Anslag till domstolsväsendet
Betänkande 1990/91:JuU16
Justitieutskottets betänkande
1990/91:JUU16
Anslag till domstolsväsendet
Innehåll
1990/91 JuU16
ANDRA HUVUDTITELN
Propositionen
I proposition 1990/91:100, bilaga 4 (justitiedepartementet), har regeringen föreslagit riksdagen att för budgetåret 1991/92
till Domstolsverket anvisa ett ramanslag på 60 875 000 kr.,
till Domstolarna m.m. anvisa ett ramanslag på 2 164 214 000 kr.,
till Utrustning till domstolar m.m. anvisa ett reservationsanslag på 29000000 kr.
Motioner
1990/91:Ju402 av Bo Hammar m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en översyn av 6 kap. 1 § lagen om offentlig anställning.
1990/91:Ju404 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att nuvarande utskrivningsnämndsorganisation bevaras så som centern föreslagit i motion 1990/91:So42,
2. att riksdagen till Domstolarna anvisar 2 151 214 000 kr. eller 13000000 kr. mindre än vad regeringen föreslagit.
1990/91:Ju405 av Bo Hammar och Berith Eriksson (v) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att en utredning tillsätts med uppgift att föreslå åtgärder för att stärka domstolarnas oberoende och målsägandenas ställning i enlighet med vad som anförts i motionen.
1990/91:Ju407 av Ulla Orring och Hans Lindblad (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ekonomiska medel för informationsinsatser.
1990/91:Ju701 av Allan Ekström (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i förfarandet vid tillsättning av domartjänster som förordats i motionen.
1990/91:Ju702 av Allan Ekström (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att snarast möjligt återinföra de regler som tidigare gällt för såväl antalet nämndemän som mandatperiodens längd.
1990/91:Ju704 av Ingbritt Irhammar och Kersti Johansson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om snabbare handläggning och beslut vid skattskyldigs besvär över taxering.
1990/91:Ju707 av Margitta Edgren (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en översyn av jävsreglerna i rättegångsbalken vad gäller åklagares möjlighet att utse sakkunniga.
1990/91:Ju708 av Ulla Orring och Bengt Harding Olson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utökad möjlighet till förenklad domstolsprövning av konsumenttvister.
1990/91:Ju714 av Hadar Cars m.fl. (fp, m, c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att lagen (1929:145) om skiljemän bör bli föremål för en översyn.
1990/91:Ju716 av Sonja Rembo (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sådan ändring i gällande regler att hälso- och sjukvården får ersättning för sina kostnader vid avgivande av utlåtanden på begäran av domstol.
1990/91:Ju806 av Anita Johansson m.fl. (s) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nödvändigheten av att vidta åtgärder för att skapa ändamålsenliga lokaler för tingsrätterna i Stockholms län.
1990/91:Ju810 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om domstolsväsendets situation. Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Sk636.
1990/91:Ju821 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
54. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skydd för vittnen och påföljden för brottet övergrepp i rättssak.
1990/91:Ju828 av Britta Bjelle m.fl. (fp) vari yrkas
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fortsatt delegering av arbetsuppgifter inom domstolsväsendet,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om meritvärdering och snabbhet i domarutbildningen,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av hjälpmedel inom domstolsväsendet.
1990/91:Ju831 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en utredning av möjligheten att ta bort kravet på medborgarskap vid tjänstgöring i svenska rättsväsendet. Motiveringen återfinns i motion 1990/91:U520.
1990/91:Ju833 av Bengt Harding Olson (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring i rättegångsbalken för att säkerställa rätten till opartisk lagföring. Motiveringen återfinns i motion 1990/91:K246.
1990/91:Ju835 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas
12. att riksdagen till Domstolarna m.m. för budgetåret 1991/92 anslår 1 500 000 kr. utöver vad regeringen har föreslagit eller således 2165714000 kr. enligt vad som i motionen anförts om att omdisponera pengar.
1990/91:Ju842 av Krister Skånberg m.fl. (mp) vari yrkas
3. att riksdagen beslutar att till Domstolarna, anslag D 2 under andra huvudtiteln, anvisa ett reservationsanslag på 2 000 000 kr. för personalförstärkning och utbildningsinsatser för att bredda och höja kompetensen hos dem som dömer och handlägger miljöskyddsmål. Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Jo816.
1990/91:K31 av Hans Leghammar m.fl. (mp)
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lag som reglerar höga statligt anställda juristers, främst justitieråd och regeringsråd, möjlighet att extraarbeta.
Utskottet
Inledning
Domstolsväsendet ingår i försöket med treåriga budgetramar. För domstolsväsendets del lades verksamhetens inriktning och medelstilldelningen i princip fast år 1989 (1988/89:JuU14). Det här behandlade regeringsförslaget avser således det sista året i treårsperioden.
Domstolsverket
Medelsanvisningen
Regeringen föreslår att riksdagen för budgetåret 1991/92 till Domstolsverket anvisar ett ramanslag på 60 875 000 kr. (punkt D 1, s. 58--60).
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning.
Domstolarna m.m.
