Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Konstarter, språk och bibliotek

Betänkande 2025/26:KrU7

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut

Ärendet är klart för beslut

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

PDF
Konstarter, språk och bibliotek(pdf, 371 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2025/26:7 Konstarter, språk och bibliotek

Utskottets förslag

Nej till motioner om konstarter, språk och bibliotek (KrU7)

Kulturutskottet föreslår att riksdagen säger nej till 73 förslag om konstarter, språk och bibliotek. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om svenska språkets ställning, litteratur och läsande, scenkonstens förutsättningar och filmpolitikens framtid.

Utskottet hänvisar främst till pågående arbete inom de områden som motionärerna lyfter.

Utskottets förslag till beslut
Avslag på samtliga motioner.
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 29

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2026-03-17
Justering: 2026-03-19
Trycklov: 2026-03-20
Reservationer: 11
Betänkande 2025/26:KrU7

Alla beredningar i utskottet

2026-03-03, 2026-03-17

Nej till motioner om konstarter, språk och bibliotek (KrU7)

Kulturutskottet föreslår att riksdagen säger nej till 73 förslag om konstarter, språk och bibliotek. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om svenska språkets ställning, litteratur och läsande, scenkonstens förutsättningar och filmpolitikens framtid.

Utskottet hänvisar främst till pågående arbete inom de områden som motionärerna lyfter.

Förslagspunkter

1. Svenska språkets ställning
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna

2025/26:1519 av Emma Ahlström Köster (M),

2025/26:3183 av Catarina Deremar m.fl. (C) yrkande 14 och

2025/26:3775 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 19.
  • Reservation 1 (C)
  • Reservation 2 (MP)
2. Svenskt teckenspråk
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna

2025/26:1597 av Jessica Rodén (S) och

2025/26:1599 av Jessica Rodén (S) yrkandena 1 och 2.
3. Revitalisering av älvdalskan
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion

2025/26:454 av Gudrun Brunegård och Mathias Bengtsson (båda KD) yrkandena 1 och 2.
4. Litteratur och läsfrämjande
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna

2025/26:1899 av Matilda Ernkrans m.fl. (S) och

2025/26:3459 av Björn Wiechel m.fl. (S) yrkande 17.
  • Reservation 3 (S)
5. Enprocentsregeln
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna

2025/26:1738 av Jan Ericson m.fl. (M) och

2025/26:3775 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 39.
  • Reservation 4 (MP)
6. Gestaltad livsmiljö för barn och unga
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna

2025/26:190 av Mats Berglund m.fl. (MP) yrkande 4 och

2025/26:3775 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 40.
  • Reservation 5 (MP)
7. Uppdrag om fotografi
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna

2025/26:3459 av Björn Wiechel m.fl. (S) yrkande 30 och

2025/26:3483 av Helene Odenjung (L).
  • Reservation 6 (S)
8. Cirkusens förutsättningar
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion

2025/26:3459 av Björn Wiechel m.fl. (S) yrkande 13.
  • Reservation 7 (S)
9. Nationellt uppdrag till Tornedalsteatern
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion

2025/26:2786 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 19.
  • Reservation 8 (V)
10. AI och upphovsrätt inom musikområdet
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion

2025/26:3459 av Björn Wiechel m.fl. (S) yrkande 12.
  • Reservation 9 (S)
11. Filmpolitikens framtid
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna

2025/26:3459 av Björn Wiechel m.fl. (S) yrkande 60 och

2025/26:3775 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkandena 73 och 75.
  • Reservation 10 (S)
  • Reservation 11 (MP)
12. Motioner som bereds förenklat
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2026-03-25
Debatt i kammaren: 2026-03-26
Stillbild från Debatt om förslag 2025/26:KrU7, Konstarter, språk och bibliotek

Debatt om förslag 2025/26:KrU7

Webb-tv: Konstarter, språk och bibliotek

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Runar Filper (SD)
Anf. 209 Runar Filper (SD)

Herr talman! Vi har hört klarälvsmål från Värmland. Nu ska vi gå över till fryksdalsmål. Det är dalgångar som skiljer. Det är ju så med dialekter att slätt och sjö förenar och att berg och skog skiljer.

Vi debatterar i dag, här och nu, betänkandet Konstarter, språk och bibliotek. Mitt anförande kommer främst att beröra språk och bibliotek.

För varje kultur är språket grunden. Det är genom språket som tankar formas, kunskap förs vidare och gemenskap byggs. För att man fullt ut ska kunna vara en del av en kulturell gemenskap är språket avgörande.

Svenskan är alltjämt livskraftig – absolut. Men dess ställning har under lång tid utmanats av engelskans ökade inflytande. Anglicismer och engelska låneord tar en allt större plats i både talad och skriven svenska. Man kan naturligtvis hävda att detta inte utgör något problem – vissa hävdar det. För oss sverigedemokrater är utvecklingen dock oroande, eftersom den på sikt riskerar att urholka svenskan och vår språkliga särart. Konsekvenserna kan bli att svenska ord och uttryck faller i glömska och att delar av vårt immateriella kulturarv försvinner när de blir språkligt inaktuella i takt med engelskans framväxt. Ett språk som gradvis mister sin särart riskerar också att förlora sin förmåga att bära den kultur som den en gång formade.

Herr talman! Under denna mandatperiod har vi sverigedemokrater tillsammans med regeringen vidtagit flera viktiga åtgärder för att stärka svenskan, inte minst för barn och unga. Vi har genomfört omfattande satsningar på läroböcker i skolan och säkerställt att elever får tillgång till bemannade skolbibliotek. Därtill har betydande resurser tillförts läsfrämjande insatser inom biblioteken särskilt riktade till barn och unga.

Även inom andra politikområden, såsom integrationspolitiken, har vi tydligt uppvärderat svenskans roll som en nyckel till att bli en del av det svenska samhället.

Språket är inte bara ett verktyg för kommunikation. Det är en förutsättning för delaktighet och sammanhållning.

Sammantaget har dessa satsningar bidragit till att stärka barns och ungas språkutveckling, där läsning utgör en helt central komponent.

Herr talman! Dessa åtgärder har varit både nödvändiga och välkomna. Men mer behöver göras. Språkpolitiken, liksom många andra politikområden, löses inte inom ramen för en enskild mandatperiod – absolut inte. Det krävs långsiktighet och en tydlig vilja från det offentliga att konsekvent värna och stärka svenskan över tid.

