Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Idrott, friluftsliv och spel

Betänkande 2025/26:KrU6

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut

Ärendet är klart för beslut

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

PDF
Idrott, friluftsliv och spel(pdf, 590 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2025/26:6 Idrott, friluftsliv och spel

Utskottets förslag

Nej till motioner om idrott, friluftsliv och spel (KrU6)

Kulturutskottet föreslår att riksdagen säger nej till 107 förslag om idrott, friluftsliv och spel i motioner från den allmänna motionstiden 2025.

Förslagen handlar bland annat om idrottsanläggningar, parasport, elitidrott, nationell strategi för dataspelsbranschen och e-sport med spel om pengar.

Utskottet hänvisar bland annat till pågående arbete och redan genomförda åtgärder.

Utskottets förslag till beslut
Avslag på samtliga motioner.
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 40

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2026-03-17
Justering: 2026-03-19
Trycklov: 2026-03-19
Reservationer: 26
Betänkande 2025/26:KrU6

Alla beredningar i utskottet

2026-03-03, 2026-03-17

Nej till motioner om idrott, friluftsliv och spel (KrU6)

Kulturutskottet föreslår att riksdagen säger nej till 107 förslag om idrott, friluftsliv och spel i motioner från den allmänna motionstiden 2025.

Förslagen handlar bland annat om idrottsanläggningar, parasport, elitidrott, nationell strategi för dataspelsbranschen och e-sport med spel om pengar.

Utskottet hänvisar bland annat till pågående arbete och redan genomförda åtgärder.

Förslagspunkter

1. Starkt stöd till idrotten m.m.
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna

2025/26:1112 av Anne-Li Sjölund (C),

2025/26:1369 av Anna Wallentheim (S) yrkande 2,

2025/26:3183 av Catarina Deremar m.fl. (C) yrkande 18,

2025/26:3367 av Mats Berglund m.fl. (MP) yrkandena 1, 3, 4, 8 och 43,

2025/26:3459 av Björn Wiechel m.fl. (S) yrkande 78 och

2025/26:3556 av Peter Hultqvist m.fl. (S) yrkande 22.
  • Reservation 1 (S)
  • Reservation 2 (C)
  • Reservation 3 (MP)
2. Idrottsanläggningar
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna

2025/26:1369 av Anna Wallentheim (S) yrkande 1,

2025/26:2820 av Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V) yrkande 1,

2025/26:3180 av Anne-Li Sjölund m.fl. (C) yrkande 16,

2025/26:3292 av Alexandra Anstrell (M),

2025/26:3367 av Mats Berglund m.fl. (MP) yrkandena 7, 26 och 27 samt

2025/26:3459 av Björn Wiechel m.fl. (S) yrkande 80.
  • Reservation 4 (S)
  • Reservation 5 (V)
  • Reservation 6 (C)
  • Reservation 7 (MP)
3. Ideella ledare
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna

2025/26:1380 av Niklas Sigvardsson (S) och

2025/26:3586 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 10.
  • Reservation 8 (S)
4. Parasport
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna

2025/26:1085 av Anna Wallentheim (S),

2025/26:1824 av Åsa Westlund m.fl. (S),

2025/26:3180 av Anne-Li Sjölund m.fl. (C) yrkande 2 och

2025/26:3367 av Mats Berglund m.fl. (MP) yrkandena 11, 12 och 14.
  • Reservation 9 (C)
  • Reservation 10 (MP)
5. Fysisk aktivitet för äldre
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna

2025/26:3180 av Anne-Li Sjölund m.fl. (C) yrkande 17 och

2025/26:3367 av Mats Berglund m.fl. (MP) yrkande 5.
  • Reservation 11 (C)
  • Reservation 12 (MP)
6. Samordning mellan föreningsliv och skola
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna

2025/26:3104 av Cecilia Engström (KD) och

2025/26:3251 av Camilla Brunsberg och Marléne Lund Kopparklint (båda M) yrkande 2.
7. Elitidrott
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna

2025/26:3367 av Mats Berglund m.fl. (MP) yrkandena 15, 17, 19 och 23 samt

2025/26:3461 av Larry Söder (KD) yrkande 3.
  • Reservation 13 (MP)
8. Simkunnighet
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion

2025/26:3180 av Anne-Li Sjölund m.fl. (C) yrkandena 10 och 11.
  • Reservation 14 (C)
9. Miljövänliga resor
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion

2025/26:3367 av Mats Berglund m.fl. (MP) yrkande 33.
  • Reservation 15 (MP)
10. Hästsporten
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion

2025/26:3367 av Mats Berglund m.fl. (MP) yrkandena 34, 35 och 37.
  • Reservation 16 (MP)
11. Idrottsagenter
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion

2025/26:3586 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkandena 101 och 102.
  • Reservation 17 (S)
12. Friluftsliv
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion

2025/26:3776 av Mats Berglund m.fl. (MP) yrkande 2.
  • Reservation 18 (MP)
13. Nationellt dataspelsinstitut
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion

2025/26:1077 av Sofia Skönnbrink m.fl. (S) yrkande 2.
  • Reservation 19 (S)
14. Nationell strategi för dataspelsbranschen
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna

2025/26:1116 av Anne-Li Sjölund (C) och

2025/26:3775 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 70.
  • Reservation 20 (MP)
15. Lootlådor
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion

2025/26:298 av Fredrik Lindahl (SD).
16. Hot, hat och kriminalitet online
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion

2025/26:3586 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 21.
  • Reservation 21 (S)
17. Årligt pris
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion

2025/26:3132 av Peter Ollén (M) yrkande 4.
18. Marknadsföring av spel
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna

2025/26:2309 av Malin Larsson m.fl. (S) yrkandena 1-3,

2025/26:3015 av Larry Söder (KD),

2025/26:3016 av Roland Utbult (KD),

2025/26:3459 av Björn Wiechel m.fl. (S) yrkande 87 och

2025/26:3505 av Nils Seye Larsen m.fl. (MP) yrkande 7.
  • Reservation 22 (S)
  • Reservation 23 (MP)
19. Förlustgräns
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion

2025/26:3111 av Mathias Bengtsson (KD).
20. Spelpaus
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion

2025/26:3459 av Björn Wiechel m.fl. (S) yrkande 90.
  • Reservation 24 (S)
21. Restaurangkasinon
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion

2025/26:3183 av Catarina Deremar m.fl. (C) yrkande 25.
  • Reservation 25 (C)
22. E-sport med spel om pengar
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion

2025/26:3459 av Björn Wiechel m.fl. (S) yrkande 82.
  • Reservation 26 (S)
23. Pokerturneringar
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion

2025/26:1102 av Anna Lasses (C) yrkandena 1 och 2.
24. Motioner som bereds förenklat
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2026-03-25
Debatt i kammaren: 2026-03-26
Stillbild från Debatt om förslag 2025/26:KrU6, Idrott, friluftsliv och spel

Debatt om förslag 2025/26:KrU6

Webb-tv: Idrott, friluftsliv och spel

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Jonas Andersson (SD)
Anf. 196 Jonas Andersson (SD)

Herr talman! Nu debatterar vi kulturutskottets betänkande om idrott, friluftsliv och spel, och jag kommer att redogöra för Sverigedemokraternas inställning till de politiska frågor som återfinns i betänkandet.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut.

Jag ska också säga att jag täcker upp för en partivän som inte kunde vara här i dag.

Idrotten, friluftslivet och de kulturella och kreativa näringarna är av central betydelse för det svenska samhället. De bidrar till stärkt gemenskap och folkhälsa och stärker också individens utveckling och Sveriges konkurrenskraft. Självklart är de också betydelsefulla för Sverigebilden. Se bara på Sveriges idrottsframgångar internationellt, nu senast i vinter-OS.

Att bedriva en politik som skapar goda möjligheter för dessa rörelser och näringar är därför en viktig uppgift för politiken. Det finns väldigt mycket att säga när det kommer till idrott, friluftsliv och spel, för det är breda områden. I dagens debatt ska jag göra några nedslag i aktuella frågor.

Herr talman! Sverigedemokraterna och regeringen gör mycket för att stärka idrotten i vårt land. Ett aktuellt exempel är satsningen på idrottshallar och andra idrottsplatser i statens budget för 2026 och 2027. Satsningen innefattar inte bara ekonomiskt stöd för att finansiera anläggningar utan också ett kunskaps- och processtöd. Idrottens tillgång till lämpliga anläggningar och miljöer är avgörande för att föreningsidrotten ska kunna verka. Mot denna bakgrund är vår satsning väldigt viktig. Sverigedemokraterna har länge förespråkat reformer i denna riktning, och Danmark har här varit en förebild för oss.

Så sent som i dag kunde vi läsa en nyhet i medierna om Internationella olympiska kommittén, IOK, som jag känner att jag måste säga något om. IOK kommer framöver att införa könstester för potentiella kvinnliga deltagare. Deltagare som har en manlig kromosomuppsättning kommer inte att få tävla i damklassen i OS, och det gäller redan till sommar-OS i Los Angeles 2028. Detta gäller helt oavsett vad en person identifierar sig som.

