Fru talman! Terrorismen är tyvärr ett ständigt närvarande hot i dagens värld. Skrämmande exempel på terrorism förekommer fortlöpande. Det är inte bara långt bort från vårt land det sker; vi ser det hända även i Europa genom aktuella, fruktansvärda dåd. Vi fick under förra året se hur en lärare avrättades på en gata i Frankrike. Terrordåden i Wien och Paris visar att våldsamma dåd kan ske mitt i europeiska storstäder.
Säpo konstaterar också att det sammantagna terrorhotet mot Sverige ligger kvar på en förhöjd nivå. Under åren som gått sedan det fruktansvärda dådet 2017 på Drottninggatan har vi sett tungt beväpnad polis patrullera Stockholms gator. Hotet från terrorismen finns fortsatt i vårt samhälle.
I detta samhälle måste människor kunna känna sig trygga i att öppenhet och mänskliga rättigheter respekteras, liksom demokratins grundläggande värden. Ingen ska behöva känna rädsla för att uttrycka sin mening eller för att delta i politiska eller religiösa möten. Under året har vi dock sett flera exempel på de krafter som vill något annat än att värna öppenhet och mänskliga fri- och rättigheter, krafter som vill undergräva demokratin.
Svenska jihadister har spelat en aktiv roll i Islamiska statens terrorverksamhet - terrordåd som skett på andra platser i Europa och även terrordåd i vårt eget land.
Det finns också en stor mängd personer som enligt Säpo radikaliserats men inte åkt till Syrien, och därtill finns ett stort antal inhemska våldsbejakande extremister inom den höger- och vänsterextrema miljön. Alla dessa är inte beredda att begå terrorattentat eller andra våldshandlingar, men det är individer som kan stödja, samla in pengar, rekrytera och på olika sätt vara behjälpliga med logistiken. Detta är extremt allvarligt, och vi ser hoten växa.
Att avvärja terrorhot handlar om att värna statens absoluta kärnuppgift framför andra: medborgarnas liv och säkerhet. Sverige måste ha ett starkt försvar mot dessa hot. Terrorism hotar internationell fred och säkerhet, den nationella säkerheten och våra grundläggande fri- och rättigheter.
Sammantaget bedömer vi kristdemokrater att arbetet med att förebygga terrorism behöver förstärkas ytterligare.
Fru talman! I dagens betänkande samlas utskottets majoritet kring fem tillkännagivanden. Det handlar bland annat om samverkan mellan myndigheter. Vi anser att Polismyndigheten, Tullverket och Kronofogdemyndigheten bör få ett uppdrag att samverka och genomföra gemensamma kontroller för att bekämpa terrorism och kriminalitet.
Den l mars 2020 trädde nya lagar i kraft i Sverige som innebär straffansvar för visst samröre med terrororganisation. Detta är en delseger för bland annat Kristdemokraterna, då vi under flera år har drivit frågan om att kriminalisera samröre med, medverkan i och stöd till rasistiska terrorstämplade och kriminella organisationer. Det var ett krav från oss som ledde till att detta inkluderades i terroröverenskommelsen som vi och andra partier slöt med regeringen 2017.
Dessvärre är problemen inte lösta i och med de lagar som till slut trädde i kraft. Kristdemokraterna anser att lagen har en alldeles för snäv definition. Den åsikten delas av Säkerhetspolisen, som i sitt remissvar framhöll att det är viktigt att samröret får en vidare definition. Vi anser att det tydligt ska framgå att inget som helst samröre med eller hjälp till terrororganisationer ska tolereras i Sverige. Vi har alldeles för länge haft en alldeles för tillåtande inställning till dem som fundamentalt hotar vårt samhälle. Allt samröre med terrororganisationer behöver kriminaliseras.
Andra europeiska länder har fattat beslut om detta långt tidigare. Tyvärr har den regering vi har just nu inte lyckats nå dit ännu. Därför är det nödvändigt att riksdagen återigen gör ett tillkännagivande om detta.