Vi sverigedemokrater har länge framhållit att språklagen bör ses över i syfte att tydligare befästa svenskans ställning, exempelvis genom att erkänna den som nationalspråk. Ett sådant steg skulle bidra till att ytterligare stärka språkets status och tydliggöra dess roll i vårt samhälle.

Vidare är frågan om låneord och svenskans framtida utveckling av stor betydelse. Det kan finnas skäl att inspireras av den isländska språkmodellen, där man aktivt skapar nya inhemska ord och uttryck för att bevara språkets särart. En sådan ansats visar att det är möjligt att förena språklig utveckling med ett aktivt bevarande av det egna språket.

Herr talman! Jag vill även säga några ord om den nordiska språkförståelsen. I en tid där det nordiska samarbetet blir allt viktigare står vi starka tillsammans med våra nordiska grannar. Samtidigt ser vi en oroande utveckling där den ömsesidiga språkförståelsen i Norden försvagas, särskilt bland yngre generationer. Om det nordiska samarbetet ska fortsätta att fördjupas, vilket mycket talar för, krävs det att vi kan förstå varandra på våra nordiska språk. Därför finns det skäl att se över vilka insatser som behövs för att stärka den nordiska språkförståelsen inom utbildning, kultur, medieutbyte med mera.

Herr talman! Språk är inte bara ett kommunikationsmedel. Det är en bärare av vår historia, våra värderingar och vår gemensamma identitet. Att värna svenskan är därför centralt för att värna vårt samhälle och vår kulturella sammanhållning.

Mats Berglund (MP)
Anf. 210 Mats Berglund (MP)

Herr talman! Språk är en grundläggande del i att vara människa och kanske, i filosofisk mening, i alla former av liv. Linné kanske skulle ha sagt att stenar har ett språk.

Det är genom språket vi kommunicerar, gör oss förstådda och förstår andra och vår omvärld. Språket skapar mening, tillhörighet och gemenskap. Språkförbistringar kan vara grunden till det motsatta. Språket är i den meningen politiskt laddat men också ett ansvar för politiken att hantera.

Tillgång till språk är helt centralt för delaktighet i samhället. Tillgång till sitt eget språk är grundläggande för att förstå sig själv och den egna historien.

Själv läste jag hemspråk, estniska, genom hela grund- och gymnasieskolan. Jag lärde mig tyvärr inte tillräckligt för att kunna tala flytande, men det var det språk som mina morföräldrar talade och som min mamma talade med sin syster. Även om Estland då på många sätt var ett sagoland oerhört långt borta, nästan som i en annan dimension bortom den sovjetiska muren, var språket länken till en stor del av min egen identitet. Jag tror därför att jag vet något om innebörden i att förvägra någon tillgång till sitt eget språk.

Så har vi gjort historiskt här i Sverige, med våra ursprungsfolk och med de dansktalande i Skåne, Halland och Blekinge på 1600-talet – men faktiskt inte med esterna under samma period, även om vi grundade ett universitet i Tartu, precis som vi gjorde några decennier senare i Lund. Assimileringspolitiken mot samerna, tornedalingarna och kvänerna utgör däremot ett helt eget avsnitt, ett dystert kapitel, i svensk historia. Det är en process som lämnat sår.

Vi har pågående och avslutade sanningskommissioner för de här grupperna. Dem behöver vi ta tag i och följa upp för att försoningsarbetet ska bli bra. Just det ingår inte i det här betänkandet. Däremot har Miljöpartiet motionsyrkanden i betänkandet om att tillgängliggöra våra minoritetsspråk genom resursbiblioteken. Vi vill också stärka Tornedalsteatern och ge Giron Sámi Teáhter ett uppdrag som nationalscen för att stärka kulturen och språken.

Det finns också motionsyrkanden om älvdalskan i betänkandet. I Miljöpartiets nyantagna partiprogram står att vi vill lyfta älvdalskans ställning och erkänna den som ett minoritets- eller möjligen ett landsdelsspråk. Samtidigt ska de nuvarande fem nationella minoritetsspråken fortsätta att bevaras men också utvecklas.

Teckenspråkets ställning behöver också stärkas. I den lag som riksdagen antog 2009 står att teckenspråk ska både skyddas och främjas, men det fungerar inte riktigt i dag. Vi behöver stärka teckenspråkets status och ställning och tydliggöra ansvaret, för det handlar återigen om tillgången genom språket till samhället men också till det egna kulturarvet och till kulturlivet, inte minst för barn. Det gäller skola och utbildning. Vi behöver en teckenspråkslag, en sådan som finns i flera av våra nordiska grannländer, och en nationell handlingsplan för att stärka teckenspråkets ställning i samhället.

Herr talman! Svenskan är ett litet språk i en globaliserad värld. Det svenska språkets ställning kan absolut inte tas för given, och för att värna språket krävs aktiva och långsiktiga insatser.

Regeringen gör en hel del på det området nu; det ska erkännas. Den nya lagen om skolbibliotek och det läsfrämjande arbetet, som vi förvisso har arbetat med länge men som regeringen har stärkt under mandatperioden, är avgörande för att utveckla ordförråd och språkförståelse och skapa en levande språkkultur.

Men en annan helt central roll i det här har public service. Där har regeringen nu dessvärre lämnat det här med att vi brukar hitta blocköverskridande konsensus kring sändningstillståndet med uppdrag och medelstilldelning.

Den privata sektorn har också en roll för det svenska språket, inte minst inom film, tv och annan kulturproduktion på svenska.

Vi är också mitt uppe i ett teknikskifte som utmanar på många sätt.

I det här betänkandet, herr talman, finns motionsyrkanden från Miljöpartiet om att värna det svenska språket inom AI-utvecklingen, inom läsfrämjande satsningar och inom litteraturpolitiken.

Herr talman! Den här debatten handlar också om konstarterna. Inom scenkonsten har jag och Miljöpartiet en motion om att värna livekulturen. Vi ser en tendens att den levande kulturen trängs undan från stadskärnorna i de större städerna men också bort från de mindre orterna och landsbygden. Vi behöver revitalisera livescenerna och det levande kulturlivet över hela landet så att människor kan både uppleva och utöva kultur på goda och rättvisa villkor.

Motionen behandlar som helhet ett paket med åtgärder. Det handlar om att skapa så kallade kulturljudzoner i städerna – här ligger Malmö och Göteborg i framkant – men också om att stärka livekulturens infrastruktur.

Vi behöver också ta tag i och sätta stopp för privata företag som lurar människor, rent ut sagt, att betala skyhöga belopp för biljetter till konserter och annat – biljetter som i vissa fall inte ens är värda något. Vi vill införa ett förbud mot försäljning av andrahandsbiljetter till överpris.