Inledning
Anslaget till Domstolarna m.m. omfattar anslagen till de allmänna domstolarna, de allmänna förvaltningsdomstolarna, försäkringsdomstolarna samt hyresnämnderna och bostadsdomstolen. Från anslaget betalas också kostnaderna för de kansligöromål för statens ansvarsnämnd som fullgörs av Svea hovrätt.
Arbetsläget m.m.
Beträffande målutvecklingen i domstolarna under år 1990 kan nämnas följande.
I tingsrätterna har såväl antalet inkomna som antalet avgjorda och antalet balanserade (vid årsskiftet ännu ej avgjorda) mål ökat. Ökningen i målbalansen uppgår till 3,6 %. Beträffande tvistemålen exkl. gemensamma ansökningar bör särskilt anmärkas att de senaste årens minskning vänts till en ökning på inte mindre än drygt 8 % -- och vid de tre största tingsrätterna (Stockholm, Göteborg och Malmö) uppgår ökningen av antalet inkomna tvistemål till drygt 17 %.
Också i hovrätterna har antalet inkomna, avgjorda och balanserade mål ökat. Ökningen är ojämnt fördelad. Antalet inkomna mål till hovrätten över Skåne och Blekinge har ökat med 6,5 % medan antalet mål till hovrätten för Nedre Norrland har minskat med drygt 13 %.
Antalet inkomna mål till högsta domstolen har ökat med drygt 8 %. Samtidigt har avverkningstakten minskat. Balansen har ökat med nästan 14 %.
I länsrätterna är situationen totalt sett praktiskt taget oförändrad jämfört med år 1989. Antalet inkomna skattemål har ökat något. Trots detta har omloppstiden i skattemål sjunkit, om än obetydligt, från 20,2 månader till 19,9 månader. Körkortsmålen tar en allt större andel av resurserna i anspråk -- av det totala antalet inkomna mål uppgår andelen körkortsmål till 35 % jämfört med 22 % år 1985. Här kan också nämnas att antalet inkomna mål enligt socialtjänstlagen (1980:620) och lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga har ökat medan målen enligt lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall har minskat.
I kammarrätterna har antalet inkomna mål ökat med 11 %. En motsvarande ökning av avverkningstakten har emellertid lett till en balansminskning på 7,5 %. Vid utgången av år 1990 var 38 % av målen äldre än ett år jämfört med 45 % år 1989.
I regeringsrätten har antalet inkomna mål ökat samtidigt som avverkningstakten sjunkit. Resultatet är en balansökning på drygt 10 % och en försämring av den inneliggande balansens ålder.
I försäkringsdomstolarna ökar antalet inkomna mål alltjämt snabbt (drygt 9 % år 1990) samtidigt som antalet avgjorda mål ökat endast marginellt. Balansen har ökat med 21,5 %. Handläggningstiden närmar sig nu två år.
I försäkringsöverdomstolen har antalet inkomna mål ökat med nära 8 % och antalet avgjorda mål med 25 %. Balansen har ökat med knappt 4 %.
Utskottet måste för sin del konstatera att arbetsläget i domstolarna alltjämt är ansträngt. Samtidigt har emellertid rekryteringssituationen stabiliserats i fråga om juristpersonal i de allmänna domstolarna och de allmänna förvaltningsdomstolarna, och nya reformer kan förutses som en följd av domstolsutredningens (dir. 1989:56) arbete. Även om utskottet således anser att utvecklingen i domstolarna måste följas uppmärksamt vill utskottet också peka på att det är naturligt om det pågående förändringsarbetet medför vissa påfrestningar på verksamheten. I ett mer långsiktigt perspektiv bör detta arbete dock komma att medföra ett avsevärt bättre resursutnyttjande inom domstolarna. Den omorganisation som förestår beträffande försäkringsrätterna kommer att verka i samma riktning. Utskottet återkommer senare i vår till den frågan i samband med behandlingen av regeringens proposition om rättskipningen i socialförsäkringsmål (prop. 1990/91:80).
Som utskottet ser saken är det mot bakgrund av arbetssituationen i domstolarna utomordentligt angeläget att arbetet med införandet av modern teknik fortsätter; något som också är fallet (se även 1989/90:JuU24 s. 3). Mot den bakgrunden är något sådant uttalande som begärs i motion Ju828 inte erforderligt.
Utskottet vill vidare understryka vikten av att juristpersonalen avlastas sådana arbetsuppgifter som skulle kunna utföras av kanslipersonal. Utskottet har också under en följd av år ställt sig positivt till sådana förändringar (se 1989/90:JuU24 s. 4 och där gjorda hänvisningar). Utskottet kan konstatera att utvecklingsarbetet också på detta område fortsätter.
Sammantaget kan utskottet, även om utskottet har förståelse för den oro för domstolarnas situation som kommer till uttryck i motion Ju810, inte finna att några sådana uttalanden som begärs i den motionen och i motion Ju828 är erforderliga. Utskottet avstyrker bifall till motionerna även i nu behandlade delar.
I fråga om omloppstiden i länsrätterna för skattemål kan utskottet konstatera att läget är långtifrån tillfredsställande, och utskottet vill erinra om att riksdagen har slagit fast att omloppstiden inte bör överstiga tolv månader.