Det är bra att det blir så här. Det här är nämligen en viktig rättvisefråga i idrotten. Det är också en viktig jämställdhetsfråga. Biologiska kvinnor ska inte tävla mot biologiska män, och nu behöver de inte bli överkörda och få fullständigt orimliga konkurrensnackdelar inom sina idrotter. Sverigedemokraterna har länge vänt sig mot denna politiskt korrekta orättvisa, så beskedet från IOK är därför glädjande. Till de partier som inte har vågat stå upp för detta vill jag säga att ni har svikit våra kvinnliga idrottare.

Herr talman! Idrotten är en folkrörelse i Sverige. Men den är också mycket mer. Mellan idrotten och spelmarknaden finns tydliga kopplingar, och på så sätt är det logiskt att kulturutskottet också ansvarar för frågor som rör spelmarknaden. Kopplingen mellan idrott och spel finns via lotterier, som är med och finansierar civilsamhället i Sverige. Men det handlar också om spel på sport, vilket är ett nöje för många svenskar.

Under mandatperioden har ett antal reformer skett för att Sverige ska få en mer balanserad svensk spelmarknad. Tidigare i år fattade riksdagen exempelvis beslut om ett nytt förbud mot spel på kredit, en debatt jag själv deltog i. Det var ett klokt beslut som ytterligare bidrar till ett stärkt konsumentskydd för spelarna.

Ett annat beslut som riksdagen har fattat under mandatperioden är att ge spelbolagen utökade möjligheter att använda personuppgifter i syfte att uppfylla omsorgsplikten, som i sin tur syftar till att skydda spelarna. Också det bidrar förstås till ett stärkt konsumentskydd.

Ytterligare en reform på spelmarknadsområdet under mandatperioden är förstås det omdebatterade beslutet att plocka bort det undantag i spellagen som gav de partipolitiska lotterier gräddfiler. Detta beslut var viktigt för den svenska spelmarknadspolitikens anseende men också för de politiska partiernas anseende.

Jag skulle kunna prata länge om dessa frågor, men jag väljer att avsluta här.

Mats Berglund (MP)
Anf. 197 Mats Berglund (MP)

Herr talman! I går debatterade vi kulturutskottets motionsbetänkande om det civila samhället och folkbildningen. Dagens debatt handlar om idrott, friluftsliv och spel. Idrott och friluftsliv är ju egentligen också en del av det civila samhället. Det gäller även spel, i alla fall de föreningsdrivna lotterierna, som står för en stor del av finansieringen av föreningslivet och civilsamhällets organisationer. Den är den privata delen, den breddade eller kompletterande delen, av finansieringen.

Sverige har ett starkt föreningsliv. Det är bra, och det engagerar människor. Idrottsföreningar finns över hela landet, och de är ofta starka på mindre orter. De skapar mening och starka band mellan människor, och de bidrar också till folkhälsan genom både rörelse och den gemenskap som skapas när man gör något tillsammans. De stärker demokratin och bidrar till ett starkare lokalsamhälle och till beredskapen.

Politiken behöver vara med och ta ansvar. Vi har en bra konstruktion för statens stöd till idrotten. Precis som för folkbildningen saknas en myndighet. I stället har vi fristående organisationer: Folkbildningsrådet och, i idrottens fall, Riksidrottsförbundet. Det stärker oberoendet, vilket är bra.

Sverige presterar bra på elitnivå i internationella sammanhang. För att Sverige ska fortsätta att göra det behöver vi satsa på både bredd och spets och också på elitidrottarnas inkomster och trygghetssystem. Förra mandatperioden tillsatte Miljöpartiet utredningen Ett trygghetssystem för alla. Det handlade bland annat om att reformera SGI-systemet så att det skulle passa exempelvis elitidrottare. Riksidrottsförbundet liksom andra delar av idrottsrörelsen har legat på och även kulturlivets aktörer. Men hos regeringen händer ingenting i frågan, och nu har i princip hela mandatperioden gått. Det är sorgligt.

För att lyfta upp våra talanger behöver vi reformera utbildningarna. Kopplingen mellan skola eller högre utbildning och en elitsatsning på idrott måste bli bättre, likaså möjligheten att kombinera en yrkeskarriär med elitidrott. Miljöpartiet har motionsyrkanden i betänkandet om alla de här delarna.

Herr talman! Regeringen har gjort en hel del bra för att stärka breddidrotten. Idrottsklivet är värt att nämna. Det är en viktig satsning, där Miljöpartiet trots allt hade velat gå ytterligare längre och involvera fler områden. Vi har lyssnat på Riksidrottsförbundet och andra aktörer i den delen.

I årets budget har 250 miljoner avsatts för stöd till fler anläggningar. Även här hade Miljöpartiet velat gå längre och inrätta en nationell anläggningsfond, likt den danska LOA-fonden, för att få långsiktighet och struktur i arbetet.

Fritidskortet är en satsning på barn och ungdomar som idrottar eller håller på med någon annan fritidsverksamhet. Det är bra att regeringen avsätter medel i budgeten för barn och ungdomar, men pengarna kunde ha använts mer effektivt. Hittills har det för varje krona som gått till familjerna gått ytterligare drygt en krona till myndigheternas administration. Det är inte rätt sätt att använda statliga medel.

Nyttjandegraden det första halvåret var bara 18 procent. Regeringens prognos i propositionen låg på 65 procent. För den högre summan, alltså 2 000 kronor, som riktar sig till barn och unga som i dag står långt bort från idrotten och det organiserade föreningslivet, var nyttjandegraden så låg som 10 procent.

Det föreningarna behöver för att locka fler barn och unga är inte ett fritidskort. De behöver stöd för att utbilda och rekrytera fler ledare, fler kulturskolelärare och fler platser för barn- och ungdomsidrott. Det handlar om möjligheter att ta emot fler, i första hand alla de barn och unga som i dag står i kö för att vara med.

Med Miljöpartiets politik kan det förverkligas. Vi omfördelar resurser från statliga myndigheters byråkrati till idrottsföreningarna, till friluftslivet, till kulturlivet och till kulturskolan, för att lösa problemen med de stora flaskhalsarna och få en breddad rekrytering som faktiskt lyckas.

Herr talman! Bara 3 procent av fritidskortet har gått till friluftslivets aktörer. Friluftslivet behöver egentligen helt andra typer av stöd. Med vår politik får friluftslivets organisationer mer medel för att rekrytera ledare. Samtidigt satsar vi stort på att rusta upp leder med spångar, rastplatser, vindskydd och liknande. Vi säkerställer att den stads- och tätortsnära naturen frodas och finns kvar och är tillgänglig för vandringsleder och friluftsliv.

I dag trumfas allemansrätten tyvärr ut av äganderätten när skogs- och markägare väljer att skapa kalhyggen eller anlägga bryggor vid små vattendrag. För ett hållbart friluftsliv behöver vi en politik som skyddar skog och strand mot sådan här kortsiktig exploatering.

Tidigare i veckan kom den nya rödlistan från SLU Artdatabanken. Läget för den biologiska mångfalden blir alltmer allvarligt i Sverige, och antalet hotade arter blir bara större. Pärlugglan är ett exempel. Den har nu tagits upp på listan trots att den till helt nyligen var en av våra vanligaste ugglearter. Fjällugglan är utdöd sedan tidigare, och tornugglan likaså.

De här negativa trenderna går enligt SLU att vända, men det kräver åtgärder. En friluftspolitik måste därför också vara en naturpolitik.

Herr talman! Idrotten, både den organiserade idrotten och spontanidrotten, är tillsammans med friluftslivet och möjligheter till en aktiv livsstil för alla, både unga och äldre, viktigt för att vi ska leva långa, friska och hälsosamma liv. Men det handlar också om att skapa och få känna gemenskap med andra.

Att samlas tillsammans och tävla och träna eller på egen hand snöra på sig skorna, ladda spellistan i lurarna och ge sig iväg till gymmet eller ut i motionsspåret är en del av väldigt många människors vardagsrutin. Att ha möjligheten att röra på sig bidrar till både den fysiska och den mentala folkhälsan. Men för att fler ska kunna, våga eller ens ha möjlighet till ett fysiskt liv behöver politiken vara med och sänka trösklarna.

Under Miljöpartiets tid i regering tillsattes utredningen Varje rörelse räknas. Den lämnade en rad förslag som jag tycker att regeringen bör ta på större allvar och gå vidare med.

Herr talman! Jag ska avslutningsvis säga något om spel, både gejming och gambling. Under mandatperioden har utskottet tagit fram en kunskapsöversikt om dataspel och brädspel. Det är ett i alla delar lyckat projekt, tycker jag, där alla åtta partier deltog.