Vi vill också öka tillgången till replokaler. Vi vill se fler spelplatser för musik, teater och festivaler. Vi vill stärka arrangörsledet så att det går ihop ekonomiskt, inte minst för den ideellt organiserade kultursektorn som står för en stor del av de här arrangemangen.

Herr talman! Filmpolitiken är ett sorgebarn i Tidöregeringens Sverige. Svensk film borde vara i världsklass. Vi har en lång och stolt tradition av regissörer och skådespelare men också inom allt det arbete som sker bakom kameran med teknik, filmmusik, bild och foto. Bara för någon vecka sedan vann Ludwig Göransson sin tredje Oscar för bästa filmmusik. Det är ju fantastiskt. Men svensk film mår dåligt.

Sverige ligger nu i Europas bottenliga vad gäller offentlig finansiering. Det får konsekvenser. Våra filmskapare och våra filmproduktioner flyttar utomlands. Det svenska språket, som jag inledde mitt anförande med, hörs inte längre i samma utsträckning i spelfilmer och dokumentärer. Svenska miljöer visas inte längre på filmdukarna. Film är en konstart som är känslig för samhälleliga förändringar.

När Miljöpartiet första gången fick tillträde till Kulturdepartementet hade det gamla filmavtalet krackelerat. Vi tog tag i situationen och skapade en ny filmpolitik, en helstatlig filmpolitik. Nu har tiden runnit ifrån också den politiken. Men med Moderaterna på Kulturdepartementet händer tyvärr väldigt lite.

En utredning tillsattes, alldeles för sent. Men den kom, och den kom med bra förslag som handlar om att stärka finansieringen, både från statligt och från privat håll.

Produktionsincitamenten behöver stärkas. En biografavgift bör införas för att få med biografägarna, som samtidigt kan kompenseras genom sänkt biomoms. Och för att få in ytterligare medel från den privata sektorn – breddad finansiering – föreslås att en avgift ska tas ut från strömningsjättarna. En filmfond behöver skapas.

Det här är bra förslag som jag och Miljöpartiet gärna skulle se genomföras, men någon proposition har vi fortfarande inte sett. Det sägs att den ska komma före sommaren, tyvärr för sent för att beslutas under mandatperioden, men vi vet ingenting om vad den ska innehålla. Och svensk film fortsätter med Tidöregeringen att hamna i Europas bottenliga.

Herr talman! Jag ska avsluta med ytterligare ett område där regeringen har visat en senfärdighet som för mig är obegriplig. Det handlar om privat, breddad finansiering. Här har också en utredning tillsatts, men det är tyvärr för sent för att något ska kunna genomföras under mandatperioden. Miljöpartiet ser gärna att mer privata pengar är med och finansierar kulturen, men det är då helt centralt att kulturen inte blir styrd och att armlängds avstånd hålls.

En lågt hängande frukt är att utveckla enprocentsregeln, vilket Miljöpartiet fört fram och som finns med i betänkandet i dag. Det är en icke tvingande regel som Sverige haft i 90 år och som handlar om att stödja bild- och formkonstnärer och samtidigt få ut mer konst och kultur i det offentliga rummet.

Det är framför allt kommuner och regioner som har bidragit och varit delaktiga, men i min hemkommun, Stockholm, har vi sedan länge ett väl utarbetat system för att också privata byggherrar ska kunna välja att vara med. Kommunen står för hela processen från projektering och upphandling till installation och avtäckning – och, om man vill, vernissage.

Miljöpartiet föreslår att uppdrag ska ges till någon lämplig myndighet att stötta fler kommuner och regioner i ett sådant här arbete för att få in fler aktörer och stärka den privata och breddade finansieringen av kulturen.

Med det tipset till regeringspartierna vill jag avsluta med att yrka bifall till reservation 5, herr talman. Reservationen handlar om gestaltad livsmiljö. Det är ett politikområde som Miljöpartiet tog fram i samarbete mellan våra tre dåvarande ministrar för kultur, bostadsfrågor och miljö. I det här yrkandet handlar det om att barn har rätt till sin egen miljö och rätt att vara med och bestämma om sin egen närmiljö. Det är en del i ett paket som vi kallar för kulturell allemansrätt för barn och unga. Detta är en viktig pusselbit i att uppfylla FN:s barnkonvention, som sedan 2020 är en del av svensk lag.

(Applåder)

Kristina Axén Olin (M)
Anf. 211 Kristina Axén Olin (M)

Herr talman! När Nobelstiftelsen den 15 januari i år lämnade in en ansökan om bygglov för att bygga ett nytt Nobelcenter vid Slussen tror jag inte att man hade räknat med att det skulle komma synpunkter på hur det skulle se ut. Jag tror att Nobelstiftelsen tänkte att detta skulle bli en glädjens dag och att alla skulle välkomna ett nytt Nobelcenter vid Slussen, men man hade inte räknat med att 400 000 människor dagligen passerar Slussen och att de vill komma med synpunkter. Alla möjliga hade synpunkter. Arkitekter och olika sakkunniga, men också många ur befolkningen, hade synpunkter på husets storlek och färg och var det låg.

Herr talman! I grund och botten tycker jag att det är glädjande, för det är fantastiskt roligt att se hur mycket vi människor faktiskt bryr oss om utseendet på hus, hur det ser ut i de städer vi bor i och hur vi ska bevara den gamla karaktären, förnya och kanske bygga höghus.

Arkitektur och design är viktigt, och det är inte bara en konstart utan också något som formar hela vårt samhälle. Det är gestaltningen av hus, parker och blomsterarrangemang, idrottsytor, idrottshallar, teatrar, uteserveringar och musikscener som gör att vi vill leva i den stad eller på den plats vi bor. Det är viktigt, herr talman. Det är kultur, och vi bryr oss alla väldigt mycket. Alla dessa komponenter gör inte bara att vi får vackra och attraktiva bostadsområden att bo i, utan de gör också att våra bostadsområden blir trygga.

Jag är glad över att vår regering och Kulturdepartementet bara häromveckan, eller om det var häromdagen, lämnade över en skrivelse som heter Attraktiva platser – bredare genomslag för politiken för arkitektur, form och design.

Herr talman! I den skrivelsen lyfter regeringen fram behovet av att fler ska få komma till tals. Det är en viktig utgångspunkt, för när fler perspektiv tas till vara blir besluten bättre och miljöerna mer inkluderande. Kommuner, näringsliv och civilsamhälle måste samverka men också lyssna på dem som bor och verkar i de miljöer som utvecklas.