Utskottet kan emellertid -- av skäl som utskottet anförde senast förra året (se 1989/90:JuU24 s. 12) -- inte ställa sig bakom kravet i motion Ju704 att det bör införas en tidsfrist inom vilken skattemål bör vara avgjorda. Utskottet erinrar om möjligheten att avgöra skattemål utan att yttrande inkommit från den skattskyldiges motpart. Utskottet vidhåller alltså sin tidigare inställning att den av motionärerna föreslagna ordningen skulle försvåra ett ändamålsenligt utnyttjande av domstolarnas resurser, och utskottet avstyrker bifall till motionen.
Medelsanvisningen
Regeringen föreslår att riksdagen för budgetåret 1991/92 till Domstolarna m.m. anvisar ett ramanslag på 2 164 214 000 kr. (punkt D 2, s.60--65).
För hanteringen av nya målgrupper inom de allmänna förvaltningsdomstolarna beräknar regeringen 13 milj.kr.
I motionerna Ju404, Ju835 och Ju842 föreslås ändringar i förhållande till regeringens förslag.
I motion Ju404 yrkas en minskning av anslaget med 13 milj.kr. Bakgrunden till yrkandet är att motionärerna anser att regeringens förslag om överflyttande av ärenden om psykiatrisk tvångsvård till de allmänna förvaltningsdomstolarna inte bör genomföras (se prop. 1990/91:58). Av den anledningen erfordras enligt motionärerna inte det ifrågavarande beloppet.
Utskottet, som senare under våren kommer att behandla propositionen om psykiatrisk tvångsvård, anser att någon ändring av medelsberäkningen i här aktuellt hänseende inte bör göras nu. Om riksdagen senare skulle finna att den föreslagna omorganisationen inte bör företas, förutsätter utskottet att riksdagen i det sammanhanget tar upp anslagsfrågan på nytt. Utskottet avstyrker bifall till motion Ju404.
I motion Ju835 begärs en anslagsökning med 1,5 milj.kr. Den är avsedd för fortbildning av nämndemän; i motion Ju407 framhålls att medel för informationsinsatser bland nämndemännen bör avsättas i domstolsverkets budget.
Frågan om nämndemannautbildning har utskottet behandlat flera gånger under senare år (se 1989/90:JuU24 s. 7 f och där gjord hänvisning). Utskottet nöjer sig nu med att -- i likhet med tidigare år -- konstatera att medel för nämndemännens utbildnings- och informationsbehov anvisas över domstolsverkets anslag. Härtill kommer att 1988 års tilläggsanslag på 5 milj.kr. ännu inte till fullo förbrukats och att 1 milj.kr. kommer att föras över till nästa budgetår.
Utskottet kan således inte finna att det nu föreligger behov av utökade medel för detta ändamål. Utskottet vill emellertid också konstatera att det åvilar varje domstol där nämndemän tjänstgör att se till att nämndemännen får information om ny lagstiftning m.m. så att de får goda förutsättningar att på ett bra sätt fullgöra sitt uppdrag. Utskottet konstaterar också att domstolsverket och Nämndemännens riksförbund gör ett betydelsefullt arbete i detta sammanhang. Med dessa ord avstyrker utskottet bifall till motion Ju835.
Inte heller motion Ju407 bör föranleda något uttalande från riksdagens sida.
I motion Ju842 begärs en anslagsökning med 2 milj.kr. Den är avsedd för ökade utbildningsinsatser på miljörättens område.
Utskottet behandlade ett liknande motionsönskemål förra året, och frågan har varit aktuell även tidigare (se 1989/90:JuU23 s. 4 f och där gjord hänvisning). Utskottet underströk då vikten av att bl.a. domare besitter goda kunskaper i miljörätt och konstaterade att utbildningsinsatser för domare inletts.
Utskottet vill här erinra om att domstolarna, t.ex. i tekniskt komplicerade mål, har möjlighet att föranstalta om sakkunnigbevisning och att det finns ett visst utrymme att anlita experter som ledamöter i domstolen (se 1988/89:JuU23 s. 36 f). I vattendomstol och fastighetsdomstol ingår alltid en teknisk expert i fullsutten sammansättning.
Utskottet vill härutöver tillägga att intresserade domare kan beredas möjlighet att delta i externa kurser inom detta lika väl som andra områden. Utskottet vill också erinra om att behovet av utbildning i miljörätt måste vägas mot andra angelägna utbildningsbehov. Den avvägningen görs i den lokala domstolsorganisationen. En sådan ordning gör det bl.a. möjligt att ta hänsyn till hur vanligt förekommande en viss typ av mål är.
Med hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet bifall till motion Ju842.
Utskottet delar justitieministerns bedömning av medelsbehovet och tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning.
Lokalförsörjningen
I motion Ju806 aktualiseras lokalbehovet för Nacka tingsrätt och Jakobsbergs tingsrätt.
Byggnadsstyrelsen är lokalhållare för domstolsväsendet.
Utskottet som väl känner till att lokalsituationen i de båda tingsrätterna är bekymmersam kan konstatera att byggnadsstyrelsen uppmärksammat förhållandena. Som utskottet i liknande sammanhang tidigare anfört (se t.ex. 1989/90:JuU27 s. 2 f) är det emellertid inte möjligt för utskottet att prioritera vissa angelägna projekt framför andra. Utskottet är av den anledningen inte berett att tillstyrka bifall till motionen.