Regeringen bör nu ta rapporten vidare och utreda möjligheterna och ramarna för en nationell politik för dataspel och brädspel. Allra bäst vore det om utskottet kunde ha samlats runt det utskottsinitiativ som Miljöpartiet föreslog tillsammans med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Men här sa regeringsunderlagets partier tydligt nej.

Miljöpartiet har yrkanden i betänkandet om bland annat en nationell strategi och vad en sådan kan och bör innehålla. Regeringen bör ta till sig våra motionsyrkanden.

Vad gäller de föreningsdrivna lotterierna är det beklagligt att Tidöregeringen inte har gjort något åt den växande byråkratin och de höga kostnaderna för föreningslivet när det gäller att arrangera lotterier, bingo och liknande. Snarare har utvecklingen gått åt andra hållet, och man har gjort det ännu svårare för föreningslivet.

Precis som i samtalet om breddad finansiering av kulturen har det genom en hel mandatperiod saknats handlingskraft från regeringens och regeringspartiernas sida också vad gäller föreningslivet och dess möjligheter att stärka privat finansiering.

Herr talman! Med det yrkar jag bifall till Miljöpartiets reservation 3 om stärkt stöd till idrotten med mera.

(Applåder)

Emma Ahlström Köster (M)
Anf. 198 Emma Ahlström Köster (M)

Herr talman! Föreningslivet är en av de starkaste krafter vi har i Sverige. Det skapar gemenskap, motverkar utanförskap och lägger grunden för god folkhälsa – för att inte tala om den stolthet och stärkta Sverigebild som idrotten bidrar till.

Det räcker dock inte att säga att idrotten är viktig. Vi behöver aktivt bygga vidare på det som vi gör framgångsrikt i dag, men vi behöver också göra något åt det som inte fungerar lika väl.

Tillåt mig lyfta några aktuella siffror. Bara två av tio barn når upp till en timmes pulshöjande aktivitet per dag. Fyra av fem barn rör sig därmed för lite. Nästan hälften av oss vuxna är överviktiga, och psykisk ohälsa är den vanligaste orsaken till långtidssjukskrivning. I socialt utsatta områden deltar bara hälften av barnen i föreningsidrott. Detta kan jämföras med nästan 70 procent i mer resursstarka områden.

Regeringen har vidöppna ögon och agerar utifrån verkligheten när den formar sin politik. Därför har vi inte bara fortsatt att göra samma sak som traditionen bjuder, utan vi har vågat göra något annat för att bryta den negativa trenden och få till en nödvändig förändring.

Regeringen har därför till att börja med lagt fram en stark budget på över 2 miljarder kronor till idrotten även 2026. Det är en fortsatt investering i barn och unga, på både bredd och elit, och pengarna ska nå hela landet.

Regeringen satsar också 250 miljoner kronor på att bygga och rusta upp idrottsanläggningar – detta för att bättre kunna möta upp den stora efterfrågan på idrottsytor som ligger framför oss.

Centrum för idrottsforskning har fått i uppdrag att ta fram ett bättre kunskapsunderlag när det gäller idrottsskador och hur vi förebygger dem. Vi stärker också arbetet mot psykisk ohälsa inom idrotten. Idrottsklivet är en fantastiskt framgångsrik satsning för att nå barn i utsatta områden och på så vis sänka trösklarna för dem som behöver det allra bäst.

Herr talman! Jag vill också passa på att lyfta ytterligare ett fokus, som jag personligen brinner lite extra för. Det är en färdighet inom idrotten som kan vara livsavgörande. Jag pratar om att kunna simma. I Sverige finns det 53 000 barn som inte kan simma tillräckligt bra. Det är därför mycket glädjande att regeringen nu satsar extra på just simkunnighet, med särskilt fokus på de områden där behoven är som störst.

Men, herr talman, inte heller detta räcker till. Vartenda barn behöver välkomnas in i den idrottsliga gemenskapen, och det brådskar.

Därför är fritidskortet en av de viktigaste reformer vi har infört under mandatperioden. Ingen annan satsning har på så kort tid nått framgång. Vi ser ett stort intresse från familjerna för att nyttja kortet, och allt fler föreningar vill ansluta sig. Därför har stödet sedan årsskiftet 2025/26 dessutom höjts till 550 kronor till varje barn och upp till 2 500 kronor för dem som behöver det.

Många har också kommit med kreativa förslag på hur kortet kan breddas och omfatta fler. Jag ser fram emot att följa de utvärderingar som kommer härnäst och hur de kommer att utveckla kortet.

På den röda halvan av politiken är man dock inte imponerad. Dyrt, säger någon. Ineffektivt, säger en annan. Men räkna då på vad det kostar för individen och för samhället när ett barn växer upp stillasittande eller i social isolering! Räkna också på vad det kostar och kommer att kosta om svenska barn blir världens mest stillasittande generation, vilket de riskerar att bli om vi inte tar krafttag nu!

Herr talman! Idrottspolitiken ska omfatta oss alla. I dag deltar personer med funktionsnedsättning i mycket mindre utsträckning än andra i idrotten. Det kan vi inte acceptera. Därför ökar vi kunskapen och stärker stödet och tillgången till utrustning så att fler kan vara med på lika villkor.

Det är också vi moderater som här i riksdagen lyfter frågor om parasporten via vårt aktiva nätverk. Det känns viktigt och angeläget. Och visst var det härligt att glädjas åt våra idrottsliga framgångar i para-OS?

Herr talman! Låt mig också nämna det svenska friluftslivet. För Moderaterna är friluftsliv mer än en trevlig aktivitet – det är en samhällskraft. Det stärker hälsan, bygger gemenskap och ökar förståelsen för vår natur. Men framför allt ger det människor ett sammanhang och viktiga färdigheter som vi inte kan få någon annanstans.

Friluftslivet är också en viktig del av vår beredskap. Det bygger praktisk förmåga och lär oss att ta ansvar och vara handlingskraftiga, egenskaper vi behöver såväl i vardag som i kris. Också här har vi moderater tagit på oss ledartröjan genom att vara först ut med att ta fram ett brett friluftspolitiskt program där vi bland annat understryker vikten av att göra naturen mer tillgänglig och självklar, stärka friluftsorganisationerna och återinföra obligatoriska friluftsdagar i den svenska skolan.

Herr talman! Liksom hela Sverige stod still under VM 1978 när Ingemar Stenmark tog det klassiska VM-guldet i storslalom stod hela Sverige still och världen tittade på när Ebba Årsjö dominerade hela vinterparalympics, när Ebba Andersson åkte längdskidor, när Frida Karlsson krossade allt motstånd i skiathlon och när syskonen Isabella och Rasmus Wranå svingade iväg den sista curlingstenen och vann. 18 medaljer gör 2026 till Sveriges mest framgångsrika vinter-OS någonsin. Dessa stjärnor bär oss alla. Det är svensk idrott som inspirerar dig och mig till ett aktivt liv.

Med vår politik bjuds fler in i föreningslivet, från knattefotboll till simskola. Det kan också handla om spontanidrott, dans, hästhoppning, att paddla kanot i det fria eller att ta en promenad i skogen. Den politik vi nu genomför är inte punktinsatser; det är en helhet. Fler barn får fler viktiga färdigheter. Fler får upptäcka naturens positiva kraft och äventyr. Vi bidrar till ett mer jämlikt Sverige och ett friskare Sverige som i sin tur blir ett starkare Sverige.

Med detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Mats Berglund (MP)
Anf. 199 Mats Berglund (MP)

Herr talman! Jag tänkte inte prata om fritidskortet utan faktiskt om elitidrottarnas möjligheter och villkor.

Vi tillsatte utredningen som lade fram betänkandet Ett trygghetssystem för alla för att göra om framför allt sjukförsäkringssystemet. Där fanns också förslag om stipendier som skulle kunna vara avdragsgilla och på det sättet stärka idrottarna, som tjänar väldigt ojämnt. Det sjukförsäkringssystem som finns i dag funkar för löntagare som har ett fast jobb med jämn inkomst, men så ser inte arbetsmarknaden ut längre för väldigt många. Elitidrottare är en sådan grupp, kulturarbetare en annan, alla de här gigarbetarna en tredje och så vidare. Det gäller också allt fler personer i det vanliga arbetslivet.

Alla idrottare tjänar inte heller som Armand Duplantis eller som våra elitfotbollsspelare på framför allt herrsidan, som har fasta anställningar med en lön som de flesta elitidrottare inte kommer i närheten av – inte alla de hjältar som nu kom hem från Italien och tidigare från OS, och faktiskt inte heller Ingemar Stenmark på den tid som ledamoten nämnde, då man inte fick vara proffs om man ställde upp i OS.

Varför har inte regeringen gått vidare med förslagen i denna utredning för att säkra och stärka villkoren för elitidrottarna? Ledamoten pratade ju om att stärka möjligheterna för både bredd och spets, alltså elitidrottarna.

Emma Ahlström Köster (M)
Anf. 200 Emma Ahlström Köster (M)

Herr talman! Jag tackar för frågan. Den är angelägen.