Det lyfts också fram i skrivelsen att vi ska ta hand om det vi redan har – det är klokt. Vi ska inte bara bygga nytt, utan vi ska också utveckla och förvalta befintliga miljöer med omsorg. Våra städer och samhällen bär på en historia, på en identitet och på värden som aldrig kan ersättas. Därför måste långsiktig kvalitet och estetik stå i centrum.

Skrivelsen lyfter också fram den fantastiska kreativa och kulturella näringen – branschen – och hur den måste få en större del i vårt samhällsbygge. Denna fantastiska kulturella och kreativa näring omsätter nu 650 miljarder kronor. Bara här i Stockholm omsätter den 400 miljarder kronor. Det är också en drivkraft för innovation, hållbar utveckling och ekonomisk tillväxt i våra samhällen. Att stärka alla dessa områden och samarbeta kring hur vi ska gestalta våra samhällen och vår stad är viktigt för framtiden.

Herr talman! Avslutningsvis vill jag säga att om Nobelstiftelsen hade vägt in mer av människors åsikter om våra samhällen och tänkt lite mer på att försöka inkludera befolkningen tror jag att de hade haft större möjlighet att direkt få en positiv vikänsla hos stockholmarna för ett nytt Nobelcenter vid Slussen. Jag hoppas att den infinner sig, även om man kanske borde ha inkluderat stockholmarna lite mer.

I betänkandet ryms en rad olika frågor som andra talare har tagit upp, herr talman. Vi har diskuterat film, teater, AI och upphovsrätt så många gånger att jag avstår från det och yrkar bifall till förslaget i utskottets betänkande.

(Applåder)

Mats Berglund (MP)
Anf. 212 Mats Berglund (MP)

Herr talman! Jag är ledsen att jag förlänger debatten. Kristina Axén Olin och jag tycker olika om väldigt mycket, men jag ska inte ställa en särskilt kritisk fråga. Jag ska fråga om den skrivelse som Kristina Axén ägnade en ganska stor del av anförandet åt. Jag hade ganska mycket tid innan den här debatten och har under dagen i dag läst denna och försökt förstå vad den innebär, och Kristina Axén Olin verkar kunna skrivelsen ganska bra.

Delen om att få in fler synpunkter från framför allt medborgare är väldigt otydligt skriven, så jag har suttit och funderat på om jag ska skriva en följdmotion eller inte. Vad betyder det? Handlar det om att man ska stärka samråd så som vi gjorde efter almstriden på 70talet, när vi gjorde om planprocessen så att samråden kom till? Jag tycker att samråden har urvattnats mer och mer. Om det handlar om det vore det väldigt bra, men om det handlar om medborgaromröstningar eller sådana saker är det mindre bra.

Det framgår inte alls tydligt i den här skrivelsen hur detta ska gå till eller hur man har tänkt. Vilka åsikter ska in? Jag vill ställa den frågan till Kristina Axén Olin.

Kristina Axén Olin (M)
Anf. 213 Kristina Axén Olin (M)

Herr talman! Ja, vi kommer att få många fler tillfällen att diskutera den här skrivelsen.

Det är viktigt att vi blir bättre på att samarbeta när vi gestaltar våra samhällen – när vi bygger våra stadsdelar och när vi bygger hus. Vi behöver få in den kulturella och kreativa näringen direkt, liksom idrottshallar och allt det som gör att vi får attraktiva stadsdelar. Människor vill ha närhet till biosalonger, teaterscener, restauranger, idrottsytor, parker och blommor, och det går inte att göra som i dag, det vill säga att enligt stuprörsmodellen planera bostäder – och delvis också förstöra samhällen – utan att samarbeta och ha en gemensam plan.

Det skrivelsen försöker trycka på är att vi måste samarbeta bättre och redan från början tänka på vad vi vill ha för att vi ska få ett attraktivt och tryggt boende. Det är bland annat det som ingår i skrivelsen, förutom att vi måste tänka mer på den kulturella och kreativa näringen när vi bygger våra bostadsområden.

Mats Berglund (MP)
Anf. 214 Mats Berglund (MP)

Herr talman! Jag får tacka för svaret, även om jag inte vet om jag fick något riktigt tydligt svar. Vi får väl diskutera det här vidare.

Jag håller med om att en tydligare planprocess skulle vara bra i byggplanerna, och jag tycker att det finns mycket bra i skrivelsen. Det finns dock en del saker som jag är lite undrande över, men jag tror kanske inte att vi behöver diskutera detta mer i det här rummet just nu, så här sent på kvällen.

Kristina Axén Olin (M)
Anf. 215 Kristina Axén Olin (M)

Herr talman! Jag tror att vi kan vara överens om att ju mer vi människor involveras och känner att det är vår stadsdel och att vi har varit med i beslutsprocessen på olika sätt, desto större chans är det att vi sedan känner ansvar och trivs och vill vara där. Då vill man kanske inte bara passera stadsdelen utan även leva där.

(Applåder)

Ewa Pihl Krabbe (S)
Anf. 216 Ewa Pihl Krabbe (S)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 3.

Folkbiblioteken har en avgörande roll för samhällets välmående och sociala sammanhållning. Det är slutsatsen i en ny, stor kanadensisk studie. Rapporten slår också fast att bibliotek är något av det mest värdefulla som en stad kan bidra med till lokalsamhället. Biblioteksbladet visar dock i sin årliga enkätundersökning att en stor andel av Sveriges folkbibliotek fortsätter att leva under knappa förhållanden. De kokar soppa på en spik, skriver man.

Kulturministern hänvisar till att ansvaret vilar på kommunerna, och så är det. Men genom högre generella statsbidrag – vi socialdemokrater har föreslagit 13 miljarder kronor mer – hade kommunerna kunnat prioritera biblioteken mer. I många kommuners budgetar ligger biblioteken långt ned på prioriteringslistan jämfört med de hårda nämnderna.

Skolbiblioteken och folkbiblioteken är viktiga institutioner i alla barns liv. Där kan man gratis låna precis vilka böcker man vill och sedan försjunka i litteraturens värld.

I fjor kunde vi uppmärksamma Pippi, som fyllde 80 år, och i år fyller barnens älskade Bamse 60 år. Bamse står precis som Pippi för det goda, vilket vi så väl behöver i dag. Om man vill titta närmare på Bamses värld kan man bege sig till Viken i Höganäs kommun och titta in på det lilla biblioteket. Där har Bamse fått ett eget läsrum där barnen kan leka, läsa och rita och pussla. Bamses skapare kom från Viken. En annan honungsälskande björn, Nalle Puh, såg dagens ljus för 100 år sedan och är fortsatt en kär klassiker för många barn.

