Allmänna motioner om punktskatter, tullfrågor och införsel

Anf. 156 Christin Hagberg (S)

Herr talman! Jag skulle vilja börja med att yrka bifall till reservation nr 6. Självklart står vi socialdemokrater bakom våra andra reservationer också, men för tids vinnande i kammaren yrkar jag endast bifall till reservation nr 6. Vi ska nu debattera ett motionsbetänkande angående punktskatter. Det har kanske inte riktigt samma bärkraft på statens totala ekonomi som föregående ärende hade, och jag hoppas att man blir lite mer saklig och sanningsenlig i debatten än vad man var i den förra från den borgerliga sidan. Jag tycker att man gick lite längre än vad som är brukligt i denna kammare. Punktskatterna använder vi oss av för att styra vissa beteenden. Framför allt på energi-, klimat- och miljösidan har vi använt dem för att gå från en miljöstörande verksamhet till ett bättre miljötänkande och bättre sätt att göra saker och ting på. Det har ju fått en stor påverkan på vår totala miljöpolitik, och vi ligger långt framme. Vi har också ett annat exempel, och det är alkoholskatten, där syftet är att begränsa drickandet och främja en god folkhälsa. Effekterna av punktskatterna blir också störst när människor uppfattar den skattebelagda varan som umbärlig och lätt kan ersätta den med något annat, till exempel att åka kollektivt i stället för att ta bilen där de alternativen finns och är lättillgängliga. Punktskatter är också ett instrument som bör kombineras med andra åtgärder som också är till för att uppnå de bakomliggande målen. När vi diskuterade punktskatterna förra året var det ganska oklart var den borgerliga majoriteten stod i de här frågorna. Jag utgår från att en del frågetecken har rätats ut nu när propositionerna om energi och klimat med mera har lagts på riksdagens bord. Tyvärr var det i går, så jag tror inte att vi är så väldigt många som har hunnit läsa de här ganska digra och omfattande propositionerna. Men, herr talman, jag skulle vilja framföra en viss kritik. Det är en konstig ordning vi har där presskonferenser på Regeringskansliet utförs flera veckor innan vi här i riksdagen får ta del av förslagen. Pressmeddelanden skrivs där man medvetet utestänger kritiskt granskande då det inte finns något grundmaterial att tillgå. Vi socialdemokrater vill ha fört till protokollet att talmannen bör ta upp detta med regeringen och att en proposition i den stund som den presenteras så snart som möjligt också ska överlämnas till riksdagen för behandling. Detta förfarande visar på en dålig respekt för riksdagen. Det är trots allt vi som ska fatta besluten och inte regeringen. Det är ju regeringen som ska genomföra dem sedan. Herr talman! Jag kan konstatera att vi numera är helt överens om att det är ett bra sätt att använda sig av skatteinstrumentet för att uppnå en miljöpositiv utveckling i Sverige. Den svenska politiken har hittills varit lyckosam. Vi har kunnat visa att det går att ha en kraftfull energi- och miljöpolitik och ändå ha en bra ekonomisk utveckling. Genom att använda både piska och morot har vi en bra utveckling på detta område, och Sverige ligger långt framme när det gäller effektiva åtgärder. Vi socialdemokrater har i Klimatberedningen tydliggjort vårt förhållningssätt till klimat- och miljöpolitiken och de skatte- och avdragsfrågor som är kopplade till denna. Jag tänker inte fördjupa mig i de här frågorna, utan vi återkommer i de motioner som nu kommer att skrivas med anledning av inkomna propositioner. Jag vill dock göra riksdagens kammare uppmärksam på det särskilda yttrande som vi från oppositionen har lämnat vad gäller beskattningen av alternativa drivmedel. Vi vill att regeringen snarast presenterar en lösning på vilken skatt som ska gälla för så kallad syntetisk diesel. Regeringen har möjlighet att medge skattenedsättning av energi- och koldioxidskatter på den typen av bränsle. Den skattelättnad som berörde några företag som jobbar med utveckling av bränsle som framställs på syntetisk väg togs i stället bort sommaren 2008. Nu hänvisar man till att frågan bereds i Regeringskansliet. Samtidigt har de här företagen naturligtvis fått se en minskad försäljning eftersom bränslet har blivit relativt mycket dyrare. Det hade väl varit mer logiskt om man hade gjort tvärtom och tittat på frågan och sedan gjort eventuella justeringar för att se om detta gav någon effekt eller inte. Om man från den borgerliga sidan verkligen menar allvar med att satsa på utveckling av alternativa bränslen borde man vara mer rädd om de företag som jobbar och har lyckats väl med att komma fram med alternativ. Det finns ett stort intresse även från andra länder för den här tekniken, och det vore synd om företag flyttade utomlands på grund av det här sjabblet från Regeringskansliet. Med de orden, herr talman, vill jag tacka för ordet, och jag yrkar som sagt bifall till reservation nr 6.

Marie Engström (V)

Anf. 157 Marie Engström (V)

Herr talman! Vänsterpartiet ser skatterna som ett viktigt styrmedel i klimat- och miljöomställningen, naturligtvis vid sidan av andra styrmedel. Alla vittnar om betydelsen av koldioxidskatter, och jag tror att de har haft betydelse sedan de infördes i början av 90-talet i Sverige. Vi i det rödgröna laget påbörjade också under förra mandatperioden en skatteväxling som vi vet har haft betydelse också i miljöomställningen. Det var ca 16-17 miljarder kronor som växlades från år 2000 till år 2006. Regeringen har kommit med en klimatproposition, och man får väl säga att i varje fall några av de frågor som vi tidigare har tagit upp trots allt finns med. Det gäller höjd dieselskatt och en växling mot sänkt fordonsskatt. Man vill koldioxidrelatera fordonsskatten ytterligare. Jag vet att det går att göra det här i ännu högre grad. Man kan skruva ännu mer inom ramen för fordonsskatten. Man vill nu se över förmånsbeskattningen och även koldioxidrelatera den. Det är någonting som vi har fört fram tidigare. Man ifrågasätter lite på vilket sätt vi tar ut koldioxidskatt i dag. Man säger att den ska höjas. Man ifrågasätter också den nedsättning som basindustrin har. Jag tycker bara att vi nog ska vara väldigt försiktiga när vi ser över och ändrar den nedsättningen. Vi måste också komma ihåg att den industristruktur vi har i det här landet kanske inte ser riktigt likadan ut som i andra länder. Men naturligtvis måste vi använda koldioxidskatteinstrumentet så bra som möjligt för jobben och för miljön. Det var mycket som inte var med i klimatpropositionen, men en sak som faller inom vårt område var införandet av en kilometerskatt. Den här skatten har diskuterats mycket, men det som ligger på pluskontot och som är väldigt viktigt är att vi i varje fall skulle kunna tillskapa en konkurrensneutralitet mellan svenska åkerier och utländska åkare. Vi brukar ju alltid höra att vi inte ska ge våra svenska företag och företagare sämre villkor än vad andra har, men det här tror jag är någonting som verkligen skulle kunna välkomnas. Vi i det rödgröna laget är väldigt medvetna om att vi i en sådan utformning måste ta hänsyn till de speciella villkor som skogsnäringen är i behov av, men vi tror att det här vore en viktig reform inom transportsektorn. Herr talman! Det här betänkandet innehåller också alkoholrelaterade frågor, nämligen alkoholskattefrågor, och en viss diskussion om de indikativa nivåerna för införsel. Tyvärr får jag säga att vi väl fick rätt, vi som i början eller mitten av 90-talet befarade att införselnivåerna skulle stiga kraftigt i och med vårt EU-medlemskap. Vi fick ju undantag i ganska många år. Vi höjde nivåerna successivt. Som det ser ut i dag kan vi väl säga att det i princip inte finns några nivåer. Det är fritt fram att ta in de mängder man vill ha. Det här tycker jag är mycket tråkigt. Jag vet att det finns en reservation från Miljöpartiet i den här frågan om att Sverige ensidigt skulle gå tillbaka till tidigare införselnivåer. Från Vänsterpartiets sida kan vi stödja detta i sak, men vi tror att det är bättre att Sverige tillsammans med andra länder jobbar för att få det här att bli en folkhälsofråga och på det sättet försöker ändra nivåerna för införsel. Det finns en reservation här också, reservation 11, som tar upp behovet av att vi försöker minska försäljningen av alkoläsk och söt cider. Det är många gånger en inkörsport för ungdomar, kanske ofta tyvärr unga kvinnor, som på det sättet bekantar sig med alkoholen. Vi tycker att vi måste kunna införa en högre skatt på alkoläsk för att det inte ska vara lika intressant att berusa sig med alkoläsk. Vi tycker inte att det ska vara intressant att berusa sig med någonting. Herr talman! Med detta vill jag yrka bifall till reservation 6, som tar upp frågan om kilometerskatt.

