Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Cirkulär och giftfri ekonomi

Betänkande 2025/26:MJU12

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut

Ärendet är klart för beslut

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

PDF
Cirkulär och giftfri ekonomi(pdf, 934 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2025/26:12 Cirkulär och giftfri ekonomi

Utskottets förslag

Nej till motioner om cirkulär och giftfri ekonomi (MJU12)

Miljö- och jordbruksutskottet föreslår att riksdagen säger nej till 230 förslag i motioner om cirkulär och giftfri ekonomi. Förslagen lämnades in under den allmänna motionstiden 2025.

Förslagen handlar bland annat om återanvändning och återvinning, avfallsfrågor, plast och kemikaliepolitik.

Utskottet hänvisar bland annat till att arbete pågår i flera frågor som förslagen rör.

Utskottets förslag till beslut
Avslag på samtliga motioner.
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 61

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2026-02-24
Justering: 2026-03-05
Trycklov: 2026-03-05
Reservationer: 29
Betänkande 2025/26:MJU12

Alla beredningar i utskottet

2026-01-15, 2026-02-24

Nej till motioner om cirkulär och giftfri ekonomi (MJU12)

Miljö- och jordbruksutskottet föreslår att riksdagen säger nej till 230 förslag i motioner om cirkulär och giftfri ekonomi. Förslagen lämnades in under den allmänna motionstiden 2025.

Förslagen handlar bland annat om återanvändning och återvinning, avfallsfrågor, plast och kemikaliepolitik.

Utskottet hänvisar bland annat till att arbete pågår i flera frågor som förslagen rör.

Förslagspunkter

1. Övergripande åtgärder för en cirkulär ekonomi
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna

2025/26:958 av Lina Nordquist och Elin Nilsson (båda L) yrkande 2 och

2025/26:3548 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkandena 1, 3, 5 och 7-9.
  • Reservation 1 (MP)
2. Uppföljning och statistik
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion

2025/26:3548 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkandena 10, 11 och 150.
  • Reservation 2 (MP)
3. Hållbar design, konsumtion och teknik
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna

2025/26:2825 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkande 3,

2025/26:3368 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) yrkande 17,

2025/26:3548 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkandena 21, 37, 38, 42, 44-46 och 60,

2025/26:3582 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 46 och

2025/26:3732 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkandena 14 och 49.
  • Reservation 3 (S)
  • Reservation 4 (C)
  • Reservation 5 (MP)
4. Företagens förutsättningar för att bidra till en cirkulär ekonomi
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna

2025/26:958 av Lina Nordquist och Elin Nilsson (båda L) yrkande 3,

2025/26:3422 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 29,

2025/26:3548 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkandena 12, 29, 41 och 118 samt

2025/26:3732 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkandena 63 och 66.
  • Reservation 6 (S)
  • Reservation 7 (MP)
5. Övergripande åtgärder för att öka den cirkulära materialanvändningen
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion

2025/26:3548 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkandena 15, 20 och 52-54.
  • Reservation 8 (MP)
6. Cirkulär hantering av förpackningar
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna

2025/26:3548 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkandena 34, 101-105 och 107 samt

2025/26:3732 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkandena 56 och 57.
  • Reservation 9 (S)
  • Reservation 10 (MP)
7. Cirkulär hantering av textilier
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna

2025/26:2823 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkandena 5 och 6,

2025/26:3548 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkandena 68-72 och 74-78 samt

2025/26:3732 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkandena 51-54.
  • Reservation 11 (S)
  • Reservation 12 (C)
  • Reservation 13 (MP)
8. Cirkulär hantering av metaller och mineral
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna

2025/26:3411 av Jacob Risberg m.fl. (MP) yrkande 33 och

2025/26:3548 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkandena 144, 146, 148, 151 och 152.
  • Reservation 14 (MP)
9. Cirkulär hantering av tryckimpregnerat trä
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna

2025/26:2962 av Marléne Lund Kopparklint (M) i denna del och

2025/26:3228 av Marléne Lund Kopparklint (M).
10. Definitionen av avfall och avfall som resurs
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna

2025/26:1418 av Åsa Karlsson (S) yrkandena 1 och 2,

2025/26:3422 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 96 i denna del,

2025/26:3548 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 26 och

2025/26:3732 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 61.
  • Reservation 15 (S)
  • Reservation 16 (MP)
11. Biologiskt avfall
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion

2025/26:3548 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkandena 98 och 111.
  • Reservation 17 (MP)
12. Avfall från egen verksamhet
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion

2025/26:3714 av Lili André (KD).
13. Cirkulära livsmedelsfrågor
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion

2025/26:3548 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkandena 86 och 89.
  • Reservation 18 (MP)
14. Plast
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna

2025/26:3182 av Stina Larsson (C) yrkandena 2 och 3 samt

2025/26:3548 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 65.
  • Reservation 19 (MP)
15. Åtgärder mot nedskräpning
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna

2025/26:1174 av Mona Smedman (C) och

2025/26:1528 av Emma Ahlström Köster (M) yrkandena 2-5.
16. Marint skräp
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna

2025/26:1665 av Emma Ahlström Köster (M) yrkandena 1-6 och

2025/26:3774 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkandena 46 och 47.
  • Reservation 20 (MP)
17. Fritidsbåtar
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion

2025/26:2784 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 44.
  • Reservation 21 (V)
18. Översyn av EU:s kemikalielagstiftning
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion

2025/26:3732 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 41.
  • Reservation 22 (S)
19. Internationell expertpanel för kemikalier
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion

2025/26:3732 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 43.
  • Reservation 23 (S)
20. Tillsyn och importerade produkter
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna

2025/26:324 av Andrea Andersson Tay m.fl. (V) yrkande 9 och

2025/26:3732 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkandena 44 och 45.
  • Reservation 24 (S)
  • Reservation 25 (V)
21. PFAS
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna

2025/26:324 av Andrea Andersson Tay m.fl. (V) yrkandena 5 och 7.1,

2025/26:1627 av Magnus Manhammar och Gustaf Lantz (båda S) yrkande 1,

2025/26:2672 av Gustaf Lantz och Magnus Manhammar (båda S),

2025/26:2825 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkande 7,

2025/26:3419 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkandena 7 och 25,

2025/26:3428 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 19,

2025/26:3548 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 55 i denna del och

2025/26:3732 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 46.
  • Reservation 26 (S)
  • Reservation 27 (V)
  • Reservation 28 (C)
  • Reservation 29 (MP)
22. Skadliga ämnen i elektronik
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion

2025/26:2987 av Marléne Lund Kopparklint (M).
23. Motioner som bereds förenklat
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2026-03-11
Debatt i kammaren: 2026-03-12
Stillbild från Debatt om förslag 2025/26:MJU12, Cirkulär och giftfri ekonomi

Debatt om förslag 2025/26:MJU12

Webb-tv: Cirkulär och giftfri ekonomi

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Chris Dahlqvist (SD)
Anf. 199 Chris Dahlqvist (SD)

Herr talman! Timmen är sen, och nu får vi avsluta den här dagen på topp med att debattera cirkulär och giftfri ekonomi. Det är ju alltid kul.

Att skapa rimliga förutsättningar för en cirkulär ekonomi där förpackningar, textilier, it och andra produkter återvinns och återanvänds är sedan tidigare en aktuell fråga som nu alltmer aktualiseras i de svenska hushållen. Nyckeln till framgång när det gäller cirkulär ekonomi är att det måste vara enkelt för de svenska hushållen att sortera rätt. Insamlingssystemen måste vara tillgängliga och tydliga, och förpackningar måste utformas på ett sådant sätt att alla svenskar så enkelt som möjligt kan sortera dem korrekt.

