Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Cirkulär och giftfri ekonomi

Betänkande 2024/25:MJU18

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
10 juni 2025

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

PDF
Cirkulär och giftfri ekonomi(pdf, 1 MB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2024/25:18 Cirkulär och giftfri ekonomi

Beslut

Nej till motioner om cirkulär och giftfri ekonomi (MJU18)

Riksdagen sa nej till cirka 170 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Anledningen är främst att arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Förslagen handlar bland annat om återanvändning och återvinning, avfall, cirkulära livsmedelsfrågor, plastfrågor, marint skräp och kemikaliefrågor.

Utskottets förslag till beslut
Avslag på samtliga motioner.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 62

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2025-05-15
Justering: 2025-05-22
Trycklov: 2025-05-22
Reservationer: 56
Betänkande 2024/25:MJU18

Alla beredningar i utskottet

2025-04-10, 2025-05-08, 2025-05-15

Nej till motioner om cirkulär och giftfri ekonomi (MJU18)

Miljö- och jordbruksutskottet föreslår att riksdagen säger nej till cirka 170 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Anledningen är främst att arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Förslagen handlar bland annat om återanvändning och återvinning, avfall, cirkulära livsmedelsfrågor, plastfrågor, marint skräp och kemikaliefrågor.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2025-06-04
Debatt i kammaren: 2025-06-05
Stillbild från Debatt om förslag 2024/25:MJU18, Cirkulär och giftfri ekonomi

Debatt om förslag 2024/25:MJU18

Webb-tv: Cirkulär och giftfri ekonomi

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Marléne Lund Kopparklint (M)
Anf. 107 Marléne Lund Kopparklint (M)

Herr talman! I en värld där resurserna är begränsade, där miljön utmanas och där nya risker ständigt identifieras behöver vi tänka smartare, mer långsiktigt och mer cirkulärt.

Sverige har länge legat i framkant vad gäller kemikalielagstiftning och miljöansvar. Och det med rätta, för sanningen är att kemikalier i rätt sammanhang och under rätt kontroll har bidragit till fantastiska framsteg inom medicin, inom livsmedelssäkerhet, inom industrin och i människors vardag. Vi ska inte glömma det.

Herr talman! Men det finns också baksidor, som vi måste jobba med. Det får vi inte heller blunda för. PFAS, de eviga kemikalierna, är ett tydligt exempel. Det är ämnen som inte bryts ned i naturen och som har hittats i dricksvatten, i djur och i oss människor. Det är ämnen som använts för att skapa något bättre, som brandskum, impregnering och skydd, men där konsekvenserna har blivit katastrofala och globala. Vi måste ta det på största allvar. Det gör vi, och det gör vår regering.

Herr talman! Regeringen har varit tydlig: Sverige ska vara en stark röst i EU för att minska spridningen av PFAS. Jag tror att vi alla här i kammaren är överens om detta. Det finns också andra särskilt farliga ämnen som är viktiga att begränsa.

Vår regering har betonat vikten av ett tydligt och vetenskapligt förankrat regelverk, där vi både skyddar människors hälsa och miljön och samtidigt ger företagen förutsättningar att ställa om. För det är där skyddet finns, och det är där nyckeln finns. Vi kan inte ha ett regelverk som varken skyddar eller möjliggör; vi behöver ett regelverk som gör både och.

I vårt arbete för en cirkulär ekonomi är kemikaliefrågan central. Det är inte cirkulärt om vi återvinner gifter. Det är inte hållbart om vi bygger kretslopp som sprider det vi vill bekämpa. Samtidigt ska vi inte slå undan benen får företag som vill göra rätt.

Jag vill här återknyta till vad både jag själv och den tidigare riksdagsledamoten, min kollega Bertil Malmberg, har lyft i flera debatter: Vi behöver innovation. Vi behöver ersättningsämnen. Vi behöver forskning. Men vi behöver också förstå att vägen dit måste kantas av tydlighet, inte av överraskningar eller dumheter som att ta bort ett bekämpningsmedel för att ersätta det med ett som vi måste spruta med tre gånger och som därmed förorsakar större utsläpp. Tydligheten ska bestå av vetenskap, inte symbolpolitik.

Herr talman! Vi har i dag företag i Värmland och i hela Sverige som arbetar med att utveckla hållbara material med förbättringsprocesser och effektiv avfallshantering. De är en del av den lösning som vi jobbar med. Men de kämpar ofta med osäkerhet, olika tolkningar mellan länder, långa godkännandeprocesser och en oförutsägbarhet som hämmar deras möjligheter att växa.

Vi ska se till att Kemikalieinspektionen och andra myndigheter får förutsättningar att arbeta snabbt, rättssäkert och med tydlig EU-samordning. Vi kommer att fortsätta pressa på EU för att skapa enhetlighet och för att undvika ett lapptäcke av regler som missgynnar svenska företag som försöker ta ansvar.

Det gäller inte bara PFAS, herr talman, utan det gäller hela vår kemikaliepolitik. Det handlar om att skapa ett system där vi uppmuntrar återvinning men inte återvinner miljögifter. Det ska vara ett system där vi använder tekniska lösningar men också utvärderar dem och ett system där vi agerar proaktivt men inte panikartat.

Herr talman! I utskottets betänkande Cirkulär och giftfri ekonomi avslår vi en rad motionsyrkanden. Det beror inte på att frågorna saknar betydelse, tvärtom, utan på att arbetet redan pågår.

Det finns en risk med att besluta för tidigt, utan helhetsbild. Men det finns också en risk med att vänta för länge. Därför måste vi göra både och: agera och analysera. Vi måste ta ansvar nationellt, regionalt och internationellt. Det gäller vår kemikaliepolitik. Det gäller vårt producentansvar. Det gäller vår syn på återanvändning och resurshushållning. Och det gäller hur vi tillsammans bygger en cirkulär ekonomi som håller inte bara i tanken, utan också i praktiken.

Herr talman! Vi ska ha höga ambitioner. Men vi ska också ha fötterna på jorden. Vi ska skydda människor utan att slå ut företagen som vill vara en del av lösningen. Vi ska ta ansvar, men vi ska också ge möjligheter.

Därför fortsätter vi arbetet, steg för steg, för en cirkulär, konkurrenskraftig och giftfri framtid. Där ska vi ta ansvar för att skydda människor, natur och djur från gifter. Det är inte enkelt. Men vi har påbörjat arbetet, för det är nödvändigt. Tillsammans kan vi göra skillnad.

Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Andrea Andersson Tay (V)
Anf. 108 Andrea Andersson Tay (V)

Herr talman! Tidigare under våren lade jag fram ett förslag till utskottsinitiativ i miljö- och jordbruksutskottet som hela oppositionen ställde sig bakom. Förslagen i initiativet var att förbättra tillsynen av kemikalier, att regeringen skulle verka för ett totalförbud mot PFAS inom EU, att regeringen skulle göra en handlingsplan för att påskynda utfasning och sanering av PFAS samt att regeringen skulle ge statliga bolag och myndigheter i uppdrag att öka arbetet med att sanera PFAS-förorenade områden.

Trots att Sverige har en lång tradition av att ligga i framkant när det gäller reglering av kemikalier och att detta är något som även den här regeringen berömmer sig av röstade partierna i regeringsunderlaget ned förslaget. Argumentet för att göra det var att PFAS är viktigt för en massa olika saker. Frågan som inställer sig är: Vad kan vara viktigare än att skydda människors hälsa? Är kemikalieindustrins intresse av att fortsätta sprida gift viktigare för regeringen?

De samhällsviktiga användningarna av PFAS där det saknas alternativ är redan undantagna i myndigheternas förslag till förbud mot PFAS. Att bara förbjuda PFAS i konsumentprodukter, vilket verkar vara Moderaternas nya linje, är helt otillräckligt för att skydda oss från de sjukdomar som PFAS orsakar. Detta är alla experter överens om.

Jag har också svårt att förstå varför högerpartierna inte kunde stödja de andra förslagen i det tänkta utskottsinitiativet. Tycker regeringen inte att det behöver göras mer för att sanera områden som är förorenade av PFAS eller för att hantera statens egna PFAS-skulder?

Vi nås varje år av nya larm om dricksvattentäkter som är förorenade och där människor utsätts för stora risker. I många fall är det statliga myndigheter eller bolag som är ansvariga för utsläppen. Men de drabbade får ingen hjälp, och kostnaderna stjälps över på kommunerna. Är det så det ska vara?

Marléne Lund Kopparklint (M)
Anf. 109 Marléne Lund Kopparklint (M)

Herr talman! Jag tyckte att jag var tydlig i mitt anförande med att motionsyrkandena hade avstyrkts för att arbetet pågår. Det var också detta vi framhöll när vi diskuterade frågan i utskottet.

Att ha fötterna på jorden innebär att bygga en lagstiftning som håller, inte att förhala. Vi driver på i EU. Vi stärker myndighetsarbetet. Vi skapar stabilitet för företagen så att de vågar investera i gröna lösningar. Det är handling, inte passivitet.

Just för att arbetet redan pågår behövs det inte ytterligare styrsignaler som riskerar att skapa otydlighet, vilket riksdagsledamoten faktiskt står bakom.

Vi fokuserar på implementering, inte dubbelarbete. Vi är också redan pådrivande i EU:s PFAS-förbudsförslag, där besluten faktiskt får effekt.

Andrea Andersson Tay (V)
Anf. 110 Andrea Andersson Tay (V)

Herr talman! Det stämmer att ett arbete pågår i dessa frågor. Det råder dock även stor enighet bland experter om att detta arbete inte är tillräckligt och att ambitionsnivån nu ser ut att bli för låg. Den moderata EU-kommissionären Jessika Roswall har ju uttalat att hennes ambition är att förbjuda PFAS i konsumentprodukter och inte inom industrin, och det blir ett stort problem eftersom den stora användningen av PFAS finns inom industrin. Människors hälsa skyddas alltså inte på det sättet.

Anledningen till att ambitionsnivån har sänkts är just att industrins lobbyister bromsar förslagen. Det finns ingen vetenskaplig anledning att backa här.

Jag saknar också svar från Moderaterna om vad man mer kan göra på svensk nivå för att hantera de problem vi redan har i Sverige. Vad görs för de människor som redan har blivit drabbade av föroreningar av exempelvis PFAS? Kallinge är ju det värsta exemplet, där 5 000 personer har blivit kraftigt förgiftade och i över tio år har fått driva en rättsprocess om detta alldeles på egen hand. De har inte fått något som helst stöd från staten. Vad gör regeringen för de människorna?

Marléne Lund Kopparklint (M)
Anf. 111 Marléne Lund Kopparklint (M)

Herr talman! Jag vill betona att händelserna i Kallinge är tragiska och att man arbetar med den frågan.

Men jag vill också framhålla att det är två olika delar i det riksdagsledamoten tar upp. Vi delar den här oron. Vi är tydliga med att vi gör det. Men vi vill ha effektiva lösningar, inte symbolpolitik. Spårbarhet kräver gemensamma standarder i EU. Det jobbar vi aktivt för. Till dess fokuserar vi på det som faktiskt har effekt. Vi ger forskningsstöd, reningsteknik och regler som fungerar i praktiken.