Anf. 158 Helena Leander (Mp)

Herr talman! Så kom den då till slut i går! Vi hade väntat länge, två och ett halvt år ungefär, på vad som skulle vara regeringens svar på en av vår tids mest akuta frågor. Och, ja, jag talar förstås om regeringens klimatproposition. Och, ja, jag vet att det egentligen inte är den vi ska tala om. Men jag vill bara säga det till regeringspartiernas representanter, som är här nu i kväll, att om det skulle vara så att ni, när ni läser den här propositionen, känner hur det liksom börjar hetta lite grann i kinderna när ni ser hur mycket som behöver göras och hur lite som görs, då ska ni veta att vi från Miljöpartiet och oppositionen har varit väldigt förutseende. Vi har en hel radda med bra förslag i det här betänkandet som ni kan rösta på redan i morgon, vill jag tro. En av de saker som vi tjatat om en hel del är att vi ska ha en koldioxidskatt som når klimatmålet och att vi ska ha ett system för att se till att så också sker. Här kan man notera en viss framgång i den här klimatpropositionen, nämligen att ni ändå är med på principen att man ska kunna använda koldioxidskatten för att nå klimatmålen. Sedan behöver vi fortfarande några steg till, till exempel att målen ska vara tillräckliga för att vi ska kunna klara vårt klimat och att de här skatteförändringarna ska kunna ske nu och inte först efter nästa val. Men jag menar: Bara att vi är med på principerna är en väldigt god början. Jag tror inte att ni ska behöva vara så himla rädda och säga att det är bäst att vi väntar med alla skatteförändringar till nästa val, för jag tror att det är många människor som är väldigt oroade för klimatförändringarna och vill ha svar på hur vi ska klara dem. Och jag tror att åtminstone Anders Borg, som har pluggat nationalekonomi, vet att koldioxidskatten är ett kostnadseffektivt och kraftfullt styrmedel och att det inte blir bättre av att försöka stoppa undan det kostnadseffektiva styrmedlet och tro att det går att göra billigare på något annat sätt. Sedan måste man så klart kunna ta andra hänsyn också. Vi måste kunna ha andra åtgärder som ser till att ge människor förutsättningar för att gå över till mer klimatsmarta alternativ när vi höjer koldioxidskatten. Vi måste också ha vissa komplement, till exempel kilometerskatten, helt enkelt för att om vi bara höjer koldioxidskatten på diesel får vi eventuellt problem med ekonomitankningen, det vill säga att långtradare som tankas utomlands där det är billigare kommer in och körs här, och vi får inte den effekt vi skulle vilja få. Men har vi däremot en kilometerskatt som är lika för alla spelar det ingen roll var man tankar, utan vi får en minskning av lastbilstrafiken. "Lika för alla" är väl förresten en sanning med modifikation. Vi vet att skogsnäringen har lite speciella förutsättningar, till exempel det faktum att skogen tenderar att stå just långt ut i skogen där det inte går så mycket järnvägar. Därför är det kanske rimligt att det finns någon form av regional differentiering. Men det ska ju inte vara ett hinder för att över huvud taget ha en sådan här kilometerskatt, som vi verkligen behöver. Nu ser vi tyvärr hur regeringen tvärtom försöker motverka en sådan uppgörelse i EU, och det är inget annat än en skandal, om ni frågar mig. Men det gör ni kanske inte. Nåväl! Jag yrkar bifall till reservation nr 6 innan jag glömmer bort det. Sedan har vi flyget, som är ett annat sådant där sorgebarn som liksom lastbilstrafiken ökar. En anledning till att flyget kan öka så ohejdat är att det i dag är helt skattegynnat - att man inte behöver betala energiskatt eller koldioxidskatt. Det är en krånglig organisation som heter ICAO som delvis är boven i dramat där, men jag tycker inte att vi ska hänga läpp för det utan helt enkelt försöka påverka ICAO att det ska vara möjligt att ha en koldioxidbeskattning av flyget. Och i väntan på det kan vi åtminstone införa det nationellt och bilateralt tillsammans med andra likasinnade länder. Nu säger ni från alliansen att det inte behövs eftersom vi ska införliva flyget i utsläppshandeln. Problemet är att det är en ganska tam åtgärd eftersom flyget då ska konkurrera i samma bubbla som industrin trots att de har helt olika köpkraft, helt olika förutsättningar. För att få ordning på ökningen av flyget skulle man behöva ganska kraftiga prisförändringar. Däremot kan inte industrin, som ska möta konkurrensen från andra industrier utanför EU, bära fullt så höga kostnadsökningar utan att riskera att flytta utomlands. Om vi har otur kan vi få en situation där flyget fortsätter att öka ohejdat och tränger ut industrin. Då får vi i stället en ökning av utsläppen utanför EU. Dessutom ska man inte glömma att i förslaget till handel med utsläppsrätter för flyget tar man bara hänsyn till flygets koldioxidutsläpp trots att flygets klimatpåverkan är mycket mer än det. Det handlar om utsläpp av vattenånga och kväveoxider på hög höjd, vilket gör att den totala klimateffekten blir åtminstone dubbelt så stor. Om flyget då fortsätter att öka och tränger ut industrin kan vi hamna i en situation där utsläppen ökar både i och utanför EU. Därför tycker jag att vi borde fundera på om inte en beskattning av flyget vore en idé. En annan sak som ökar är köttkonsumtionen, eller konsumtionen av animalier generellt - kött, ägg och mjölk. Det är oroande. FAO, FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, har slagit fast att animaliesektorn, eller vad de kallar den - det är inte helt lätt att översätta - står för 18 procent av vår klimatpåverkan. Det är ganska mycket. Trots det omfattas endast en mycket liten del av den av de klimatstyrmedel vi har. I viss mån kan man använda styrmedel i produktionen, men jag tror att vi också måste vara beredda att använda styrmedel för att minska konsumtionen av kött och andra animalier. Att veta exakt hur ett sådant styrmedel skulle kunna utformas kräver lite fingertoppskänsla, för det gäller att också ta hänsyn till andra viktiga aspekter, såsom djurskydd och biologisk mångfald. Denna klimatpåverkan på 18 procent är dock alldeles för stor för att vi ska kunna blunda för den. Sedan har vi också en hel del andra förslag. Det handlar om torv, fordonsskatt för bussar, fartygsbränsle i fiskefartyg och så vidare. Det är lätt att man förlorar sig i detaljerna, men om vi ändå försöker hålla blicken klar och se att vi behöver en koldioxidskatt som verkligen styr mot klimatmålen, att vi behöver åtgärder som minskar ökningen av lastbilstrafiken, flyget och köttet, då tror jag att vi kommit en bra bit på väg. Nu kanske ni trodde att jag var färdig med mitt anförande, men så är det inte. Detta betänkande handlar nämligen också om alkoholskatter och alkoholinförsel. Det är framför allt två bekymmer som jag skulle vilja lyfta upp. Det ena handlar om alkoläsken, en söt cider som genom sin design, smaksättning, flaskans utformning och färgsättningen är gjord för att tilltala ungdomar, framför allt unga tjejer, som inte borde dricka alkohol alls. När CAN gör undersökningar av drogvanor bland ungdomar - jag tror att de undersöker årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet - ser man att alkoläsken är den största alkoholsorten bland unga flickor. 82 procent av tjejerna i årskurs 2 i gymnasiet har druckit alkoläsk. Det är något som vi verkligen borde göra någonting åt. Man har sett detta även i andra delar av Europa, till exempel Tyskland. Där har man en särskild skatt på alkoläsk just för att dämpa konsumtionen, vilket också har skett. En sådan borde vi ha även i Sverige. Det har varit mycket tjat om definitionsproblem i den här frågan, men om man ser sig om i Europa har man uppenbarligen lyckats lösa det. Jag är övertygad om att vi kan göra det också i Sverige. Låt mig slutligen säga några ord om den illegala införseln av alkohol, som är ett bekymmer bland annat för ungdomar. Jag är varm anhängare av den svenska solidariska restriktiva alkoholpolitiken, där alkoholskatter är en viktig del, och jag är övertygad om att sänkt alkoholskatt inte hjälper dessa ungdomar ett dugg. Anledningen till att ungdomar köper illegal sprit är inte i första hand att den är billigare utan att den är mer tillgänglig. Det är dock en sanning med modifikation. Det är inte så att annan sprit är helt otillgänglig, men i första hand är det ändå en tillgänglighetsfråga, skulle jag vilja påstå. Att man skulle hjälpa dessa människor genom en alkoholskattesänkning tror jag inte på. Det vi behöver göra är att strypa införseln och återgå till de gamla införselkvoter som gällde före EU-inträdet. Jag tycker, precis som alla ni andra, att vi ska göra allt vad vi kan och jobba i EU för att gemensamt få en sänkning av införselkvoterna, men jag är inte beredd att vänta på det. Tro det eller ej, men EU har faktiskt en del vackra folkhälsoparagrafer. Vi skulle kunna använda oss av dem och sänka våra kvoter ensidigt. Om någon sedan börjar klaga och muttra och går till EG-domstolen - vilket troligtvis kommer att hända - kan vi få detta prövat gentemot folkhälsoparagraferna och se om de fina orden är någonting värda. Innan vi har gjort det tänker inte jag lägga mig platt. Däremot tänker jag sluta prata nu.