Det är mycket riktigt så att våra elitidrottare har väldigt olika förutsättningar för att utöva sin sport. En del elitidrottare vittnar till och med om vilka tuffa villkor de tävlar under, även på högsta nivå.

Det handlar inte på något sätt om någon ovilja eller att regeringen inte tycker att detta är viktigt eller angeläget. Det är heller inte så att vi inte vill göra något åt det. Detta är dock ett mycket större arbete än det vi har landat i konkret här och nu när det gäller att se över förutsättningarna för idrottare och kulturarbetare att kunna leva.

Det vi redan jobbar med är till exempel att göra det lättare för privat sponsring. Idrottarna ska också kunna få pengar från olika håll under sin idrottsutövning. Men det är helt rätt att vi inte är färdiga med det arbetet och att det är viktigt.

Mats Berglund (MP)
Anf. 201 Mats Berglund (MP)

Herr talman! Jag tycker ändå inte riktigt att jag får svar på frågan. Nu har det gått nästan fyra år sedan utredningen kom. Jag satt själv med i den parlamentariska referensgruppen och följde det arbete som Calle Nathanson bedrev i utredningen. Jag förde också fram flera goda förslag om att just idrottsstipendier skulle räknas in, och det skulle de kunna göra. Detta finns inte med i utredningen, men det är enligt utredaren väldigt lätt att bara lägga in dem i en lista.

Det är inte ovilja, hör jag ledamoten säga. Politik är att vilja, men politik är faktiskt också att göra. Det räcker inte att bara vilja. Man säger att det inte är en ovilja, men jag undrar om det inte är just en ovilja. Jag har återkommande ställt frågan till ansvarigt statsråd och varje gång fått svaret att detta bereds i Regeringskansliet. Det finns vissa komplicerade saker att lösa, har det hetat.

Så svårt kan det faktiskt inte vara. Jag tyckte att ärendet var ganska enkelt. Det finns säkert en del saker som behöver justeras efter det att utredningen kom för att det ska fungera. Men det fanns olika system, och det nuvarande systemet skulle kunna ligga kvar så att man kan välja det system som passar bäst.

Jag måste säga att jag inte förstår varför regeringen sitter på händerna och inte gör någonting i frågan för att stärka våra elitidrottare och kulturen. Det handlar ju inte om att skjuta till särskilt mycket pengar, utan det handlar om att man ska ha en trygghet när man blir sjuk eller när man inte kan jobba om man har en ojämn inkomst, som väldigt många grupper och allt fler grupper i samhället har.

Emma Ahlström Köster (M)
Anf. 202 Emma Ahlström Köster (M)

Herr talman! Jag delar engagemanget för den fråga som min utskottskollega brinner för. Det är helt rätt och rimligt. Jag delar också bilden av att den som anstränger sig också ska ha ett system att luta sig mot.

Men jag tycker också att det är bra om pengar kommer från olika ben. Det är därför som utredningen om sponsring är viktig. Arbetet är inte färdigt, och jag tycker precis som min utskottskollega att det hade varit trevligt om det hade gått ännu fortare. Men ännu viktigare är att det blir rätt när det väl landar på plats.

Lite tålamod får jag be om, men jag förstår att man har höga förväntningar på den här regeringen med tanke på det reformtempo vi har haft. Man skulle kunna tänka sig att det gäller alla områden, men där ber jag att få återkomma.

Azadeh Rojhan (S)
Anf. 203 Azadeh Rojhan (S)

Herr talman! Spel om pengar är i dag en fråga som berör allt fler människor i Sverige. För vissa är det ett tidsfördriv, men för andra leder spelandet till skulder, psykisk ohälsa och trasiga relationer. Därför måste spelpolitiken ta människors utsatthet på större allvar.

Utvecklingen bland unga är särskilt oroande. En ny rapport från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning visar att nästan var femte man i åldern 18–29 år har eller riskerar att få ett problem med sitt spelande. Det är nästan dubbelt så många som i den förra mätningen från 2021. Det är en utveckling som vi inte kan blunda för.

Det är också med anledning av detta som vi socialdemokrater har lagt fram ett utskottsinitiativ i kulturutskottet i dag. Vi menar att skyddet mot spelproblem måste stärkas. Vi kan inte vänta.

Ett viktigt verktyg i detta arbete är Spelpaus. När en person når en insikt om att spelandet har gått för långt kan man i ett ögonblick av självreflektion gå in på Spelpaus och stänga av sig själv. Men vad händer sedan? Ja, alltför ofta ingenting. Ingen kontakt tas. Ingen erbjuder hjälp. Den som just har tagit ett viktigt steg lämnas ensam i en sårbar situation. Vi vet att det är just då som många återfaller och söker sig vidare till olicensierade spelbolag. Därför menar vi att Spelpaus måste kompletteras med bättre stöd. Den som stänger av sig ska snabbt bli uppringd och få information om vart man kan vända sig: till rådgivning, stöd eller behandling.

Men, herr talman, vi måste också bli bättre på att arbeta förebyggande. Kunskapen om spelproblem behöver öka, inte minst bland unga och bland de yrkesgrupper som möter unga i sin vardag. Därför vill vi stärka det förebyggande arbetet och utveckla ett mer samlat nationellt arbete mot spelproblem. Vi hoppas innerligt från Socialdemokraternas sida att vårt utskottsinitiativ får stöd från samtliga partier i utskottet.

Herr talman! Att ta spelproblemen på allvar handlar ytterst om folkhälsa. Det handlar om att se människor som riskerar att fastna i ett beroende och säkerställa att samhället erbjuder skydd. Men folkhälsopolitik handlar också om något mer. Den handlar om att stärka de miljöer och gemenskaper som gör människor starkare, där rörelse, gemenskap och framtidstro får växa. Idrotten är en sådan kraft.

Statens stöd till idrotten finns av en anledning, nämligen för att ge människor möjlighet att motionera och idrotta, för att främja en god folkhälsa och för att värna en fri och självständig idrottsrörelse.

Men idrotten gör mer än så. I en idrottsförening möts människor från olika bakgrunder. Där byggs gemenskap, ansvar och framtidstro. Där skapas mötesplatser som kan bryta segregation. Sverige har en unik tradition av föreningsdriven folkrörelseidrott, men den modellen kan inte tas för given.

Om folkrörelseidrotten ska bestå måste vi fortsätta att investera i idrotten. Det är därför som vi socialdemokrater bland annat vill stärka parasporten för barn och unga eftersom barn med funktionsnedsättning är den grupp som rör sig betydligt mindre än andra barn och därmed riskerar sämre hälsa.

Herr talman! Vi vill också förbättra villkoren för unga elitidrottare. Min praoelev Sebastian beskrev det så här: Elitidrottare är inte bara resultathungriga atleter. De är förebilder. De inspirerar våra barn att börja träna, ungdomar att fortsätta att kämpa och vuxna att engagera sig som ledare och supportrar. När våra idrottare lyckas ökar intresset i föreningar. Fler vill delta, och hela idrottsrörelsen växer. Jag tycker att Sebastian beskriver det fint.

Elitidrottare är inte bara individer som tävlar på hög nivå, utan de är också viktiga inspirationskällor för hela idrottsrörelsen. Samtidigt lever många elitidrottare under ekonomiskt otrygga förhållanden. Möjligheten att nå världsnivå riskerar i praktiken att bli en fråga om vilka resurser som familjen har. En viktig del i detta handlar om trygghetssystemen. Den tidigare socialdemokratiskt ledda regeringen tillsatte därför en utredning om regelverket för sjukpenninggrundande inkomst. I betänkandet Ett trygghetssystem för alla – Nytt regelverk för sjukpenninggrundande inkomst föreslås bland annat att inkomsten i större utsträckning ska kunna baseras på historiska inkomster och att den mest fördelaktiga inkomsten ska ligga till grund för ersättning.

Det här är förändringar som flera remissinstanser lyft upp som viktiga för grupper med oregelbundna inkomster, däribland elitidrottare. Vi menar att det därför är under all kritik att utredningen har fastnat i en byrålåda hos regeringen. Det är faktiskt dags att plocka upp den nu. Om vi vill att svensk elitidrott ska växa måste vi också ge den rätt förutsättningar för det.

Herr talman! Vi behöver också tala om idrottens fysiska förutsättningar. Problemen med idrottsanläggningar varierar över hela landet. Det är hallar som är fullbokade, simhallar som behöver renoveras och anläggningar som inte är tillgänglighetsanpassade.

Om vi menar allvar med att fler barn ska delta i idrott måste vi också säkerställa att infrastrukturen finns där. Därför menar vi socialdemokrater att regeringen behöver ta behovet av renoveringar och nybyggnation av idrottsanläggningar runt om i landet på större allvar.