Tillsättningen av domare
I motion Ju701 tas vissa frågor om tillsättning av domartjänster upp, och i motion Ju828 aktualiseras frågor om meritvärderingen m.m. i det sammanhanget.
Utskottet behandlade liknande frågor förra året i samband med behandlingen av regeringens proposition om domarbanan och meritvärderingen vid tillsättningen av domartjänster (prop. 1989/90:79, JuU25, rskr. 193).
När det först gäller önskemålet i motion Ju828 om att skickligheten skall vara utslagsgivande vid tillsättning av domartjänster kan utskottet endast konstatera att en sådan ordning infördes i det nyssnämnda lagstiftningsärendet. I samma ärende godkände riksdagen riktlinjer för en avkortad och sammanhållen domarutbildning. Utskottet avstyrker bifall till motionen.
När det sedan gäller önskemålet i motion Ju701 om att genom medverkan utifrån säkerställa en så fullödig domarkår som möjligt kan utskottet nu liksom förra året (se s. 5 f nyssnämnda betänkande) konstatera att frågan om domarbanans utformning blivit grundligt genomlyst under ett mångårigt arbete. Anledning saknas att nu ta upp frågan på nytt. Utskottet avstyrker bifall till motion Ju701.
Krav på svenskt medborgarskap
I motion Ju831 läggs fram förslag om att utreda om kravet på svenskt medborgarskap för rättsväsendets personal behövs.
Denna fråga regleras beträffande domare i 11 kap. 9 § regeringsformen (RF) och i 4 kap. 1 och 6 §§ rättegångsbalken (RB). För åklagare och poliser finns regleringen i 4 kap. 2 § lagen (1976:600) om offentlig anställning (LOA). För här nämnda yrkeskategorier krävs svenskt medborgarskap.
Här kan också nämnas att Sverige nyligen undertecknat en överenskommelse med de nordiska länderna om nordisk arbetsmarknad för personer som genomgått en behörighetsgivande högre utbildning omfattande minst tre års studier. Enligt överenskommelsen får anställning på en sådan tjänst som omfattas av överenskommelsen inte göras beroende av att den sökande har visst medborgarskap. Undantag görs för bl.a. tjänster inom rättsväsendet, åklagarväsendet och polisen; tjänster som är av betydelse för den nationella säkerheten. Sådana tjänster kan alltså även i fortsättningen förbehållas personer med svenskt medborgarskap.
Regeringen överlämnar i dagarna en proposition med förslag om att riksdagen skall godkänna överenskommelsen. En tanke i förslaget är att kravet på svenskt medborgarskap för innehavare av här aktuella tjänster måste upprätthållas.
Utskottet har behandlat frågor om krav på svenskt medborgarskap i vissa fall vid några tillfällen under senare år (se JuU 1985/86:1y och JuU 1987/88:18). Utskottet har i dessa ärenden inte haft anledning att uttryckligen ta ställning till i vilken utsträckning hänsynen till rikets säkerhet kräver svenskt medborgarskap. Att sådana hänsyn normalt gör sig gällande beträffande rättsväsendets personal är dock uppenbart. Härtill kommer det under arbetet med RF uttalade önskemålet att beslut som rör enskildas rättsliga ställning skall fattas av svenska medborgare (se prop. 1973:90 s. 402 ff). Någon anledning att utreda frågan finns inte, och utskottet avstyrker bifall till motion Ju831.
Domares bisysslor
I motionerna Ju402 och K31 aktualiseras frågor kring i första hand justitierådens bisysslor. Motionärerna anser bl.a. att det finns risk att bisysslorna medför att domarnas opartiskhet ifrågasätts, och de begär en översyn av reglerna.
Regler som rör kravet på saklighet och opartiskhet, förbud för justitieråden att inneha andra ämbeten och förbud mot s.k. förtroendeskadliga bisysslor finns i 1 kap. 9 § RF, 3 kap. 4 § RB resp. 6 kap. 1 § LOA.
Justitieministern besvarade i januari en interpellation om justitierådens löner m.m. (riksdagens snabbprotokoll 1990/91:53 s. 12 ff). Hon anförde då att hon ansåg det värdefullt att de högsta domarna kunde åta sig t.ex. skiljemannauppdrag (som ordförande eller som ensam skiljedomare) och uppdrag som ordförande i statliga utredningar. Enligt hennes uppfattning är rådande begränsningar i domarnas rätt att inneha bisysslor tillräckliga för att garantera såväl domstolens och justitierådens opartiskhet som kravet på att intrång inte får ske i den ordinarie verksamheten. Hon framhöll också att domare -- inte minst ledamöterna i högsta domstolen -- på grund av sin utbildning och yrkeserfarenhet får anses ha särskilda förutsättningar att själva avgöra om en bisyssla är förtroendeskadlig eller olämplig av annan anledning, och hon tog avstånd från tanken att införa ett totalt förbud mot bisysslor.
Utskottet delar justitieministerns uppfattning, och utskottet avstyrker bifall till motionerna Ju402 och K31.
Antalet nämndemän m.m.
I motion Ju702 framförs krav på en återgång till tidigare gällande ordning med fem nämndemän i domför sammansättning i tingsrätt.