Lena Asplund (M)

Anf. 159 Lena Asplund (M)

Herr talman! Hittills har ekonomiska styrmedel, mestadels punktskatter, ofta haft ett rätt kort perspektiv. Besluten har kommit fort, och människor har haft lite svårt att anpassa sig. För att ekonomiska styrmedel inte ska uppfattas som enbart ett straffbeläggande eller ett oönskat skatteuttag bör man ha ett långsiktigt förhållningssätt. Principen bör vara att den som förorenar betalar. Det tror jag att alla håller med om. Många styrmedel får ofta mycket liten effekt om de enbart är nationella. Mycket av våra miljöproblem är globala, och då måste vi också hantera dem så. Skattebaserade styrmedel måste även ses för vad de är, nämligen styrmedel och inte något fiskalt. Planeringen beträffande styrmedel bör alltså ske så att de, när de uppnått sitt mål, kan tas bort utan att det får statsfinansiella konsekvenser. I dag finns en stor mängd skattebaserade styrmedel, och tendensen är att de blir fler. Därför är det oerhört viktigt att de verkligen fyller den funktion som var tänkt. Herr talman! I detta motionsbetänkande behandlas ett antal motioner från s, v och mp avseende höjd bensinskatt. Man kan tycka att det kanske är bra, för då slutar folk att köra bil. Men på vägen mot ett fossilfritt bilsamhälle måste vi också leva. Vi måste arbeta, köra barn, ta oss till jobbet med mera. Jag har därför roat mig med att göra några beräkningar för att se hur det slår för en vanlig familj som är beroende av bilen för att kunna ta sig till och från jobbet. I mitt första exempel bor familjen fyra mil från arbetet. Man brukar räkna att vi jobbar ungefär 220 dagar om året. I en socialdemokratisk motion föreslås en höjning av bensinpriset med 5 kronor per liter. Miljöpartiet hänvisar till Sikas beräkning, att bensinpriset borde vara 27:50 per liter. Vänstern föreslår en måttlig höjning med endast 75 öre på tre år. Hur slår detta för min bekant som reser 220 dagar om året, åtta mil varje dag? Personen i fråga kör en bensindriven miljöbil, och den har en genomsnittlig förbrukning på en halv liter per mil. Jag räknade med gårdagens bensinpris, som var 11:29 när jag var in och tittade. I dagsläget är bensinkostnaden för denna person 9 935 kronor per år. Med det socialdemokratiska förslaget som finns i motionen skulle kostnaden bli 14 335 kronor, en ökning med 4 400 kronor per år. Med Vänsterns förslag skulle kostnaden bli 10 595 kronor, en ökning med 660 kronor per år. Om man räknade på det pris som Miljöpartiet anger att Sika tycker att bensinen ska kosta skulle kostnaden bli 24 200 kronor om året, en ökning med drygt 14 000 kronor. Det är en ökning med nästan 1 200 kronor per månad. Givetvis ska den som förorenar betala - det är vi som sagt överens om - men det finns en klar smärtgräns för det hela, och den tror jag att Miljöpartiet här nått flera gånger om. I mitt andra exempel ska jag inte redovisa siffror, för det blev väldigt mycket siffror i det förra, utan använda ord. Jag har en annan nära vän - det är faktiskt min syster - som har åtta mil enkel väg till jobbet. Det finns ingen kollektivtrafik, och ändå är detta inte i Norrland. Jag utgår från att alla med det första exemplet i minnet kan räkna ut vad det skulle kosta min syster per år om bensinen kostade 27:50. Jo, drygt 48 000 kronor om året. Det är ohållbart. Det finns kanske de som tycker att hon borde flytta eller byta jobb, men livet är inte så enkelt att man bara kan göra det. Herr talman! När det gäller frågorna om drivmedelsbeskattning i detta motionsbetänkande är det intressant att oppositionspartierna verkar stå rätt långt ifrån varandra. Noteras bör att Socialdemokraterna i skatteutskottet inte har reserverat sig för s-motionen om höjd bensinbeskattning. Men med tanke på vilken ton man har i klimatfrågorna kanske det är en lapsus, för Socialdemokraterna vill ju ha en 40-procentig minskning av klimatutsläppen utan att använda flexibla mekanismer. Det ska därför bli spännande att se hur de kommer att lösa den frågan. Jag är övertygad om att vi kommer att debattera den fler gånger. Herr talman! Föregående tre talare har tagit upp frågan om kilometerskatt för de tunga transporterna. De vill redan nu införa kilometerskatt utan att frågan på något sätt egentligen är löst inom EU. Det finns en rad hinder i dag för att den här beskattningen ska bli effektiv och slå rätt. Det får inte vara en beskattning som slår ut den svenska transportbranschen. Det behövs ett enhetligt och komparativt tekniskt system som inte tar någon hänsyn till från vilket land fordonet kommer eller befinner sig i. Registrering av tunga fordon som angör eller lämnar Sverige är i dag inte tillåten. Vidare måste fordon kunna stoppas och bötfällas på plats, och det är inte heller möjligt i dag. Det är därför av yttersta vikt att man riktigt grundligt utreder och samordnar i den här frågan. Jag var på ett seminarium, VTI:s transportdagar i Linköping, i januari där experter diskuterade kilometerskatt på tunga transporter. Man sade: Det är bra att vi inte har infört den än, för det fungerar inte. Vi skulle alltså slå ut den svenska transporten. Vi måste ha ett system, om vi nu ska ha ett gps-system som man har i vissa länder, som ska vara kompatibelt. Man ska kunna komma över gränser och kunna använda det för att få ut kilometerskatten. Jag tycker att det är bra att regeringen har dragit i bromsen och avvaktar. Från Vänstern och Miljöpartiet finns det motioner rörande beskattning av fartygsbränsle och kilometerskatt på sjöfarten. Helena Leander nämnde det bara lite kort. Regeringen och utskottet anser dock att det är bättre att sjöfarten inlemmas i ett system för handel med utsläppsrätter eftersom sjöfarten till största delen är internationell. Då är det bättre att den beskattas på det sättet. Vi moderater har ett litet förslag där vi tycker att man ska göra en översyn av sjöfartens leder för att den ska bli så distanseffektiv som möjligt och även kunna undvika känsliga havsområden. Det ingår annat i miljön än bara klimatet. Det är viktigt att fartygen inte kör överallt i Östersjön och på andra sjöar utan att vi verkligen ser till att vi vet var vi har lederna och var det är bäst att fartygen går. Med detta, herr talman, yrkar jag bifall till förslaget i skatteutskottets betänkande SkU26. I detta anförande instämde Fredrik Schulte (m).

Anf. 160 Helena Leander (Mp)

Herr talman! Om vi ska vara lite noga med siffror vill jag säga att Miljöpartiet i sin budget föreslagit en koldioxidskattehöjning som även skulle omfatta bensin och diesel och som skulle motsvara ungefär 2 kronor de närmaste åren. Däremot är vårt långsiktiga mål att vi successivt ska öka den så att vi genom koldioxidskatten och andra åtgärder når klimatmålen. Vi har alltså inte föreslagit att bensinen i morgon ska kosta 27:50, för att vara lite tydlig. Det som Sika visar är lite intressant, och det är att om vi inte gör någonting annat kommer vi att behöva en bensinskatt på 27:50. Vi har ett helt gäng med andra förslag, bland annat ganska så kraftiga investeringar i järnväg och en del andra styrmedel. Frågan är: Vad har Moderaterna satt emot? Ja, det är inte så jättemånga fler åtgärder för att minska bilismens klimatpåverkan. Det är lite stimulanser till miljöbilar av olika slag. Men med handen på hjärtat kommer vi inte att kunna ersätta hela svenska fordonsflottan med bara miljöbilar och köra på som vanligt, utan det kommer att behövas fler åtgärder för att styra över privatbilism till kollektivtrafik och cykel där så är möjligt och få mer energieffektiva fordon. Om ni inte har så mycket fler åtgärder, är det då målen som ni är beredda att tulla på? Accepterar ni att bilismen och trafiksektorn - lastbilarna är i ärlighetens namn ett större problem än privatbilarna i detta sammanhang - fortsätter att öka utsläppen år efter år? Är det åtgärderna ni vill åt, eller är det målen? På något sätt måste ni få ihop det. Kilometerskatten är ett väldigt praktiskt exempel på hur man kan försöka att minska utsläppen på ett annat sätt än att bara chockhöja bensinskatten för vanliga privatbilister. Den har ni inte bara lite försiktigt motsatt er, utan ni har aktivt motarbetat den i EU. Det är kanske inte så konstigt att man inte har kommit fram till någon lösning i EU om er infrastrukturminister sitter där och röstar mot. Det är också en skandal, om ni frågar mig, vilket ni kanske inte gör. Det kanske jag tog upp förra gången. Men hur som helst får ni återkomma med förslag till åtgärder, och kilometerskatten bör vara en av dem.

Lena Asplund (M)

Anf. 161 Lena Asplund (M)

Herr talman! Jag uppfattade inte någon direkt fråga från Helena, utan det var bara ett resonemang, så jag kan väl fortsätta på det resonemanget. Som jag sade tidigare måste kilometerskatten slå rätt. Jag är absolut inte någon motståndare till kilometerskatt, men däremot måste man se till att den träffar rätt och träffar all trafik som trafikerar Sverige. Det tror jag att jag och Helena Leander är överens om. Det får inte bli så att svenska åkare betalar en kilometerskatt, som kan vara differentierad nu när vi har fått gps-system, och åkare från andra länder inte betalar någon skatt alls. Vi har nog med bekymmer i dag, tycker jag, när vi har åkare som kan bryta mot våra trafikregler och annat utan att bli bötfällda på plats i Sverige. Det tycker jag är någonting som vi borde göra någonting åt. Är vi nu med på en gemensam marknad i Europa ska vi ha lika förutsättningar. Därför är det viktigt att vi även har det när det gäller kilometerskatten. Du pratade om era förslag, men ni har skrivit att ni anser att Sikas mål är vad målet bör vara. Det var därför jag tog det som ett exempel, för det är egentligen rätt skrämmande om bensinen skulle kosta 27:50 per liter. Vi vet inte, men vi kanske hamnar där på grund av oljepriser och så. Vi ställer om vår fordonspark, och det går rätt fort. Nu kommer hybrider, till och med elbilar och snåla dieselbilar. Vi ska förvisso höja dieselskatten en del, men det ser jag inte som något problem alls. Det tror jag inte att du gör heller.