Vi prioriterar både människors hälsa och en fungerande omställning. Ett effektivt kemikalieskydd måste gå hand i hand med innovationsförmåga, och här är vi starka från Sveriges sida inom EU. Vi har i Sverige exempel på företag som är världsledande på rening och ersättningsämnen. Vi behöver tydliga och förutsägbara villkor, inte den ryckiga politik som Vänsterpartiet står för.

Vi vill att detta ska lösas på vetenskapligt baserade sätt som har effekt. Det arbetet pågår, både i EU och i Sverige. Det viktiga är att vi har en tydlighet i arbetet så att vi visar var vi står och vart vi vill och inte springer för fort i dessa frågor.

Emma Nohrén (MP)
Anf. 112 Emma Nohrén (MP)

Herr talman! Jag tackar ledamoten för anförandet.

I mångt och mycket håller jag med om vad ledamoten säger. Kemikalieområdet är någonting som vi ofta har haft ganska god samsyn kring i denna kammare. Sverige har legat i framkant oavsett vilka regeringskonstellationer som har suttit vid makten. Vi har ofta slutit upp bakom de förslag som har funnits, förbud mot bisfenoler och annat.

Men trots att ledamoten säger att arbetet pågår, att Sverige är på gång, att vi fortfarande jobbar med PFAS och andra saker och att vi driver på kemikaliearbetet i EU har man dragit ned otroligt mycket på den myndighet som är vår expertmyndighet, Kemikalieinspektionen. Tillåt mig, herr talman, att läsa lite ur Kemikalieinspektionens årsredovisning för 2024.

Så här säger generaldirektören: ”Det har varit ett år präglat av omställning. Anställningsstopp har gällt under större delen av året. I juni varslades 38 tjänster och provanställningar avslutades i förtid. Under hösten har ett intensivt arbete bedrivits med omplaceringar och MBL-förhandlingar. – – – Besparingarna har skett med både tårtspade och osthyvel. Omställningen har utgått från myndighetens instruktion, ingångna avtal och lagstiftningens obligatoriska krav. Det mesta som inte är nödvändigt att göra har antingen prioriterats ned eller kommer fortsättningsvis att bedrivas med lägre ambitionsnivå. Exempelvis har myndighetens stöd till Regeringskansliet i EU-frågor minskat kraftigt.”

Det är just i EU-frågorna som detta och allt det andra är så viktigt.

Vi hade myndigheten på besök i utskottet. Vi pratade bland annat om införseln av paket, som de inte har möjlighet att kontrollera och kommer att ha än mindre möjlighet att kontrollera framöver just på grund av dessa neddragningar. De har inte de personella resurserna.

Hur rimmar detta med den ambitionsnivå som ledamoten ger uttryck för?

Marléne Lund Kopparklint (M)
Anf. 113 Marléne Lund Kopparklint (M)

Herr talman! Jag sitter själv i insynsrådet för Kemikalieinspektionen och får dragningar om hur deras arbete fungerar. Jag känner mig trygg med det arbete som de gör på det här området.

Som ledamoten vet har inte regering och riksdag en outtömlig kassa. Vi måste prioritera, precis som den förra regeringen behövde prioritera. När det gäller det här området tycker jag att vår regering gör ett gediget arbete både i EU och nationellt. Vår regering är också tydlig med Sveriges linje i EU, som ska bygga på vetenskap och proportionalitet. Vi vill inte ha symbolförbud som saknar alternativ och riskerar att slå ut svensk industri. Vi förhandlar för verklig förändring, inte de politiska markeringar som ledamotens parti oftast vill göra.

Jag vill vara tydlig med att jag inte är orolig för hur vi jobbar med dessa frågor i Sverige. Vi går framåt, och vi lyfter fram i EU vilken politik Sverige vill ha och hur vi arbetar med frågorna. Vi trycker verkligen på i EU, och vi jobbar nationellt gentemot företagen för att detta ska bli bättre.

Emma Nohrén (MP)
Anf. 114 Emma Nohrén (MP)

Herr talman! Jag tackar ledamoten för svaret.

Ja, vi trycker fortfarande på i de här frågorna. Samtidigt blir frågorna mer och mer komplexa. Vi upptäcker fler samband. För tio år sedan visste vi inte om att PFAS fanns i dricksvattnet i Kallinge. Det upptäcktes då. Bara för att par veckor sedan fick man stänga av vattenkranen utanför Vingåker då man hittade nya PFAS som man inte hade en aning om. Jag har därför mycket svårt att tro att vi gör allt vi kan på detta område, när vi drar ned på pengarna till den myndighet som jobbar med det.

Ledamoten säger att det handlar om prioriteringar. Så är det, och där ser man tydligt att regeringen prioriterar skattesänkningar för de rika och att ha Europas tredje billigaste bensinpris. Giftfri miljö och klimat får stå tillbaka. Vi har den största utsläppsökningen, 6 procent förra året. Vi klarar inte våra klimat- och miljömål. Det är klart att det handlar om prioriteringar.

Återigen: Är ledamoten nöjd med den ambitionsnivå som finns, och tror hon att vi kommer att klara det? Tror ledamoten inte att vi hade kunnat göra mer – snabbare – och rädda människor, ibland till och med deras liv och hälsa, eftersom många av ämnena är cancerframkallande, om vi hade avsatt mer medel till detta?

(Applåder)

Marléne Lund Kopparklint (M)
Anf. 115 Marléne Lund Kopparklint (M)

Herr talman! Nöjd tror jag inte att någon här i kammaren kan vara när vi ständigt gör upptäckter av halter av PFAS som finns i vår natur och som vi upptäcker på olika ställen i vårt land, men det är upptäckter som vi måste hantera. Det är ett arv som vi måste hantera för att vi inte hade kunskapen för många år sedan när utsläppen gjordes. Därför är innovation, forskning och forskningsstöd på det här området otroligt viktigt. Kemikalieinspektionens roll är också otroligt viktig när det gäller att jobba med detta.

Vi måste också värna människors hälsa, vår natur och våra djur när det gäller PFAS och eventuella utsläpp som kan begränsas. Här har Kemikalieinspektionen också en viktig roll, och jag ser att man axlar den rollen på ett mycket bra sätt.

Nöjd kan man inte vara när man ser problematiken. Att jobba med de här frågorna är ett viktigt steg att ta. Vi är överens om att vi måste jobba hårt mot PFAS i samhället, men vi måste också inse att på vissa områden är PFAS nödvändigt. Där måste vi hitta alternativa lösningar. Detta jobbar vår regering med, och det jobbar man med i EU också.

Tillsyn är otroligt viktigt när det gäller PFAS för att göra kontroller i vår natur och på företag, men vi måste också jobba tillsammans för att finna lösningar på den problematik som vi ser i samhället. Där tycker jag att regeringen tar viktiga steg och att den tar ett stort ansvar och är tydlig.

Emma Nohrén (MP)
Anf. 116 Emma Nohrén (MP)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till vår reservation 46 i betänkandet Cirkulär och giftfri ekonomi, så att jag inte glömmer bort det. Den handlar om EU:s kemikalielagstiftning och om att vi måste snabba på den. Detta tror jag är viktigt för alla frågor som vi diskuterar i dag.

Herr talman! Vi står mitt i en trippelutmaning eller kanske en kvadrupelutmaning: klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald, resursbrist och ett växande hot från farliga kemikalier.

Vi vet att vi överskrider planetens gränser när det gäller sex av nio parametrar och att de andra har orange eller rött ljus. Vårt nuvarande system bygger på att utvinna, använda och sedan slänga, trots att vi vet att resurserna är ändliga och trots att det finns enorma möjligheter i det vi i dag kallar avfall. I en värld med akuta klimat- och biodiversitetskriser och med dagens osäkra omvärldsläge har vi inte råd att slösa. En cirkulär ekonomi är inte något som är nice to have, utan det är faktiskt nödvändigt.

Det har jobbats länge med detta, herr talman, och EU har ett enormt batteri av lagstiftning. En del har antagits, och annat är på gång: ekodesignförordningen, ett nytt avfallsdirektiv, grönt produktpass och producentansvar för textil.

Många svenska företag ligger i framkant, men då krävs att politiken hänger med och att vi ger förutsättningar för alla att jobba med detta. Utan politisk styrning är det sällan de bästa lösningarna som vinner, utan det gör de billigaste lösningarna och kryphålen. Då slutar det med att vi gör som i dag: eldar textil och exporterar elektronikskrot till länder med mycket sämre arbetsmiljö- och miljöskydd. Så kan vi inte ha det, herr talman.

I betänkandet har vi flera reservationer, och vi har förslag inom områden som hållbar design, livslängd och företagens förutsättningar. Vi har också förslag inom nyckelområden som byggsektorn, metall och mineral, avfall och matsvinn och till och med om hur man ska återanvända båtar. Detta tänker man kanske inte är ett stort problem, men det är det längs våra kuster. Och inte minst har vi våra näringsämnen, kväve och fosfor, som vi använder för att göra livsmedel och andra grödor och för att odla bomull till våra kläder. Det använder vi linjärt i dag i stället för att cirkulera.

Då talartiden inte är så lång att den räcker till allt kommer jag framför allt att uppehålla mig vid två frågor: textil och kemikalier.

Textilsektorn har kommit i ropet. Vi fick ett insamlingskrav. Kommunerna ansvarar för det från och med den 1 januari i år, men det har inte gått så bra. Vi var lite oförberedda, men vi hoppas att det kommer ett producentansvar.

Textil har en enorm miljöpåverkan. Enligt Naturvårdsverket slänger vi 8 kilo textilier per person och år i Sverige. Innan vi hade den insamlingslag som kom vid årsskiftet var det bara en fjärdedel som samlades in. Varför är det då så viktigt att återanvända textil? Av allt textilavfall som samlas in i världen är det 1 procent som återvinns och blir ny fiber – 1 procent globalt. Och då köper vi ungefär 12 kilo per person i Sverige.

Av det textilavfall som exporteras från Sverige kommer ungefär 20 procent att bli nya råvaror, kanske kombinerat i bilstolar och annat. Detta är en stor förlust i sig, för textil har en väldigt stor klimatpåverkan. För att tillverka de jeans som jag har på mig har det nog krävts 10 000 liter vatten, 3–5 kilo kemikalier och ungefär 20–30 kilo koldioxidekvivalenter.

Textil påverkar väldigt mycket. 80 procent av påverkan sker i produktionsledet och 20 procent i användarledet. Så länge vi kan fortsätta att använda och återbruka är det därför bra, för då minskar vi klimatpåverkan. Det är inte hållbart att göra som vi gör i dag. De textilier som vi använder påverkar över hela världen. Det är också fruktansvärda arbetsförhållanden på många ställen där man tillverkar textil, inte bara i fabrikerna utan även där man odlar bomull eller vad det nu må vara.