Herr talman! Friluftslivet är också en viktig del av folkhälsopolitiken i Sverige. Med allemansrätten som grund har människor i vårt land en unik möjlighet att vistas i naturen. Friluftslivet stärker både fysisk och psykisk hälsa och skapar gemenskap. Men verkligheten är att många barn i dag aldrig får möta naturen på det sättet. Friluftsdagar i skolan prioriteras oftast ned eller genomförs inte alls. Det är också därför som vi socialdemokrater vill skriva in friluftsdagar i skollagen, så att alla elever minst en gång per läsår får möjlighet att delta i riktiga friluftsaktiviteter under skoltid, gärna i samverkan med föreningslivet och friluftsorganisationer.

Herr talman! Politik handlar i grunden om vilket samhälle vi vill bygga. Är det ett samhälle där människor lämnas ensamma när spelberoende riskerar att ta över deras liv, eller är det ett samhälle där vi både förebygger problemen och erbjuder skydd när människor behöver det som mest? Ska det vara ett samhälle där idrotten och friluftslivet fortsätter att vara öppna mötesplatser, där barn och unga kan växa, hitta gemenskap och känna framtidstro?

För oss socialdemokrater är svaret tydligt. Vi vill ha ett samhälle som stärker människors hälsa, gemenskap och möjligheter och som inte heller blundar när människor riskerar att falla. Med de orden yrkar jag bifall till reservation 24.

(Applåder)

Roland Utbult (KD)
Anf. 204 Roland Utbult (KD)

Herr talman! Jag ska först säga att jag ställer mig bakom betänkandet, det vill säga jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Jag kommer i mitt lilla anförande att beröra tre områden: fritidskortet, parasporten, som även Emma Ahlström Köster har redogjort för på ett bra sätt, och vidare om marknadsföring av spel.

När fritidskortet infördes var ambitionen tydlig, nämligen att sänka trösklarna så att fler barn och unga får tillgång till en meningsfull och ledarledd fritid. Fritidskortet lanserades i september 2025, och i december kunde man konstatera att reformen blivit en framgång.

Genom att rikta stödet direkt till barnet, i stället för via generella bidrag, har fritidskortet nått just den målgrupp som annars riskerar att stå utanför. Kritiker har fört fram att resurserna i stället borde gå till föreningarna. Men vi tror på att rikta fritidskortet direkt till barnen. Vi ser också att fler barn i verksamheterna innebär fler medlemsavgifter, större bredd och långsiktig stabilitet för föreningar och kulturskolor.

Att investera i barns fritid är att motverka ensamhet, stärka individen och bygga ett hållbart samhälle på sikt. Fritidskortet visar att träffsäker reformpolitik kan göra verklig skillnad, för barnen här och nu och för samhället i framtiden.

Herr talman! Parasport är ett samlingsbegrepp för idrott för personer med synnedsättning, rörelsenedsättning, intellektuell funktionsnedsättning samt hörselnedsättning. Idrottsrörelsen har på olika sätt intensifierat sitt arbete med att inkludera personer med funktionsnedsättning i idrotten.

Här är införandet av fritidskortet för barn och unga också viktigt. Det syftar som sagt till att främja barns och ungas förutsättningar att delta i sådana fritidsaktiviteter som bidrar till en aktiv och meningsfull fritid i gemenskap med andra. Barn och unga med funktionsnedsättning eller andra behov av särskilt stöd ska uppmärksammas, så att fritidskortet kommer dem till godo i lika stor utsträckning som för andra barn och unga.

När jag funderar över parasporten tänker jag på några personer, liksom Emma Ahlström Köster gjorde när hon nämnde några personer. Jag tänker självklart på skidåkaren Zebastian Modin, utförsåkaren Ebba Årsjö och på Aaron Lindström, som tyvärr kraschade i super-G men som håller på att komma tillbaka. De är goda förebilder för oss alla och inte minst för unga idrottare med funktionsnedsättning.

Parasportförbundet har på uppdrag av Riksidrottsförbundet fortsatt att erbjuda kunskapsstöd till övriga specialidrottsförbund. Det kallas Kompetenslyftet.

Herr talman! Till sist vill jag bara nämna något som jag i grunden ogillar: den aggressiva marknadsföringen av spel om pengar. Jag menar att den är vidrig, eftersom den förstör så många människors liv. Den tar liksom inte slut heller. Olika tv-kanaler liksom kvällstidningarna ser den som en viktig inkomstkälla utan att ta hänsyn till konsekvenserna. Det handlar om personliga tragedier, som också drabbar anhöriga.

Det är en sak att köpa en trisslott då och då. Det kan vara ett rent nöje. Men här talar vi om något annat: att lockas till spel om pengar med löftet om att bli rik, riktigt rik. Några spelbolag lindar också in sin marknadsföring i ett slags hemvävd miljö eller använder kända personer som ser en möjlighet till inkomst.

I budgetpropositionen för 2026 justerades det spelpolitiska målet så att även spelarnas behov av tydlig information vid köp av spel omfattas. Spelbolagen ska enligt spellagen bland annat marknadsföra spel måttfullt. De ska inte vända sig till personer under 18 år i sin reklam, de ska enbart erbjuda bonusar vid första speltillfället för en ny kund och de ska inte marknadsföra spel direkt till en spelare som har stängt av sig från spel via spelpaus.se.

De farligaste är onlinekasinon. Tiden att fundera är kort, och det är lätt att spela flera gånger. Ständiga småvinster lurar hjärnan, och man jagar förluster för att vinna tillbaka pengar som man förlorat.

Enligt uppgift ökar nu spelandet om pengar bland ungdomar. Det är mycket allvarligt. År 2025 spelade nästan 30 procent av killarna i årskurs 9 om pengar. På gymnasiet är det cirka 40 procent som spelar om pengar. Killarna spelar mer än flickorna. Märk väl att man ska ha fyllt 18 år för att spela på licensierade bolag i Sverige. Men här är det alltså många som är under 18 år. Jag tycker att Azadeh Rojhan också lyfte fram denna problematik på ett väldigt bra sätt.

Viktigast av allt är att spel om pengar är ett folkhälsoproblem. Den här aggressiva marknadsföringen måste få ett slut, till förmån för unga människor och även äldre som fastnat i spelmissbruk och spelberoende.

(Applåder)

Vasiliki Tsouplaki (V)
Anf. 205 Vasiliki Tsouplaki (V)

Herr talman! Vi har haft en fantastiskt fin idrottstart på det här året, med många framgångar i både OS och Paralympics. Det är tydligt att stora internationella tävlingar engagerar svenska folket. De skapar gemensamma samtalsämnen vid fikabordet på jobbet och inspirerar unga att prova nya sporter.

Det som händer på isen eller i skidbacken spiller också över i sociala medier och bidrar till människors kreativitet där. Det har varit roligt att se alla som skapat egna curlingklipp i hemmet med sopkvastar, robotdammsugare och allt vad det har varit. Och det kanadensiska fuskfingret gav upphov till världsomspännande kommentarsfält och skämtbilder.

Det nyväckta curlingintresset syns också direkt hos föreningar runt om i landet som får svårt med träningstider och ledare för att ta emot anstormningen. Vi såg samma effekt inom judo och bordtennis efter framgångarna under sommar-OS. Det kan inte bli tydligare att elitidrott och breddidrott hänger ihop.

Problemet med halltider och anpassade platser för olika idrotter är dock inte bara ett fenomen som dyker upp vart fjärde år, när det är OS. En stor del av landets kommuner har ständig brist på utrymme för alla barn som vill idrotta. Riksidrottsförbundet visar att var tredje barn- och ungdomsförening tvingas tacka nej till nya medlemmar på grund av brist på plats.

Regeringen har skjutit till en del extra medel för i år och för 2027, men det är långt ifrån tillräckligt. Vänsterpartiet har föreslagit en rad insatser de senaste åren. Det handlar om alltifrån ändringar i plan- och bygglagen till ändrade momsregler för att hyra lokaler.

Det handlar också om en nationell anläggningsfond, lik den som finns i Danmark och som tidigare talare också har lyft fram. Där kan kommuner och föreningar få medfinansiering och stöd och hjälp, till exempel från arkitekter och andra experter för att hitta innovativa och nya utformningar av idrotts- och mötesplatser som kan möta morgondagens fritidsaktiviteter. Den här frågan har utretts och tragglats i flera år. Det är verkligen dags att komma till skott. Jag tycker att jag hör att det finns många partier här i riksdagen som också vill det. Därför yrkar jag bifall till min reservation 5, som rör den frågan, och hoppas att jag kan få stöd för den i kommande votering.

Herr talman! Även om det för just friluftslivet inte handlar om brist på halltider finns det andra hinder för tillgängligheten när det gäller de aktiviteterna. Det finns en stark kritik mot de stora neddragningar som regeringen och Sverigedemokraterna gjort inom naturvården. Det har försvårat för underhåll av leder och anläggningar i skog och mark.

Nu behöver vi också bevaka hur regeringens förslag om försämringar i strandskyddet kan påverka allmänhetens tillgång till både vatten och stränder. En stark allemansrätt är en förutsättning för såväl det organiserade friluftslivet som enskildas möjlighet att röra sig fritt i naturen.