Vi kan göra mycket, men mycket av det befintliga regelverket är till stor del reglerat på EU-nivå. Detta gör att vi som svenska lagstiftare får allt mindre rådighet att själva kunna göra förnuftiga avvägningar i viktiga frågor som dem vi behandlar här i kväll.

En högst aktuell fråga för de svenska hushållen är den hushållsnära insamlingen. Många tycker att den är bökig med ett nytt system och med sopkärl som tar allt större plats. Det är inte alltför många av dem som dagligen sorterar sina sopor och försöker göra rätt som blir glada över att nu också få en förhöjd taxa, detta som följd av de investeringar som måste göras när vi inför den hushållsnära insamlingen.

Men trots detta finns det de som är glada över den hushållsnära insamlingen som del av det vi diskuterar i dag: den cirkulära ekonomin, där material måste bli mer återanvändbara. Det blir de, som sagt, när de sorteras korrekt.

Herr talman! En cirkulär ekonomi drivs i första hand av en stark marknad. När kostnader på grund av olika krav ökar priset för slutkonsumenten blir det inte bra. När vi går mot ett alltmer strikt EU-regelverk förlorar vi egen rådighet, vilket påverkar alla svenska hushåll negativt.

Herr talman! Vi har i Sverige en hög grad av nationell kompetens i frågan. De personer som besitter denna enorma kompetens blir ofta förbisedda på grund av allt högre grad av reglering från EU-lagstiftning. När det kommer till textilier blir läget som vi alla vet allt värre.

Herr talman! Cirkulär och giftfri miljö är viktigt, men än viktigare är en långsiktig politik som håller över tid. Det viktiga är att vi som nation gemensamt tar ett krafttag om denna fråga, men då måste spelreglerna förändras och avfall ses mer som en resurs än just som avfall.

Ett exempel på politik som förts den här mandatperioden och som varit väldigt bra är att schaktmassor, berg och jord nu kan återanvändas på byggarbetsplatser på ett bättre sätt än att köras till deponi. Därmed undviks också långa transporter.

SD gör stor skillnad, och det kommer vi att fortsätta göra. Vi står bakom utskottets betänkande i sin helhet.

(Applåder)

Stina Larsson (C)
Anf. 200 Stina Larsson (C)

Herr talman! Tack för anförandet, ledamoten Dahlqvist! Det är trevligt att du närvarar vid vår debatt. Vad jag förstår är det första gången du är med i debatten om cirkulär ekonomi.

Det är intressant att höra om fastighetsnära insamling, avfall, schaktmassor och så vidare. Ledamoten nämnde också EU-lagstiftningen och sa att den nationella kompetensen var så mycket bättre. Det är ju så att vi har försökt separera avfall av textil från våra gamla kläder men fick backa. Regeringen misslyckades där, och vi fick återigen förbränna våra kläder. Det beror på att vi inte har något producentansvar. Här inväntar vi EU:s lagstiftning eftersom flödena är för små här i Sverige. Vi behöver de stora flödena. Vi har internationell europeisk handel, och därför måste vi hantera detta tillsammans.

Min fråga är: Hur tänker sig Sverigedemokraterna och ledamoten Dahlqvist att hantera textilfrågan när man nu säger att EU-lagstiftningen inte är tillräcklig?

Chris Dahlqvist (SD)
Anf. 201 Chris Dahlqvist (SD)

Herr talman! Jag tackar så jättemycket för frågan.

Som sagt är EU-regleringen på de här områdena hög. Med tanke på att den är så hög som den är vill vi från Sverigedemokraterna, som vi sagt i många andra debatter, ha mer självständighet i Sverige och ta tillbaka det vi kan bestämma så att vi kan göra det bästa för alla svenska hushåll där ute.

Just textilfrågan är en komplicerad fråga. Precis som jag var inne på i mitt anförande är det marknaden som på olika sätt ger förutsättningarna för den cirkulära ekonomin. Här har marknaden sett att det är svårt att hantera textilierna. Det är det som gör att det också blir svårt för oss som beslutsfattare att vara inne och reglera den här typen av frågor. Det är med anledning av det som vi från Sverigedemokraterna tycker att det inte ska vara beslutsfattare på kontinenten, i Europa, som ger förutsättningarna för vad som ska gälla för oss i Sverige.

Vad gäller producentansvaret för förpackningar och olika material är det klart och tydligt att när olika typer av material ska återbrukas eller återvinnas måste det vara enkelt för de svenska konsumenterna att göra så. Den hushållsnära insamlingen är till stora delar bra, men det som är viktigt att komma ihåg är att förpackningsansvaret måste gälla över hela Europa på ett sådant sätt att det funkar för alla medlemsländer. Det är ett problem i dagsläget.

Stina Larsson (C)
Anf. 202 Stina Larsson (C)

Herr talman! Det är den traditionella retoriken från Sverigedemokraterna att vi måste ta hem besluten därför att de inte kan lösas med hjälp av EU:s förordningar och lagstiftningar. Men problemet med textilåtervinningen är att marknaden är för liten i Sverige. Vi behöver den europeiska. Vi har för få materialströmmar.

Samtidigt lyfter Sverigedemokraterna upp frågan om förpackningar. Då är det plötsligt en bra marknad. Argumentationen håller inte.

Bryr sig Sverigedemokraterna över huvud taget om cirkulär ekonomi? När jag pratar cirkularitet i paneldebatter, tar del av undersökningar, fyller i enkäter och beskriver vår politik saknas Sverigedemokraternas synpunkter. Man lämnar inte in svar.

När jag söker på er webbsida får jag inte en enda träff på cirkulär ekonomi. Jag har inte heller sett några förslag. I stället ska problemet lösas någon annanstans någon annan gång. Helst ska man inte ta tag i problemet. Möjligtvis ska vi sortera våra sopor. Förslagen till de stora affärsmodellerna och de stora lösningarna för en grön omställning och tillväxt saknas.

Bryr sig Sverigedemokraterna över huvud taget om cirkulär ekonomi?

Chris Dahlqvist (SD)
Anf. 203 Chris Dahlqvist (SD)

Herr talman! Jag har använt vår traditionella retorik. Anledningen till att vi använder den traditionella retoriken är att det går bra för Sverigedemokraterna. Vi har folket med oss i den typen av frågor. Med anledning av att vi har med oss folket i den typen av frågor är det för oss en självklarhet att vi ska ta tillbaka makten från alla EU-byråkrater till svenska folket. Det är en central och viktig fråga för oss i Sverigedemokraterna.

Jag är helt övertygad om att den dagen vi har beslutsfattandet tillbaka i Sverige i den här salen i riksdagen kommer saker och ting att lösa sig på ett mycket mer ändamålsenligt sätt än i dagsläget.

Johan Löfstrand (S)
Anf. 204 Johan Löfstrand (S)

Herr talman! Vi ska fortsätta att debattera miljö- och jordbruksutskottets betänkande Cirkulär och giftfri ekonomi.

Socialdemokraterna har ett antal motioner och reservationer i betänkandet, men jag yrkar bifall endast till reservation 6.

Herr talman! Sverige står i dag inför betydande miljö- och klimatutmaningar. En viktig del i lösningen handlar om att vi måste använda våra resurser bättre än i dag. Alltför länge har vi haft en linjär ekonomi. Vi utvinner naturresurser, producerar varor, använder dem under en alltför kort tid och kastar sedan bort dem. Resultatet blir stora mängder avfall och ett omfattande slöseri med våra resurser. Utvecklingen måste stoppas och förändras.

