uppdrag.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 11 bort ha
följande lydelse:

11. beträffande domares bisysslor
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Ju402 och
1990/91:K31 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört.

9. Oberoende domstolar (mom. 13)

Berith Eriksson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar
med "När det" och på s. 10 slutar med "och Ju833" bort ha
följande lydelse:

När det sedan gäller frågan om handläggningen av
buggningsmålet aktualiserat något utredningsbehov vill utskottet
understryka att det är absolut nödvändigt att de lagregler som
styr rättegångsförfarandet är så entydiga och klara och
domstolarnas oberoende och integritet så fullständig att
rättsliga organ lojalt tillämpar gällande rätt oavsett yttre
påtryckningar och svårigheter.

Regeringen bör tillsätta en utredning, i vilken även
företrädare för Sveriges advokatsamfund och rättsvetenskapsmän
bör ingå, med uppgift att utifrån erfarenheterna av
buggningsmålet analysera vilka ändringar i dels
rättegångsförfarandet, dels Stockholms tingsrätts organisation
som kan vara påkallade för att stärka domstolarnas oberoende och
målsägandenas ställning. I sistnämnda hänseende kan utskottet
inte undgå att påpeka att det arbete som pågår i
justitiedepartementet med anledning av lagrådsremissen förra
året om vissa begränsningar i målsäganderätten närmast strävar i
motsatt riktning.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 13 bort ha
följande lydelse:

13. beträffande oberoende domstolar
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Ju405 och
1990/91:Ju833 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

10. Övergrepp i rättssak (mom. 18)

Britta Bjelle (fp), Jerry Martinger (m), Ingbritt Irhammar
(c), Göran Ericsson (m), Lars Sundin (fp), Anders Svärd (c) och
Birgit Henriksson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som
börjar med "Utskottet anser" och slutar med "motion Ju821" bort
ha följande lydelse:

Utskottet anser att frågan är av vikt och att en skärpning av
straffskalan brådskar. Samtidigt är saken okomplicerad och
innebär i första hand endast att minimistraffet anpassas till
vad som gäller beträffande mened; ett brott som i sammanhanget
får anses näraliggande. En sådan ändring bör kunna företas utan
någon ytterligare beredning. Regeringen bör få i uppdrag att
snarast lägga fram ett förslag för riksdagen. Detta bör ges
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 18 bort ha
följande lydelse:

18. beträffande övergrepp i rättssak
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ju821 yrkande 54
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilda yttranden

1. Antalet nämndemän m.m. (mom. 12)

Jerry Martinger, Göran Ericsson och Birgit Henriksson (alla m)
anför:

Enligt vår uppfattning kan frågan om antalet nämndemän inte
ses isolerad utan måste sammankopplas med frågan om utformningen
av omröstningsreglerna. Vi har sedan länge den uppfattningen att
antalet nämndemän bör vara fem och att rösträtten bör vara
kollektiv. Mot den bakgrunden anser vi oss inte böra tillstyrka
bifall till motion 1990/91:Ju702.

2. Antalet nämndemän m.m. (mom. 12)

Ingbritt Irhammar och Anders Svärd (båda c) anför:

Vi har tidigare ställt oss bakom en ordning med fyra
nämndemän. Att vi nu biträder majoritetens uppfattning innebär
inte att vi gör avkall på vår principiella inställning.

3. Skiljemannalagen (mom. 16)

Britta Bjelle (fp), Jerry Martinger (m), Ingbritt Irhammar
(c), Göran Ericsson (m), Lars Sundin (fp), Anders Svärd (c) och
Birgit Henriksson (m) anför:

Vi vill ytterligare understryka vikten av att en översyn
kommer till stånd inom en snar framtid. Detta är en
förutsättning för att Sverige skall kunna vidmakthålla sin
ställning inom den internationella rättskipningen.