Jag hoppas därför att producentansvaret för textil inte förhalas ytterligare utan att det kommer på plats snart så att tillverkarna får ansvar för att ta hand om det. Det är ett slöseri med resurser, och det är ett svek mot de företag som försöker skapa affärsmodeller. Vi behöver få till reparation, återbruk och återvinning.

Vi måste också se till att det offentliga går före och upphandlar textilier som går att återanvända och återvinna och kanske köper återanvänt i första hand. I dag är det ofta tvärtom – det finns inte med när det gäller textilier.

Herr talman! De sista minuterna vill jag använda till kemikalier. PFAS togs upp tidigt i debatten. Vi vet att det finns i kläder, smink och möbler. Ett förbud är på gång. Alla var för att det skulle förbjudas överallt och tänkte: ”Hur kan det här finnas?” Alla var eniga tills man började se att PFAS används lite överallt och att det kanske fanns något stort företag som inte kunde göra sina produkter. Man sa: ”Vi förbjuder det i konsumentledet, men de som producerar kan fortsätta att använda det.”

Man urholkar hela tiden och hittar kryphål. Så är det ofta i kemikalievärlden. Vi ser det när det gäller många ämnen. Vi börjar använda kemikalier innan vi vet hur farliga de är, och sedan när de väl finns på marknaden har vi bundit oss vid system. När de väl ska förbjudas har vi hela strukturer uppbyggda kring användningen av just dessa ämnen, och då får vi smyglösningar.

Det här måste få ett slut. Vi måste se till att vi inom EU kan förbjuda ämnen i grupp och utifrån farlighet och att det kan göras i förtid. Man måste bevisa att ett ämne är ofarligt innan det släpps ut på marknaden, i stället för att ha det som nu när man får bevisa det åt andra hållet.

Herr talman! Låt mig ta ett exempel på hur man kan använda dessa kryphål. Vi går till Eskilstuna. Där har ett företag, Senior Materials, fått tillåtelse att släppa ut 90 000 ton per år av en giftig och förbjuden kemikalie som heter metylenklorid, ett ämne som är klassat som farligt. Det finns gränsvärden. Man får bara släppa ut 1,5 kilo i timmen eller 360 kilo per dygn enligt industriutsläppsdirektivet.

Länsstyrelsen ville att företaget skulle få avslag på sin ansökan, eftersom man inte får använda så mycket som de hade ansökt om. Men då hittade någon listig person där på följande: Om vi säger att det här inte är någonting som vi använder som lösningsmedel utan att vi använder det när gör vi en ny produkt hamnar vi i en annan lagstiftning. Då får vi helt plötsligt undantag, för det finns ingenting annat att använda i just den här produktionen.

Man fick därmed tillstånd att släppa ut 90 000 ton per år av ett cancerframkallande ämne.

De här kryphålen, herr talman, måste täppas till. Vi kan inte ha en lagstiftning i vilken vi gemensamt kommit överens om att ett ämne är väldigt farligt och en annan där det blir tillåtet efter att man skruvat och vridit lite grann på argumenten. Därför yrkar jag bifall till vår reservation 46, som handlar om hur vi ska förändra EU-lagstiftningen.

Herr talman! Cirkulär ekonomi är också en rättvisefråga. I många delar av världen tvingas människor i fattiga länder ta hand om vårt avfall. Jag har själv sett människor i Bangladesh som sitter och slår sönder glödlampor och utan munskydd tar ut trådarna för hand. Vi vet också att man tvättar textilier med farliga ämnen som går rakt ut i floder.

Vi i Miljöpartiet vill se till att Sverige driver på för att all hantering av avfall ska ske under säkra arbetsförhållanden, även i våra exportflöden. Vi står i en systemkris. Cirkulär giftfri ekonomi är inte en fråga för framtiden. Den måste lösas nu. Vi ska ha tydliga mål, stark styrning, modern lagstiftning som tar höjd och investeringar i lösningar som håller över tid. Cirkulär giftfri ekonomi är inte en dröm. Det är någonting vi måste få till för framtiden.

Kjell-Arne Ottosson (KD)
Anf. 117 Kjell-Arne Ottosson (KD)

Herr talman! Även om vi just nu har en debatt i kammaren handlar betänkandet om en cirkulär giftfri ekonomi om ett område som vi till stor del är väldigt eniga i. Vi tycker alla att det är viktigt med en cirkulär och giftfri ekonomi. Det är en bärande del i förvaltarskapstanken, och väldigt mycket handlar om sunt förnuft.

Det finns självfallet reservationer, och det har redan yrkats bifall till vissa. Det är en del av politiken. Men här handlar det som sagt mer om hur vi hanterar ärenden och propositioner snarare än att vi är emot det som tas upp i reservationerna. Det handlar om hur vi handhar det hela – det är därför förslaget är att reservationerna ska avslås. Samma sak gäller när jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet och avslag på reservationerna.

Statsministern har sagt att näringslivet är den nya miljörörelsen. Det har citerats många gånger. Det är oerhört viktigt för våra företag att det de producerar verkligen är gångbart och säljbart på marknaden.

Hållbar design och design som möjliggör återvinning och återanvändning i någon form är helt avgörande. Den nya ekodesignförordningen, som antogs i juni 2024, omfattar i jämförelse med direktivet både fler produkter och fler hållbarhetsaspekter. Förordningen utgör en ram för att fastställa ekodesignkrav som produkter måste uppfylla för att få släppas ut på marknaden eller tas i bruk. Syftet är att förbättra produkternas miljömässiga hållbarhet för att göra hållbara produkter till norm och minska produkters totala koldioxid- och miljöavtryck under deras livscykel.

Genom förordningen inrättas även ett digitalt produktpass. Vidare skapas en ram för att förhindra att osålda konsumentprodukter förstörs. Förordningen tillämpas på alla fysiska varor som släpps ut på den inre marknaden, med vissa undantag där det av olika skäl inte fungerar.

Vi är många här kammaren som i många delar ofta kritiserar EU och EU:s klåfingrighet. Men i detta fall har EU gjort ett mycket bra arbete för att vi ska få återvinning och återanvändning som norm. Ekodesigndirektivet är jättebra.

Något som däremot inte är lika bra, herr talman, men som är väldigt i ropet är all importhandel av fast fashion.

Regeringen verkar inom EU för att ta bort tullfriheten för försändelser av ringa värde. Tidigare i våras anordnade regeringen även ett rundabordssamtal med inbjudna representanter från myndigheter, näringsliv och civilsamhälle för att diskutera konsumentskydd och konkurrens mot bakgrund av problemen med ehandelsplattformar utanför EU.

Regeringen har nu inlett ett brett arbete med representanter från de berörda departementen för att täcka in frågor som konkurrenskraft, hållbarhet och konsumentskydd. Syftet är att intensifiera samarbetet och definiera vilka åtgärder som behöver vidtas på kort sikt för att förhindra att farliga produkter från plattformar som Temu och Shein importeras till Sverige.

Köp från kinesiska e-handelsplattformar kan uppfattas som ett riktigt klipp, i alla fall om man ser till priset. Men det betalas i form av att företag som följer svenska och europeiska lagar och regler riskerar att slås ut på grund av osund konkurrens och av att farliga produkter når den inre marknaden. Det är dags att stoppa importen av farliga varor och stärka konkurrensen och hållbarheten och skydda svenska konsumenter.

Dessutom orsakar fast fashion enorma klimatavtryck. Produkterna transporteras ofta långa sträckor, vilket innebär stora koldioxidutsläpp. Vi har i medierna sett vilka absurda vägar ett returnerat paket från något av dessa företag kan ta. Returer har exempelvis visat sig skickas från Sverige för att brännas i Atacamaöknen i Chile.

Textilier och återvinning är en annan fråga på delvis samma gata, vilket även Emma Nohrén tog upp i sitt anförande. Efter att vi fått nya regelverk sedan den 1 januari i år har det blivit olagligt att slänga tyg och gamla kläder i de vanliga hushållssoporna. I stället ska textilavfallet lämnas på någon av landets återvinningscentraler.

Problemen kring insamling och återvinning har tydligt gått fram till regeringen, och vid ett möte i utskottet med klimat- och miljöministern var hon tydlig med att vi inte kan sitta på händerna och invänta ett EU-gemensamt regelverk för hur bland annat producentansvaret ska hanteras. Här måste vi ta på oss ledartröjan och gå före. Jag ser fram emot resultatet av det.

Det är inte civilsamhällesorganisationerna som i sitt arbete med att hjälpa andra ska behöva ta smällen och hantera uppgifter som inte åligger dem. Det har vi tyvärr sett hända efter lagändringen. Deras fokus, herr talman, ska till hundra procent vara på att hjälpa andra som behöver hjälpen. Ministern är mycket tydlig med att vi måste få igång en svensk sorteringsindustri.

Vid morgonnyheterna i dag noterade jag för övrigt hur man i mitt eget vackra Värmland har börjat hantera gamla kläder och tyger så att de kan användas som isolering i väggar. De återanvänds alltså inte som kläder men väl som isolering. Det har visat sig att detta har lägre klimatavtryck än den isolering man vanligtvis använder sig av i dag.

Ett ämne som jag i alla år tagit upp härifrån talarstolen när vi har diskuterat cirkulär ekonomi är matsvinn. Det är något som gör mig irriterad och frustrerad. Det är märkligt hur vi totalt har tappat den kunskap som våra föräldrar hade. Jag brukar alltid säga att det inte är farligt att lukta och smaka på mjölken. Du känner om den är för gammal.

Jag var tvungen att göra ett experiment i fjol. Jag bor ju i Stockholm några dagar varje vecka och är sedan hemma några dagar. Därför blir det lite si och så med vad man har för pålägg i kylskåpet.

Jag provade med en sorts leverpastej. Det står att den är hållbar upp till fem dagar efter öppnandet. När jag kom hit den tredje veckan hade den fortfarande inte fått ludd på sig. Den luktade inte konstigt, och den smakade inte konstigt. Detta var möjligtvis att dra det lite långt, men vi måste få en annan attityd till mat, herr talman.

Eftersom jag bor där jag bor händer det ofta att jag flyger via Norge för att ta mig hem. Jag stannar då och köper mjölk på hemvägen, eftersom min lokala lanthandel stänger tidigare på dagen. Mjölken som kommer ut i butikerna i Norge har betydligt längre hållbarhet än mjölken som kommer ut i butik i Sverige. Den är mjölkad och hanterad på samma dag, men mjölken i Norge håller en vecka längre. Varför är det så? Jo, det är olika EU-regler.

Vi ser precis detsamma med ägg, herr talman. Det ser olika ut i EU, men vi har ändå one size fits all vad gäller ägg. Därmed har vi datumstämpling även på det. Vi kan ju se på naturen. Där är det inga ägg som ligger i kylskåp, till exempel. De håller ändå. Vi måste få en attitydförändring där.

Det är oerhört viktigt att vi får bukt med matsvinnet. Det är också något som tas upp i livsmedelsstrategin. På flera ställen i livsmedelsstrategin pekar man tydligt på hur vi både måste sluta kasta mat och underlätta för det man där kallar för livsmedelsdonation.