Omställningen till en cirkulär ekonomi är därför förutsättningen för att vi ska klara klimatmålen, minska miljöbelastningen och samtidigt skapa nya jobb, innovationer och tillväxt i Sverige. Man kan också konstatera att i det extremt känsliga världsläge som vi nu befinner oss i skulle cirkulära flöden och resurseffektivitet ge oss en bättre uthållighet och beredskap i händelse av kris och krig.

I en cirkulär ekonomi används resurserna längre. Produkterna designas för att hålla längre, för att repareras, återanvändas och i sista hand återvinnas. Avfallet ska i första hand behandlas och i andra hand bli en ny resurs i ett cirkulärt kretslopp.

Socialdemokraterna har under lång tid tagit fram olika typer av handlingsplaner för att vi ska klara av omställningen. Den senaste socialdemokratiska regeringen tog fram en handlingsplan för att ställa om Sverige. Strategin var uppbyggd på fyra pelare. Det handlade om att skapa hållbara produkter och produktdesign. Vi måste ha en mer hållbar konsumtion. Vi måste se till att skapa giftfria och cirkulära kretslopp, och vi måste stärka näringslivets möjligheter att utveckla cirkulära affärsmodeller.

Handlingsplanen innehåller också många viktiga element för att transformeringen av vårt samhälle ska gå snabbare. En viktig del i detta är att vi också behöver en nyindustrialisering. Vi har i Sverige alltid vara duktiga på innovation och utveckling och på att ligga längst fram i tekniken. Strategin har byggt Sverige starkt och varit viktig när vi har byggt upp det industriella Sverige. Tyvärr har utvecklingen avstannat – mycket på grund av visionslöshet, kortsiktiga beslut och en otydlig politik.

Ta till exempel biodrivmedelsindustrin eller kemikalieindustrin. Den gröna omställningen är ett faktum och har varit det under en lång tid. Vi har under de senaste fyra åren sett hur stora investeringar har lagts i malpåse, och innovation och utveckling har inte skett på grund av kortsiktiga beslut som har lett till färre jobb och färre investeringar i vårt land.

Vi socialdemokrater anser att för att omställningen ska ta fart igen krävs tydliga styrmedel och en ansvarsfördelning där man fokuserar på effektivitet, innovation och utveckling. Företagen ska driva utvecklingen framåt. Det är så vi skapar jobb och tillväxt.

Herr talman! Omställningen till en cirkulär ekonomi handlar i grunden om hur vi värderar våra resurser. Vi kan inte fortsätta att använda jordens resurser som om de vore oändliga. I stället bör vi bygga ett samhälle där resurserna används smart, där produkterna håller längre och där avfallet i allt större utsträckning blir nya råvaror. Det är bra för miljön och klimatet, och det är också bra för svensk tillväxt och konkurrenskraft i framtiden.

(Applåder)

Lars Johnsson (M)
Anf. 205 Lars Johnsson (M)

Herr talman! Som talmannen väl känner till erbjuds alla riksdagsledamöter som är bosatta en bit från Stockholm en övernattningsbostad i huvudstaden. Lägenheterna är väl anpassade med möbler och utrustade med husgeråd. Det var dock en sak i min lägenhet som både förvånade och förbryllade mig. I skåpet under köksvasken fanns bara ett sopkärl. Jag saknade en uppsättning sopkärl för att källsortera mina hushållssopor.

Först trodde jag att det var ett misstag, men efter hand gick det upp för mig att den hushållsnära källsorteringen inte var särskilt välutvecklad i Stockholm. Det var en ny insikt. I min hemkommun Hässleholm har samtliga hushåll källsorterat sina hushållssopor sedan 1997. Allt hämtas av kommunen direkt vid bostaden. Om jag inte misstar mig var Hässleholm en av de första kommunerna i landet med fullt utbyggd hushållsnära sopsortering.

Herr talman! Varför nämner jag detta? Förutom att jag självklart vill göra lite reklam för min hemkommun är temat för dagens debatt bland annat cirkulär ekonomi. Avfall är inte längre något som bör deponeras utan en resurs som kan användas, som råvara i nya produkter eller som energi. Numera är det ett självklart sätt att se på avfall för att hushålla med jordens ändliga resurser. Det är därför välkommet att landets samtliga kommuner senast den 1 januari nästa år ska ha infört fastighetsnära insamling för samtliga hushåll. Samtidigt är det lite tråkigt att det skulle behöva dröja 30 år. Hässleholm visade ju vägen redan 1997.

Herr talman! Textilier utgör en mycket stor miljöbelastning, främst i tillverkningsfasen. Produktionen kräver stora mängder vatten, energi och kemikalier. Enligt EU:s avfallsdirektiv ska medlemsstaterna ha infört insamling av textilier senast den 1 januari 2025. Insamlingen ska ske separat från annat avfall i syfte att bidra till en mer cirkulär hantering av textilierna.

Det har dock varit problem kopplat till återvinning av textilier, vilket vi har hört tidigare i debatten. Det finns till exempel tekniska begränsningar då det saknas teknik för återvinning av vissa typer av textilier. Det har därför helt saknats avsättning för uttjänta textilier till annat än förbränning.

Mot den bakgrunden är det glädjande att kunna konstatera att det finns företag i Sverige som satsar på att återvinna gamla textilier och använda dem som råvara i nya textilier. Ett utmärkt exempel är Södras satsning Once More i Mörrum i Blekinge. Södra är en ekonomisk förening som ägs av över 50 000 familjeskogsbrukare i södra Sverige.

Once More är världens första storskaliga process för återvinning av bland annat textilier. I Södras process gör man ny textilmassa genom att blanda textilavfall med träfiber. I dag innehåller slutprodukten 20 procent återvunna textilier, men målet är att komma upp i 50 procent. Slutprodukten kan avvändas till viskos, modal eller lyocelltyger.

Det är naturligtvis bra att det ställs krav på insamling av textilier, men poängen med insamlingen är att textilierna ska kunna återanvändas. Därför behöver vi fler satsningar likt Södras Once More. Södra är värda en eloge för modet att våga gå före.

Herr talman! Användning av kemikalier ökar generellt i samhället. En allt större del av produktionen sker i dag utanför EU och med lägre miljökrav än i Sverige. Kemikalieinspektionen har konstaterat att den snabbt växande ehandeln från handelsplatser utanför EU innebär stora utmaningar för kemikaliekontrollen. Farliga ämnen som redan har förbjudits i EU kommer åter in i Europa via denna ehandel. Det är ofta produkter av låg kvalitet som inte kan återanvändas.

Förutom de miljöproblem som det medför innebär importen också otillbörlig konkurrens gentemot seriösa företag som följer gällande lagar. Det är därför bra att EU har enats om att avskaffa tullbefrielsen även för paket med ett värde under 150 euro.

Det är också bra att Kemikalieinspektionen arbetar aktivt med marknadskontroll för dessa produkter, för att minska riskerna för människor och miljö. Inspektionen samverkar med Tullverket för att effektivisera sina kontroller. Genom denna samverkan stoppades under 2024 tusentals varor innehållande otillåtna kemikalier från att säljas i Sverige. För 2026 har regeringen därför gjort en satsning på Kemikalieinspektionen när det gäller arbetet med kemikaliekontroll.

Herr talman! PFAS är ett samlingsnamn för en stor grupp syntetiskt tillverkade kemikalier. Man brukar kalla PFAS för evighetskemikalier, då de är extremt stabila och i praktiken inte bryts ned i naturen. Enligt Kemikalieinspektionen finns det mer än 10 000 olika PFAS-kemikalier.