Anf. 162 Helena Leander (Mp)

Herr talman! Någonstans måste man kunna få redogöra för den siffra som Sika kommit fram till. Det är ganska viktigt att få veta att om vi inte gör någonting annat kommer vi att behöva en så hög bensinskatt. Jag tycker fortfarande att Moderaterna blir svaret skyldiga hur de själva ska klara klimatmålen i transportsektorn om man inte får ha höga bensinpriser ens på sikt, om man inte ska ha någon kilometerskatt och det enda man ska göra är att ha någon form av rabatt för miljöbilar. Jag tror inte att man kommer så långt med det. I så fall blir det skrämmande resultatet att ni inte tar klimatproblemen på allvar. Det är klart att kilometerskatten ska gälla alla som kör i Sverige, inte bara svenska åkare. I så fall ser jag fram emot lite mer konstruktivt arbete från regeringens sida för att få till stånd den här kilometerskatten så snabbt som möjligt i stället för att motarbeta den. När vi pratar om kilometerskatten måste jag få säga att vi aldrig föreslagit kilometerskatt på fartygsbränsle - det får nog stå för Vänsterpartiet. Det vi har föreslagit är att man ska kunna se över om man kan ha något tak för hur stora skatterabatter fiskefartyg kan få på sitt bränsle. Det är inte bara en klimatfråga utan också en fiskepolitisk fråga. De stora båtarna dammsuger verkligen bottnarna på fisk. Att då hoppas att man så småningom kanske kommer att införliva sjöfarten i utsläppshandeln känns inte som någon näraliggande lösning på fiskeproblemen.

Lena Asplund (M)

Anf. 163 Lena Asplund (M)

Herr talman! För att börja med fisket tror jag inte att de tyvärr få fiskare vi har kvar i Sverige är det största klimatproblemet inom sjöfarten. Det är något annat. Vad jag har förstått har inte fiskarna ens fiskat upp sin givna kvot i Sverige. Jag kan inte exakt säga det, men jag frågade häromdagen hur det förhöll sig med det, och det hade man inte riktigt gjort. Nu är inte fiskefrågorna direkt mina frågor. Jag tror att vi ska vara rädda om de kustnära fiskare vi har i Sverige, för de fyller en väldigt viktig funktion för att vi ska kunna få färsk och fin fisk i Sverige. Givetvis ska man fiska rätt fisk också. Det är viktigt - vi måste få tillbaka ett bestånd. Vi måste få upp mer lax i Östersjön. Det vore jättetrevligt att få in lax i våra älvar igen. Men det kanske inte har med detta att göra. Beträffande kilometerskatten kan man, som jag sade, tycka att vi ska jobba hårdare för det, men jag tror inte att vi kommer längre än så här just nu. Vi avvaktar vad som händer, och så höjer vi skatten på diesel här i stället med 40 öre fram till 2013. Vi får se vad det ger. Det gäller att få med de tunga transporterna. Det svåra med tunga transporter är, vet jag, att man inte kan köra en lastbil på etanol. Men vi måste ändå inse att vi måste ha något slags transporter kvar för att Sverige ska hålla sig rullande. Vi behöver få ut trä från skogen, och vi behöver få mat i våra livsmedelsaffärer. Ibland måste vi kanske prioritera vissa utsläpp för att plocka ned på andra. Vi kan nå målen ändå. Det står tydligt i klimatpropositionen som kom i går hur vi ska nå målen.

Anf. 164 Jörgen Johansson (C)

Herr talman! I betänkandet om punktskatter behandlas 93 yrkanden från den allmänna motionstiden om energi, alkoholbeskattning samt införsel och tullfrågor. Det visar att tilltron till punktskatter som ett effektivt styrmedel är stark. I den här motionsfloran ligger givetvis en mängd olika förslag som i många fall har samma syfte men uttrycker olika vägar för att nå målet. Herr talman! EU:s klimatmål till år 2020 innebär 20 procent minskade utsläpp av växthusgaser, 20 procent ökad energieffektivitet och 20 procent ökad användning av förnybara energikällor. Även åtagandet att minska koldioxidutsläppen med 30 procent till år 2020 inom ramen för en global överenskommelse står fast. Allianspartierna, alla fyra, har därefter kommit överens om en långsiktigt hållbar energi- och klimatpolitik med EU:s klimatmål som grund. I överenskommelsen höjde regeringen ambitionsnivån ytterligare, vilket gör att Sverige kommer att bli ett föregångsland med väldigt högt satta mål till år 2020, nämligen 50 procent förnybar energi, 10 procent förnybar energi i transportsektorn, 20 procent effektivare energianvändning och 40 procent minskning av utsläpp av klimatgaser. Klimat- och energiöverenskommelsens högsta ambitionsnivå kommer att innebära förändringar av innehållet i de ekonomiska styrmedlen. Propositionen nådde riksdagens bord i går kväll, men jag förmodar att många redan åtminstone har ögnat igenom den och gjort en snabbanalys av hur den påverkar det betänkande som vi diskuterar just nu i dag. Exempelvis kommer den särskilda skattenedsättningen för diesel som används i arbetsmaskiner i jordbruk, skogsbruk och vattenbruk, som gäller sedan 2005, att gradvis minskas för att styra över användningen från fossila drivmedel till förnybara. För att ändå klara jord-, skogs- och vattenbruksnäringarnas konkurrenskraft gentemot omvärlden kommer regeringen att överväga andra skattelättnader som ska leda till att produktionskostnaderna kan harmoniseras med EU i övrigt. Propositionen är otydlig med hur konkurrenskraften ska garanteras de gröna näringarna. Då det skapar stor osäkerhet är det viktigt att framhålla att här bör regeringen snarast lämna besked om hur konkurrenspaket för Sveriges jord- och skogsbruk ska utformas. De exempel på förändringar som jag kan se är samma beskattning för handelsgödsel som vi har infört inom EU i övrigt, därutöver sänkta arbetsgivar- och egenavgifter för mikroföretag. Det vore inte heller fel att ha kontrollstationer för de föreslagna förändringarna 2011, 2013 och 2015. Skatten på olja för uppvärmning av växthus har också varit nedsatt, vilket naturligtvis kan ifrågasättas när man ska sträva efter att komma bort från växthusgaser och användning av fossila bränslen. Även här kommer regeringen att föreslå en stegvis minskning av skatteavdraget för att styra över till andra, mer miljövänliga uppvärmningsmetoder. Herr talman! Regeringen har aviserat att den för att nå de högt uppställda målen kommer att presentera förslag om utvecklade ekonomiska styrmedel, bland annat genom höjd koldioxidskatt och minskade eller slopade undantag. Vi kommer därför med all säkerhet att se höjningar av drivmedelsskatter och övriga energiskatter framöver. Och givetvis är det svårt att i dagsläget redovisa hur de kommer att utformas, då förslagen ännu inte har presenterats fullt ut. Vi har inte hunnit analysera dem. Även flygtrafiken kommer att styras mot energieffektivitet och miljömedvetenhet genom att den införlivas i handeln med utsläppsrätter. Att det dröjt beror på att frågan måste beslutas inom EU och inte enbart är en fråga för Sveriges regering att fatta beslut om. Herr talman! Regeringen har föreslagit en minskning av klimatgaserna med 20 miljoner ton till år 2020. Två tredjedelar av minskningen föreslås ske i Sverige och en tredjedel i form av investeringar i andra EU-länder. I och med att miljöförstöringen inte känner några gränser är det en väg vid sidan av att förmå andra stater att motverka sina utsläpp. Att söka upp stora utsläppskällor i andra EU-länder och åtgärda dem är ett smart, snabbt och effektivt sätt att nå upp till målsättningen att minska utsläppen och ta en aktiv del i det globala miljöarbetet. Herr talman! Jag noterar att oppositionen motsatte sig förslaget att investera utanför Sverige i klimatöverläggningarna. Ställningstagandet innebär att oppositionen förespråkar ännu kraftigare och kostsammare åtgärder som på ett inhumant sätt skulle drabba svenska skattebetalare utan att effekten skulle bli densamma. Jag tycker att man kan ifrågasätta den inriktningen från oppositionens sida. Herr talman! S-ledamöter anser i sin reservation att höga skatter på energi, drivmedel och transporter påverkar företagandet och konkurrensen och att höga skatter kan bli kontraproduktiva i miljöhänseende och leda till att produktionen flyttar utomlands. Jag instämmer i resonemanget om hotad konkurrens men anser att det är just det som alliansregeringen försöker skydda oss emot genom att låta klimatinvesteringarna flytta utomlands i stället för att jobben tvingas bort från Sverige på grund av för högt skattetryck. Herr talman! Miljöpartiet hänvisar i sin reservation till en utredning från Sika som pekar på behovet av en höjning av koldioxidskatten, så att bensinpriset skulle hamna på 27:50 litern för att minska vägtrafikens koldioxid med 20 procent. Hur skulle landsbygden överleva en sådan kostnadschock? Regeringens förslag är en minskning av trafikens koldioxidutsläpp med 10 procent till år 2020 och som sagt åtgärder mot luftföroreningar i andra länder. Vänsterpartiet föreslår skatteförmåner i form av skattefrihet för fria resor i kollektivtrafik, vilket ges som en löneförmån. Man kan givetvis fråga sig hur stora delar av landet som omfattas av ett sådant förslag. Det finns ju inte kollektivtrafik i alla bygder. Jag har större förståelse för Vänsterpartiets förslag om att ha samma avdragsrätt för arbetsresor oavsett vilket färdsätt man använder. Herr talman! Utskottets bedömningar i fråga efter fråga i det här betänkandet är enligt min mening rimliga. Mot den bakgrunden yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut.