Friluftsföreningarna gör ett stort och viktigt jobb för alla som vill röra på sig utan prestationskrav. Verksamheterna är hälsofrämjande och har låga trösklar in för barn och unga.

Vi ser att de har potential att erbjuda fler en aktiv fritid, en gemenskap och ökad kunskap om miljö och allemansrätt. Med hjälp av ökat statligt stöd kan det bli verklighet. Vi har i vår budget ökat deras stöd med 25 miljoner jämfört med regeringens förslag i år.

Herr talman! Jag nämnde inledningsvis framgångarna för paraidrottare, men det finns väldigt stora hinder för personer med funktionsnedsättning att kunna vara lika aktiva som andra. Det märks i statistiken. Ohälsan är nästan tio gånger större bland personer med funktionsnedsättning jämfört med befolkningen i övrigt, enligt Folkhälsomyndigheten.

Vänsterpartiet ser därför ett stort behov av att stärka möjligheterna till idrottande för personer med funktionsnedsättning. Vi tycker att det är ovärdigt ett välfärdsland som Sverige att personer med funktionsnedsättning fortfarande har svårt att ta del av föreningslivet på samma sätt som andra. Det kan handla om rent fysiska hinder i form av idrottsanläggningar som inte är anpassade eller om att man bor på en mindre ort där det saknas organiserad föreningsdrott inom parasportgrenar.

Den försämrade rätten till assistans sätter också käppar i hjulet för den som behöver stöd för att kunna utöva sin idrott. För den som bor på ett särskilt boende kan det vara låg bemanning som skapar problem. Dessutom är flera av sporterna väldigt kostnadskrävande. Rätten till färdtjänst, att få ta med sig sin utrustning och att komma i tid med färdtjänsten är andra utmaningar.

Det behövs med andra ord insatser på flera olika områden och inblandning av såväl staten som regionerna, kommunerna och föreningslivet för att få bort hindren. Allt talar också för att parasportens ekonomi behöver stärkas. Vi vill föreslå ett riktat stöd med öronmärkta pengar. 175 miljoner finns för detta i vårt budgetförslag.

Herr talman! Vänsterpartiet har också länge lyft fram problemen med ojämlikhet när det gäller barns och ungdomars tillgänglighet till idrottsutövande. Kostnaderna är ett av skälen till att många barn och ungdomar lämnar idrotten. Deltagande i idrott har blivit en klassfråga.

Regeringen har försökt adressera det här genom fritidskortet. Jag tycker att det är ett hyfsat försök, men tyvärr är det inte tillräckligt för att verkligen råda bot på problemen. Riksidrottsförbundet rapporterar att barns och ungas idrottande i genomsnitt har blivit 68 procent dyrare sedan 2009. Det går att läsa i rapporterna från Riksidrottsförbundet att idrottsföreningarna själva kan påverka den utvecklingen. Man behöver jobba med attityderna till kostnaderna. I dag fyller många klubbar sina lag oavsett prislappen. Och det är, som många har sagt, faktiskt slut på halltider i många kommuner. Då finns det kanske ingen anledning för föreningen att ompröva sitt upplägg för resor, läger, klädinköp och så vidare.

Men det behövs en medvetenhet om att många i dag stängs ute och att det går emot grunderna för idrottsrörelsen. Det kan inte vara ambitionsnivån hos de mest resursstarka föräldrarna som avgör ambitionsnivån hos föreningen.

Herr talman! Jag måste också säga något kort om Vänsterpartiets spelpolitik. Vi är mycket oroade över att spel om pengar börjar krypa allt längre ned i åldrarna. Vi har länge varnat för att den massiva exponering av spelreklam som vi får dagligdags kommer att normalisera och sänka trösklarna för spel om pengar. Som konsument behöver man få ett starkare skydd och varnas för de spel som är riskabla och snabbt få hjälp om man uppvisar ett problematiskt spelande.

I mycket av den reglering som har gjorts sedan avregleringen av spelmarknaden ser vi att vanliga skraplotter har fått ett lika hårt regelverk som nätkasinon, som faktiskt är designade för att skapa ett beroende. Detta måste vi komma åt. Det finns fortfarande lågt hängande frukter att plocka, som att systemet med självavstängning – Spelpaus, som vi hörde om tidigare – skulle kunna innefatta fler aktörer och att den som tar steget att stänga av sig från spel också får ett erbjudande om stödsamtal. Det är en väldigt enkel åtgärd.

Socialdemokraterna lyfte flera av de här frågorna i ett utskottsinitiativ i kulturutskottet i dag. Jag hoppas att vi kan jobba vidare med de här frågorna med gemensamma krafter. Jag hörde också att Kristdemokraterna här instämde i många av delarna. Jag hoppas därför att vi kan få till någonting över blockgränserna.

Herr talman! Jag inledde med att prata om idrottsframgångar. Nu har det blivit sent, och matchen är redan i gång. Men låt mig få avsluta med en lyckönskning inför kvällens landslagsmatch i herrfotboll, där Sverige möter Ukraina. Det känns verkligen bra att äntligen kunna vara säker på att det blir en blågul seger.

(Applåder)

Malin Danielsson (L)
Anf. 206 Malin Danielsson (L)

Herr talman! Vi lever i en tid där Europas säkerhet utmanas, auktoritära krafter vinner mark och barn och unga växer upp med en oro som många tidigare generationer inte har behövt känna. I en sådan tid är det lätt att tro att styrka bara handlar om militär förmåga. Men ett lands försvar byggs inte bara med vapen. Det byggs med tillit, gemenskap och framtidstro. Och det byggs i vardagen.

Det är lätt att tänka att idrottspolitik, friluftsliv och spelreglering är små frågor i en orolig verklighet, men det är precis tvärtom. Det är här i föreningen, på idrottsplanen och i skogen som Sverige blir starkt. När kriget pågår i vårt närområde och hoten ökar blir varje barn som hittar in i en förening en del av vår motståndskraft. Då blir varje idrottsledare en demokratibärare och varje idrottsplats en plats där tilliten växer.

Herr talman! I Sverige har vi en unik tradition av friluftsliv. Sjöar, hav och badplatser är naturliga och ofta självklara delar av många barns uppväxt – från de första trevande simtagen en tidig sommardag till fikastunden på en filt vid stranden eller gemenskapen på en brygga där familjer och vänner samlas. Därför är det väldigt allvarligt att 12 000 barn i dag lämnar grundskolan utan att kunna simma. Det är inte bara en fråga om kunskap, utan det är en fråga om säkerhet och trygghet.

Regeringen har avsatt 90 miljoner för att stärka simundervisningen, med särskilt fokus på områden där behoven är som störst. Det är en viktig del i att ge alla barn samma chans att delta i vårt gemensamma friluftsliv, från badutflykter till skolidrott.

Herr talman! Det är också ett tydligt exempel på hur vi behöver arbeta framåt: inte genom snabba ryck eller storslagna löften utan genom att steg för steg stärka de strukturer som redan bär Sverige. Det sker genom att ge kommuner, skolor och föreningar bättre förutsättningar att göra det som de är allra bäst på – att finnas nära barnen, möta dem i vardagen och ge dem verktyg för ett aktivt och tryggt liv. För det är ju där styrkan i vårt samhälle finns, i människors engagemang. Den finns i de ledare som ställer upp kväll efter kväll och i alla dem som skapar sammanhang där barn och unga känner sig sedda. Politikers uppgift är inte att ta över det arbetet, utan att möjliggöra det. Det handlar om att undanröja hinder och ge utrymme för den kraft som finns i vårt land.

Samtidigt vet vi att förutsättningarna ser väldigt olika ut. Många kommuner brottas med gamla slitna idrottsanläggningar och har inte tider som räcker i sina hallar och simhallar. Flera steg har tagits för att skapa långsiktiga och mer stabila villkor och lösningar för hallbristen. I år görs också den största statliga satsningen på idrottslokaler på decennier, vilket är väldigt positivt för att främja den här utvecklingen med mer halltider.

Men vi ser också att behovet av tillgänglighet är stort. Det gäller både för personer med funktionsnedsättning och för äldre som vill fortsätta vara aktiva långt upp i åldrarna. Att undanröja praktiska och ekonomiska hinder för fler att delta i idrott och rörelse oavsett ålder eller funktionsnedsättning är en viktig del för att vi ska hålla samman.

Herr talman! Samtidigt som vi skapar möjligheter behöver vi också vara vaksamma på risker. Spelmarknaden förändras snabbt. Många unga kommer i kontakt med spel om pengar i allt lägre åldrar. Här måste politiken vara tydlig. Vi måste värna individens frihet, men också skydda dem som riskerar att fara illa. För oss liberaler är det självklart att en fri marknad inte får innebära att utsatta människor lämnas utan skydd.

Herr talman! Jag inledde med att vi lever i en orolig tid. Men ett starkt Sverige byggs inte bara i försvarsbeslut och strategier. Det byggs i gemenskap, i omklädningsrummet, på fotbollsplanen, i scoutstugan och i simhallen, av människor som engagerar sig, av sammanhang där man blir sedd och av gemenskaper där man får höra till.