PFAS är fett, vatten- och smutsavvisande, vilket gör dem eftertraktade i många produkter. De finns i bland annat kläder, möbler, husgeråd, matförpackningar, kosmetika och brandskum. Vi omges alltså ständigt av PFAS. Det finns gott om studier som pekar på att dessa kemikalier leder till allvarliga hälsoeffekter, till exempel hormonstörningar och ökad cancerrisk.

Kemikalieinspektionen har tillsammans med myndigheter i fyra andra länder tagit fram ett brett förslag om begränsning av PFAS i EU. Förslaget har lämnats till kommissionen för vidare åtgärd. Erfarenheten visar att användningen av farliga ämnen ofta minskar tydligt efter att de har reglerats i EU. Det är därför angeläget att kommissionen snarast återkommer med ett förslag om begränsning av PFAS. Den svenska regeringen driver på för detta arbete i EU. I regeringsförklaringen var statsministern tydlig med att Sverige har intagit en ledarroll inom EU i kampen mot miljögifterna.

Parallellt med arbetet i EU håller regeringen också på att ta fram en nationell plan för att minska spridningen av PFAS. Det har också avsatts sammanlagt 335 miljoner kronor för detta arbete fram till 2028.

Herr talman! Med de orden vill jag yrka bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

(forts. prot. 88)

Katarina Luhr (MP)
Anf. 111 Katarina Luhr (MP)

Fru talman! Jag vill börja med att verkligen tacka Lars Johnsson för att han kommer hit en dag efter debatten för att svara på min replik.

Det gäller faktiskt en fråga som jag verkligen undrar över. Moderaterna tog under förra året fram ett nytt program för politik. Moderaternas partisekreterare gick då ut och berättade att Moderaterna föreslog sänkt skatt på reparation och andrahandsförsäljning för att uppmuntra till mer återanvändning och mindre slöseri. Förslaget skulle vara en bärande del av partiets handlingsprogram, som skulle antas på Moderaternas partistämma under hösten.

En av de tidigaste åtgärder som Tidöpartierna vidtog efter maktskiftet 2022 var att höja momsen på reparationer från 6 till 12 procent. Det gäller cyklar, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne. Anledningen var enligt regeringen att öka enligheten i skattesystemet.

Under förra året hörde jag Moderaterna lyfta förslaget om att sänka reparationsmomsen igen, men vad jag kan se är det inget som har kommit in i budgeten. Jag skulle därför vilja höra vad som har hänt med förslaget. Skulle det kunna vara så att den sänkta momsen på reparationen kommer nu i vårbudgeten – i den bästa av världar?

Lars Johnsson (M)
Anf. 112 Lars Johnsson (M)

Fru talman! Tack så mycket för frågan, Katarina Luhr!

Det var ju bra att jag kom hit för att kunna stilla min nyfikenhet. Jag har gått och tänkt på vad det var ledamoten undrade sedan klockan elva i går kväll!

Det är riktigt att man fattade beslut på vår partistämma om att det skulle kunna vara ett alternativ att ha skattelättnader för att underlätta reparationstjänster och öka den cirkulära ekonomin. I viss mån har vi ju det redan i dag när det gäller rutavdraget för reparation av vitvaror. Det finns alltså inlagt i systemet.

I stället för en annan momssats kan man tänka sig att man utökar rutavdraget till att omfatta fler produkter. Så skulle det också kunna vara. Det är inget som ligger i röret just nu, men det är något som har diskuterats på Regeringskansliet. Jag ber att få återkomma i frågan.

Katarina Luhr (MP)
Anf. 113 Katarina Luhr (MP)

Fru talman! Jag tackar för svaret.

Jag tänker att det är lite konstigt när man först säger att förslaget handlar om att sänka skatten på de olika produkterna och sedan i stället pratar om ett utökat rutavdrag. Det är intressant i sig.

Jag har nu varit med i lite olika paneler, bland annat med Moderaternas partisekreterare Karin Enström inför att programmet skulle tas fram, och pratat om vikten av cirkularitet.

Jag har hittat en artikel i Dagens industri från 2025, där den moderata arbetsgruppen skriver: I det nya idéprogrammet är en av de viktigaste punkterna att återbruk främjas och att vi tar fler steg mot en mer cirkulär ekonomi.

Jag har försökt hitta idéprogrammet för att se vilka olika förslag för att öka den cirkulära ekonomin som Moderaterna lägger fram och driver. Men jag har inte lyckats hitta något.

Jag undrar därför om det finns några andra förslag som Moderaterna nu propagerar för just för att öka den cirkulära politiken.

Lars Johnsson (M)
Anf. 114 Lars Johnsson (M)

Fru talman! Skattelättnad för reparationstjänster och andrahandsförsäljning är viktiga reformer för att främja återbruk. Det är nog så det är formulerat i vårt förslag. Skattelättnader kan vara momssänkning, men det kan också vara att man lägger in dem som ett rutavdrag. Båda dessa vägar finns framåt.

Det behövs en välfungerande infrastruktur för återanvändning av uttjänta produkter i hela EU. Det är ett arbete som pågår, och jag vet att regeringen är pådrivande i EU för de här frågorna.

Det handlar också om att saker och ting i görligaste mån tillverkas på ett sätt som gör att de kan repareras och att man säkerställer att konsumenter kan få tydlig och korrekt information vad avser produkternas miljöavtryck.

Jag vet att EU-kommissionen kommer att lägga fram en ny rättsakt 2026 om den cirkulära ekonomin, och den kommer att implementeras i Sverige när den är klar.

Jag vet också att Delegationen för cirkulär ekonomi i förra veckan lämnade sin rapport till regeringen. Där finns fyra rekommendationer.

Det handlar om att uppdatera den nationella strategin för cirkulär ekonomi till en konkret handlingsplan.

Det gäller också användning av offentlig upphandling för att accelerera omställningen av den cirkulära ekonomin. Det offentliga köper för 1 000 miljarder om året.

Man vill att det tillsätts en utredning för att säkerställa att svensk lagstiftning fullt ut stöder en konkurrenskraftig och cirkulär ekonomi, för i dag finns det lagstiftningar som kolliderar och som verkar på olika håll.

Det ska också tillsättas en utredning om hur vår förbränningskapacitet kan anpassas för att stärka den cirkulära ekonomin. I dag bränner vi 60 procent av allt avfall och plast, och det är för mycket. Vi måste komma ned i mängd och använda detta som råvara i stället.

Dessa förslag har regeringen nu fått, och man kommer att arbeta med dem och återkomma med exakt hur detta kommer att se ut framöver.

Andrea Andersson Tay (V)
Anf. 115 Andrea Andersson Tay (V)

Fru talman! Enligt FN:s internationella resurspanel är ineffektiv resursanvändning orsak till hälften av världens växthusgasutsläpp och 90 procent av förlusten av biologisk mångfald. Resursförbrukningen är ojämnt fördelad både globalt och nationellt. En mer jämlik fördelning av resurser är en förutsättning för att en kraftigt minskad total resursanvändning ska kunna kombineras med en bra materiell standard för alla. Omställningen till ett hållbart samhälle måste märkas mest bland dem som i dag har störst klimatpåverkan och som förbrukar mest resurser.

År 2022 presenterades för första gången en kartläggning av hur cirkulär Sveriges ekonomi är. Denna analys av hur Sverige konsumerar materiella resurser visar att Sverige bara är cirkulärt till 3,4 procent. Det globala genomsnittet ligger på ungefär det dubbla.