Denna fråga har utskottet behandlat varje år sedan den nuvarande ordningen med tre nämndemän infördes år 1983 (senast i 1989/90:JuU24 s. 6). Utskottet vidhåller att den nuvarande ordningen är lämplig och avstyrker bifall till motionen i denna del.
I samma motion krävs också en återgång till sexåriga mandatperioder. Även den frågan behandlades i förra årets betänkande (s. 6 f). Utskottet konstaterade då att farhågorna för bristande erfarenhet m.m. bland nämndemännen inte vann stöd i en av domstolsverket företagen utredning -- av rapporten framgick att inte mindre än 82 % av de dåvarande nämndemännen tidigare haft nämndemannauppdrag.
Utskottet som konstaterar att behovet av kontinuitet bland nämndemännen uppenbarligen är väl tillgodosett avstyrker bifall till även denna del av motion Ju702.
Oberoende domstolar
I motion Ju405 tas upp handläggningen av det s.k. buggningsmålet vid Stockholms tingsrätt. Motionärerna anför bl.a. att tingsrätten utan författningsstöd genomförde personalkontroll av de nämndemän som deltog i handläggningen. De framför vidare önskemål om en utredning för att belysa vilka ändringar i rättegångsförfarandet och domstolens organisation som kan vara påkallade för att stärka domstolarnas oberoende ställning och målsägandenas ställning. Liknande önskemål förs fram i motion Ju833.
Som anförs i motion Ju405 genomfördes personalkontroll i buggningsmålet. Kontrollen omfattade bl. a. domare, nämndemän och protokollförare i målet och föregicks, så som föreskrivs i 3 och 5 §§ personalkontrollkungörelsen (1969:446), av ett regeringsbeslut den 22 februari 1990 om inplacering i skyddsklass 1 A av nämnda personer.
Utskottet kan konstatera att påståendet om att kontrollen utfördes utan författningsstöd saknar grund.
När det sedan gäller frågan om handläggningen av buggningsmålet aktualiserat något utredningsbehov vill utskottet nämna att överväganden av betydelse i sammanhanget pågår i justitiedepartementet med anledning av en lagrådsremiss om vissa begränsningar i målsäganderätten. Hithörande frågor kan också komma att aktualiseras i domstolsutredningens arbete.
Utskottet finner inte anledning att föreslå inledandet av ytterligare utredningsarbete om här aktuella frågor. Utskottet avstyrker bifall till motionerna Ju405 och Ju833.
Åklagares sakkunnig
I motion Ju707 föreslås en översyn av de regler som gäller åklagares sakkunnig. Motionären förespråkar en uttrycklig reglering i RB om att åklagares sakkunnig skall vara opartisk.
Utskottet behandlade ett liknande motionsyrkande förra året (prop. 1989/90:71, JuU32 s. 7 f, rskr. 292). Utskottet konstaterade då att förundersökningen skall bedrivas objektivt och att åklagaren är skyldig att se till att den sakkunnige han anlitar är tillförlitlig i alla hänseenden. Utskottet fann att den gällande regleringen, där i och för sig en uttrycklig regel om opartiskhet saknas, inte kan tas till intäkt för att kraven på objektivitet och opartiskhet skulle vara lägre när det gäller sakkunnig som förordnats av åklagaren än när det gäller sakkunnig som förordnats av rätten. Utskottet fann de då aktuella motionsyrkandena i allt väsentligt tillgodosedda och avstyrkte bifall till dem. Riksdagen följde utskottet.
Utskottet har alltjämt samma uppfattning, och utskottet avstyrker bifall till motion Ju707.
Småmålslagen
I motion Ju708 framförs önskemål om en utvidgning av den s.k. småmålslagen i syfte att utöka möjligheten till förenklad domstolsprövning i konsumenttvister.
Småmålslagen upphörde att gälla den 1 januari 1988 och dess regler om förenklat förfarande i tvistemål om mindre värden införlivades samtidigt med RB (se prop. 1986/87:89, JuU 31, rskr. 278). Utskottet avstyrker bifall till motionen.
Skiljemannalagen
I motion Ju714 förs fram önskemål om en översyn av skiljemannalagen.
Lagen (1929:145) om skiljemän har inte undergått någon genomgripande översyn sedan sin tillkomst. Frågan har nu aktualiserats i justitiedepartementet av Stockholms handelskammares skiljedomsinstitut som, bl.a. med hänvisning till den internationella utvecklingen, pekar på behovet av en revision av lagstiftningen.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att en översyn nu är erforderlig, och utskottet utgår från att en sådan kommer att inledas inom kort. Eftersom frågan redan är aktualiserad inom justitiedepartementet torde något beslut av riksdagen dock inte erfordras. Med dessa uttalanden avstyrker utskottet bifall till motion Ju714.
Kostnaden för sakkunnigbevisning
I motion Ju716 begärs att hälso- och sjukvården skall få ersättning för sina kostnader vid avgivande av utlåtande på begäran av domstol.