Och politiken har en roll. Vår uppgift är att skapa utrymme, inte att styra. Vår uppgift är att stärka förutsättningar, inte ta över dem. Och det är att se till att fler får vara med. Det är så vi bygger ett starkare och friare Sverige.

Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Anne-Li Sjölund (C)
Anf. 207 Anne-Li Sjölund (C)

Herr talman! Jag börjar med att yrka bifall till reservation nummer 2. Vi har fått en otrolig start på idrottsåret i Sverige. Vi har sett prestationer som berör, inspirerar och skriver historia.

När Nikolaj Majorov och Milla Ruud Reitan klev ut på den olympiska isen som Sveriges första isdanspar i OS handlade det inte bara om ett program. Det handlade om mod, om att våga gå före och om att öppna dörrar för fler.

Samtidigt spred sig något annat över hela Sverige: curlingfeber. Jag tror att hela landet satt klistrad framför tv:n och följde varje sten, varje sopning, varje avgörande poäng. Det säger någonting om idrottens kraft. Den förenar oss.

Men de där dörrarna och de där ögonblicken uppstår inte av sig själva. De öppnas av människor, av föreningar och av ideella krafter.

Extra stolt är jag såklart att många av de fantastiska olympierna och paralympierna kommer hemifrån, från Västernorrland.

Frida Karlsson visar gång på gång vad som är möjligt i skidspåren. Det är VM-guld, OS-medaljer och prestationer i absolut världsklass.

Visst minns vi Ebba Andersson i OS-stafetten. För att citera kungen: Vilken vurpa, Ebba! Jag har aldrig sett en längdåkare flyga i luften på det sättet. Det var fantastiskt! Och det är lätt att hålla med. Det säger någonting om dramatiken, men också om modet att resa sig och fortsätta.

Så har vi Frida Westman, som brutit ny mark. Hon är den första svenska kvinnliga backhopparen i OS.

Jag har nämnt några av alla fantastiska olympier. Det här är ingen slump. Det är resultatet av ett starkt föreningsliv, av ideella krafter och av en lokal gemenskap som bär.

Herr talman! Vi har också sett fantastiska framgångar i Paralympics. Ebba Årsjö dominerade de alpina tävlingarna med tre guld och ett brons. Alpinisten Elijah Primak gjorde sitt första Paralympics, med mod, offensiv åkning och en vilja att utmana. Det är precis det som idrott handlar om.

År 1976 avgjordes de allra första paralympiska vinterspelen i Örnsköldsvik. Det ligger också i mitt Västernorrland. Att få vara med och fira 50 år av idrottshistoria var verkligen fint och något att vara riktigt stolt över.

Men det finns ett men, för det är samtidigt en påminnelse om att arbetet inte är klart. För många innebär parasport ofta högre kostnader för utrustning, resor och ledsagning. Bristande tillgänglighet och ojämlikt stöd som färdtjänst och hjälpmedel gör att många stängs ute.

När stödet i LSS dessutom urholkas handlar det inte bara om vardagens praktiska möjligheter. Det slår också direkt mot möjligheten att träna, tävla och utvecklas inom sin sport. Idrott ska vara glädje, gemenskap och möjlighet. Det ska inte vara en kamp vid sidan av idrottskampen.

När vi sitter i tv-soffan och hejar fram våra idrottare känner vi stolthet. I Milano Cortina tog Sverige 18 medaljer i OS. Det var extra roligt att vi var bäst i världen på damsidan. Vi tog sju medaljer i Paralympics.

Vi håller andan i takt med varje stavtag och jublar vid varje målgång. Men när applåderna tystnar måste vi ställa oss en avgörande fråga. Ger vi verkligen våra idrottare från den lokala föreningen till världseliten de förutsättningar de förtjänar?

Elitidrottare vittnar om att de ibland tvingas leva på stöd från familj och vänner för att kunna fortsätta. De representerar Sverige på världens största scener. De bär våra färger i OS och VM, tränar hårt varje dag, inspirerar oss alla och är viktiga förebilder för våra barn och unga i hela landet.

Men hur ser det ut med tryggheten när livet förändras? Är det rimligt att de som satsar allt för Sverige ska behöva oroa sig för sin försörjning om de blir sjuka, eller när de vill bilda familj? Nej, det tycker inte jag.

Därför behöver vi se över hur elitidrottares inkomster räknas i våra trygghetssystem när det gäller både sjukpenning och framtida pension. Den som representerar Sverige ska också kunna känna en grundläggande ekonomisk trygghet, både här och nu och längre fram i livet.

Runt om i landet kämpar föreningar med små resurser och växande administration. Ansökningar om kortsiktiga projektbidrag tar överhanden när det som behövs är långsiktiga och stabila grundstöd. Föreningskassörer får lägga orimligt mycket tid på att hantera regler. Vissa har inte ens uppdaterats sedan 30-talet.

Friluftslivet har runt två miljoner medlemskap i 28 organisationer. Det är precis som idrotten en stark folkrörelse. Det är ledare som varje vecka ger barn och unga kunskap, gemenskap, demokrati och trygghet.

De lär dem att orientera sig, samarbeta och klara sig i naturen. Det är kunskaper som inte bara stärker individen utan också vår folkhälsa och vår gemensamma beredskap. Men det finns en sak som skaver.

Om en fotbollsförening ger sin tränare 1 000 kronor som tack, då är det enkelt. Föreningen behöver inte betala sociala avgifter. Men om en scoutförening ger sin ledare 1 000 kronor, då blir det genast dyrare och krångligare.

Det är samma insats och samma engagemang men olika regler. Här vill vi såklart se likvärdiga villkor för alla ledare. Engagemang ska värderas lika oavsett om det sker på en plan eller i en skog.

Föreningar, idrott och friluftsliv är så mycket mer än aktiviteter. De är själva ryggraden i ett levande samhälle. Här möts människor över generationer, bakgrunder och erfarenheter. Här byggs gemenskap, tillit och framtidstro. Idrotten ger rörelseglädje, stärker både kropp och själ och lär oss samarbete och ansvar. Friluftslivet öppnar dörren till naturen. Föreningslivet knyter allt samman med ideellt engagemang som gör det möjligt för fler att vara med, växa och känna tillhörighet.

När vi satsar på föreningar, idrott och friluftsliv investerar vi inte bara i fritid. Vi investerar i hälsa, demokrati och ett starkare samhälle.

Vi vill sänka trösklarna och skapa likvärdiga förutsättningar så att fler kan uppleva rörelseglädje, oavsett plånbok, funktionsförmåga eller var i landet man bor.

Herr talman! Centerpartiet vill satsa och stärka elitidrottares trygghet. Vi vill riva hinder för parasporten och minska byråkratin som tynger föreningslivet.

Vi vill säkerställa långsiktiga stöd och ge friluftslivet den roll det förtjänar i ett starkare och mer robust Sverige. När vi ger rätt förutsättningar, då växer både människor och samhälle, och resultaten syns.

Våra friidrottare gör sitt bästa inomhus-VM på över 20 år. I går startade SM-veckan i Umeå, som samlar Sverige igen.

Jag tänker på den lilla killen i Luleå som älskade att åka ismaskin. Jag tänker på alla våra barn och unga, i skidspår, i ishallar och på idrottsplatser.

Vilka av dem blir nästa Frida Karlsson? Vem blir nästa Ebba Årsjö? Det vet vi inte. Men vi vet en sak: Det är vårt ansvar att ge dem chansen.

(Applåder)

Lars Mejern Larsson (S)
Anf. 208 Lars Mejern Larsson (S)

Herr talman! Det låter som att fåglarna på taken här utanför kammaren ser på fotbollsmatchen. Vi leder just nu med 1–0 mot Ukraina, så det känns skönt.

Dataspel och brädspel är i dag inte en nisch. Det är inte en subkultur. Det är en av våra mest dynamiska och inflytelserika kulturformer. En stor del av Sveriges befolkning spelar. Samtidigt omsätter branschen tiotals miljarder kronor och når en global publik. Det är inte bara underhållning. Det är svensk export, innovation och kultur.

Sverige har fler ess i rockärmen än de flesta när spelvärlden avgörs.

Men, herr talman, det finns en obalans här. Samtidigt som spelindustrin är en av våra snabbast växande kreativa näringar saknas det fortfarande ett fullt erkännande av spel som en självklar del av kulturpolitiken. Det är anmärkningsvärt. Vad är egentligen spel i dag? Det är berättelser i nivå med film och litteratur. Det är musik och ljusdesign i världsklass. Det är bildkonst, design och avancerad teknik. Det är sociala rum där människor möts. Det är kultur i sin samtida form.

Herr talman! Detta är ingen ny eller okänd insikt. I den kunskapsöversikt som kulturutskottet har tagit fram, som samtliga riksdagspartier står bakom, pekas spel tydligt ut som en tvärsektoriell framtidsnäring. Det är en näring som förenar kultur, teknik, utbildning och innovation och en näring som bidrar till både ekonomisk utveckling och social sammanhållning. Det råder alltså en bred politisk samsyn om spelens betydelse.