Eftersom jag redan håller på att överskrida min talartid, herr talman, ska jag försöka att gå in för landning. Det är inte bara i livsmedelsstrategin man flera gånger pekar på det här med matsvinn, utan man har även i regeringsbeslut gått vidare. Livsmedelsverket har fått tydliga uppdrag vad gäller detta med matsvinn.

Jag hade också tänkt prata lite grann om cirkularitet inom byggsektorn och andra delar kring både second hand, plast och kemikalier. Men min talartid är ute, och jag får därmed tacka för mig. Jag yrkar som sagt bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cirkulär och giftfri ekonomi

(Applåder)

Jytte Guteland (S)
Anf. 118 Jytte Guteland (S)

Herr talman! Den cirkulära ekonomin är en viktig prioritering för oss socialdemokrater. Den miljömässiga fördelen med att övergå från en linjär till en cirkulär modell är helt uppenbar, men det finns även stora samhällsekonomiska fördelar och vinster att göra.

Sverige och världen står inför stora miljö- och klimatutmaningar. En nyckel för att möta dessa är att övergå från en linjär till en cirkulär ekonomi där resurserna används mer effektivt och hållbart. Detta ligger också i mitt partis grundvärderingar om rättvisa, solidaritet och hållbarhet.

Vi har många förslag i detta betänkande. De handlar om allt från översyn av EU:s kemikalielagstiftning och vikten av att utveckla en hållbar design på produkter till hur vi får en cirkulär hantering av textilier, förpackningar, metaller och mineraler. Men för att hålla mig till praxis yrkar jag bifall till reservation 7 om företagens förutsättningar för att ställa om till en cirkulär ekonomi.

Herr talman! Ökad konsumtion har inneburit att människan nu använder resurser som motsvarar flera jordklot. Man brukar säga att vi lever som om vi hade 1,7 planeter. I synnerhet ligger rika länder som Sverige högt upp på listan över de länder som förbrukar mycket mer än vad jorden tål. Samtidigt behöver många miljarder människor på det här jordklotet öka sin välfärd. Det innebär att ännu fler resurser kommer att behövas.

Allt det jag nu nämnde är utmaningar och problem. Faktum är dock att klimatsmarta lösningar och en cirkulär ekonomi innebär möjligheter. Vi måste hushålla med våra naturresurser. Vi måste återvinna, återanvända, designa bättre och sluta kedjan så avfall blir till resurser. När vi tänker om och kommer på nya sätt att tillverka, konsumera och återvinna öppnar sig också möjligheter för innovation, för jobb och förstås för hälsa och miljö.

Herr talman! En cirkulär ekonomi innebär att produkter designas för att hålla längre och för att kunna repareras, återanvändas och återvinnas. Detta skapar nya jobb, främjar innovation och stärker konkurrenskraften.

Förebyggande av avfall är en jätteviktig utgångspunkt. Vi måste ta ansvar inom hela livscykeln. Det gäller särskilt inom områden som elektronik, textilier, byggprodukter och förpackningar. Där behöver vi göra väldigt mycket.

Vi ska också tänka på att det i tider av säkerhetspolitisk oro – och med beredskapsdiskussionen – är en investering i ökad beredskap att bli mer resurssmart för såväl energi som materielförsörjning. Vi socialdemokrater har därför många förslag för att förbättra det här området och för att värna klimat, miljö och hälsa.

Några av våra förslag i betänkandet är att införa utökat producentansvar för att minska avfall och främja återanvändning samt återvinning, att säkerställa rättvisa konkurrensvillkor genom att alla producenter betalar för sitt avfall och att utveckla styrmedel – bland annat en översyn av avfallsskatten och de ekonomiska incitament som finns för återvunnet material. Vi vill också stärka regelverket för att öka livslängden på produkter, vi vill främja investeringar i återvinningsanläggningar och vi vill gynna cirkulära affärsmodeller.

Vi socialdemokrater vill också använda offentlig upphandling bättre, eftersom vi vet att det är en väldigt stor del av ekonomin och kan hjälpa till i den här omställningen. Vi vill satsa på utbildning, forskning och samverkan för att öka kunskap och påskynda utvecklingen av cirkulära lösningar.

Herr talman! En hållbar cirkulär ekonomi måste också inkludera en bättre kemikalielagstiftning. Flera kollegor från olika partier har tagit upp detta i kammaren i dag. Det är positivt. Kemikalier är i dag en jätteutmaning om vi ska klara av att få till cirkulära flöden. Vi kan inte och vill inte mixa vissa kemikalier, då de blir ännu farligare i denna cocktail av kemikalier.

Vi vet också att man inom flera industriella processer i dag använder fler kemikalier och farligare sådana. Vi kan ta textilier som ett exempel. Det är väldigt avgörande att vi inte får in kemikalier som försvårar möjligheten att återvinna.

Många av de här evighetskemikalierna, som PFAS, utgör ett jättehinder när vi nu ska ställa om till en cirkulär ekonomi. Vi vet att dessa hamnar i miljön, och det bara ackumuleras. Som det har sett ut hittills har det handlat om textilier, fluorgaser och medicinsk-teknisk utrustning som upptäcks i allt fler naturområden i Sverige, men också i hela världen.

Inom EU har man sett att det är ett jätteproblem att dessa finns och att de skadar miljö och hälsa. Allt fler forskarstudier visar nu att PFAS finns i allas våra kroppar. Det finns i mänskliga kroppar överallt på hela jorden. Kemikalierna är farliga för vår hälsa. Man visar också att de är djupt skadliga. I Sverige räcker det med att prata om den oro som finns i områden där det är föroreningar, exempelvis Kallinge, där människor har drabbats så oerhört hårt.

Vi måste göra mer för att få stopp på PFAS. Det behöver faktiskt bli ett totalt stopp. Det är många som säger att vi behöver behålla det i industriella processer. Ja, men vi får prata om övergångsregler där vi infasar nya och säkra ämnen, för det här är livsfarligt. Vi vill inte göra människor sjuka genom att ge läkemedel som ska hindra andra sjukdomar. PFAS är livsfarligt. Det är dags att vi inser det. PFAS är också ett jättehinder för den cirkulära ekonomin så länge det finns i vår miljö.

Herr talman! För att skapa en giftfri och cirkulär ekonomi måste en rad hinder på vägen undanröjas. Det måste bli lättare för både företag och människa att göra rätt. I dag har vi många system och lagar som inte skapar möjligheter till cirkulära flöden. Det måste ske i fler led – från design och materialanvändning till återbruk och återvinning.

Vi vet i dag att jungfruligt material många gånger är billigare för företagen att använda. De som försöker göra rätt störs alltså ut i konkurrensen. Svenska företag ligger ändå i framkant när det gäller att skapa cirkulära produkter och tjänster. Man jobbar outtröttligt för detta, eftersom man vet att det är viktigt. Politiken måste dock hjälpa till med styrmedlen – det är helt klart.

Circular Sweden är ett företagsforum för cirkulär ekonomi. De har i sin rapport i år lagt fram sju politiska rekommendationer, som bland annat handlar om att införa krav på design för lång livslängd och återvinning, att införa fler krav på andelen återvunnet material i produkter och att stärka de ekonomiska incitamenten för ökad cirkularitet. Det är några exempel på deras förslag.

När det kommer till politikens ansvar lade den socialdemokratiska regeringen fram flera förslag när vi styrde i Sverige, bland annat om förbättrad upphandlingslagstiftning. Vi såg att man också genom Industriklivet kunde hjälpa dem som ville satsa på cirkularitet.

Industriklivet var en stor satsning från den förra regeringens sida. Det handlade om att få en bättre utveckling för fossilfritt stål, teknik för negativa utsläpp och också framställning av grön vätgas. Utöver att främja klimatomställningen i industrin bidrar detta också till att stärka svensk export och konkurrenskraft. Industrin står i dag för en dryg tredjedel av utsläppen i Sverige, så det är ingen liten sak att jobba med den gröna omställningen.

Låt mig avsluta med att säga att under de senaste åren har arbetet med klimatet stannat upp med den regering vi har. Den gröna omställningen har man bromsat. Nu ser vi resultaten av det: fler konkurser, en svagare ekonomisk politik och även fler i arbetslöshet. Det är ett jätteproblem. Den sociala hållbarheten hänger ihop med den gröna omställningen.

Herr talman! Sverige behöver en ny riktning. En klimatsmart cirkulär ekonomi är en smart politik för den nya riktning som Sverige behöver ta.

(Applåder)

Elin Nilsson (L)
Anf. 119 Elin Nilsson (L)

Herr talman! Ja, den cirkulära ekonomin måste stå i fokus för nästa kapitel i svensk miljöpolitik.

Vi står inför ett avgörande skifte i miljöpolitiken. Vi behöver, så långt det bara är möjligt, ställa om från det linjära till det cirkulära. Omställningen inbegriper alltifrån återvinning, återbruk och avfallshantering till plaster, kemikalier och textilier, för att nämna något. Det handlar om att vi måste minska utvinningen av nya råmaterial och öka återanvändningen av de resurser vi redan har, men också om att vi måste minska påverkan och nedsmutsningen av vår miljö under processens gång – från tillverkning till användning och slutligen till avfallshantering.

Det finns många fördelar med att ställa om från en linjär till en cirkulär ekonomi: ökad resurseffektivitet, stärkt svensk konkurrenskraft och minskade utsläpp av både föroreningar och växthusgaser. Här finns det stora möjligheter för svenska företag som väljer att ligga i framkant vad gäller tekniska lösningar och hållbara affärsmodeller – en export som kan bidra till miljöomställningen världen över.

I dag finns det tyvärr alltför många hinder som bromsar den miljöomställning som behöver ske, och dessa måste rivas ned. Även genom små regelförenklingar kan vi ta stora steg för att rädda vår planet och bana väg för framgångsrika svenska företag och tekniska innovationer i världsklass. Därför vill vi liberaler att cirkulär ekonomi ska stå i fokus för nästa kapitel i svensk miljöpolitik.

Herr talman! Konsumenterna blir alltmer medvetna och ställer högre krav när det kommer till de produkter och varor de köper. Det gäller ursprung, klimatpåverkan och villkoren vid produktionen. Det är dags att politiken ställer lika höga krav och också skapar bättre förutsättningar.

Vi liberaler driver på i regeringssamarbetet för att de frågor som rör cirkulär ekonomi ska uppvärderas och prioriteras både i Sverige och särskilt i EU. I den omläggning av miljöpolitiken som regeringen påbörjat vill vi gå ännu snabbare fram och ännu mer kraftfullt skynda på den cirkulära miljöomställningen.

Herr talman! Vi vill se ett förbud mot kinesiska ultra-fast-fashion-plattformar som Shein och Temu. Vi vill inte längre tillåta import från dessa plattformar, i alla fall så länge de inte följer svensk kemikalielagstiftning och våra regler när det gäller konsumenträtt.

Precis som har nämnts här i talarstolen tidigare finns det ett stort problem med just kinesiska plattformar som säljer ofantliga mängder av billiga och lågkvalitativa produkter som alldeles för ofta innehåller miljö och hälsoskadliga gifter som inte är tillåtna i Sverige och EU. Vi behöver göra mer för att minska klädindustrins utsläpp och gynna en mer hållbar och cirkulär konsumtion. Vi behöver reglera de här plattformarna hårdare.