Beträffande resursanvändning per capita visar det sig att Sverige hör till de värsta länderna i världen. Vårt materialfotavtryck behöver minska med 70–80 procent för att vi ska kunna hålla oss inom de planetära gränserna.

Det är politikens ansvar att införa regleringar och styrmedel för att uppnå ett mer resurseffektivt samhälle. Initiativ från marknaden och konsumenterna kan ta oss i rätt riktning, men det kommer att vara otillräckligt för att vi ska nå en hållbar cirkulär ekonomi. Tyvärr är det här ett politikområde där man från regeringens sida säger att man tycker att det är viktigt men i praktiken gör väldigt lite.

I en cirkulär ekonomi är livslängden på material och produkter längre och utvinningen av naturresurser mindre. För det krävs miljöanpassad giftfri produktion och att avfall används som en resurs. Det handlar om att i ökad utsträckning återanvända, reparera, återvinna, hyra och dela varor.

För att det ska fungera krävs att konsumenter får rätt information och att det skapas system som möjliggör för människor att dela och återbruka varor i vardagen. Det borde i alla lägen vara det enklaste och billigaste alternativet, men tyvärr ser det inte alls ut så i dag.

Vänsterpartiet har länge jobbat för åtgärder som förlänger livslängden på det vi producerar. Vi vill införa förbud mot planerat åldrande och förbjuda handeln att slänga nya varor och mat som går att äta. Vi vill också öka kraven på producenterna för att underlätta återvinning och återanvändning, och vi ser att det behövs styrmedel som gör att det blir dyrare att använda nyutvunna råvaror än återvunna.

Fru talman! För att material ska kunna cirkulera i samhället krävs också att de är giftfria. Tyvärr är vi långtifrån detta mål i dag. Det är både skrämmande och upprörande att det finns kemiska ämnen på marknaden i Sverige och Europa som kan ge allvarliga hälsoskador och orsaka förödande effekter i miljön.

Enligt FN står mänskligheten på global nivå inför tre stora kriser: global upphettning, förlust av biologisk mångfald och föroreningar. Vår användning av kemikalier bidrar till alla dessa tre kriser. Kemikaliebranschen ligger trea på listan över de sektorer inom industrin som släpper ut mest växthusgaser globalt.

En stor del av de kemikalier som produceras är skadliga för människors hälsa och för andra arter och bidrar därmed till förlust av biologisk mångfald. Ett exempel är att antalet insekter har minskat dramatiskt de senaste decennierna till följd av användning av bekämpningsmedel.

En stor majoritet av EU:s medborgare oroar sig för hur deras hälsa påverkas av kemikalier i vardagsprodukter. Det gör de inte utan anledning. Användningen av hormonstörande ämnen och PFAS har beräknats kosta EU-länderna mångmiljardbelopp varje år i sjukvårdskostnader och minskad produktivitet. Ett forskningsprojekt som har samlat in prover från tusentals människor runt om i Europa visar på utbredd förekomst av hälsoskadliga kemikalier i våra kroppar, i många fall på nivåer som man vet innebär risker för hälsan.

Vid bedömning av kemikalier borde försiktighetsprincipen gälla. Det innebär att förebyggande åtgärder ska vidtas när det finns farhågor om hot mot hälsa eller miljö, även om det råder osäkerhet. Inga nya kemikalier borde börja användas innan deras effekter har utretts.

De senaste åren har det skett en kraftig ökning av mängden varor som privatimporteras från kinesiska bolag vars produkter inte uppfyller svenska krav på produktsäkerhet när det gäller exempelvis kemikalieinnehåll. Regeringen har aviserat åtgärder för att hejda denna import, och jag hoppas att vi får se snabba resultat. I väntan på att det sker är det dock av största vikt att Kemikalieinspektionen trappar upp sin tillsyn mot de här produkterna för att skydda allmänheten och öka kännedomen om riskerna.

Fru talman! EU-kommissionen antog 2020 en kemikaliestrategi som syftar till att förbättra skyddet för hälsa och miljö och främja innovation av säkra och hållbara kemikalier. Det är viktigt att den höga ambitionsnivån i kemikaliestrategin omsätts i lagstiftning.

Framför allt är EU:s kemikalielagstiftning Reach i stort behov av förbättringar. En uppdatering av Reach har varit aviserad sedan länge men har skjutits upp efter påtryckningar från kemikalieindustrin. Det finns en överhängande risk att dessa lobbyister lyckas med att inte bara förhala utan även försvaga den kemikalielagstiftning som verkligen skulle behöva skärpas.

En rad kemikalier som används i dag måste begränsas eller förbjudas. Det handlar till exempel om bisfenoler, ftalater och bromerade flamskyddsmedel, men inte minst handlar det om PFAS. PFAS hittas i dag nästan överallt i miljön. Ämnena finns i en mängd olika produkter och har spridits över hela jorden. I dag vet vi att de är hälsoskadliga.

Inom kemikalieindustrin har detta sedan länge varit känt, men man har valt att inte offentliggöra informationen. I stället har man fortsatt att tillverka dem i allt större mängder som därmed har kunnat spridas i miljön och till människor genom vattnet vi dricker, maten vi äter och de saker vi omger oss med. Att det har kunnat ske är ett bevis på att dagens kemikalielagstiftning inte fungerar och måste skärpas.

De som har drabbats allra hårdast av PFAS-föroreningar är de boende i Kallinge i Blekinge. På grund av Försvarsmaktens användning av brandskum med PFAS förorenades deras vattentäkt, och de har nu världens högsta halter i blodet. Trots att de har förgiftats på grund av statlig verksamhet har de inte fått någon hjälp eller kompensation från staten.

Detta är en av de största kemikalieskandalerna i Sveriges historia. 5 000 personer har blivit förgiftade och har kämpat i över tio år för upprättelse, men staten har inte gjort någonting för att hjälpa dem. Så här borde det inte kunna gå till i Sverige. De drabbade måste få tillgång till förebyggande hälsokontroller.

Fru talman! Det är av yttersta vikt att vi så snabbt som möjligt förbjuder PFAS. Kemikalieinspektionen har tillsammans med myndigheter i fyra andra europeiska länder tagit fram ett förslag som kraftigt skulle begränsa användningen av ämnena inom EU. Men nu kommer oroande signaler från den moderata svenska EU-kommissionären om att hon bara vill förbjuda ämnena i konsumentprodukter och inte inom alla användningsområden. Det gör mig väldigt bekymrad.

Från Vänsterpartiets sida välkomnar vi däremot Kemikalieinspektionens förslag och vill att det genomförs snarast utan att urvattnas. Jag förväntar mig att den svenska regeringen står upp för Kemikalieinspektionens förslag och tar strid för det i EU.

Vi i Vänsterpartiet vill också att regeringen ska lägga fram en handlingsplan för hur Sverige genom nationella åtgärder kan påskynda utfasningen av PFAS och bromsa spridningen av ämnena genom sanering av mark och vatten. I sin regeringsförklaring aviserade statsministern en nationell plan för att förhindra spridningen av PFAS. Det är mycket välkommet, men vi har hittills inte sett några resultat. Det finns ingen tid att förlora.

Fru talman! Erfarenheten från de senaste decennierna lär oss att det inte räcker att förbjuda enstaka ämnen i enstaka produkter. Det räcker inte heller att se till att konsumenter får bättre information, utan kemikalielagstiftningen måste stärkas i grunden. Industrin måste kunna bevisa att ämnen behövs och att de inte är skadliga innan de får användas. Låt oss slippa fler skandaler med giftiga ämnen som skadar människor och miljö!