Herr talman! Biblioteken är en av våra äldsta och mest betydelsefulla institutioner. Genom historien har bibliotek varit platser där kunskap har bevarats, delats och tillgängliggjorts för människor.

Biblioteket i Alexandria förvarade hundratusentals skriftrullar under antiken, och under medeltiden fördes denna tradition vidare i klosterbiblioteken. Där kopierade munkarna texter för hand och bevarade på så sätt litteratur, vetenskap och filosofi genom seklerna. Nästan varje kloster hade en skrivavdelning och ett bibliotek, och där i skrivsalarna satt munkarna i rader och utförde kopieringen. De enda avbrotten var bönestunder och bibelstudier.

På Kungliga biblioteket här i Stockholm förvaras Djävulsbibeln, som är Sveriges mest kända handskrift. Den togs som krigsbyte i Prag år 1648, under trettioåriga kriget. Enligt sägnen skrevs den av en fängslad munk i ett benediktinkloster, och han ska ha fått djävulens hjälp att fullborda arbetet under en natt. Gå gärna och titta på den på Kungliga biblioteket!

Sedan kom renässansen och upplysningstiden, då boktryckarkonsten gjorde böcker mer tillgängliga, vilket gjorde att bibliotek började organiseras mer systematiskt. Under 1440-talet började Johann Gutenberg trycka böcker med en tryckpress, och tryckkonsten spred sig över Europa.

Det riktiga genombrottet för biblioteken som samhällsinstitution kom under 1800-talet och början av 1900-talet. Folkbildningen och folkrörelser som frikyrkorörelsen och nykterhetsrörelsen var viktiga medspelare när folkbiblioteken växte fram.

I dag spelar biblioteken en avgörande roll för ett demokratiskt och öppet samhälle. De är platser där alla är välkomna för läsning, lärande och möten. Studieförbunden har alltid varit viktiga mötesplatser, men när dessa nu har tvingats skära ned på sin verksamhet får i stället biblioteken ta emot. Bibliotekspersonalens uppgifter har under åren ändrats så att man utöver utlån av böcker och medier ska arbeta med olika programverksamheter och uppsökande verksamhet för att nå många målgrupper. Dessutom ingår det i bibliotekariens ansvar att ge samhällsinformation.

Därutöver har regeringen under det senaste året lagt ned nästan en fjärdedel av alla servicekontor i landet, vilket har inneburit att bibliotekspersonalen har fått överta en del av dessa uppgifter. Många människor har svårt att förstå och fylla i blanketter rätt, och det blir bibliotekarierna de vänder sig till om det inte finns någon annan.

Herr talman! Jag tänkte gå över till att prata om vårt kungliga bibliotek, KB, som är Sveriges nationalbibliotek och en statlig myndighet. Förutom att vara just ett bibliotek för utlåning av böcker har KB sedan 1661 haft som uppdrag att bevara allt som ges ut i Sverige. Man samlar in, bevarar och tillgängliggör allt som ges ut – allt från handskrifter, böcker, tidningar och reklamblad till musik, tv-program och bilder. Därför har KB nu ungefär 18 miljoner objekt i sina samlingar, varav de äldsta är över 1 000 år gamla.

Kungliga bibliotekets syfte är att bidra till den svenska forskningens kvalitet och det demokratiska samhällets utveckling, och kärnverksamheten är indelad i tre områden.

Det första området är nationalbibliotekets samlingar. KB samlar in, beskriver, bevarar och tillhandahåller Sveriges publicerade kulturarv så att forskare och allmänhet har tillgång till detta.

Kungliga biblioteket möjliggör också vetenskapliga publikationer, har nationell överblick och främjar samverkan i arbetet för öppen tillgång så att forskning sprids och används.

Det tredje verksamhetsområdet, inte minst viktigt, är Kungliga bibliotekets ansvar för den nationella överblicken över det allmänna biblioteksväsendet för att främja samverkan och stödja och utveckla nationella bibliotekstjänster så att allmänheten har likvärdig tillgång till landets samlade biblioteksresurser.

Pliktlagstiftningen innebär att förlag, tryckerier och andra utgivare är skyldiga att leverera exemplar av tryckt och digitalt material och att materialet ska bevaras som en del av det nationella kulturarvet. Kungliga biblioteket är mottagare av detta, liksom vissa universitetsbibliotek som får leveranser av tryckt material.

För Kungliga biblioteket är pliktlagstiftningen av mycket stor betydelse. Tyvärr är den väldigt omodern, trots att den inte är gammal, och inte alls anpassad till den digitala utveckling som skett eller till det ständigt föränderliga medielandskapet. Det har gjorts flera utredningar som har pekat på behovet av en reviderad pliktlagstiftning – den senaste kom 2021, alltså för fem år sedan.

För Kungliga biblioteket innebär avsaknaden av en ny lagstiftning bland annat stora kostnader – sisådär 8–10 miljoner om året. Det kanske allvarligaste, och en stor förlust, är dock att en del forskning inte kan genomföras eftersom materialet inte kan tas in.

Jag vet att det är mycket svårt att behandla detta juridiskt. Jag har vid tre olika tillfällen debatterat med tre olika forskningsministrar ur Tidöregeringen, men det finns tyvärr fortfarande inte någon proposition i sikte. Det tycker jag är mycket beklagligt.

Herr talman! Jag vill avsluta med att uppmärksamma behovet av ett nationellt center för keramik i Höganäs, vilket finns med i vår kommittémotion. Vi socialdemokrater ser det som angeläget att värna och synliggöra en kulturtradition som har varit med och format bilden av Sverige både hemma och internationellt.

Höganäs är synonymt med keramik. Vem har inte läst Strindbergs mustiga berättelse om Carlsson, som i Hemsöborna kom till Madam Flod med sitt Höganäskrus hängande om halsen, eller sett en bild på operahuset i Sydney med dess takpannor från Höganäs? Ett nationellt center skulle skapa nya möjligheter till nationella och internationella samarbeten.

(Applåder)

Vasiliki Tsouplaki (V)
Anf. 217 Vasiliki Tsouplaki (V)

Herr talman! I dagens debatt tänker jag fokusera på litteratur, musik och några av Vänsterpartiets förslag som rör de nationella minoriteternas rätt till språk och kultur.