Det är ett faktum att all konsumtion och produktion innebär ett klimatavtryck. Det är också bra att många konsumenter är medvetna om detta och vill göra bra och kloka val. Fler konsumenter borde ta ansvar och sluta handla från dessa oseriösa plattformar. Det är bra både för klimatet och miljön och för arbetsvillkoren för de människor som producerar sakerna.

När man sätter sig in i de här frågorna är det inte alls svårt att hitta exempel på varor som är direkt vidriga. De innehåller farliga kemikalier, mögel och spår av insekter och skadedjur när de kommer fram till kund. Dessutom är arbetsvillkoren i fabrikerna, precis som jag nämnde, helt fruktansvärda.

Det är säkerheten i produkten och fabriksarbetarnas mänskliga rättigheter som man kompromissar med när man klickar hem dessa billiga varor. Här har konsumenterna stort inflytande. Konsumentmakt är viktigt, men det ska samtidigt vara lätt att göra rätt. Därför behöver vi reglera importen av dessa varor.

Jytte Guteland (S)
Anf. 120 Jytte Guteland (S)

Herr talman! Tack, ledamoten Nilsson, för inlägget i denna viktiga debatt!

Jag kan konstatera att vi delar utgångspunkter, bland annat när det gäller de viktiga frågor som ledamoten Nilsson tog upp kring fast fashion och de utmaningar vi har där. Där är det också glädjande att se att det finns en stor samstämmighet i Sveriges riksdag om att detta behöver regleras bättre.

Med detta sagt vill jag ändå fråga ledamoten Nilsson hur Liberalerna ser på PFAS. Debatten har varit stor här i kammaren under eftermiddagen, och detta är ju ett område där många är bekymrade. Vi är några partier som ser att vi behöver sätta större press också på produktionsledet i ekonomin.

Det är flera partier som har tagit upp detta. Inte minst har vi hört EU-ministern tala om att PFAS bör regleras i konsumentledet, alltså när det gäller konsumentprodukter. Men faktum är att allt fler produktionsled innehåller PFAS. Vi vet att det finns i byggsektorn. Det finns i bekämpningsmedel, alltså i jordbruket. Det finns i allt från textilier till smink som också når konsumenter. Men även den del som inte direkt når konsumenter men ändå finns i vår ekonomi är viktig att reglera. Jag vill höra vad ledamoten Nilsson säger om detta.

Elin Nilsson (L)
Anf. 121 Elin Nilsson (L)

Herr talman! Tack, Jytte Guteland, för denna högaktuella och viktiga fråga!

Det finns ju en stor samstämmighet när vi diskuterar hur problematiska de ämnesgrupper som ingår i PFAS är. Detta är en av vår tids mest problematiska frågor att hantera på miljöområdet. Det är också mycket allvarligt att PFAS fortsätter att spridas.

Vi vill se ett totalförbud mot PFAS. Sedan kan det behövas vissa undantag, men det bör vara restriktivt. En bra huvudregel skulle kunna vara att när PFAS som produkt räddar liv – till exempel i cancerläkemedel, där det kan behöva ingå för att läkemedlen ska bli effektiva – kan det finnas skäl för undantag.

Men som ledamoten nämnde i ett tidigare replikskifte här är det också viktigt att arbeta för ett totalförbud på sikt. Det kan dock krävas övergångsregler. Jag tror också att en nyckel i detta är att få till stånd ett förbud på EU-nivå.

Jytte Guteland (S)
Anf. 122 Jytte Guteland (S)

Herr talman! Tack, ledamoten Nilsson, för den tydligheten i frågan!

Jag hoppas att Liberalerna i riksdagen har en dialog med regeringen om att skynda på detta. Vi socialdemokrater har vid flera tillfällen adresserat miljöministern i frågan, och vi vet att det finns ett engagemang. Men vi är rädda att engagemanget från regeringens sida – och också på EU-nivå – bara sträcker sig till konsumentprodukter och att det är där man så att säga vill nöja sig.

Vi tror att det vore farligt, för då skulle PFAS finnas i vår miljö i väldigt stor utsträckning. Den stora, förorenade kranen skulle fortsätta att släppa ut skadliga ämnen som i slutändan når människan och hela ekosystemen. Vi är väldigt oroade över det.

Vi önskar alltså att Liberalerna verkligen talar med regeringen om detta. Helst skulle vi samarbeta över partigränser för att få till ett totalförbud, för den här frågan är en av vår tids största miljöutmaningar – för att inte säga miljöskandaler.

Vi vet att människor i Kallinge är drabbade redan i dag. Jag har träffat den förening som driver intresset att hjälpa dem som har blivit förgiftade av vattnet, och väldigt många har drabbats av cancer. Det är hjärtskärande att höra berättelserna, veta att detta har skett i det samhälle där människor skulle vara trygga och se den frustration och oro som det leder till. Vi måste stoppa det från att fortsätta hända i Sverige och i Europa.

Elin Nilsson (L)
Anf. 123 Elin Nilsson (L)

Herr talman! Jag tackar ledamoten för inlägget och frågorna.

Jag delar bilden av det som har hänt i Kallinge. Det som sker där är alldeles förfärligt. Man ska inte behöva utsättas för miljögifter i Sverige.

Det är en gammal skuld Kallinge nu drabbas av, vilket är en del i detta. Den andra delen, som vi diskuterar här nu, handlar om att hindra att det sker igen. Där måste vi arbeta i hög fart och fortsätta det arbete som regeringen faktiskt bedriver för ett totalförbud. Kanske ska det finnas vissa undantag för läkemedel och så vidare, precis som jag sa, men Liberalernas ingång i det här är att det i så fall ska vara väldigt restriktivt. PFAS är ämnen som inte ska finnas i miljön. Man ska inte riskera att utsättas för dem.

Martin Kinnunen (SD)
Anf. 124 Martin Kinnunen (SD)

Herr talman! Jag börjar med att yrka bifall till reservation 15.

Skapandet av en cirkulär ekonomi där förpackningar, textilier, elektronik med mera återanvänds eller återvinns är en vision som jag tror att de flesta kan ställa sig bakom. Men för att det här ska bli verklighet måste det vara enkelt för hushållen att bidra. Insamlingssystemen måste vara tillgängliga och tydliga, och förpackningar måste utformas för att kunna återvinnas så effektivt som möjligt.

Eftersom den inre marknaden är reglerad på EU-nivå behöver det finnas regleringar på EU-nivå även när det gäller de här produkterna. Vad vi ser i dag är ett EU-regelverk som blir alltmer strikt och som även riskerar att motverka sitt eget syfte. Det kan få – och har fått – till följd att priser ökar, exempelvis i våra livsmedelsbutiker, när förpackningarna blir kostsammare. Avfallstaxor har också ökat i takt med att det blir alltmer kostsamt att samla in förpackningarna.

När det kommer till cirkulär ekonomi har vi precis som på andra områden gått från en ordning med hög grad av nationell kompetens till en ordning som domineras av EU-lagstiftning. Den cirkulära ekonomin drivs i många fall på av en stark marknad. Så är exempelvis situationen för både metaller och fetter.

Värre är det när det kommer till plastförpackningar och kläder; här blir återvunnen råvara i regel betydligt dyrare en jungfrulig sådan, varför marknaden blir mycket knepigare att skapa. Då blir det upp till politiken att spela sin roll, och det är utifrån den kontexten vi nu ser väldigt många förslag komma på EU-nivå.

Herr talman! Ett starkt producentansvar är centralt här. Det ger företag incitament att se avfall som en resurs och designa produkter som underlättar återvinning. Men EU:s nya förpackningsförordning med sina högt ställda krav på återanvändning skapar problem. De strikta reglerna driver upp kostnaderna för förpackningsindustrin, vilket i sin tur höjer priserna på livsmedel och andra produkter. Dessutom ökar avfallstaxorna för hushållen eftersom kommunerna tvingas hantera ett mer komplicerat och kostsamt återvinningssystem.

Detta är en direkt konsekvens av EU:s byråkratiska detaljstyrning, som ofta saknar flexibilitet och inte tar hänsyn till lokala förutsättningar. I grunden finns också en brist på konsekvensanalyser när förslagen tas fram.

Herr talman! Vi ser även en övertro på återanvändning som lösning. Återanvändbara förpackningar framställs som en universalmedicin, men forskning visar att många förpackningar har låg klimatpåverkan även vid återvinning – ibland lägre. Ändå tvingar EU:s regelverk fram lösningar som inte alltid är de mest effektiva. Det här är ett tydligt exempel på hur Bryssels enhetliga utgångspunkt kväver innovation och ignorerar verkligheten.

Sverige bör vara en tydligare röst inom Europeiska unionen och driva på för regelverk som ger flexibilitet mellan återanvändning och återvinning. Vi behöver pragmatiska lösningar som tar hänsyn till både miljömål och medborgarnas plånböcker. I stället för att låta EU:s byråkrati driva upp kostnaderna för hushåll och företag bör vi arbeta för ett system som gör det enkelt att göra rätt utan att det kostar alltför mycket.

Herr talman! Inom miljöpolitiken går intresset i trender. När jag växte upp talade man i skolan mest om ozonlagret och hotet mot det. Oftast är problemen inte riktigt så akuta som de framstår när man läser rubrikerna i tidningen, men allt är heller inte lugnt bara för att det pratas mindre om det. Freoner är fortsatt ett problem i Sverige.

Freoner har potentiellt mycket negativa effekter på miljön eftersom de inte bara bryter ned och tunnar ut ozonlagret utan även är en väldigt kraftfull växthusgas. Ett kilo freon har samma växthuseffekt som upp till 11 000 kilo koldioxid. Trots att problemet med freon inte ges lika stort utrymme i debatten i dag som för några decennier sedan orsakar freon fortfarande stor skada.

För att möta miljöhotet från freoner ska alla material som innehåller freon hanteras som farligt avfall, och materialet ska hållas intakt till dess det är inlämnat till en godkänd anläggning som har rätt kompetens för att destruera materialet. Reglerna är ganska tydliga på det här området, och de bygger på såväl nationell som europeisk lagstiftning.

Problemet är att lagen inte följs i dag. Det finns massvis av exempel på uttjänta kylskåp som fortfarande innehåller freoner, framför allt från livsmedelsbutikssektorn, och som inte återanvänds på rätt sätt. Uttjänta kylskåp från handel och restaurang hamnar i alltför liten utsträckning på en godkänd återvinningsanläggning, vilket är ganska enkelt att kontrollera eftersom vi inte har särskilt många av dem. Problemet med att kylskåp skadas under transport och läcker freon är dessutom utbrett.

Freon förekommer även i gamla byggmaterial, vilket måste ges ökad uppmärksamhet. Erfarenhet från återvinningsbranschen tyder på att enbart en liten mängd av de här byggmaterialen i dag hanteras på rätt sätt. Det vanligaste i många delar av landet är att materialen förbränns.