Jag yrkar bifall till reservation 27.

Stina Larsson (C)
Anf. 116 Stina Larsson (C)

Fru talman! Om jag och Centerpartiet hade fått bestämma skulle vi ha tagit hand om våra resurser bättre än vad som görs i dag. Allt som produceras och konsumeras borde vara i ett kretslopp och användas om och om igen.

I dag var jag och min partiledare Elisabeth Thand Ringqvist på ett häftigt besök på Sorteras anläggning här i Stockholm. De tar bland annat hand om byggmaterial. De beskriver flera stora utmaningar med återvinning: mängderna PFAS, batterier som riskerar att fatta eld, miljötillstånd som tar för lång tid och alla olika sorters plaster som är mycket svåra att återvinna. Här finns stora utmaningar.

Det ser ändå ljust ut. Om samhället tar ett större ansvar och det blir mer och mer lönsamt tror jag att vi i framtiden blir försiktigare med naturens resurser. Med ny teknik och grön omställning kommer utsläppen att gå ned och jobben bli fler.

I grund och botten är det enkelt. Det handlar om att gå från den linjära modellen, som vi använder på många ställen – att utvinna, producera, använda och sedan slänga – till en cirkulär modell, där vi designar produkter för att hålla länge, där vi reparerar och återanvänder och där materialen till slut kan återvinnas och bli till nya produkter. Det handlar om att se avfall som en resurs.

För oss i Centerpartiet är detta en absolut hjärtefråga. Det är här vi ser den självklara kombinationen av miljö och ekonomi, av ekologisk hållbarhet och ekonomisk tillväxt. Det är en central del av den gröna omställning som hela vårt samhälle måste göra.

Fru talman! En cirkulär ekonomi är bra för klimatet, eftersom den minskar behovet av ny råvara och energikrävande produktion, vilket även gör att utsläppen minskar. Men den är också – och detta är viktigt att komma ihåg – bra för miljön ur ett mycket bredare perspektiv. Den minskar trycket på jordens ekosystem, minskar spridningen av miljögifter och bevarar den biologiska mångfalden. Den skapar nya gröna jobb och stärker svenska företags konkurrenskraft i en värld som ställer allt högre krav på hållbarhet.

Hur ser det då ut i verkligheten? Man skulle kunna tro att Sverige, landet som är världsmästare på att panta burkar och som ständigt pratar om sopsortering och fastighetsnära insamling, skulle vara en föregångare. Men sanningen är en helt annan. Enligt de senaste mätningarna är Sveriges ekonomi cirkulär till bara mellan 3 och 4 procent, beroende på hur man räknar. Det är en försvinnande liten del. Vår konsumtion slukar fortfarande resurser motsvarande mer än fyra planeter, och det allra mesta blir till avfall. Det är ett underbetyg.

Fru talman! Vad ska vi då göra? Vi i Centerpartiet har inte legat på latsidan. Vi ser problemen, men vi ser framför allt lösningarna. Under den här mandatperioden har vi lagt fram över 150 förslag för att påskynda omställningen till en mer cirkulär ekonomi. Det är förslag om allt från producentansvar och återbruk till offentlig upphandling och nya affärsmodeller.

Vad har då hänt med dessa förslag? De allra flesta har avvisats av regeringen och dess stödparti. Gång på gång har våra motioner mötts av nickanden, men sedan har man hänvisat till utredningar, till EU-lagstiftning eller till att något är på gång. Det är ett tecken på att frågan inte tas på tillräckligt allvar.

Samtidigt, fru talman, slår sig många för bröstet och anser sig vara föregångare. Frågar man politiker och partier här i riksdagen i enkäter och undersökningar får man till svar att alla är för en cirkulär ekonomi. Det kan handla om upphandling, nya affärsmodeller eller hur man ska sprida kunskap. Men när det väl blir skarpt läge är det många som backar.

Vad ska vi göra då? För bara någon vecka sedan kom Delegationen för cirkulär ekonomi med en ny rapport som bekräftar precis det som vi i Centerpartiet har sagt. De lyfter fram flera punkter, varav två är avgörande för att Sverige ska kunna växla upp.

För det första ska vi uppdatera den nationella strategin för cirkulär ekonomi. Den måste kompletteras med en konkret handlingsplan och tydliga, kvantifierbara och tidssatta mål. Vi behöver delmål och en systematisk uppföljning för att se att vi faktiskt rör oss i rätt riktning. Vi behöver inte uppfinna hjulet på nytt. Låt oss inspireras av andra länder, såsom Nederländerna, som har kommit betydligt längre och som dessutom har ett mål om att vara till 50 procent cirkulära till 2030.

För det andra ska vi använda kraften i den offentliga upphandlingen. Staten, regionerna och kommunerna köper in varor och tjänster för nästan 900 miljarder kronor varje år. Det innebär en enorm marknadsmakt. Delegationen föreslår att vi ställer tuffare krav vid alla typer av inköp. Det kan inte längre vara frivilligt, utan vi måste ställa bindande krav på återvunnet material, återbruk och reparationsmöjligheter.

Fru talman! Det här är utmärkta förslag. Det är förslag som vi i Centerpartiet tidigare har lagt fram i motioner men som regeringen och dess stödparti konsekvent har röstat ned. Men nu kommer förslagen från regeringens egen expertdelegation. Nu finns det inga ursäkter längre.

Fru talman! Låt mig återvända till textilierna, ett av regeringens misslyckanden under senare tid. Att vi först uppmanar medborgarna att sortera för att sedan stå handfallna när insamlingen leder till att kläderna ändå slängs undergräver förtroendet för hela systemet. Sortera för att sedan slänga – det är motsatsen till cirkulär ekonomi.

Vi behöver en verklig satsning. Därför föreslår vi i Centerpartiet att man inför ett textilkliv, en särskild satsning för att stödja innovation och investeringar i fiber-till-fiber-återvinning. Vi måste bygga upp den infrastruktur som i dag saknas i Sverige. Vi måste också bli mer medvetna om hur flödena av kläder egentligen ser ut. Vi måste satsa på uppföljning och ett nationellt producentansvar för att kunna ta reda på vart gamla kläder tar vägen och hur finansieringen ska gå till. Därför, fru talman, yrkar jag bifall till reservation 12, som handlar om textilier.

När vi talar om att hålla materialen rena och giftfria i de cirkulära flödena måste vi också tala om PFAS. Dessa evighetskemikalier finns överallt i vår omgivning och i produkter som vi använder dagligen. Det är ett hot mot vår hälsa och vår miljö. Att hantera dem en och en är lönlöst. Centerpartiet har länge drivit på för ett brett gruppförbud på EU-nivå, och det är glädjande att det arbetet nu går framåt. Vi i Centerpartiet har också en satsning i vår budget för rening av dricksvatten med fokus på PFAS. Vi kan inte ha en fungerande cirkulär ekonomi om vi ständigt har gifter i systemet.

Fru talman! Den gröna omställningen väntar inte. Klimatförändringarna är här, och förlusten av biologisk mångfald är akut. Att ställa om till en cirkulär ekonomi är inte ett val utan en nödvändighet. Det är också en fantastisk möjlighet för oss i Sverige att minska vårt klimat- och miljöavtryck samtidigt som vi skapar jobb och välstånd i hela landet.

Det kräver mod att fatta beslut som utmanar gamla strukturer. Det kräver en regering som inte bara agerar med kortsiktiga insatser inför ett val utan har en långsiktig, sammanhållen och ambitiös plan. Men det kräver politiskt ledarskap. Vi i Centerpartiet är redo att ta det ledarskap som krävs.