Anf. 165 Christin Hagberg (S)

Herr talman! Jörgen Johansson tar upp en del av det som står i propositionen, förstår jag. Jag har tyvärr inte hunnit mer än att ögna igenom den, så jag har inte läst om skatteförslagen. Jag kom nämligen hem sent i går kväll från en tjänsteresa. Du säger att ni nu vill satsa på att få ned utsläppen, något som vi naturligtvis alla är överens om. Det som du däremot sade som är fel är att oppositionen inte alls vill använda sig av flexibla mekanismer. Det har vi inte sagt. Då har du missat någonting i vår reservation i Klimatberedningen. Vad vi har sagt är att vi vill ha 40 procent sänkning i Sverige till år 2020 men utöver det 8 procent, som ni också vill, i andra länder. Det är naturligtvis oerhört viktigt hur vi kommer fram till de olika förslagen om hur man ska göra. Vi menar att de flexibla mekanismerna ska användas för att satsa i länder som har ett behov av att vi går in och hjälper till med en satsning. Jag förutsätter att den satsning som ni tänker göra inte kommer att hamna i till exempel södra Sveriges nära grannland, som enligt nuvarande överenskommelse har ett beting att minska koldioxidutsläppen med 21 procent. Jag tycker att de borde klara de satsningarna själva. Jag kan även ta andra länder som exempel. Jag vill att du preciserar lite grann vad ni menar med att satsa inom ramen för de flexibla mekanismerna inom andra EU-länder.

Anf. 166 Jörgen Johansson (C)

Herr talman! Det är helt rätt att bläcket knappt har torkat på betänkandet. Jag delar uppfattningen att det inte är det grannland du talar om som ska ha dessa pengar, utan det är andra länder som kanske har svårare ekonomiska förhållanden och som på ett aktivt sätt förstör vår miljö. Jag vill inte gå in i detalj hur vi går vidare med det utan ta upp den diskussion som togs upp i huvudanförandet, nämligen om pressmeddelanden från departementen. Jag blev lite förvånad över sättet att tona fram frågan. Går man tillbaka till den tidigare regeringen var det ett vanligt arbetssätt att man i budgetförhandlingar och liknande hela tiden läckte frågor för att skicka ut försöksballonger. Jag förmodar att det är den artikel på DN Debatt som redovisades här för några dagar sedan som det hänvisas till. Det är inte ett felaktigt arbetssätt eftersom det är en genomgripande fråga som ligger rätt i tiden. Det här är inte mer uppseendeväckande än hur man har arbetat tidigare. Jag ska också ta upp frågan om syntetiskt diesel som också nämndes i huvudanförandet. Jag har själv medverkat vid uppvaktningar hos såväl Näringsdepartementet som Finansdepartementet. Jag delar uppfattningen att man snabbt bör se över det. Problemet är att vi är inne i en EU-lagstiftning som måste harmonisera. Eftersom slutprodukten är diesel hamnar det i dieselns beskattningsklass i stället för att, vilket vore mer rimligt, hamna i naturgasens beskattningsklass då den diesel man framställer är baserad på naturgas.

Anf. 167 Christin Hagberg (S)

Herr talman! Om jag börjar bakifrån så tror jag att när det gäller syntetiskt diesel är vi och Centerpartiet överens om att är det så man måste tackla frågan. Vi utgår från att regeringen ganska omgående kommer med en lösning på detta problem. Jag vet inte om vi ska ha en debatt om regeringens förfarande. Detta presenterades inte bara med en debattartikel utan även med en presskonferens. När presskonferensen hade varit förväntade jag mig att vi skulle få propositionen på bordet samma dag eller dagen efter. Så var dock inte fallet. Jag menar att oavsett regering är förfaringssättet fel. Det visar dålig respekt för riksdagen. Det är något vi borde påtala, oavsett om man är i opposition eller majoritet.

Anf. 168 Jörgen Johansson (C)

Herr talman! Jag kan i viss mån förstå kritiken. Samtidigt menar jag att oavsett hur regeringen ser ut, när vi har flera partier som ingår i den, är det ett problem hur man ska tona fram och marknadsföra saker. Jag tror att man ska ha ett ödmjukt synsätt på hur vi hanterar frågan. Men den är väl värd att diskutera oavsett vem som sitter i regeringen, för jag tror att vi hanterar den precis likadant oavsett majoritet.

Anf. 169 Helena Leander (Mp)

Herr talman! Det är tydligen känsligt att citera Sikarapporter. Ja, Sika kom i sin rapport fram till att om vi ska klara klimatmålen för transportsektorn behöver bensinpriset höjas till 27:50 om vi inte gör något annat. Jag är ingen expert. Det är möjligt att Sika har räknat fel och att Jörgen Johansson har någon annan rapport i bakfickan, men detta är ändå en siffra som vi bör förhålla oss till. Av det kan man dra slutsatsen som Jörgen Johansson gör, nämligen att vi i morgon dag vill höja bensinskatten till 27:50. Eller så kan man dra slutsatsen att vi kanske behöver ett helt batteri av åtgärder där höjd skatt på koldioxid, däribland bensin, är en åtgärd. Kilometerskatt kan vara en annan. Trängselskatter i storstäder kan vara en tredje. Satsningar på järnvägsinvesteringar kan vara en fjärde. Och så kan vi fortsätta en bra stund. Jag tror att vi ska vara klara över att bensinen kommer att behöva bli dyrare framöver. Jag tror inte att vi kan komma ifrån den punkten helt eftersom vi ändå vet att beskattning är ett kraftfullt och kostnadseffektivt styrmedel. Christin Hagberg förtydligade att vi från oppositionens sida aldrig har motsatt oss åtgärder utomlands. Däremot har vi haft ett högre mål - 40 procent i Sverige och därutöver åtgärder utomlands - och ett annat synsätt som handlar om att vi ska göra vårt beting här men dessutom göra saker utomlands. Ni har haft attityden att vi ska ha en målsättning, och sedan ska vi köpa oss fria för vissa av dem. Det kan låta som en akademisk skillnad, men det är det inte riktigt. När man ska köpa en utsläppsminskning någon annanstans, från ett land som inte är med i utsläppshandeln, måste man fundera på hur utsläppen skulle ha utvecklats utan den åtgärd man köper. Det är väldigt tricksigt. Det finns ett stort problem med dessa olika flexibla mekanismer, nämligen att man kanske inte får den utsläppsminskning som man får utsläppsrätter för. På så sätt ökar utsläppen mer än om man inte hade utnyttjat denna mekanism.

Anf. 170 Jörgen Johansson (C)

Herr talman! Vad gäller satsningarna i och utanför Sverige och fördjupningen i detta vill jag gärna ta den debatten när vi har genomlyst propositionen fullt ut. Jag har inte varit med i miljöförhandlingarna, så jag vill inte måla in mig i något hörn i den diskussionen. 27:50 är en rätt kraftig höjning. Jag kan hålla med om att vi kommer att se höjningar på bensinpriset; det är naturligt att vi får det. Men denna chockhöjning anser jag inte vara acceptabel i dagsläget. Vi måste, precis som sades här tidigare, se verkligheten och anpassa oss efter den. Det är ändå så att människor ska leva i alla bygder i detta land. Vi måste se till att vi får fram alternativa drivmedel på ett mer påtagligt sätt. Här görs satsningar på 875 miljoner på forskning i nästa generations drivmedel. Man satsar ytterligare några hundra miljoner specifikt på biogasutveckling och så vidare. Vi måste låta dessa åtgärder gå hand i hand så att vi inte dödar hela bygder genom att dra på med enormt höga kostnader. Jag upplever ändå en viss ödmjukhet från Helena Leander. Det här är ett förslag från en utredning. Utredningar är trots allt till för att vara en bakgrund till ett beslutsunderlag. Jag tar för givet att även Miljöpartiet inser att detta inte är en realitet. Eller?

Anf. 171 Helena Leander (Mp)

Fru talman! Vi har inte haft något yrkande om att vi ska höja bensinskatten till 27:50. Vi har i underlaget till vår motion tagit upp Sikarapporten som just ett underlag för att visa vilka siffror det rör sig om om vi bara skulle använda bensinskatten som styrmedel. Jag har vid upprepade tillfällen nämnt att det kommer att behövas ett gäng andra styrmedel, men jag tror att vi måste vara medvetna om att bensinskatten kommer att behöva höjas framöver - kanske inte nödvändigtvis till exakt 27:50, men vi kan ha med den siffran som ett beslutsunderlag, precis som Jörgen Johansson sade. Jag har full respekt för att Jörgen Johansson inte vill diskutera hela systemet med flexibla mekanismer och utsläppshandel här eftersom det är en skattedebatt. Men Jörgen Johansson tog själv upp frågan och då kändes det viktigt att bemöta den.