Det behövs mer riktad information till alla aktörer som hanterar material med freon. Den bristande kunskapen är i dag utbredd, framför allt inom byggbranschen, fastighetssektorn och livsmedelshandeln. Tillsynen och kontrollen bör därför stärkas och förbättras, varför vi från Sverigedemokraternas sida vill se en utredning som tar reda på varför så lite av dessa material i dag tas om hand på rätt sätt och hur man kan gå till väga för att förbättra situationen.

Jytte Guteland (S)
Anf. 125 Jytte Guteland (S)

Herr talman! Tack till ledamoten Kinnunen för hans anförande i den viktiga debatten om cirkulär ekonomi!

En fråga som vi socialdemokrater ställer oss är varför Sverigedemokraterna inte ser de stora pluseffekter som finns för sysselsättning, innovation och människa när det handlar om miljölagstiftning som är reglerad på EU-nivå. I anförandet talade Kinnunen om EU med ganska nedsättande uttryck – att det handlar om klåfingrighet från EU:s sida. Men syftet med att arbeta landsöverskridande med den här typen av lagstiftning är ju att se till att få sjysta spelregler för företag. De ska ha möjlighet att utveckla produkter på ett bra sätt och konkurrera på sjysta villkor med andra företag på den inre marknad som EU utgör.

I en tid då konkurser står som spön i backen och arbetslösheten skenar i Sverige är det svårt att förstå varför Kinnunen inte vill få fart på svensk ekonomi och möjligheterna för svenska företag och jobb.

Jag är helt övertygad om att svenska folket förutsätter att det stora stödpartiet till regeringen vill undvika den ekonomiska utveckling som vi har nu. Företagen säger att EU är väldigt viktigt för att vi ska få sjysta regler så att inte olika EU-länder reglerar olika, något som skulle vara väldigt negativt för möjligheten till tillväxt och fler jobb.

Varför fortsätter Sverigedemokraterna att vara så negativa till EU-nivån i politiken?

Martin Kinnunen (SD)
Anf. 126 Martin Kinnunen (SD)

Herr talman! Tack, Jytte Guteland, för frågorna!

Vi behöver naturligtvis en rättvis och balanserad politik på förpackningsområdet i Sverige och i Europa. Som jag konstaterade har vi den inre marknaden, vilket gör att vi måste sträva efter likartade regelverk. Man måste ha lika goda möjligheter att återvinna en förpackning från Italien som säljs i Sverige som en svensk förpackning som säljs i Italien. Vi behöver EU-lagstiftningen eftersom vi i dag är en del av den inre marknaden. Där är vi fullständigt överens.

Frågan är i vilken utsträckning man ska se till konsekvenserna. Från Sverigedemokraternas sida tycker vi att EU-kommissionen, Europeiska rådet och Europaparlamentet borde ha bekymrat sig mer om exempelvis livsmedelspriserna. Vi vet ju att förpackningsförordningen driver på ökade livsmedelspriser. Förpackningarna blir mer kostsamma. Det är ett faktum som vi bör kunna vara överens om här i kammaren.

Jag tror att det är svårt att ifrågasätta att förpackningarna kommer att fortsätta att öka i pris de närmaste åren till följd av EU:s politik på området. Det handlar inte om ett enstaka öre, utan det handlar om att en mjölkförpackning kommer att bli flera procent dyrare på grund av beslut som har fattats på EU-nivå.

Det här kan man tycka olika saker om. Vi kan tycka att det är rimligt att förpackningarna ska bli så här mycket dyrare, eller så kan vi tycka att man kanske borde ha gått lite mer försiktigt fram. Man kanske borde ha väntat in branschen och innovationer och satt upp ett regelverk som inte hade fått samma konsekvenser för livsmedelspriserna.

Från Sverigedemokraternas sida är vi kritiska mot detta, eftersom vi är oroade över att livsmedelspriserna fortsätter att öka.

Jytte Guteland (S)
Anf. 127 Jytte Guteland (S)

Herr talman! Tack till ledamoten Kinnunen för svaret!

Vi socialdemokrater är djupt oroade över prisutvecklingen inte minst i Sverige och över de kostnader som vanliga svenskar har i dag. Det har aldrig varit så dyrt att vara svensk i modern tid som under den här regeringen med Sverigedemokraternas stöd. Det beklagar vi. Vi önskar verkligen att regeringen skulle ha en annan politik som hjälper svenska folket genom den här ekonomiskt svåra tiden.

Det var dock inte det ledamoten Kinnunen sa i sitt anförande i debatten om cirkulär ekonomi. Det var i stället ett nedsättande språk om EU-byråkratin och att EU inte ska ha händerna i syltburken. Vi socialdemokrater tycker alltid att det är viktigt att vi har en balanserad lagstiftning. Vi ska se till att vi inte får regleringar som på något sätt är överlappande eller besvärliga för företag och som riskerar fördyringar. Företag kan också behöva tid för implementering, och sådant måste man alltid hålla ögonen på.

Men en sak är säker, och det är att det behövs regleringar som gäller i alla våra 27 medlemsländer för att vi inte ska få 27 olika system som blir extremt dyra för företag. Därför är det djupt beklagligt när det finns partier som hela tiden på ett populistiskt sätt vill vara ett ankare i EU-debatten, salta i såren eller försöka sätta en nagel i ögat på EU och säga att det är EU:s fel.

I det här fallet handlar det om möjligheter till fler jobb och bättre förutsättningar för företag att kunna verka. Det är svårt att förstå varför Sverigedemokraterna alltid är emot pluseffekter för svenska jobb och svensk konkurrenskraft.

Martin Kinnunen (SD)
Anf. 128 Martin Kinnunen (SD)

Herr talman! Ledamoten får ursäkta; jag försöker bara föra fram att jag tycker att det är dåligt att EU driver på för att mjölkpaketen ska bli flera tioöringar dyrare.

Jag tycker att det är fel. Jag tycker inte att EU borde ha en politik som orsakar att mjölkpaketen blir flera tioöringar dyrare. Det tror jag är dåligt för Europa och dåligt för svenska konsumenter. Det blir upp till Jytte Guteland att förklara för väljarna varför det är rätt att mjölkpaketen ska bli flera tioöringar dyrare.

Vad vi ser i Europa rent allmänt är en kontinent med alltför låg tillväxt, en kontinent där befolkningarna i dag blir fattigare relativt befolkningarna på andra kontinenter. Därför har vi i dag en ganska stor konsensus i Europa att man ska bedriva ett förenklingsarbete. Det har presenterats flera omnibuspaket, och det kommer att komma fler som delvis kommer att förenkla saker på miljöområdet. Jag hoppas att det kan komma förenklingar även på förpackningsområdet.

Det jag vet är att Socialdemokraterna har varit kritiska och bekämpat de här omnibuspaketen i Europaparlamentet. I riksdagens EU-nämnd har man haft avvikande ståndpunkter. Jag tycker att det är beklagligt.

Vi har haft en problematisk prisutveckling på livsmedel. Den har dock varit precis lika hög i Sverige som i Europa som helhet. Det är inte så att matpriserna har stigit mer i Sverige än i andra europeiska länder.

Från Sverigedemokraternas sida tycker vi att det är olyckligt att den europeiska förpackningsregleringen har utformats på ett sätt som driver upp livsmedelspriser. Det hade inte behövt vara så. Man hade kunnat göra det bättre.

Andrea Andersson Tay (V)
Anf. 129 Andrea Andersson Tay (V)

Herr talman! Enligt FN:s internationella resurspanel är ineffektiv resursanvändning orsak till hälften av världens växthusgasutsläpp och 90 procent av förlusten av biologisk mångfald. Resursförbrukningen är ojämnt fördelad både globalt och nationellt. En mer jämlik fördelning av resurser är en förutsättning för att en kraftigt minskad total resursanvändning ska kunna kombineras med en bra materiell standard för alla. Omställningen till ett hållbart samhälle måste märkas mest bland dem som i dag har störst klimatpåverkan och som förbrukar mest resurser.

År 2022 presenterades för första gången en kartläggning av hur cirkulär Sveriges ekonomi är. Denna analys av hur Sverige konsumerar material visar att Sverige bara är cirkulärt till 3,4 procent. Det globala genomsnittet ligger i år ungefär på det dubbla. När det kommer till resursanvändning per capita visar det sig att Sverige hör till de värsta länderna i världen. Vårt materialfotavtryck behöver minska med 70–80 procent för att vi ska kunna hålla oss inom de planetära gränserna.

Det är politikens ansvar att införa regleringar och styrmedel för att uppnå ett mer resurseffektivt samhälle. Initiativ från marknaden och konsumenterna kan ta oss i rätt riktning, men det kommer att vara otillräckligt för att vi ska nå en hållbar cirkulär ekonomi. Tyvärr är det här ett politikområde där man från regeringens sida säger att man tycker att det är viktigt men samtidigt gör väldigt lite i praktiken.

I en cirkulär ekonomi är livslängden på material och produkter längre och utvinningen av naturresurser mindre. För det krävs miljöanpassad, giftfri produktion och att avfall används som en resurs. Det handlar om att i ökad utsträckning återanvända, reparera, återvinna, hyra och dela varor. För att det ska fungera krävs att konsumenter får relevant information och att det skapas strukturer som möjliggör för människor att dela och återbruka varor i vardagen. Det borde i alla lägen vara det enklaste och billigaste alternativet, men tyvärr ser det inte alls ut så i dag.

Vänsterpartiet har länge jobbat för åtgärder som förlänger livslängden på det vi producerar. Vi vill införa förbud mot planerat åldrande och förbjuda handeln att slänga nya varor och mat som går att äta. Vi vill också öka kraven på producenterna för att underlätta återvinning och återanvändning. Vi ser att det behövs styrmedel som gör att det blir dyrare att använda nyutvunna råvaror än återvunna.

Herr talman! För att material ska kunna cirkulera i samhället krävs också att de är giftfria. Tyvärr är vi långt ifrån det målet i dag. Det är både skrämmande och upprörande att vi har kemiska ämnen på marknaden i Sverige och i Europa som kan ge allvarliga hälsoskador och orsaka förödande effekter i miljön.

Enligt FN står mänskligheten på global nivå inför tre stora kriser: global upphettning, förlust av biologisk mångfald och föroreningar. Vår användning av kemikalier bidrar till alla dessa tre kriser. Kemikaliebranschen ligger trea på listan över de sektorer inom industrin som släpper ut mest växthusgaser globalt. En stor del av de kemikalier som produceras är skadliga för människors hälsa och för andra arter och bidrar därmed till förlust av biologisk mångfald. Ett exempel är att antalet insekter har minskat dramatiskt de senaste decennierna till följd av användning av bekämpningsmedel.

En stor majoritet av EU:s medborgare oroar sig för hur deras hälsa påverkas av kemikalier i vardagsprodukter. Det är inte utan anledning. Användningen av hormonstörande ämnen och PFAS har beräknats kosta EU-länderna mångmiljardbelopp varje år i sjukvårdskostnader och minskad produktivitet. Ett forskningsprojekt som har samlat in prover från tusentals människor runt om i Europa visar på utbredd förekomst av hälsoskadliga kemikalier i våra kroppar, i många fall på nivåer som man vet innebär risker för hälsan.