Frågan om ersättning för utlåtanden till allmän domstol regleras i 40 kap. 17 § RB. Enligt regleringen skall myndigheter normalt tillhandahålla yttranden utan ersättning. Sådana utlåtanden kan avse t.ex. barnpsykiatriskt yttrande i ett vårdnadsmål eller ett rättsintyg (läkarintyg) i ett mål om ansvar för misshandel. Regleringen omfattar dock inte endast sjukvårdshuvudmännens skyldigheter i sammanhanget utan gäller för alla myndigheter.
Utskottet har erfarit att frågan om ersättning i nu nämnda sammanhang redan aktualiserats i departementet. Det finns därför inte anledning för riksdagen att ta initiativ i saken. Utskottet avstyrker bifall till motion Ju716.
Övergrepp i rättssak
I motion Ju821 förordas att påföljden för övergrepp i rättssak normalt skall vara fängelse.
Våldskommissionen har nyligen lagt fram ett liknande förslag i sitt slutbetänkande (SOU 1990:92) Våld och brottsoffer. Kommissionens förslag bereds nu i justitiedepartementet.
Utskottet anser att beredningen av våldskommissionens förslag inte bör föregripas. Utskottet avstyrker bifall till motion Ju821.
Utrustning till domstolar m.m.
Medelsanvisningen
Regeringen föreslår att riksdagen för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag till Utrustning till domstolar m.m. på 29 000 000 kr. (punkt D 3, s. 65 och 66).
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande anslag till Domstolsverket att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Domstolsverket för budgetåret 1991/92 anvisar ett ramanslag på 60 875 000 kr.,
2. beträffande tekniska hjälpmedel att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju828 yrkande 12, 1. res. (fp, v)
3. beträffande domstolarnas situation m.m. att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ju810 yrkande 2 och 1990/91:Ju828 yrkande 10, res. 2 (v)
4. beträffande omloppstiden i skattemål att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju704, res. 3 (m, fp, c)
5. beträffande anslag till Domstolarna m.m. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1990/91:Ju404, 1990/91:Ju835 yrkande 12 och 1990/91:Ju842 yrkande 3 till Domstolarna m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett ramanslag på 2 164 214 000 kr., res. 4 (c) res. 5 (v) res. 6 (mp)
6. beträffande information till nämndemän att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju407,
7. beträffande lokalförsörjningen att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju806 yrkande 3,
8. beträffande skicklighetskriteriet m.m. att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju828 yrkande 11,
9. beträffande tillsättningsförfarandet att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju701, res. 7 (m)
10. beträffande svenskt medborgarskap att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju831,
11. beträffande domares bisysslor att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ju402 och 1990/91:K31 yrkande 2, res. 8 (v, mp)
12. beträffande antalet nämndemän m.m. att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju702,
13. beträffande oberoende domstolar att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ju405 och 1990/91:Ju833, res. 9 (v)
14. beträffande åklagares sakkunnig att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju707,
15. beträffande småmålslagen att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju708,
16. beträffande skiljemannalagen att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju714,
17. beträffande kostnaden för sakkunnigbevisning att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju716,
18. beträffande övergrepp i rättssak att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju821 yrkande 54, res. 10 (m, fp, c)
19. beträffande anslag till Utrustning till domstolar m.m. att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Utrustning till domstolar m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 29 000 000 kr.
Stockholm den 12 mars 1991
På justitieutskottets vägnar
Britta Bjelle
Närvarande: Britta Bjelle (fp), Lars-Erik Lövdén (s), Jerry Martinger (m), Birthe Sörestedt (s), Ingbritt Irhammar (c), Bengt-Ola Ryttar (s), Göran Magnusson (s), Eva Johansson (s), Björn Ericson (s), Göran Ericsson (m), Lars Sundin (fp), Anders Svärd (c), Berith Eriksson (v), Krister Skånberg (mp), Sigrid Bolkéus (s), Jan Andersson (s) och Birgit Henriksson (m).
Reservationer
1. Tekniska hjälpmedel (mom. 2)
Britta Bjelle (fp), Lars Sundin (fp) och Berith Eriksson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med "Som utskottet" och slutar med "inte erforderligt" bort ha följande lydelse:
Som utskottet ser det är det mot bakgrund av arbetssituationen i domstolarna utomordentligt angeläget att arbetet med införandet av modern teknik fortsätter och intensifieras. Tillgång till t.ex. persondator vid domskrivning frigör resurser som skulle kunna användas på ett mer ändamålsenligt sätt, t.ex. till att lägga ned mer omsorg på utformningen av domskälen. Sammantaget skulle en allmän tillgång till modern datorteknik verka kvalitetshöjande och ha en positiv inverkan på rättssäkerheten. Samtidigt är det en personalbefrämjande åtgärd genom att besvärligt rutinarbete -- ändra och rätta -- i stor utsträckning försvinner.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande tekniska hjälpmedel att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ju828 yrkande 12 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
2. Domstolarnas situation m.m. (mom. 3)
Berith Eriksson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med "Sammantaget kan" och slutar med "behandlade delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet ställer sig positiv till denna utveckling. Utskottet anser emellertid också att det är nödvändigt att konsekvenserna av en ökad delegering borde ges en samlad belysning. I det sammanhanget bör tas upp ansvarsfördelningen inom domstolarna och effekterna på notarietjänstgöringen.