Anf. 172 Jörgen Johansson (C)

Fru talman! Jag konstaterar att Helena Leanders ödmjukhet vad gäller kostnaden försvann fort. Jag tycker att man bör vara lite mer försiktig med den här typen av åtgärder eftersom det får ett stort genomslag och oroar mängder av människor i olika bygder. Det hade varit bra och klädsamt om den ödmjukhet jag såg en kort stund hade hållit i sig. När det gäller kilometerskatten är man i dagsläget inte beredd att införa den. Jag uppfattar det dock som att det kanske inte är allom givet att det inte blir någon kilometerskatt, men i dagsläget är det inte aktuellt.

Anf. 173 Gunnar Andrén (Fp)

Fru talman! Det handlar om allmänna motioner om punktskatter, tullfrågor och införsel. Jag tycker att Christin Hagberg gjorde en välbalanserad inledning om varför vi använder olika styrmedel på det här området. Det var en mycket bra sammanfattning. Oavsett vilken nivå vi lägger punktskatterna på och hur mycket vi vill styra med dem är vi människor så konstruerade att vi tenderar att vilja gå runt, över, under eller vid sidan av skatterna. För dem som drabbas av punktskatterna finns det ofta väldigt stora ekonomiska vinster att göra genom att undkomma skatterna. Det kan vi inte bortse från. Därför är det viktigt att vi har ett effektivt skatteverk som ser till att driva in dem, framför allt av konkurrensskäl, så att inte några kan gå vid sidan om. Människors beteende är inte alltid vad vi förväntar oss. Det finns tre reservationer när det gäller energibeskattningens huvudinriktning. Jag tror att det är ganska typiskt. Jag uppfattar dock att Socialdemokraternas och även Vänsterpartiets reservationer i grund och botten inte strider särskilt mycket mot de tankegångar som präglar denna regering och de fyra partierna. Fru talman! När det gäller punktbeskattningen är det ett parti som avviker betydligt. Jag tog mig tidigare friheten att i en debatt om den kommunala ekonomin påtala att Vänsterpartiet hade hur mycket pengar som helst. Nu är det Miljöpartiet som vill införa en oändlig mängd skatter. Jag tror att det är åtta reservationer för andra skattesatser. Det ska bli väldigt intressant att se. Det är ett principiellt förhållningssätt i en rad fall. De olika skatteförslagen från Miljöpartiet har tillkommit som om Sverige vore en öde ö och som om de inte påverkade någonting i landet. Det är goda intentioner i Miljöpartiet. De är allra bäst på målsättningar. Om vi andra partier säger 50 procent, säger Miljöpartiet 100 procent. Det kan man vara tvärsäker på. Det är alltid högre ambitioner, men målen är väldigt oklara, utom i ett avseende. Man kan vara tvärsäker på att om vi skulle genomföra Miljöpartiets förslag skulle vi förlora massor av jobb i det här landet. Hela skogsindustrin skulle, enligt min uppfattning, försvinna kvickt. Skogsindustrin skulle drabbas av väldiga försämringar. Alla andra partier står för en avvägning. Det är klart att vi ska sträva åt det håll Miljöpartiet vill för en bättre miljö, men inte med sådana väldiga skattehöjningar som ni föreslår. Vi kan också ta en sådan skatt som flygbeskattningen där Vänsterpartiet är med, men Socialdemokraterna har hoppat av. Om man genomför den skulle det naturligtvis leda till att flyget i stort sett försvann från Sverige. Det skulle bli massor av landningar på Åland och Kastrup. Vi måste föra en realistisk energi- och beskattningspolitik. Jag menar att Miljöpartiets ambitioner är goda, men målsättningarna står inte i relation till att vi också vill behålla svensk industri. Jag skulle vilja ställa en fråga till Helena Leander. Riksdagsledamoten Peter Eriksson är bosatt i Kalix. Det ligger ganska långt från Stureplan i Stockholm. Om vi inför en sådan skatt som ni vill ha, hur många flyg kommer att gå från Kallax till Stockholm efter något år? Regionalpolitiken blir ju helt omöjlig. Det är ett hot mot Arjeplog, Östersund, Strömsund och Kramfors. Om hela Sverige ska leva kan vi inte ha en sådan politik. Jag är glad att Socialdemokraterna har förstått detta. Vi ska nog se till att få in flyget i en beskattning så att de får betala sina egna kostnader, men vi ska inte slå ut svenska näringar. Det ger inga jobb. Jag vore inte den jag är om jag inte sade någonting om trängselskatten. Jag har förvissat mig om att det inte är på gång, som det föreslås här, någon trängselskatt i Degerfors. Peter Pedersen brukar plädera för att man ska ha det. I Uppsala, Helena Leander, är det inte på gång med någon trängselskatt, inte heller i Göteborg. Det som är så fantastiskt verksamt i Stockholm, varför inför ni det inte på andra håll? Jag är väldigt glad att ni nu avvisar ett förslag från ett par socialdemokrater - en från Halland, en från Solna - som vill att vi i riksdagen ska besluta att man ska införa trängselskatt i Göteborg och Malmö. Det menar jag är ett lokalt beslut som de ska ta där. Det ska vi inte lägga oss i. Alkoholpolitiken är en annan viktig del i det här betänkandet. Enligt mitt förmenande har vi en god avvägning. Men det finns ett stort problem som man inte riktigt närmar sig i betänkandet, nämligen att EU betraktar alkohol som vilken annan vara som helst. På det här området - vi har ofta föredragning i skatteutskottet - har vi en lång väg att vandra om vi vill ha en bättre alkoholpolitik i det här landet. Det fundamentala är att alkohol inte är vilken vara som helst. Det är ett jätteproblem att vi inte har nått längre när det gäller synen nere i Europa på vad alkohol är. Jag är glad att Miljöpartiet numera inte isolerar sig i den här frågan utan vill vara med och arbeta väldigt hårt för att ute i Europa ändra synen på vad alkohol är. Allra sist ska jag ta upp en annan miljöpartimotion, där jag har en helt annan syn än Miljöpartiet. Det gäller om vi ska ha skatt på djurförsök. Det kan synas som om det är en obetydlig fråga. Jag menar att om vi ska ha mycket hög djuretik när det gäller försöksverksamhet ska etiska nämnder ta ställning till om försöken får göras eller inte. Vi är säkert överens om, det betvivlar jag inte, att de försök som de etiska nämnderna underkänner inte ska genomföras. Risken om man beskattar djurförsök är att de som har lite mer pengar kan köpa sig fram på det här området och komma över gränser där det blir diskussion om det är djuretiskt riktigt eller inte. Därför är jag ideologiskt emot den tanke som den här miljöpartimotionen präglas av. Djuretiken ska inte bli en skattefråga. Den ska bara avgöras av omsorg om djurens välbefinnande, inte av hur mycket vi kan dra in i skatt.

Anf. 174 Helena Leander (Mp)

Fru talman! Det här var faktiskt lite inkonsekvent. Först klagar Gunnar Andrén på att vi har alldeles för många åtgärder på klimatområdet - åtta reservationer hade han räknat till. Sedan klagar han på att vi bara har en massa mål, men inga åtgärder. Sedan slår han lite svepande fast att jobben kommer att försvinna och att hela skogsnäringen kommer att slås ut eftersom vi ska införa en flygskatt. Jag vet inte hur mycket av timret som flygtransporteras, men jag misstänker att det är en ganska liten del. Hela flyget kommer också att försvinna från Sverige. Flygen kommer i stället att landa på Åland, och de människor som ska till Sverige kommer sedan att ta Ålandsbåten till Sverige. Jag tror faktiskt inte att det kommer att hända. Ännu roligare blir det när Gunnar Andrén säger att han egentligen också vill att flyget ska få betala för sina kostnader. Men det får inte påverka flyget. Det får alltså inte minska flyget. Någonstans trodde jag att syftet med att flyget skulle betala sina miljökostnader också var att man skulle få en minskning av flyget och därmed klimateffekterna. Sedan förfasar sig Gunnar Andrén över att det inte är några trängselskatter på gång i Uppsala. Om Gunnar Andrén tycker att det är viktigt att Uppsala inför trängselskatter skulle han kanske prata med den styrande majoriteten i Uppsala som är borgerlig. Själv är jag lite osäker på om Uppsala är tillräckligt stort. Det kanske är lite grann på gränsen. Någonstans måste man göra en avvägning mellan om de trängselproblem som man ska lösa är så pass stora att det lönar sig att sätta upp system för trängselskatt. Det är en fråga som man definitivt skulle kunna titta vidare på. Jag kan säkert ge Gunnar Andrén numret till Karolina Hilding som är kommunalråd för Folkpartiet så kan ni ha ett snack om det. Jag ska försöka hinna med frågan om djurförsök. Egentligen vore det bästa om man kunde ha en bra och etisk prövning och att man inte skulle behöva några ytterligare styrmedel. Det problem som jag ser är att denna etiska prövning i många fall bara blir ett alibi. Det är en försvinnande liten del av djurförsöken som stoppas i dessa etiska nämnder, och man kan läsa exempel på alla möjliga konstiga försök som har släppts igenom.