Fru talman! Utskottet anser också att regeringen bör agera vad gäller säkerhetsskyddslagen. För att skapa en större tyngd i lagstiftningen behöver den även innehålla möjligheten att vidta åtgärder mot dem som bryter mot bestämmelserna. Man måste också inleda ett arbete med att hantera situationer där det finns verkställighetshinder.
Det måste övervägas hur situationer där personer som utgör säkerhetshot och som inte kan utvisas ska hanteras och på vilket sätt samhället ska kunna skydda sig mot sådana personer inom ramen för de internationella konventioner som gäller.
Vi kristdemokrater anser också att straffet för samröre med terrororganisationer måste skärpas. Vi anser att de nu gällande straffnivåerna för vissa brott inom terrorismområdet framstår som orimligt låga. Straffskalorna kan inte sägas spegla brottens allvar. Höjda straffnivåer skulle även öka förutsättningarna för att använda hemliga tvångsmedel och därmed förbättra förutsättningarna för att brotten ska kunna klaras upp. Mot denna bakgrund måste skärpningar av straffskalorna för terrorismbrottslighet ske snarast möjligt.
Fru talman! Kristdemokraterna har varit med och träffat två blocköverskridande överenskommelser med regeringen avseende åtgärder mot terrorism. Båda gångerna har vi drivit igenom ett demokratikrav för att få bidrag så att inga offentliga bidrag ska gå till extremistiska organisationer.
Efter överenskommelsen 2017 tog det nästan ett år innan regeringen tillsatte utredningen Demokrativillkoren i statlig bidragsgivning. Utredaren avlämnade sin rapport i juni 2019. Sedan dess har utredningen varit ut på remiss, men ännu finns varken proposition eller lagrådsremiss - nästan fem år efter att ett demokratikriterium för bidrag utlovades i terroröverenskommelsen.
Parallellsamhällen i Sverige göds av statliga och kommunala bidrag som utnyttjas av både kriminella och av extremister, inte sällan i samarbete. Det är hög tid att lagen förändras.
I sin årsbok för 2020 lyfter också Säkerhetspolisen fram problemen och anger att de i sitt operativa arbete ser att det finns individer med koppling till våldsbejakande extremism som är aktiva i organisationer som tar emot offentliga medel. I Säpos årsbok står det: "Staten och kommunerna ska inte finansiera verksamheter som inte uppfyller demokrativillkoren, demokrativillkoren måste betyda något."
Fru talman! Ett betydande problem som väntas växa framöver är att främmande makt försöker påverka Sverige. Det som mest diskuteras är olika typer av ryska desinformationskampanjer och psykologisk krigföring. Vad som däremot diskuteras mindre är den våg av utländsk finansiering av religiösa stiftelser och moskéer som kommer antingen direkt från utländska stater eller från olika aktörer med en nära koppling till en sådan stat.
Det finns stater, stiftelser, organisationer och andra som har ett intresse av att destabilisera Sverige och underminera den svenska demokratin. Det är ett allvarligt hot som påverkar oss långsiktigt. Sverige måste agera.
Kristdemokraterna föreslår ett förbud mot att utländska extremister får finansiera organisationer, stiftelser, trossamfund och politiska grupperingar i Sverige. Ett sådant förbud behöver naturligtvis utredas grundligt. En lista man kan ta sin utgångspunkt ifrån är FN:s säkerhetsråds konsoliderade lista över sanktioner, men den behöver också med all sannolikhet kompletteras med en bedömning från Säkerhetspolisen, Must och Polismyndigheten.
Utifrån denna bakgrund yrkar jag bifall till reservation 21.
Fru talman! Terrorismen kommer inte att kullkasta vårt samhälle, men den kan göra mycket skada. Som dagens debatt visar behöver det också göras betydligt mer för att stoppa terrorismens framväxt och hot än vad som har gjorts hittills under S-regeringens tid vid makten.
Vi kristdemokrater stöder de tillkännagivanden som utskottets majoritet föreslagit och naturligtvis också Kristdemokraternas egna yrkande och reservationer, men vid denna debatt yrkar jag, som jag tidigare sagt, bifall endast till reservation 21.