Berättandet i dess olika former bär så mycket av vår historia, kultur och identitet. Litteraturen är ett arkiv för människans samlade fantasier, drömmar och begär. Genom läsandet utvecklas vårt ordförråd och med det vilka tankar som blir möjliga att tänka och vad som blir möjligt att förstå om omgivningen. Genom goda villkor för översättare, författare och illustratörer öppnas hela världens berättelser för oss, med allt vad det innebär i form av vidgade vyer, nya tankar och förståelse för andras erfarenheter och åsikter.

Från Vänsterpartiets sida ser vi att det finns en mängd aktuella utmaningar inom litteratursektorn som behöver adresseras politiskt. Den senaste större litteraturpolitiska utredningen gjordes 2012. De propositioner och satsningar som kommit sedan dess har främst varit inriktade på läsning och bibliotek, eller på läsfrämjande verksamhet i bred bemärkelse. För en heltäckande litteraturpolitik behöver man ta ett helhetsgrepp om alla delar i det litterära ekosystemet, det vill säga även skapande, förmedling och distribution.

Svenska folkets sätt att ta del av litteratur har förändrats radikalt de senaste åren. De strömmade ljudböckerna tar allt större plats, medan köpen av fysiska böcker minskar. Nya läs- och köpbeteenden påverkar bokutgivningen och i slutändan även författare och översättare. Både författare och förlag utan egna streamningstjänster beklagar den starka ställning som ett fåtal aktörer har fått på denna växande marknad. De nya affärsmodellerna har inneburit lägre ersättning per läst bok, och avtalen mellan strömningsplattformarna och förlagen är sällan transparenta för författarna.

Att färre har råd att försörja sig på sitt skrivande kan i förlängningen resultera i färre utgivna böcker av svenska författare. Illustratörer går samma öde till mötes, då de inte får någon ersättning alls när deras böcker strömmas och ingen ser bilderna.

Vi har förstås inget emot ljudboken i sig, och vi ser att strömningstjänsterna tillgängliggör litteraturen på ett fantastiskt sätt. Det är affärsmodellerna som är problematiska.

De stora ekonomiska bekymmer som många delar av branschen upplever har väckt intresse för mer reglering och för en översyn av stöden hos olika myndigheter.

Utöver detta finns många andra frågor som behöver besvaras. Det handlar bland annat om teknikneutralitet, AI, digitalisering, prisreglering, frågor om de olika stöden och branschens förutsättningar i bred bemärkelse.

Vänsterpartiet anser att det behövs vissa politiska åtgärder för att lösa en del av detta. Annat kan de olika delarna av branschen förhoppningsvis lösa själva. Vi menar att det behövs en utredning som tar ett helhetsgrepp, som stöd för alla aktörer. Därför har vi motionerat om att regeringen bör tillsätta en litteraturpolitisk utredning för att adressera de utmaningar som jag nyss räknade upp och genomlysa hela det litterära ekosystemet. Jag har tidigare uppfattat att både Socialdemokraterna och Miljöpartiet har varit positiva till en sådan utredning. Med en ny regering i höst kanske vi kan få till det.

Herr talman! Jag vill tala lite grann om musik.

Varje generation har utifrån de musiktraditioner som funnits fått försöka erövra sitt eget utrymme och sin egen musik. Det finns i dag ett brett spektrum av genrer och en musikalisk mångfald i vårt land som vi har anledning att vara stolta över. Dessa genrer och stilar lever dock under väldigt olika ekonomiska villkor.

Jag menar att det är politikens ansvar att musiken i landet får förutsättningar att utvecklas och expandera. Musik är tillsammans med film den konstart som ungdomar från alla samhällsklasser kommer mest i kontakt med, både som mottagare och som utövare. Vi har också 600 000 personer i landet som sjunger i kör. Ungdomar repar och spelar i band i tusentals källare och tillfälliga lokaler. Intresset för visan har dessutom utvecklats starkt, och vissjungandet har blivit en rörelse som förenar över generationsgränserna. Villkoren är dock som sagt olika.

Musik- eller kulturskolor finns i nästan alla kommuner. Vi har lokala orkestrar, körer och musikhus samt regionala och nationella institutioner som utgör stommen i det offentligt stödda musiklivet. Samtidigt står det fria musiklivet – professionella grupper, musiker och sångare – för en mycket stor del av musikutbudet. Deras konstnärliga frihet är av vital betydelse för musikens utveckling.

Samtidigt som det finns ett stort intresse för att utöva och ta del av musik är de politiska strukturerna ett lapptäcke. Många partier talar gärna om det svenska musikundret, men samtidigt fattas beslut som förstör det ekosystem som behövs för att stötta nya talanger.

Förutsättningarna för svenskt musikliv har förändrats mycket de senaste åren, bland annat beroende på digitaliseringen och globaliseringen. Användningen av AI ställer nya krav på upphovsrätten. Sedan Rikskonserter försvann har nya turnéstrukturer utretts, och flera av Kulturrådets stöd är rejält översökta. Efter pandemin har allt fler enskilda företag och större kommersiella aktörer tilldelats medel som tidigare kunnat gå till föreningslivet. Musikfestivaler och ideella aktörer beklagar att de har svårt att passa in i dagens strukturer och har fått tuffare förutsättningar.

De stora nedskärningarna inom studieförbundens verksamhet har vi i kulturutskottet debatterat många gånger. De har slagit extra hårt mot musikverksamhet; man har inte haft råd att behålla replokaler och musikhus. Vi ser också att det saknas små och mellanstora scener för den som är i början av sin karriär. I många tätorter finns det även en diskussion om ljudnivåer med koppling till musiklivet.

Kulturrådet fick i uppdrag av regeringen att kartlägga tillgången till musikscener i hela landet, och man har kommit med en rad rekommendationer. Vi tror dock att det finns behov av ett helhetsgrepp på musiksidan, precis som på litteratursidan, och föreslår även på det här området en större utredning.

Herr talman! Några av de mer konkreta förslag som det går att göra något av här och nu finns på de nationella minoriteternas område. Där har Vänsterpartiet en rad förslag. Ibland hamnar de på konstitutionsutskottets område, och ibland hamnar de här i kulturutskottet.

I dag lyfter vi fram två viktiga teatrar: Giron Sámi Teáhter och Tornedalsteatern. Det finns en färdig utredning om upplägg och kostnad för att skapa en samisk nationalscen, så här menar vi att det bara är att trycka på knappen och köra.

Vi har motionerat om att ta reda på hur villkoren skulle kunna förbättras på samma sätt för Tornedalsteatern, men vi har tyvärr inte fått med oss en majoritet i utskottet. Därför vill jag yrka bifall till reservation 8 under punkt 9, som handlar om just det här. Jag vet att några partier har sett behoven, och jag hoppas att fler kan ställa sig bakom detta.