Utskottet vill också i detta sammanhang understryka vikten av att den personal som söker sig till rättsväsendet är kompetent och att den trivs med sitt arbete och vill stanna kvar. Härvidlag finns det alltjämt anledning att hysa oro över domstolarnas situation, och utvecklingen måste följas noga.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande domstolarnas situation m.m. att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ju810 yrkande 2 och 1990/91:Ju828 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
3. Omloppstiden i skattemål (mom. 4)
Britta Bjelle (fp), Jerry Martinger (m), Ingbritt Irhammar (c), Göran Ericsson (m), Lars Sundin (fp), Anders Svärd (c) och Birgit Henriksson (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med "Utskottet kan" och slutar med "till motionen" bort ha följande lydelse:
Det är mot den bakgrunden uppenbart att det nu krävs åtgärder för att radikalt minska handläggningstiden i skattemålen. Det kan väl i och för sig inte uteslutas att den pågående översynen av domstolsorganisationen kan komma att leda till en förbättring i arbetsläget och till kortare handläggningstider. Detta är emellertid fråga om en utveckling på sikt som enligt utskottets mening knappast kan avvaktas. Utskottet anser sålunda tiden nu vara mogen att föreskriva en tidsfrist inom vilken taxeringsbesvär senast bör vara avgjorda. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag i saken. Detta bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande omloppstiden i skattemål att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ju704 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
4. Anslag till Domstolarna m.m. (mom. 5)
Ingbritt Irhammar och Anders Svärd (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med "Utskottet, som" och slutar med "motion Ju404" bort ha följande lydelse:
Utskottet har samma uppfattning. Utskottet vill tillägga att, om det senare skulle visa sig att riksdagen intar motsatt ståndpunkt, utskottet förutsätter att anslagsfrågan då tas upp på nytt.
dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med "Utskottet delar" och slutar med "till medelsanvisning" bort ha följande lydelse:
Som framgått i det föregående anser utskottet att anslaget till domstolarna bör minskas med 13 milj. kr. jämfört med regeringens förslag. Anslaget bör således bestämmas till 2 151 214 000 kr.
dels att utskottets hemställan under moment 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande anslag till Domstolarna m.m. att riksdagen med anledning av propositionen och med bifall till motion 1990/91:Ju404 samt med avslag på motionerna 1990/91:Ju835 yrkande 12 och 1990/91:Ju842 yrkande 3 till Domstolarna m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett ramanslag på 2 151 214 000 kr.
5. Anslag till Domstolarna m.m. (mom. 5)
Berith Eriksson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med "Utskottet kan" och slutar med "motion Ju835" bort ha följande lydelse:
Detta är emellertid långt ifrån tillräckligt, och utskottet kan ställa sig bakom kravet i motion Ju835 på en ökad medelstilldelning till fortbildning av nämndemän. Utskottet anser att den tidigare satsningen på fortbildning av nämndemän bör permanentas. Vidare måste det vara en uppgift för staten att säkerställa den utbildnings- och informationsverksamhet som bedrivs av Nämndemännens riksförbund. Utskottet anser att ytterligare 1 500 000 kr. bör avsättas för utbildnings- och fortbildningsverksamhet bland nämndemän. Medlen bör tas från anslaget för kriminalvårdens transportorganisation.
dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med "Utskottet delar" och slutar med "till medelsanvisning" bort ha följande lydelse:
Som framgått i det föregående anser utskottet att anslaget till domstolarna bör ökas med 1,5 milj. kr. jämfört med regeringens förslag. Anslaget bör således bestämmas till 2 165 714 000 kr.
dels att utskottets hemställan under moment 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande anslag till Domstolarna m.m. att riksdagen med anledning av propositionen och med bifall till motion 1990/91:Ju835 yrkande 12 samt med avslag på motionerna 1990/91:Ju404 och 1990/91:Ju842 yrkande 3 till Domstolarna m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett ramanslag på 2165714000 kr.
6. Anslag till Domstolarna m.m. (mom. 5)
Krister Skånberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med "Med hänvisning"" och slutar med "motion Ju842" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser emellertid att vad som nu redovisats inte är tillräckligt. Utskottet anser att det behövs en målmedveten utbildningsinsats som är inriktad på att bredda och komplettera kunskaperna om miljörätt och motsvarande miljökunskaper hos dem som dömer och i domstolarna handlägger miljöskyddsmål. Dessutom kan det behövas personalförstärkningar för att i rimlig tid och på önskvärt sätt handlägga dessa mål. För dessa ändamål bör ytterligare 2 milj. kr. utöver regeringens förslag anslås till domstolarna. Medlen bör tas från anslaget till statsrådsberedningen.
dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med "Utskottet delar" och slutar med "till medelsanvisning" bort ha följande lydelse:
Som framgått i det föregående anser utskottet att anslaget till domstolarna bör ökas med 2 milj. kr. jämfört med regeringens förslag. Anslaget bör således bestämmas till 2 166 214 000 kr.
dels att utskottets hemställan under moment 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande anslag till Domstolarna m.m. att riksdagen med anledning av propositionen och med bifall till motion 1990/91:Ju842 yrkande 3 samt med avslag på motionerna 1990/91:Ju404 och 1990/91:Ju835 yrkande 12 till Domstolarna m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett ramanslag på 2166214000 kr.