Vid bedömning av kemikalier borde försiktighetsprincipen gälla. Den innebär att förebyggande åtgärder ska vidtas när det finns farhågor om hot mot hälsa eller miljö, även om det råder osäkerhet. Inga nya kemikalier borde börja användas innan deras effekter har utretts.

EU-kommissionen antog 2020 en kemikaliestrategi som syftar till att förbättra skyddet för hälsa och miljö och främja innovation av säkra och hållbara kemikalier. Det är viktigt att den höga ambitionsnivån i kemikaliestrategin omsätts i lagstiftning. Framför allt EU:s kemikalielagstiftning Reach är i stort behov av förbättringar. En uppdatering av Reach är aviserad sedan länge men har skjutits upp efter påtryckningar från kemikalieindustrin. Det är av yttersta vikt att revideringen av Reach genomförs så snabbt som möjligt och med en hög ambitionsnivå.

En rad kemikalier som används i dag måste begränsas eller förbjudas. Det handlar till exempel om bisfenoler, ftalater och bromerade flamskyddsmedel. Inte minst handlar det om PFAS. PFAS hittas i dag nästan överallt i miljön. Ämnena finns i en mängd olika produkter och har spridits över hela jorden. I dag vet vi att de är hälsoskadliga.

Inom kemikalieindustrin har riskerna länge varit kända, men de valde att inte offentliggöra den informationen. I stället har de fortsatt att tillverka kemikalier i allt större mängder, som därmed har kunnat spridas i miljön och till människor genom vattnet vi dricker, maten vi äter och de saker vi omger oss med. Att det har kunnat ske är ett bevis på att dagens kemikalielagstiftning inte fungerar och måste skärpas.

De som har drabbats allra hårdast av PFAS-föroreningar är de boende i Kallinge i Blekinge. På grund av Försvarsmaktens användning av brandskum med PFAS förorenades deras vattentäkt, och de har nu världens högsta halter i blodet. Trots att de har förgiftats på grund av statlig verksamhet har de inte fått någon hjälp eller kompensation från staten. Det här är en av de största kemikalieskandalerna i Sveriges historia, där 5 000 personer har blivit förgiftade och kämpat i över tio år för upprättelse, men där staten inte har gjort någonting för att hjälpa dem. Så borde det inte kunna gå till i Sverige. De drabbade måste få tillgång till förebyggande hälsokontroller.

Herr talman! Det är av yttersta vikt att vi så snabbt som möjligt förbjuder PFAS. Kemikalieinspektionen har tillsammans med myndigheter i fyra andra europeiska länder tagit fram ett förslag som kraftigt skulle begränsa användningen av ämnena inom EU. Men nu kommer oroande signaler från den moderata svenska EU-kommissionären om att hon bara vill förbjuda ämnena i konsumentprodukter och inte inom alla användningsområden. Liknande tongångar hörs från andra företrädare för regeringspartierna och Sverigedemokraterna. Det gör mig väldigt bekymrad. Från Vänsterpartiets sida välkomnar vi däremot Kemikalieinspektionens förslag och vill att det genomförs snarast utan att urvattnas. Därför yrkar jag bifall till reservation 52.

Det är ett politiskt ansvar att förbjuda PFAS men också att bromsa spridningen av ämnena genom bättre tillsyn och sanering av förorenade områden. Regeringen och Sverigedemokraterna tar oss i helt fel riktning när de i sin budget skär ned på de myndigheter som ska arbeta med just detta.

Herr talman! Erfarenheten från de senaste decennierna lär oss att det inte räcker att förbjuda enstaka ämnen i enstaka produkter. Det räcker inte heller att se till att konsumenter får bättre information. Kemikalielagstiftningen måste stärkas i grunden. Industrin måste kunna bevisa att ämnen behövs och att de inte är skadliga innan de får användas. Låt oss slippa fler skandaler med giftiga ämnen som skadar människor och miljö!

(Applåder)

Stina Larsson (C)
Anf. 130 Stina Larsson (C)

Herr talman! För ett par år sedan satte jag igång diskmaskinen som vanligt innan jag åkte hemifrån till jobbet. Det är alltid skönt att komma hem till ren disk. Men när jag kom hem lite senare på dagen märkte jag direkt att någonting inte stod rätt till. Det luktade bränt i köket. Diskmaskinen hade stannat mitt i programmet. Det var svart i displayen. Jag drog ut kontakten och ringde reparatör för att kolla upp vad det kunde vara.

När jag beskrev problemet trodde reparatören att det var en kortslutning i ett av kretskorten. Det gick att byta, och själva reparationen skulle kosta runt 2 000 kronor. Problemet var bara att han inte kunde lova att det skulle få maskinen att fungera fullt ut igen. Det kanske fanns fler fel.

Maskinen hade ett par år på nacken, och en ny kostar mellan 11 000 och 12 000 kronor, så jag började räkna lite på det. Att laga den kändes inte riktigt värt det. Det blev faktiskt att vi köpte en ny i stället, och den gamla kördes till återvinningen. Egentligen var detta ett stort slöseri med resurser i form av råvaror, material och miljö- och klimatutsläpp – och mina pengar. Men det var det mest rationella för mig som enskild konsument. Jag vet fortfarande inte om det bara var kretskortet det var fel på.

Herr talman! Vad krävs då för att det ska vara värt att reparera våra apparater, kläder, byggnader och maskiner? Vad krävs för att ställa om från en linjär till en cirkulär ekonomi? Det handlar inte om kosmetiska förändringar eller enskilda projekt. Det handlar om omställning av hela vårt ekonomiska system, våra konsumtionsmönster och hur vi ser på resurser. För att detta ska förändras och bli verklighet krävs politiskt ledarskap, att vi alla tar ansvar för vårt beteende och att vi ser till att det blir enklare att göra rätt. Vi behöver ett system som styr mot ökad cirkularitet utan att du ska läsa innehållsförteckningar eller tvingas vara en medveten konsument. Tyvärr är vi långt ifrån det i dag.

Herr talman! Hur ser då siffrorna ut för den cirkulära ekonomin? Enligt Cradlenets rapport är genomsnittet globalt för cirkularitet runt 8,6 procent av ekonomin. I Sverige är endast 3,4 procent av ekonomin cirkulär, enligt samma rapport. Vi är alltså sämre än genomsnittet, och det går åt fel håll. Trenden pekar nedåt. Hur är det möjligt? Jo, vår konsumtion och resursförbrukning ökar i snabb takt. Sveriges höga konsumtion beror delvis på vårt exportberoende. Vi bryter, producerar och exporterar stora mängder jungfruligt material: järn, skog och mineral. Vi saknar inhemska system för att ta vara på resurserna. Det vi inte eldar upp exporterar vi som avfall. I stället för att skapa värde av det här hemma slänger vi det.

Dessutom saknar vi infrastruktur. Det finns inte tillräckliga system för att sortera, samla in och återvinna exempelvis textilier, elektronik eller byggmaterial. I många kommuner runt om i vårt land är det enklare att slänga än att återbruka. Det är en förlust, både miljömässigt och ekonomiskt.

Herr talman! Kompetensbristen är också ett hinder. Svenska företag inom industrin har svårt att hitta personal med rätt kunskaper inom återbruk och materialhantering. Vi har dessutom en regering som har höjt momsen för vissa reparationer, vilket för många har ett viktigt signalvärde.

Samtidigt, herr talman, ser vi hur andra länder lyckas. I Nederländerna, som man ofta jämför med, är den cirkulära materialanvändningen hela 24,5 procent. Det är sju gånger mer än i Sverige. Hur kan det komma sig? Vad gör de som inte vi gör? Jag tänkte göra en liten jämförelse.

För det första: Nederländerna har tydliga mål. De har bestämt sig för att vara helt cirkulära till år 2050 med ett delmål om att halvera användningen av jungfruliga material redan till år 2030. Här i Sverige har vi ännu inte satt något tydligt nationellt mål för cirkularitet över huvud taget. Vi säger att vi ska bli hållbara, men vi vågar inte definiera vad det betyder eller hur snabbt det måste ske.

För det andra: Nederländerna har konkreta planer per sektor. De har åtgärdsprogram för byggbranschen, textilbranschen och livsmedelsindustrin. Det finns alltså ett helhetsgrepp. I Sverige är initiativen spretiga och ansvaret otydligt. Vi har utredningar, betänkanden och förslag men få bindande krav. Vi saknar helt enkelt en samlad strategi.

För det tredje investerar Nederländerna. Varje år satsar de hundratals miljoner euro via sin klimatfond för att stödja cirkulära affärsmodeller och en grön omställning. Här i Sverige är stödet mer begränsat. Många företag vill ställa om, men de saknar rätt incitament.

Herr talman! Jag kan konstatera att Sverige har mycket att lära. Det som krävs nu är inte fler visioner eller utredningar, utan en verklig politisk vilja att leda. Delegationen för cirkulär ekonomi har varit tydlig i sitt budskap: Vi måste sluta prata och börja leverera. Det räcker inte att miljö- och klimatministern håller fina tal om framtiden. Vi behöver verkstad, inte vackra ord.

Vi kan inte heller luta oss enbart mot EU. EU har höga ambitioner med ekodesignförordningen, som ska främja reparationer. Men en ny rapport från Europeiska miljöbyrån visar att avfallet i Europa ökar. Mycket bygger på frivilliga initiativ och inte på verklig styrning.

Centerpartiet vill införa en nationell strategi för cirkulär ekonomi. Vi vill se ett samlat grepp med tydliga mål, styrmedel och en färdplan som involverar näringsliv, offentlig sektor och civilsamhälle.

Med det sagt vill jag yrka bifall till reservation nummer 1.

Herr talman! Om Sverige ska nå klimatneutralitet till 2045, som är det officiella målet, behöver vi samtidigt sikta på att ha en cirkulär ekonomi på plats senast 2040. Att uppnå klimatneutralitet utan att ta itu med våra linjära materialflöden är omöjligt. Vi kan inte fortsätta bryta jungfruliga material, elda upp resurser eller exportera avfall till andra länder.

Men den cirkulära ekonomin handlar inte bara om återvinning. Det handlar också om att designa bort avfallet redan från början. Det handlar om att skapa produkter som håller och som kan repareras, återanvändas och till sist materialåtervinnas. Det handlar om att gå från slit och släng till hållbar användning.

Jag och Centerpartiet vill stödja affärsmodeller som gynnar reparationer. I dag är det många som leasar sin bil. Kanske kan vi börja leasa alla vitvaror på liknande sätt? Det finns redan till viss del. Då skulle vi inte köra till återvinningen och slänga diskmaskinen så fort ett kretskort går sönder.

Vi måste skapa system där det lönar sig med produkter av hög kvalitet som håller länge. Vi behöver skapa styrmedel som gör det lönsamt att göra rätt. Återbruk och resurshushållning måste få ett ekonomiskt värde. Resursslöseri ska kosta.