En av Tornedalsteaterns största insatser är dess arbete med att synliggöra meänkieli och tornedalsk kultur. Genom föreställningar som vävs samman av musik, berättande och humor hålls språket levande och tillgängliggörs för nya generationer. På så sätt har teatern blivit en central aktör i revitaliseringen av minoritetsspråket och i arbetet med att stärka den lokala identiteten.

Om vi på allvar ska skapa bra förutsättningar för våra minoritetsspråk, inte bara att överleva utan också att utvecklas, behövs rejält mycket bättre förutsättningar för kulturen. Utöver satsningar på teater vill vi se en långsiktig finansiering av resursbibliotek och språkcentrum. Det är tråkigt att regeringen har skurit ned på dessa resurser.

Herr talman! Avslutningsvis vill jag också lyfta upp att vi vill utöka minoritetsspråksstatusen att gälla även älvdalskan och teckenspråket men att dessa förslag som sagt har behandlats i konstitutionsutskottet tidigare.

Malin Danielsson (L)
Anf. 218 Malin Danielsson (L)

Herr talman! Vi lever i en tid där ordens betydelse, berättelsernas kraft och människors förmåga att orientera sig i ett komplext samhälle aldrig har varit viktigare. När krafter som inte delar våra demokratiska värderingar försöker underminera tilliten genom desinformation och angrepp på kunskap blir det tydligt hur viktiga våra gemensamma kunskapsrum är. Kulturen, språken och biblioteken är inte ornament; de är demokratins försvarslinje. Därför är dagens betänkande viktigt, inte för att det innehåller stora reformer utan för att det bekräftar en riktning: att Sverige ska fortsätta bygga sin styrka genom ett levande, öppet och tillgängligt kulturliv.

Herr talman! Läsförmågan är en av de mest avgörande frihetsfrågorna i vår tid. När barn lär sig läsa är det inte bara ord på en sida som öppnar sig – det är världar, nya miljöer, nya tankar och nya känslor. Det är möjligheten att försvinna in i en berättelse, ibland verklig, ibland helt påhittad. Den kan vara rolig, sorglig, trygg eller kanske till och med lite läskig. I det mötet händer något. Kanske är detta det viktigaste man kan få i en alltmer komplex värld: förmågan att kunna orientera sig, värdera information och tänka självständigt.

Läsningen öppnar dörrar till rum som kanske annars förblir stängda. Den vidgar världen för alla, för i böckerna kan man göra de längsta resorna utan att förflytta sig en millimeter – till platser man aldrig sett, till tider man aldrig levt i och till liv man aldrig tidigare har mött.

För oss liberaler är läsningen central eftersom den stärker människans självständighet. Den ger förmågan att förstå, värdera och fatta egna beslut. Därför fokuserar regeringen på biblioteken, litteraturen och barns språkutveckling. Det är en konkret investering i människors frihet och i ett samhälle där fler kan stå på egna ben. Bemannade skolbibliotek och mer skönlitteratur i skolorna är vinster för Liberalerna men framför allt vinster för barn och unga och deras framtid.

Biblioteken hör till de institutioner i Sverige där människor möts på riktigt: barn, unga, äldre, nyanlända, studenter, föräldrar och jobbsökande – alla på samma villkor. I en tid av ökande informationsklyftor har biblioteken en viktigare roll än någonsin. De håller ihop lokalsamhällen och öppnar dörrar till språk och kunskap, och de gör det utan att fråga efter plånbok, bakgrund eller åsikt.

Herr talman! Konst, teater, musik och scenkonst är inte lyxvaror. De är delar av ett öppet samhälles nervsystem. De ger oss möjlighet att förstå andra människor, att bearbeta det vi går igenom och att föreställa oss det som ännu inte finns. Det är viktigt. I ett demokratiskt land är konsten ett utrymme där människor får pröva tankar, tänja gränser och möta perspektiv de inte möter någon annanstans. Det är därför vi behöver stabila strukturer, fungerande institutioner och tydliga principer, inte ryckiga initiativ eller detaljstyrning. Stödet, infrastrukturen och de långsiktiga system som finns i dag är det som gör att kulturen kan utvecklas fritt och i takt med tiden.

För oss liberaler är armlängds avstånd en princip värd att försvara varje dag. Konsten ska stå fri från både politik och andra intressen. Ett öppet samhälle behöver modiga kulturutövare, inte kultur som anpassar sig efter dagens opinion.

Herr talman! Det svenska språket är inte bara ett kommunikationsverktyg. Det är en förutsättning för delaktighet, ansvar och frihet. I en globaliserad tid där AI och ny teknik förändrar hur vi läser, skriver och tar del av information är det avgörande att det svenska språket står starkt och utvecklas. Regeringen har tagit ett antal initiativ för att utveckla språkteknologi på svenska, bland annat genom den nya AI-strategin och uppdraget till Kungliga biblioteket att förbereda bred användning av svenska språkmodeller. I AI:s och globaliseringens tidevarv behöver vi ett samhälle där fler kan läsa, förstå och uttrycka sig, inte färre. Därför är språkpolitiken en del av demokratipolitiken.

Herr talman! Slutligen: Konstarter, språk och bibliotek hör kanske inte till de frågor som dominerar rubrikerna i nyhetsflödet, vilket vi kulturpolitiker hade önskat. Det är dock frågor som i praktiken påverkar människors möjligheter att delta, att förstå sin omvärld och att utvecklas genom hela livet. Det är grunden för kunskap, kreativitet och kritiskt tänkande liksom för ett öppet och stabilt samhälle.

Liberalernas riktning är därför tydlig. Vi ska värna kulturens frihet, stärka språkets ställning och se till att de institutioner som bär vår gemensamma kultur står starka i framtiden. Det gör vi bäst med långsiktighet och respekt för kulturens egen kraft.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Catarina Deremar (C)
Anf. 219 Catarina Deremar (C)

Herr talman! Timmen är sen, och orden och debatterna har varit många här i dag. Som final debatterar kulturutskottet nu betänkandet om konstarter, språk och bibliotek.

Jag vill inledningsvis yrka bifall till Centerpartiets reservation 1, som handlar om språkets utveckling i samband med AI:s intåg i samtliga delar av hela vårt samhälle. Centerpartiet vill att man tittar närmare på hur detta påverkar vårt språk.