Anf. 175 Gunnar Andrén (Fp)

Fru talman! Jag tror att Helena Leander måste fundera över konsekvenserna av de egna förslagen. Det handlar om just ensidigheten och om att bara vi i Sverige ska vidta en rad åtgärder som man inte samtidigt vidtar i Europa eller på andra håll. Där tycker jag att Socialdemokraterna, Moderaterna, Centerpartiet och även Folkpartiet och Kristdemokraterna har en förnuftig politik. Vi har en avvägningspolitik där vi strävar mot olika mål, ett bättre klimat och så vidare som Helena Leander vill ha. Men Helena Leander sätter ständigt upp högre målsättningar, till exempel när det gäller koldioxidutsläppen. Det ska gå jättemycket fortare. Men effekten av detta kommer att bli att stora delar av svensk industri kommer att hamna i ett sämre konkurrensläge. Att man inte inser detta är det allvarliga. Jag tycker att det är väldigt oklokt att diskreditera miljöpolitiken på det sättet. Jag tror att en av anledningarna till att det just nu är svårt att få förståelse för de goda intentioner som ni har är att ni ständigt sätter upp sådana stora miljömål att människor känner att deras jobb är hotade. Vad är det för idé att vi flyttar svenska jobb till Finland, Ukraina eller något annat land när vi vet att vi har väldigt goda förutsättningar att klara miljöpolitiken på ett mycket bra sätt? Jag hoppar över trängselskatten. Jag vill inte alls införa någon trängselskatt i Uppsala. Jag har bara tagit fasta på att det har argumenterats så våldsamt om att det är så otroligt bra. Då är det väldigt konstigt att man inte inför det på något annat ställe. Jag vill uppehålla mig vid den mycket viktiga principiella frågan som gäller om de som har råd ska kunna köpa sig förbi djurförsök. Där är vi djupt oense. Det är en diskussion som vi har haft många gånger när det gäller kemikalier och allt möjligt.

Anf. 176 Helena Leander (Mp)

Fru talman! Jag önskar verkligen att vi kunde skynda mer långsamt. Jag har verkligen ingen önskan om att försvåra människors liv eller hota människors jobb bara för att jag tycker att det är så kul. Jag önskar att vi kunde lösa klimatproblemet genom att sitta och dricka te och att det sedan var bra. Men det funkar inte riktigt så. Det är ganska bråttom. Jag tycker att man hela tiden ser rapporter om att det nu är ännu värre än vad vi trodde tidigare och att vi nu måste reagera ännu fortare. Då finns det inte riktigt tid att säga att vi får göra det där någon annan gång eller att man får lösa det någon annanstans. Vi i Sverige står för en betydligt större klimatpåverkan än det globala snittet. Den är betydligt större än vad som är långsiktigt hållbart. Då finns det ingen annan väg än att vi faktiskt minskar våra utsläpp. Givetvis ska vi samarbeta internationellt och så långt som det är möjligt försöka få med andra länder på detta också. Men vi kan inte sätta oss i ett hörn och vänta på det och inte göra någonting här. Vi måste vara beredda att vidta åtgärder för att minska våra utsläpp också. Sedan ska man så klart försöka utforma detta på ett så smart sätt som möjligt så att man inte skrämmer i väg alla jobben och får utsläppen någon annanstans. Där har vi frågan om flyget och utsläppshandeln som ett paradexempel. Där säger vi att man ska beskatta flyget i stället för att ha utsläppshandel eftersom den riskerar att tränga undan industrin och öka utsläppen någon annanstans. Vi kan ha andra åtgärder, till exempel kilometerskatten, som slår likadant för åkare oavsett varifrån de kommer. Därmed tränger man inte undan åkarna till något annat ställe eftersom transporterna ändå ska ske i Sverige. Jag vill säga att vi försöker ta hänsyn till både klimatet och jobben. Inte minst ska man komma ihåg att det i fråga om klimatomställning också finns möjligheter för de nya entreprenörerna som ser lösningarna och som kommer med de klimatsmarta lösningarna. För att gynna dem måste vi faktiskt våga ha en skarp klimatpolitik.

Anf. 177 Gunnar Andrén (Fp)

Fru talman! Jag håller med om det sistnämnda. Men en smart klimatpolitik måste också se till att människor får förståelse för detta. Jag vet inte om Helena Leander någonsin har varit norr om Uppsala. Men om man åker längs kusten där finns det ett pärlband av skogsindustrier. I Göteborg gör man fortfarande bilar. Man behöver energi. Vi kan inte ha sådana regler i Sverige som om vi vore en öde ö när det gäller energibeskattningen så att vi inte klarar också jobben. Det är ingen miljövinst att svenska företag och jobb flyttar till andra länder där miljökraven är lägre än i Sverige. Det är det som är risken med att ni alltid sätter upp målsättningar som är högre än alla andra partiers för ni når aldrig dithän utan ni når andra resultat med detta. Miljöpartiet behöver, i motsats till andra partier, inte göra någon avvägning mellan miljömålen och bevarandet av jobben i Sverige. Det är det som ni inte gör. Min huvudpoäng i detta är att jag anser att det är en farlig politik.

Anf. 178 Christin Hagberg (S)

Fru talman! När jag lyssnar på Gunnar Andréns anförande känner jag ändå igen sättet att debattera, trots att han tycker att vi nu är rätt så överens. Man vill gärna göra en massa saker men ändå inte. Gunnar Andrén tar upp flyget, transporterna, handeln med utsläppsrätter. Sedan säger han: Vi kan inte ha sämre konkurrensläge. Nej, naturligtvis kan vi inte ha det. Det har nu presenterats ett förslag som ligger på riksdagens bord och som säkert i all välmening har arbetats fram på ett positivt sätt. Men det är väl ingen som tror att det kommer att räcka. Vi kommer att behöva göra betydligt mer för att minska utsläppen för att nå de 40 procent som ni har sagt att ni vill nå till 2020. Det är 2009 nu, och det är tio år dit. Då ska vi ha minskat utsläppen ganska mycket. Där vi generellt har gjort allra minst är på transportsidan - flyget och så vidare. Jag vill när det gäller trängselskatten passa på att ställa en fråga. Jag förstår att Gunnar Andrén är motståndare till den. Jag minns när den infördes på försök. Då minskade faktiskt antalet bilar ganska mycket i Stockholm under de första månaderna. Sedan förmodar jag att man kom på att det inte var så dyrt. Det är också en prisfråga om trängselskatten ska fungera eller inte. Jag menar att det i dag förmodligen är för billigt eftersom trängseln fortfarande är ganska omfattande i Stockholm. Det kunde vara intressant att höra hur Gunnar Andrén ser på resonemanget oavsett om han är positiv eller negativ till trängselskatter.

Anf. 179 Gunnar Andrén (Fp)

Fru talman! Jag tycker att den klimatproposition som inte heller jag har läst i detalj, det ska jag gärna medge, är ett bra exempel på just det som jag har talat om, nämligen att man alltid måste göra en avvägning. Jag tror inte heller att det räcker hela vägen fram. Jag är övertygad om att det inte är sista gången som vi ser en klimatproposition från denna regering, särskilt om den blir omvald. Tekniken kommer att göra att vi kommer att kunna gå vidare. Men ibland kan man inte ta hela steget på en gång. Det har jag aldrig sagt att ni vill göra heller. Jag tycker att Socialdemokraterna alltid har varit kloka med att göra avvägningar. Man kan alltid diskutera på marginalen. Men ni skiljer er väldigt mycket från ett annat parti - jag ska inte angripa Miljöpartiet - på det sättet att de vill gå hela vägen på en gång. Jag menar att det är väldigt oklokt. Christin Hagberg frågade vad jag tycker om trängselskatter. Också jag tror att de har väldiga effekter - absolut; det är inget snack om det. Jag var för 1991 års Dennispaket och allt möjligt sådant som hade en annan utformning. Man kan titta på vilka de är som inte längre åker bil. Ja, det är människor som ekonomiskt är lite svagare - dessa är liksom utestängda. Men en väldigt stor andel har anpassat sig. Det är fråga om tjänstebilar och om direktörer och många sådana. Det är inte väldigt många människor som själva betalar. Dessutom har vi fått samma resultat som man fick i London. För några år sedan var skatteutskottet där och tittade. Det var en väldigt stor mängd privatbilister som åkte långa vägar. Man ska inte räkna antalet bilar, utan man ska räkna förbrukningen av bensin. Det är det som är det viktiga.