Cirkulär och giftfri ekonomi

Herr talman! Avslutningsvis: Vi har tekniken. Vi har kunnandet. Vi har företag, forskare och kommuner i vårt land som vill göra rätt. Nu behövs politisk vilja och ett samordnat ledarskap. Nederländerna visar att det går. Låt oss ta inspiration därifrån och se till att Sverige blir ett föregångsland inom cirkulär ekonomi, inte en eftersläntrare.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 10 juni.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2025-06-10
Förslagspunkter: 34, Acklamationer: 29, Voteringar: 5
Stillbild från Beslut 2024/25:MJU18, Beslut: Cirkulär och giftfri ekonomi

Beslut 2024/25:MJU18

Webb-tv: Beslut: Cirkulär och giftfri ekonomi

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

Inga riksdagsskrivelser har ännu utfärdats för det här ärendet. För vissa ärenden utfärdas inga riksdagsskrivelser.

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Övergripande åtgärder för en cirkulär ekonomi

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:429 av Serkan Köse (S),

    2024/25:2519 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkandena 1 och 3 samt

    2024/25:2613 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkandena 24 och 25.
    • Reservation 1 (C)
    • Reservation 2 (MP)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (C)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S930013
    SD600012
    M60008
    C01707
    V21003
    KD15004
    MP00144
    L14002
    -1001
    Totalt264171454
    Ledamöternas röster
  2. Hållbar design, konsumtion och teknik

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:1318 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 16,

    2024/25:2486 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkande 3,

    2024/25:2502 av Mattias Vepsä m.fl. (S) yrkandena 4 och 5,

    2024/25:3047 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 27,

    2024/25:3109 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkandena 10 och 34 samt

    2024/25:3169 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 42.
    • Reservation 3 (S)
    • Reservation 4 (C)
    • Reservation 5 (MP)
  3. Krav på produktdesign och livslängd

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2024/25:2613 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 190.
    • Reservation 6 (V, MP)
  4. Företagens förutsättningar för att bidra till en cirkulär ekonomi

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:2502 av Mattias Vepsä m.fl. (S) yrkandena 1 och 3,

    2024/25:2613 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 26,

    2024/25:2934 av Sten Bergheden (M) och

    2024/25:3109 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkandena 42, 45 och 48.
    • Reservation 7 (S)
    • Reservation 8 (MP)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 7 (S)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S093013
    SD600012
    M60008
    C17007
    V21003
    KD15004
    MP00144
    L14002
    -0101
    Totalt187941454
    Ledamöternas röster
  5. Cirkulär hantering av förpackningar

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:113 av Björn Tidland (SD),

    2024/25:1085 av Lars Püss (M) yrkandena 1 och 2,

    2024/25:1398 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 1,

    2024/25:2984 av Markus Wiechel och Victoria Tiblom (båda SD) yrkande 5 och

    2024/25:3109 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkandena 38 och 39.
    • Reservation 9 (S)
    • Reservation 10 (SD)
  6. Cirkularitet inom byggsektorn

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:1753 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkandena 32, 35 och 36 samt

    2024/25:2648 av Aron Emilsson (SD) yrkande 2.
    • Reservation 11 (MP)
  7. Cirkulär hantering av textilier

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:774 av Johan Büser och Gunilla Carlsson (båda S),

    2024/25:2519 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkande 5 och

    2024/25:3109 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 36.
    • Reservation 12 (S, C)
  8. Cirkulär hantering av metaller och mineral

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:1329 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 2,

    2024/25:1457 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 17,

    2024/25:2613 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 27,

    2024/25:3109 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 35 och

    2024/25:3136 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 21.
    • Reservation 13 (S)
    • Reservation 14 (MP)
  9. Övriga frågor om återanvändning och återvinning

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:115 av Rashid Farivar (SD) yrkande 2,

    2024/25:1398 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkandena 15 och 16,

    2024/25:2026 av Mats Green (M),

    2024/25:2404 av Magnus Resare (M) och

    2024/25:3169 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 44 och 57.
    • Reservation 15 (SD)
    • Reservation 16 (C)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 15 (SD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S930013
    SD060012
    M60008
    C00177
    V21003
    KD15004
    MP14004
    L14002
    -1001
    Totalt218601754
    Ledamöternas röster
  10. Övergripande frågor om avfall

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:1753 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 33,

    2024/25:2519 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkande 9,

    2024/25:2613 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 88 och

    2024/25:2822 av Sten Bergheden (M).
    • Reservation 17 (C)
    • Reservation 18 (MP)
  11. Kommunalt avfall och verksamhetsavfall

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:2519 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkande 4 och

    2024/25:3109 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 37.
    • Reservation 19 (S)
    • Reservation 20 (C)
  12. Deponier och avfallsverksamhet

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:4 av Robert Stenkvist (SD) yrkandena 1-6,

    2024/25:797 av Martina Johansson och Malin Björk (båda C) yrkandena 1 och 2,

    2024/25:1398 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 14 och

    2024/25:2756 av Ann-Sofie Lifvenhage (M).
    • Reservation 21 (SD)
  13. Brottslighet inom avfallsområdet

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:1398 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 13,

    2024/25:2665 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),

    2024/25:3109 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkandena 49-51 och

    2024/25:3170 av Helena Vilhelmsson (C) yrkandena 1 och 2.
    • Reservation 22 (S)
    • Reservation 23 (SD)
  14. Övriga frågor om avfall

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:484 av Mikael Larsson (C),

    2024/25:2671 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) och

    2024/25:2762 av Sten Bergheden (M).
  15. Cirkulär livsmedelsproduktion och åtgärder mot matsvinn

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:452 av Serkan Köse (S),

    2024/25:1849 av Marianne Fundahn (S),

    2024/25:2067 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkandena 1 och 2,

    2024/25:2519 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkande 7,

    2024/25:2613 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 143,

    2024/25:3038 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 31.1 och

    2024/25:3108 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 31.
    • Reservation 24 (S)
    • Reservation 25 (C)
    • Reservation 26 (MP)
  16. Mätning av matsvinn

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2024/25:1398 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkandena 5 och 6.
    • Reservation 27 (SD)
  17. Biogasproduktion och hantering av slaktavfall

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:1395 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 61 och

    2024/25:2984 av Markus Wiechel och Victoria Tiblom (båda SD) yrkande 2.
    • Reservation 28 (SD)
  18. Etappmål om ökad återföring av fosfor och kväve

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2024/25:3037 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 37.
    • Reservation 29 (V, MP)
  19. Övriga frågor om fosfor och kväve

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:1372 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkandena 3 och 7,

    2024/25:3037 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkandena 38, 39 och 45 samt

    2024/25:3109 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkandena 57 och 58.
    • Reservation 30 (S)
    • Reservation 31 (SD)
    • Reservation 32 (MP)
  20. Slamanvändning m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:1395 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkandena 12 och 13 samt

    2024/25:3037 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkandena 36, 61 och 63.
    • Reservation 33 (SD)
    • Reservation 34 (MP)
  21. Kompostering och insamling av matavfall

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:1006 av Rickard Nordin (C),

    2024/25:1191 av Rickard Nordin och Niels Paarup-Petersen (båda C) yrkande 4,

    2024/25:2938 av Sten Bergheden (M) och

    2024/25:2984 av Markus Wiechel och Victoria Tiblom (båda SD) yrkande 1.
  22. Ett globalt avtal mot plastföroreningar

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2024/25:3037 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 155.
    • Reservation 35 (V, MP)
  23. Minskad användning av fossil plast

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:2519 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkande 6 och

    2024/25:3109 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 60.
    • Reservation 36 (S)
    • Reservation 37 (C)
  24. Övriga plastfrågor

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:1372 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkandena 19 och 22-25,

    2024/25:1398 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 4,

    2024/25:2519 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkande 8,

    2024/25:2613 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 149,

    2024/25:2984 av Markus Wiechel och Victoria Tiblom (båda SD) yrkande 4 och

    2024/25:3037 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 156.
    • Reservation 38 (SD)
    • Reservation 39 (C)
    • Reservation 40 (MP)
  25. Övergivna och uttjänta båtar

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:581 av Rickard Nordin (C) yrkande 2,

    2024/25:1016 av Kerstin Lundgren (C) yrkandena 1 och 2,

    2024/25:1030 av Roland Utbult (KD),

    2024/25:2236 av Johanna Rantsi (M) och

    2024/25:3037 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 169.
    • Reservation 41 (MP)
  26. Strandstädning

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:1005 av Rickard Nordin (C),

    2024/25:1372 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 21,

    2024/25:1975 av Ann-Sofie Alm (M) yrkandena 1 och 2 samt

    2024/25:2978 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkande 4.
    • Reservation 42 (SD)
  27. Kemikaliearbetets mål och metodik

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:1394 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 1,

    2024/25:1766 av Kenneth G Forslund och Paula Örn (båda S),

    2024/25:2519 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkande 14 och

    2024/25:3037 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkandena 125 och 140.
    • Reservation 43 (SD)
    • Reservation 44 (C)
    • Reservation 45 (MP)
  28. Översyn av EU:s kemikalielagstiftning

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:3037 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 137 i denna del och

    2024/25:3109 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkandena 32 och 33.
    • Reservation 46 (S, V, MP)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 46 (S, V, MP)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S093013
    SD600012
    M60008
    C17007
    V02103
    KD15004
    MP01404
    L14002
    -0101
    Totalt166129054
    Ledamöternas röster
  29. Övriga frågor om kemikaliearbetet på EU-nivå

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:1372 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 28,

    2024/25:1394 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 2 och

    2024/25:3055 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 20.
    • Reservation 47 (SD)
    • Reservation 48 (MP)
  30. E-handel

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:1384 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkande 25,

    2024/25:1394 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 4 och

    2024/25:2519 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkandena 15 och 17.
    • Reservation 49 (SD)
    • Reservation 50 (C)
  31. Åtgärder för att minska förekomsten av farliga ämnen

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:876 av Magnus Manhammar (S) yrkandena 1 och 2,

    2024/25:877 av Magnus Manhammar (S),

    2024/25:1312 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkandena 3-5,

    2024/25:1313 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkandena 12-16,

    2024/25:1314 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2,

    2024/25:1384 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkande 24,

    2024/25:1394 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 6,

    2024/25:2486 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkande 7 och

    2024/25:3037 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkandena 133 och 137 i denna del.
    • Reservation 51 (SD)
    • Reservation 52 (V, C)
    • Reservation 53 (MP)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 52 (V, C)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S930013
    SD005913
    M60008
    C01707
    V02103
    KD15004
    MP00144
    L14002
    -1001
    Totalt183387355
    Ledamöternas röster
  32. Vissa frågor om konsumentprodukter

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:773 av Ida Ekeroth Clausson (S) och

    2024/25:1313 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 17.
    • Reservation 54 (V, MP)
  33. Inrättande av ett europeiskt substitutionscentrum

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2024/25:3037 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 138.
    • Reservation 55 (MP)
  34. Övriga kemikaliefrågor

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:1394 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkandena 3 och 8,

    2024/25:2657 av Sten Bergheden (M) och

    2024/25:2738 av Sten Bergheden (M).
    • Reservation 56 (SD)

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.