Katarina Luhr (MP)
Anf. 117 Katarina Luhr (MP)

Fru talman! I dag pratar vi om cirkularitet och giftfrihet. Jag kommer likt tidigare talare att hålla mig till två viktiga ämnen. Det första handlar om hur Miljöpartiet vill att vi ska öka den cirkulära ekonomin i Sverige. Det andra handlar om hantering av den giftiga kemikalien PFAS.

Jag vill börja med hur Miljöpartiet tänker sig att vi ska göra Sverige mer cirkulärt. Om mindre än fyra veckor har vi i Sverige gjort av med vår del av årets tilldelning av jordens resurser. Den 4 april i år infaller Sveriges overshoot day, som än en gång visar att vi skulle behöva mer än fyra jordklot om alla levde som vi i Sverige. För att rätta till den siffran behövs såklart mer än en handfull politiska förslag.

När vi i Miljöpartiet tog fram ny politik för cirkularitet förra året landade vi i 153 förslag för förbättrad cirkulär politik. Men vi ser samtidigt att väldigt mycket mer behöver göras. Det som är väldigt tydligt när det gäller den cirkulära ekonomin är att arbetet behöver göras på många olika nivåer. Produkter behöver hålla och användas längre. Vi behöver dela på fler saker. Vi behöver återbruka och återanvända. Vi behöver förbättra kedjorna för materialåtervinning. Vi behöver stärka forskningen om och utvecklingen av sekundär utvinning av material som restprodukter efter gruvnäringen och annat.

Som vi tidigare hört här i dag: När forskare räknar på hur cirkulärt Sverige är i dag hamnar vi på pinsamt låga nivåer. Det är bara 3–4 procent enligt vissa studier. I Nederländerna ligger man på nästan 25 procent i dag. Regeringen har ett flertal gånger kritiserats av EU-kommissionen för att vi ligger på så låga återvinningsnivåer. År 2024 betalade svenska skattebetalare 2,7 miljarder i böter till EU för att vi sorterar och återvinner så himla lite plast.

Vår låga grad av cirkulär ekonomi är problematisk av väldigt många olika skäl, men först och främst för att vår stora användning av nyproducerat leder till miljöproblem och målkonflikter. Vår råmaterialproduktion behöver energi och vatten och skapar utsläpp, samtidigt som de platser där utvinning sker av de råvaror vi behöver inte alltid räcker till. Och inte nog med det – vi skapar samtidigt stora mängder avfall, som behöver tas om hand på ett helt annat sätt än vad som sker i dag.

Cirkulär ekonomi och resurseffektivitet är också en viktig pusselbit för att ta oss framåt i klimatarbetet. Just nu har vi ett skakigt omvärldsläge, och leveranskedjor fungerar inte längre som de gjort tidigare. Det innebär att vi har ännu starkare skäl att bli mer självförsörjande på olika typer av råvaror – allt från gödningsmedel till metaller. Det här är någonting som man har insett i hela Europa. Under året kom ny EU-lagstiftning genom den nya Circular Economy Act, mycket baserat på att vi behöver öka vår självförsörjning.

Men som vanligt behöver jobbet göras lokalt. Som det brukar vara när det gäller klimat och miljö finns det väldigt mycket att vinna på att göra rätt saker från början. Det gäller inte minst den cirkulära ekonomin. När man börjar rota i den cirkulära ekonomin ordentligt ser man ganska snabbt att utmaningarna handlar om både att det i dag är svårt att få ekonomi i den cirkulära ekonomin och att det är svårt att få cirkularitet i den cirkulära ekonomin. Vi saknar alltså i dag både cirkulariteten och ekonomin i den cirkulära ekonomin.

Men det som kan vara glädjande när man börjar på låg nivå är att det finns väldigt många saker att göra. Vad är det Miljöpartiet vill göra för att stärka den cirkulära ekonomin? Jo, såklart massor med saker.

På EU-nivå vill vi att regeringen tar ett starkt ledarskap och driver på för en stark Circular Economy Act som gör skillnad på riktigt.

Vi tycker att Sverige särskilt borde driva på för att kommande förslag ska fokusera på resurseffektivitet, minskad totalkonsumtion av primära råvaror, cirkulär design, förbud för planerat åldrande och kemikaliesmarta och giftfria resursflöden.

Om produkter redan från början designas för att kunna återvinnas kommer återbruk och materialåtervinning att kunna underlättas påtagligt. Vi vill därför särskilt se ett stärkt producentansvar där producenten ansvarar för att de produkter som sätts på marknaden ska kunna tas om hand när livslängden är uppnådd.

Produkter som tas fram behöver hålla och vara designade för att kunna repareras. Det är viktigt att också reservdelar och information ska finnas tillgängligt. Vi skulle också gärna se att tillverkare och återförsäljare redovisar hur länge man räknar med att en konsumentprodukt ska hålla.

Planerat åldrande, det vill säga att produkter görs för att bli oanvändbara i förtid och så kallad fast fashion, där mode förändras månadsvis och därför inte görs för att hålla längre än så, måste motverkas.

Som det ser ut i dagsläget förstörs felfria men returnerade kläder och elektronik till ett värde av 200 miljarder kronor årligen i Europa. Den siffran tycker jag att man ska ta med sig. Det är nya prylar för 200 miljarder som går upp i rök varje år. Det är saker som har krävt råmaterial, gruvbrytning, markanvändning, kemikalier och energi.

I år förbjuder EU med en ny lagstiftning att osålda kläder och skor ska kunna förstöras. Det är en jätteviktig och positiv reform som Miljöpartiet anser skulle kunna omfatta många fler produkter än bara kläder och skor.

För en effektiv styrning krävs ambitiösa, konkreta, mätbara och långsiktiga mål. Sverige behöver jobba för att gå före och sätta nationella mål samtidigt som man driver på för skärpta mål på EU-nivå. Vi ser att vi behöver tydliga mål för både ökad cirkularitet och minskad resursanvändning på nationell nivå.

Vi vill också att vi bygger vidare på Sveriges nationella strategi för cirkulär ekonomi. Vi vill se en ökad styrning av cirkularitet för de sex framtagna prioriterade strömmarna som är plast, textil, livsmedel, förnybara och biobaserade råvaror, byggmaterial och innovationskritiska metaller och mineral.

I dag ser vi ett stort behov av mer metall och mineral. Jag vill därför speciellt lyfta fram Miljöpartiets förslag som en nationell samordnare som precis som inom Fossilfritt Sverige kan arbeta systematiskt och långsiktigt för att förbättra hantering och återvinning av kritiska metaller och mineral.

Samtidigt vill vi ta fram ett nytt nationellt stöd, ett återvinningskliv, för att kunna bygga ut infrastrukturen för återvinning i Sverige. Just nu pågår många pilotprojekt som visar på en enorm potential för återbruk och återvinning. Men det är hög tid att vi får igång ett brett och starkt arbete på alla nivåer.

Här behöver vi verkligen politisk styrning för att alla aktörer ska kunna dra åt samma håll och veta vart vi ska. En väldigt viktig styråtgärd som politiken kan arbeta med är att införa en kvotplikt när man blandar in en viss del återvunnet material i nyproduktion.

På så sätt kan man långsiktigt skapa både utbud och efterfrågan, något som är en av de större utmaningarna för den cirkulära ekonomin i dag. EU:s batteriförordning är ett sådant exempel på en sådan lagstiftning.