Anf. 180 Christin Hagberg (S)

Fru talman! Å Kristdemokraternas vägnar yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga reservationer. Den grundläggande kristdemokratiska filosofin baseras på människans ofullkomlighet. Ingen är ofelbar. Alla begår vi misstag. Därför är det av central vikt för oss kristdemokrater att solidariskt stödja och hjälpa och ibland faktiskt också hindra människor från att skada sig själva. Det jag nu sagt är inte särskilt liberalt. Å andra sidan är vi kristdemokrater, inte heller jag själv, inte alltid särskilt liberala. Fru talman! När det handlar om en konsumtionsvara som alkoholen, som är högt beskattad och som lätt fraktas över landgränser, är det av stor vikt att Sverige inom Europeiska unionen fortsatt verkar för en enhetlig alkoholpolitik. Vidare måste Europeiska unionen finna en gemensam strategi för alkoholskatter så att det inte längre lönar sig lika mycket att åka över landgränser för att inhandla billigare alkohol. Det är skadligt inte bara i ett folkhälsoperspektiv utan också, och i då allra högsta grad, för miljön. Fru talman! Okontrollerad och vidlyftig införsel av alkohol och tobak över landgränser via smuggling eller Internetinköp medför många nackdelar och risker. Utan statlig kontroll av alkoholförsäljningen ökar riskerna för överkonsumtion och för att ungdomar via langare lättare får tag i alkohol, med stora folkhälsorisker som följd. Den stora skillnaden i punktbeskattningen mellan Sverige och våra grannländer är att en stor del av smuggelspriten hanteras av den organiserade brottsligheten, vilken genererar oerhörda summor i intäkter samt skadar samhällsandan och bryter ned känslan för att vi i det fina land som heter Sverige vill göra rätt för oss. Allt sådant måste alltså på olika sätt förhindras och också stoppas. I betänkandet skriver majoriteten, vi i Allians för Sverige, att vi önskar att Tullverket prioriterar bland annat insatser mot storskalig och frekvent illegal införsel av tobak och alkohol samt insatser mot den ekonomiska organiserade brottsligheten. Fru talman! Det finns två vägar att gå. Den ena vägen är att vi i Sverige kan sänka våra punktskatter till nivån i omvärlden för att få en enhetligare skattebild. Den andra, i kristdemokratisk anda bättre, vägen vore att i stället aktivt verka inom Europeiska unionen för en höjning av minimiskattesatserna till en högre gemensam nivå i syfte att inom hela unionen minska alkoholkonsumtionens skadeverkningar. Något som för mig och för oss kristdemokrater är extra viktigt är att skydda våra ungdomar från en alltför tidig alkoholdebut och att minska deras alkoholkonsumtion i syfte att förebygga social utslagning. Därför tycker jag att det är viktigt med skatt på alkoholdrycker först och främst inriktade på dessa ungdomar. Då tänker jag framför allt på så kallad alkoläsk och cider. I Tyskland, vårt södra grannland, planeras ett sådant skatteförslag. Jag beklagar att vi i vårt land tekniskt inte har lyckats klara denna fråga och problematik kring gränsdragningarna. Ungas konsumtionsnivå när det gäller alkohol utgör en central social framtidsfråga och tyvärr - vill jag lägga till - en tickande bomb i nationen Sverige. Fru talman! Jag tror inte att det undgått någon här i kammaren att jag representerar ett av landets många vackra landskap och län, Dalarna - ett traditionsrikt län. Som representant därmed för ett landsbygds- och glesbygdslän ligger det mig oerhört varmt om hjärtat att göra det möjligt för folk att bo kvar i sina bygder och att dessa bygder fortsatt är levande och blir ännu attraktivare. Denna inställning delar jag självklart med många andra ledamöter av denna kammare och i denna debatt. På många håll i Sverige spelar stora avstånd en avgörande roll i vardagen. Befolkningsunderlaget är inte tillräckligt för att etablera spårbunden kollektivtrafik. Länstrafikens bussar går kanske två tre gånger per dag. Väderförhållandena utesluter cykling för alla utom för de tappraste. Fru talman! Bilen spelar roll och är svår att ersätta för den som försöker överbrygga de avstånd som skiljer svenskar från arbetsplatser och matbutiker och från släktingar och nära och kära vänner. Vikten av att kunna överbrygga avstånd och att skapa regionförstoringar betonas återkommande i forskning där man önskar sammanföra människor med deras arbetsplatser. Utöver detta fäster alliansen och Kristdemokraterna stor vikt vid att människor ska ha möjligheter att umgås, bryta ensamhet och upprätthålla relationer. Det tycker naturligtvis också ni i oppositionspartierna, så det är inget som är specifikt för oss. Vi kallar människans behov av att verka i ett sammanhang tillsammans med andra för gemenskapstanken och anger den som en av de bärande väggarna i den kristdemokratiska ideologin. När vi tittar på hur verkligheten ser ut är det samtidigt så att en stor del av den svenska bilparken försörjs med fossila bränslen som bidrar till utsläpp av koldioxid. Utvecklingen är allvarlig. Medvetna konsumenter kräver förändringar i fordonsbranschen, i riktning mot nya drivmedelsslag och mindre utsläpp. Fru talman! Ytterligare en bärande vägg i det kristdemokratiska tankegodset är förvaltarskapstanken: att vi ärvt jorden från våra föräldrar och generationerna före oss och att vi ska förvalta den i syfte att på ett ansvarsfullt sätt föra den vidare till kommande släkten. Larmsignaler om störningar i klimat och ekosystem som förmedlas av forskare och debattörer kan inte ignoreras av någon. Kristdemokraterna betonar en helhetssyn och söker en balanserad sammanvägning när det gäller förvaltarskapstanken och gemenskapstanken och när det gäller att inte låta någon av de här två principerna och tankegångarna verka oberoende av den andra. Samtidigt måste vi i den praktiska politiken undvika att energiskatter utformas så att boende och företagande i landsbygd och glesbygd försvåras eller rent av undermineras. I just denna anda försöker vi i alliansen arbeta - precis som Gunnar Andrén förtjänstfullt framförde i sitt anförande - när det gäller näringspolitiken, regionalpolitiken, miljöpolitiken och skattepolitiken. Fru talman! Avslutningsvis vill jag framhålla följande: Svensk skattepolitik ska inte straffa ut svenska jobb och inte heller svenska löntagare eller företag i vårt land genom ett ensidigt agerande som skulle missgynna vår konkurrenskraft internationellt. Däremot har vi alla ett gemensamt ansvar att vara pådrivande genom att gemensamt agera i Europeiska unionen och på FN-nivå för gemensamma spelregler syftande till långsiktig hushållning, sparsamhet med jordens resurser, omsorg om miljön samt förebyggande av klimatförskjutningar.

Lennart Sacrédeus (Kd)

Anf. 180 Lennart Sacrédeus (Kd)

Anf. 181 Christin Hagberg (S)

Fru talman! Tack, Lennart Sacrédeus, för ditt engagerande anförande. Jag trodde nästan ett tag när du talade om alkoholfrågan att du skulle yrka bifall på vår reservation 17 om alkoholskatten och cider och alkoläsk, men jag uppfattade inte att du gjorde så. Du har nu chansen i replikskiftet. Du var inne på vikten av att även glesbygden och landsbygden ska leva. Hela Sverige ska leva. Det tror jag att vi i alla partier är ense om. De flesta av oss är också relativt ense om att bilen spelar och kommer att spela en stor roll för Sverige. Vi har också stora transportbehov, och det är bränslet som är problemet. Därför kan jag nu till min glädje konstatera att Kristdemokraterna har bytt fot när det gäller bensinskatten. Man drev en ganska hätsk kampanj mot oss socialdemokrater och våra medpartier för att vi höjde bensinskatten. Ni lovade att sänka den med 2 kronor litern. Jag utgår från att ni numera har bytt fot. Jag uppfattar det som att den debatten nu är död. Du talade också om vikten av att glesbygden ska överleva. Jag kan göra en intressant reflexion. Ni lovade i valrörelsen att ni skulle ta bort fastighetsskatten. Nu är vi överens om att fastighetsskatten ska vara kvar och att det är en bra skattebas bara man ändrar utformningen. Det som dock har skett är att man i glesbygden har fått höjda fastighetsskatter medan man i områden som till exempel Vellinge har fått sänkta skatter.

Lennart Sacrédeus (Kd)

Anf. 182 Lennart Sacrédeus (Kd)

Fru talman! Först får jag tacka så mycket för den vänliga formuleringen om mitt anförande. Det gäller alla andra som varit uppe i den här debatten att vi alla försöker att vara engagerade trots att åhörarläktaren inte är helt fullsatt. När det gäller cider- och alkoholskatt skulle hela alliansen vilja bifalla er reservation i så mening att vi skulle vilja hitta en praktisk lösning. Det var vad jag försökte utveckla i mitt anförande efter bästa förmåga. Vi har tyvärr inte hittat detta. Jag lovar att vi har tagit upp det ett antal gånger på Finansdepartementet hur vi ska kunna komma åt detta rent praktiskt. Vi har tittat på hur tyskarna har klarat detta. Jag har svårt att tro att svenskarna som lagstiftare skulle vara mindre intelligenta än tyskarna att klara detta, men vi har ännu inte gjort det. Det blir alltså inget bifall till s-reservationen den här gången. Jag tror inte att Christin Hagberg för oppositionen är överraskad av detta sorgliga besked. Men jag lovar att vi jobbar vidare med det i gemensam anda så att vi ska klara det. Christin Hagberg talade om valrörelsen 2006. Jag kan säga att jag själv inte stod för en alltför hätsk kampanj mot Socialdemokraterna och dess stödpartier Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Jag stod de facto i rondellen i Rättvik under Classic Car Week och kämpade för att uppmärksamma den här frågan. Men jag var inte hätsk mot er i dåvarande regeringsställning. Jag och Kristdemokraterna driver inte längre denna fråga. Om detta kan man diskutera en hel del. Jag tycker självklart att det är en fördel att det man säger i valet driver man hela mandatperioden. Nu är så inte fallet. En lägre bensinskatt med 2 kronor var inte vad vi sade. Vi sade att det var etiskt problematiskt med moms på energiskatter, det vill säga skatt på skatt. Det tycker vi i princip fortfarande, men vi arbetar inte i den andan.