7. Tillsättningsförfarandet (mom. 9)
Jerry Martinger, Göran Ericsson och Birgit Henriksson (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med "När det sedan" och slutar med "till motion Ju701" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser däremot önskemålet i motion Ju701 om att genom medverkan utifrån säkerställa en så fullödig domarkår som möjligt värt att närmare överväga (jämför s. 5 nyssnämnda betänkande). Som anförs i motionen är det från rent konstitutionella synpunkter angeläget att åstadkomma sådana garantier att den verkställande makten kan frigöra sig från varje form av misstanke att utnämningsmakten missbrukas på något sätt. I motionen anvisas olika alternativ till lösningar. Utskottet anser att regeringen bör få i uppdrag att närmare granska dessa och andra alternativ och att därefter återkomma till riksdagen med förslag. Vad utskottet nu anfört bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 9 bort ha följande lydelse:
9. beträffande tillsättningsförfarandet att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ju701 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
8. Domares bisysslor (mom. 11)
Berith Eriksson (v) och Krister Skånberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med "Utskottet delar" och slutar med "och K31" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar inte justitieministerns uppfattning. Tvärtom anser utskottet att det förhållandet att justitieråden utför välavlönade uppdrag åt privata företag kan leda till att jävssituationer uppkommer. En annan aspekt är att många företag på detta sätt kan gå vid sidan om domstolsförfarandet och nå fram till en snabb tvistlösning genom landets främsta domare. Det finns således starka skäl att genomföra en översyn av reglerna för att få till stånd en väsentligt strängare syn på domares bisysslor. Regeringen bör få ett sådant uppdrag.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 11 bort ha följande lydelse:
11. beträffande domares bisysslor att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Ju402 och 1990/91:K31 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
9. Oberoende domstolar (mom. 13)
Berith Eriksson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "När det" och på s. 10 slutar med "och Ju833" bort ha följande lydelse:
När det sedan gäller frågan om handläggningen av buggningsmålet aktualiserat något utredningsbehov vill utskottet understryka att det är absolut nödvändigt att de lagregler som styr rättegångsförfarandet är så entydiga och klara och domstolarnas oberoende och integritet så fullständig att rättsliga organ lojalt tillämpar gällande rätt oavsett yttre påtryckningar och svårigheter.
Regeringen bör tillsätta en utredning, i vilken även företrädare för Sveriges advokatsamfund och rättsvetenskapsmän bör ingå, med uppgift att utifrån erfarenheterna av buggningsmålet analysera vilka ändringar i dels rättegångsförfarandet, dels Stockholms tingsrätts organisation som kan vara påkallade för att stärka domstolarnas oberoende och målsägandenas ställning. I sistnämnda hänseende kan utskottet inte undgå att påpeka att det arbete som pågår i justitiedepartementet med anledning av lagrådsremissen förra året om vissa begränsningar i målsäganderätten närmast strävar i motsatt riktning.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 13 bort ha följande lydelse:
13. beträffande oberoende domstolar att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Ju405 och 1990/91:Ju833 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
10. Övergrepp i rättssak (mom. 18)
Britta Bjelle (fp), Jerry Martinger (m), Ingbritt Irhammar (c), Göran Ericsson (m), Lars Sundin (fp), Anders Svärd (c) och Birgit Henriksson (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med "Utskottet anser" och slutar med "motion Ju821" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att frågan är av vikt och att en skärpning av straffskalan brådskar. Samtidigt är saken okomplicerad och innebär i första hand endast att minimistraffet anpassas till vad som gäller beträffande mened; ett brott som i sammanhanget får anses näraliggande. En sådan ändring bör kunna företas utan någon ytterligare beredning. Regeringen bör få i uppdrag att snarast lägga fram ett förslag för riksdagen. Detta bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 18 bort ha följande lydelse:
18. beträffande övergrepp i rättssak att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ju821 yrkande 54 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Särskilda yttranden
1. Antalet nämndemän m.m. (mom. 12)
Jerry Martinger, Göran Ericsson och Birgit Henriksson (alla m) anför:
Enligt vår uppfattning kan frågan om antalet nämndemän inte ses isolerad utan måste sammankopplas med frågan om utformningen av omröstningsreglerna. Vi har sedan länge den uppfattningen att antalet nämndemän bör vara fem och att rösträtten bör vara kollektiv. Mot den bakgrunden anser vi oss inte böra tillstyrka bifall till motion 1990/91:Ju702.
2. Antalet nämndemän m.m. (mom. 12)
Ingbritt Irhammar och Anders Svärd (båda c) anför:
Vi har tidigare ställt oss bakom en ordning med fyra nämndemän. Att vi nu biträder majoritetens uppfattning innebär inte att vi gör avkall på vår principiella inställning.
3. Skiljemannalagen (mom. 16)
Britta Bjelle (fp), Jerry Martinger (m), Ingbritt Irhammar (c), Göran Ericsson (m), Lars Sundin (fp), Anders Svärd (c) och Birgit Henriksson (m) anför:
Vi vill ytterligare understryka vikten av att en översyn kommer till stånd inom en snar framtid. Detta är en förutsättning för att Sverige skall kunna vidmakthålla sin ställning inom den internationella rättskipningen.