Herr talman! Jag tänkte dock börja i en annan ände. I går var jag på Manifestgalan, där 23 musikpriser delades ut. Det är Svenska oberoende musikproducenter, SOM, som anordnar galan. Det fanns priskategorier för många olika musikgenrer, som visa, punk, rytm, barn och dansband. Allt fanns med. Det var en härlig stämning med musikpris som uppmärksammar och premierar artister och inspelningar utgivna av oberoende skivbolag. Galan var den 34:e i ordningen, och den visade att independentscenen i allra högsta grad lever. Under mina samtal i går kväll blev det tydligt att folkbildningen är viktig, att folkhögskolorna spelar stor roll och att det behövs scener i lagom storlek.

Även om det var i går vi debatterade folkbildningen var det smärtsamt att i dag se Kulturanalys rapport som visar att antalet kulturarrangemang har minskat med 66 procent sedan före pandemin. Det drabbar i allra högsta grad kulturarbetare, som får färre uppdrag.

Herr talman! Jag vill också ta upp enprocentsregeln, som Miljöpartiet har en reservation om i betänkandet. Vad är det? Jo, det är en regel som snart har 90 år på nacken. Det är en viktig regel, och jag skulle önska att den efterlevdes i högre utsträckning. Men det är positivt att man ändå ser att allt fler kommuner och regioner har med den vid om- och nybyggnation. Den här regeln gör att vårt offentliga rum blir en tryggare plats, och det gör att nu aktiva konstnärer får möjlighet att gestalta vår samtid. Det var ett snillrikt drag, får man väl ändå säga, av 1937 års riksdag att anta betänkandet angående vidgade arbetsuppgifter för svenska konstnärer.

Herr talman! Jag vill bara uppmärksamma denna regel, som faktiskt skänker oss ett trevligare offentligt rum.

Det finns två andra områden som jag tänkte beröra lite kort. Det är konstarter som man får säga har lite låga trösklar så att de kan komma många till del.

Det första handlar om biblioteken, som finns i varje kommun. De har fantastiska program som vänder sig till barn och unga och hjälper till på alla sätt med att få dem att komma vidare i läsningen, även upp i åren. De utmanar även trogna biblioteksbesökare. Biblioteken är också mötesplats för kultur för oss alla.

Det andra jag tänker på är såklart filmen. Varför är då den så viktig, den svenska filmen som förmedlar vår berättelse på vårt språk och visar våra miljöer på bild?

Herr talman! Centerpartiet har tidigare under mandatperioden lyft fram behovet av en filmfond, och den behandlas därför förenklat i dag. Trots det vill jag lyfta vikten av att Filmutredningen kommer på plats. Utredningen har landat väl hos filmmakare, så det är synd att den har fastnat på departementet.

När det gäller biomomsen är det bra att flera partier nu tycker att den bör sänkas. Det har varit Centerpartiets politik hela tiden; vi var alltså emot höjningen som gjordes en gång i tiden.

Det finns som sagt en mängd spännande områden i betänkandet, som vart och ett skulle kunna räcka till en egen debatt. Men nu är timmen sen, och jag tackar därmed för ordet.

(Applåder)

Lars Mejern Larsson (S)
Anf. 220 Lars Mejern Larsson (S)

Herr talman! Även jag har varit på gala, nämligen Fotoboksprisgalan i går.

Fotografiet fångar inte bara ett ögonblick, utan det ger oss kraften att minnas och förstå. Därför uppmanar vi socialdemokrater regeringen att möjliggöra en nationell infrastruktur för det svenska fotografiet och hoppas att regeringen förstår dess betydelse.

Herr talman! Detta blir mitt sista inlägg om filmpolitiken under denna mandatperiod. Det är ett område som jag har arbetat med och kämpat för under många år utan att svensk filmpolitik har fått den nystart den förtjänar. Det är beklagligt att regeringen inte har förmått lägga fram en samlad filmproposition före valet. Det lämnar en central del av vår kulturpolitik utan den långsiktighet och riktning som filmbranschen så väl behöver.

Med det sagt, herr talman, får vi konstatera att ridån går ned inte bara för den här debatten utan också så småningom för en mandatperiod som inte tog filmpolitiken i mål.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 1 april.)

Beslut

Beslut: 2026-04-01
Förslagspunkter: 12

Riksdagsskrivelser

Inga riksdagsskrivelser har ännu utfärdats för det här ärendet. För vissa ärenden utfärdas inga riksdagsskrivelser.

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Svenska språkets ställning
    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2025/26:1519 av Emma Ahlström Köster (M),

    2025/26:3183 av Catarina Deremar m.fl. (C) yrkande 14 och

    2025/26:3775 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 19.
    • Reservation 1 (C)
    • Reservation 2 (MP)
  2. Svenskt teckenspråk
    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2025/26:1597 av Jessica Rodén (S) och

    2025/26:1599 av Jessica Rodén (S) yrkandena 1 och 2.
  3. Revitalisering av älvdalskan
    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2025/26:454 av Gudrun Brunegård och Mathias Bengtsson (båda KD) yrkandena 1 och 2.
  4. Litteratur och läsfrämjande
    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2025/26:1899 av Matilda Ernkrans m.fl. (S) och

    2025/26:3459 av Björn Wiechel m.fl. (S) yrkande 17.
    • Reservation 3 (S)
  5. Enprocentsregeln
    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2025/26:1738 av Jan Ericson m.fl. (M) och

    2025/26:3775 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 39.
    • Reservation 4 (MP)
  6. Gestaltad livsmiljö för barn och unga
    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2025/26:190 av Mats Berglund m.fl. (MP) yrkande 4 och

    2025/26:3775 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 40.
    • Reservation 5 (MP)
  7. Uppdrag om fotografi
    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2025/26:3459 av Björn Wiechel m.fl. (S) yrkande 30 och

    2025/26:3483 av Helene Odenjung (L).
    • Reservation 6 (S)
  8. Cirkusens förutsättningar
    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2025/26:3459 av Björn Wiechel m.fl. (S) yrkande 13.
    • Reservation 7 (S)
  9. Nationellt uppdrag till Tornedalsteatern
    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2025/26:2786 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 19.
    • Reservation 8 (V)
  10. AI och upphovsrätt inom musikområdet
    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2025/26:3459 av Björn Wiechel m.fl. (S) yrkande 12.
    • Reservation 9 (S)
  11. Filmpolitikens framtid
    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2025/26:3459 av Björn Wiechel m.fl. (S) yrkande 60 och

    2025/26:3775 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkandena 73 och 75.
    • Reservation 10 (S)
    • Reservation 11 (MP)
  12. Motioner som bereds förenklat
    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.