Miljöpartiet vill att kvotplikt införs på många fler materialströmmar som till exempel plast, textil och byggmaterial. Vi tror att nivån på kvotplikterna behöver sättas för varje enskilt material för sig med krav på att andelen återvunnet successivt ökar med tiden.

Vi vill också utreda om det finns material och produkter som bör förbjudas baserat på innehållet om innehållet gör det omöjligt att återvinna dem. Det kan handla om plast som består av olika lager med olika sammansättning eller produkter som innehåller skadliga ämnen som inte ska hamna i framtida återvunna material.

Fru talman! Min lista är lång. Det är tydligt att vi behöver växla upp arbetet med cirkulär ekonomi och att man behöver vända upp och ned på den linjära ekonomin.

Jag var inne på skadliga ämnen i material. Jag vill gå över till de enorma problem som vi ser med de skadliga PFAS-ämnena som nu börjar dyka upp på allt fler ställen. De finns där man letar – i åar, bäckar, grundvattenreserver, fisk, viltkött och i människors privata brunnar.

PFAS-frågan har nu kommit upp på bordet. Vi har alla talat om den i våra anföranden. Jag tror fortfarande att många underskattar problemet med att ett gift som inte bryts ned fortsätter användas och spridas i vår omgivning.

Vi behöver kartlägga var PFAS finns. Vi behöver sanera områden som läcker ut PFAS. Vi behöver nya regelverk som stöttar dem som drabbas av PFAS. Det gäller alla från Kallingeborna med rekordnivåer av PFAS i blodet till dem som har fått sina brunnar förstörda av PFAS-föroreningar.

Vi behöver att brett förbud mot PFAS på EU-nivå och globalt. PFAS behöver tas bort och ska inte tillåtas att byggas in i olika system så att andra ska behöva sanera bort PFAS senare. Vi ska inte använda PFAS i bekämpningsmedel på våra åkrar.

När kemikalieindustrin understryker att utfasning kostar pengar behöver vi fundera på vad en storskalig förgiftning av vår mat och vårt vatten kommer att kosta oss på sikt, om det ens går att räkna på hälsoeffekterna.

Fru talman! Miljöpartiet har ett stort antal förslag i betänkandet. Jag vill yrka bifall till Miljöpartiets reservation 8, som bland annat handlar om kvotplikt, och reservation 29 om ett brett förbud mot PFAS inom EU.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 18 mars.)

Beslut

Beslut: 2026-03-18
Förslagspunkter: 23

Riksdagsskrivelser

Inga riksdagsskrivelser har ännu utfärdats för det här ärendet. För vissa ärenden utfärdas inga riksdagsskrivelser.

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Övergripande åtgärder för en cirkulär ekonomi
    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2025/26:958 av Lina Nordquist och Elin Nilsson (båda L) yrkande 2 och

    2025/26:3548 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkandena 1, 3, 5 och 7-9.
    • Reservation 1 (MP)
  2. Uppföljning och statistik
    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2025/26:3548 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkandena 10, 11 och 150.
    • Reservation 2 (MP)
  3. Hållbar design, konsumtion och teknik
    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2025/26:2825 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkande 3,

    2025/26:3368 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) yrkande 17,

    2025/26:3548 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkandena 21, 37, 38, 42, 44-46 och 60,

    2025/26:3582 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 46 och

    2025/26:3732 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkandena 14 och 49.
    • Reservation 3 (S)
    • Reservation 4 (C)
    • Reservation 5 (MP)
  4. Företagens förutsättningar för att bidra till en cirkulär ekonomi
    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2025/26:958 av Lina Nordquist och Elin Nilsson (båda L) yrkande 3,

    2025/26:3422 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 29,

    2025/26:3548 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkandena 12, 29, 41 och 118 samt

    2025/26:3732 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkandena 63 och 66.
    • Reservation 6 (S)
    • Reservation 7 (MP)
  5. Övergripande åtgärder för att öka den cirkulära materialanvändningen
    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2025/26:3548 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkandena 15, 20 och 52-54.
    • Reservation 8 (MP)
  6. Cirkulär hantering av förpackningar
    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2025/26:3548 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkandena 34, 101-105 och 107 samt

    2025/26:3732 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkandena 56 och 57.
    • Reservation 9 (S)
    • Reservation 10 (MP)
  7. Cirkulär hantering av textilier
    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2025/26:2823 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkandena 5 och 6,

    2025/26:3548 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkandena 68-72 och 74-78 samt

    2025/26:3732 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkandena 51-54.
    • Reservation 11 (S)
    • Reservation 12 (C)
    • Reservation 13 (MP)
  8. Cirkulär hantering av metaller och mineral
    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2025/26:3411 av Jacob Risberg m.fl. (MP) yrkande 33 och

    2025/26:3548 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkandena 144, 146, 148, 151 och 152.
    • Reservation 14 (MP)
  9. Cirkulär hantering av tryckimpregnerat trä
    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2025/26:2962 av Marléne Lund Kopparklint (M) i denna del och

    2025/26:3228 av Marléne Lund Kopparklint (M).
  10. Definitionen av avfall och avfall som resurs
    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2025/26:1418 av Åsa Karlsson (S) yrkandena 1 och 2,

    2025/26:3422 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 96 i denna del,

    2025/26:3548 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 26 och

    2025/26:3732 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 61.
    • Reservation 15 (S)
    • Reservation 16 (MP)
  11. Biologiskt avfall
    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2025/26:3548 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkandena 98 och 111.
    • Reservation 17 (MP)
  12. Avfall från egen verksamhet
    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2025/26:3714 av Lili André (KD).
  13. Cirkulära livsmedelsfrågor
    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2025/26:3548 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkandena 86 och 89.
    • Reservation 18 (MP)
  14. Plast
    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2025/26:3182 av Stina Larsson (C) yrkandena 2 och 3 samt

    2025/26:3548 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 65.
    • Reservation 19 (MP)
  15. Åtgärder mot nedskräpning
    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2025/26:1174 av Mona Smedman (C) och

    2025/26:1528 av Emma Ahlström Köster (M) yrkandena 2-5.
  16. Marint skräp
    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2025/26:1665 av Emma Ahlström Köster (M) yrkandena 1-6 och

    2025/26:3774 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkandena 46 och 47.
    • Reservation 20 (MP)
  17. Fritidsbåtar
    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2025/26:2784 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 44.
    • Reservation 21 (V)
  18. Översyn av EU:s kemikalielagstiftning
    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2025/26:3732 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 41.
    • Reservation 22 (S)
  19. Internationell expertpanel för kemikalier
    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2025/26:3732 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 43.
    • Reservation 23 (S)
  20. Tillsyn och importerade produkter
    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2025/26:324 av Andrea Andersson Tay m.fl. (V) yrkande 9 och

    2025/26:3732 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkandena 44 och 45.
    • Reservation 24 (S)
    • Reservation 25 (V)
  21. PFAS
    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2025/26:324 av Andrea Andersson Tay m.fl. (V) yrkandena 5 och 7.1,

    2025/26:1627 av Magnus Manhammar och Gustaf Lantz (båda S) yrkande 1,

    2025/26:2672 av Gustaf Lantz och Magnus Manhammar (båda S),

    2025/26:2825 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkande 7,

    2025/26:3419 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkandena 7 och 25,

    2025/26:3428 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 19,

    2025/26:3548 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 55 i denna del och

    2025/26:3732 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 46.
    • Reservation 26 (S)
    • Reservation 27 (V)
    • Reservation 28 (C)
    • Reservation 29 (MP)
  22. Skadliga ämnen i elektronik
    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2025/26:2987 av Marléne Lund Kopparklint (M).
  23. Motioner som bereds förenklat
    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.