Herr talman! Tidigare i veckan besökte jag Asmodee här i Stockholm – därefter Dragon’s Lair. Det gav en konkret bild av spelbranschens bredd.

Hos Asmodee, som är ett av världens största brädspelföretag, mötte jag ett företag som inte bara utvecklar och distribuerar spel internationellt utan som också bidrar med arbetstillfällen, skatteintäkter och export.

Hos Dragon’s Lair mötte jag något annat men kanske ännu viktigare: berättelser om levande mötesplatser där spel faktiskt spelas, gemenskap skapas och utanförskap kan brytas och, framför allt, där alla är välkomna.

Jag fick också ett tydligt exempel på den svenska spelutvecklingens genomslag. Spelet Terraforming Mars, skapat av svenska Jacob Fryxelius, med koppling till Karlstad, är i dag ett av världens mest uppmärksammade moderna brädspel. Detta visar att spel som utvecklas i Sverige – och självklart i Sveriges kulturlän Värmland – inte bara är lokala produkter. De är globala framgångar.

Herr talman! Det här är spelkultur i praktiken. Det är både näring och kultur. Det är både företagande och social sammanhållning. Men det är också här vi möter utmaningen. Det som saknas är inte kreativitet. Det som saknas är struktur. Sverige saknar i dag ett nationellt nav för spelområdet, ett sammanhållande centrum, ett högkvarter, en kunskapsnod. Och vi vet vad en sådan struktur kan betyda.

Svenska Filminstitutet har under lång tid varit en motor för svensk film genom att samla kompetens, stödja utveckling och skapa långsiktighet. Dataspels- och brädspelsbranschen förtjänar motsvarande. Ett nationellt dataspelinstitut skulle kunna bli detta – en samlande kraft för kunskap, utveckling och samverkan. Det skulle vara ett institut som stärker forskning och utbildning, som bygger broar mellan kultur och näringsliv och som ger bättre villkor för både små och stora aktörer.

Herr talman! Vi kan inte säga att spel är kultur och samtidigt agera som om det inte vore det. För oss handlar det om mer än en enskild bransch. Det handlar om arbete, innovation och Sveriges konkurrenskraft men också om gemenskap, om berättelser och om att ingen människa ska stå utanför.

Jag är övertygad om att konst och kultur formar samhället vi lever i. Därför måste vi ta spelkulturen på samma allvar som vi gör med andra kulturformer.

Herr talman! Vi socialdemokrater är tydliga. Sverige behöver en nationell dataspelspolitik. Därför måste regeringen ta fram en sådan. Och när det gäller att ge branschen långsiktiga och hållbara förutsättningar bör ett nationellt dataspelsinstitut utredas.

Herr talman! Sverige står starkt, men det är inget vi kan ta för givet. Andra länder agerar. Det måste vi också göra. Vi är överens om analysen. Nu måste vi gå från ord till handling.

För mig har den här resan varit personlig. Jag har fått en ny bild av spel – spel bygger broar mellan generationer och skapar gemenskap. Därför handlar det om mer än en bransch. Det handlar om vilket samhälle vi vill vara.

Ett högkvarter för svensk spelkultur, en kunskapsnod för framtidens skapande, är en investering i vår konkurrenskraft men också i vår gemenskap. Som Olof Palme sa: Ett lands kultur är dess själ. Kultur är inte en kostnad. Det är en investering.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 1 april.)

Beslut

Beslut: 2026-04-01
Förslagspunkter: 24

Riksdagsskrivelser

Inga riksdagsskrivelser har ännu utfärdats för det här ärendet. För vissa ärenden utfärdas inga riksdagsskrivelser.

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Starkt stöd till idrotten m.m.
    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2025/26:1112 av Anne-Li Sjölund (C),

    2025/26:1369 av Anna Wallentheim (S) yrkande 2,

    2025/26:3183 av Catarina Deremar m.fl. (C) yrkande 18,

    2025/26:3367 av Mats Berglund m.fl. (MP) yrkandena 1, 3, 4, 8 och 43,

    2025/26:3459 av Björn Wiechel m.fl. (S) yrkande 78 och

    2025/26:3556 av Peter Hultqvist m.fl. (S) yrkande 22.
    • Reservation 1 (S)
    • Reservation 2 (C)
    • Reservation 3 (MP)
  2. Idrottsanläggningar
    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2025/26:1369 av Anna Wallentheim (S) yrkande 1,

    2025/26:2820 av Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V) yrkande 1,

    2025/26:3180 av Anne-Li Sjölund m.fl. (C) yrkande 16,

    2025/26:3292 av Alexandra Anstrell (M),

    2025/26:3367 av Mats Berglund m.fl. (MP) yrkandena 7, 26 och 27 samt

    2025/26:3459 av Björn Wiechel m.fl. (S) yrkande 80.
    • Reservation 4 (S)
    • Reservation 5 (V)
    • Reservation 6 (C)
    • Reservation 7 (MP)
  3. Ideella ledare
    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2025/26:1380 av Niklas Sigvardsson (S) och

    2025/26:3586 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 10.
    • Reservation 8 (S)
  4. Parasport
    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2025/26:1085 av Anna Wallentheim (S),

    2025/26:1824 av Åsa Westlund m.fl. (S),

    2025/26:3180 av Anne-Li Sjölund m.fl. (C) yrkande 2 och

    2025/26:3367 av Mats Berglund m.fl. (MP) yrkandena 11, 12 och 14.
    • Reservation 9 (C)
    • Reservation 10 (MP)
  5. Fysisk aktivitet för äldre
    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2025/26:3180 av Anne-Li Sjölund m.fl. (C) yrkande 17 och

    2025/26:3367 av Mats Berglund m.fl. (MP) yrkande 5.
    • Reservation 11 (C)
    • Reservation 12 (MP)
  6. Samordning mellan föreningsliv och skola
    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2025/26:3104 av Cecilia Engström (KD) och

    2025/26:3251 av Camilla Brunsberg och Marléne Lund Kopparklint (båda M) yrkande 2.
  7. Elitidrott
    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2025/26:3367 av Mats Berglund m.fl. (MP) yrkandena 15, 17, 19 och 23 samt

    2025/26:3461 av Larry Söder (KD) yrkande 3.
    • Reservation 13 (MP)
  8. Simkunnighet
    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2025/26:3180 av Anne-Li Sjölund m.fl. (C) yrkandena 10 och 11.
    • Reservation 14 (C)
  9. Miljövänliga resor
    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2025/26:3367 av Mats Berglund m.fl. (MP) yrkande 33.
    • Reservation 15 (MP)
  10. Hästsporten
    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2025/26:3367 av Mats Berglund m.fl. (MP) yrkandena 34, 35 och 37.
    • Reservation 16 (MP)
  11. Idrottsagenter
    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2025/26:3586 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkandena 101 och 102.
    • Reservation 17 (S)
  12. Friluftsliv
    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2025/26:3776 av Mats Berglund m.fl. (MP) yrkande 2.
    • Reservation 18 (MP)
  13. Nationellt dataspelsinstitut
    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2025/26:1077 av Sofia Skönnbrink m.fl. (S) yrkande 2.
    • Reservation 19 (S)
  14. Nationell strategi för dataspelsbranschen
    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2025/26:1116 av Anne-Li Sjölund (C) och

    2025/26:3775 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 70.
    • Reservation 20 (MP)
  15. Lootlådor
    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2025/26:298 av Fredrik Lindahl (SD).
  16. Hot, hat och kriminalitet online
    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2025/26:3586 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 21.
    • Reservation 21 (S)
  17. Årligt pris
    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2025/26:3132 av Peter Ollén (M) yrkande 4.
  18. Marknadsföring av spel
    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2025/26:2309 av Malin Larsson m.fl. (S) yrkandena 1-3,

    2025/26:3015 av Larry Söder (KD),

    2025/26:3016 av Roland Utbult (KD),

    2025/26:3459 av Björn Wiechel m.fl. (S) yrkande 87 och

    2025/26:3505 av Nils Seye Larsen m.fl. (MP) yrkande 7.
    • Reservation 22 (S)
    • Reservation 23 (MP)
  19. Förlustgräns
    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2025/26:3111 av Mathias Bengtsson (KD).
  20. Spelpaus
    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2025/26:3459 av Björn Wiechel m.fl. (S) yrkande 90.
    • Reservation 24 (S)
  21. Restaurangkasinon
    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2025/26:3183 av Catarina Deremar m.fl. (C) yrkande 25.
    • Reservation 25 (C)
  22. E-sport med spel om pengar
    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2025/26:3459 av Björn Wiechel m.fl. (S) yrkande 82.
    • Reservation 26 (S)
  23. Pokerturneringar
    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2025/26:1102 av Anna Lasses (C) yrkandena 1 och 2.
  24. Motioner som bereds förenklat
    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.