Rätt till behörighetsgivande utbildning inom komvux Betänkande 2016/17:UbU6Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Rätt till behörighetsgivande utbildning inom komvux

Betänkande 2016/17:UbU6

Var är betänkandet nu?

  1. 1, Förslag1 av 4, Förslag, genomförd
  2. 2, Beredning2 av 4, Beredning, genomförd
  3. 3, Debatt3 av 4, Debatt, genomförd
  4. 4, Beslut4 av 4, Beslut, genomförd

Betänkandet är färdigbehandlat

Debatt
2016-11-24
Beslut fattades
2016-11-24

Hela betänkandet

Rätt till behörighetsgivande utbildning inom komvux(pdf, 982 KB)
Visa hela dokumentet för

Beslut i korthet

Fler får rätt att läsa in behörighet på komvux (UbU6)

Fler vuxna får rätt att läsa på komvux, kommunal vuxenutbildning. Regeringens förslag innebär att alla vuxna över 20 år får rätt att gå en utbildning på komvux för att bli behöriga att söka in till högskolor eller yrkeshögskolor. Det här gäller alla som uppfyller kraven för att få delta i komvux på gymnasienivå.

Förslaget innebär att det inte längre krävs en examen från ett yrkesprogram i gymnasieskolan för att få läsa på komvux på gymnasienivå. Har man uppnått grundläggande behörighet till högskolan har man också rätt att läsa på komvux för att uppnå särskild behörighet till högskolan. Det finns heller ingen begränsning i hur många olika behörigheter någon får läsa in.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2017.

Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Visa hela betänkandet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Förslaget avser 1 proposition och 2 motioner.

Från regeringen

Från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Betänkandet bereddes senast i utskott 13 oktober 2016, justerades 15 november 2016 och fick trycklov 18 november 2016.Reservationer: 2

Alla beredningar i utskottet

2016-10-13

Fler får rätt att läsa in behörighet på komvux (UbU6)

Fler vuxna ska få rätt att läsa på komvux, kommunal vuxenutbildning. Regeringens förslag innebär alla vuxna över 20 år får rätt att gå en utbildning på komvux för att bli behöriga att söka in till högskolor eller yrkeshögskolor. Det här gäller alla som uppfyller kraven för att få delta i komvux på gymnasienivå.

Förslaget innebär att det inte längre krävs en examen från ett yrkesprogram i gymnasieskolan för att få läsa på komvux på gymnasienivå. Har man uppnått grundläggande behörighet till högskolan har man också rätt att läsa på komvux för att uppnå särskild behörighet till högskolan. Det finns heller ingen begränsning i hur många olika behörigheter någon får läsa in.

De nya reglerna ska börja gälla den 1 januari 2017. Utbildningsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.

Debatt, Genomförd

Betänkandet bordlades 23 november 2016 och debatterades i kammaren 24 november 2016.
Stillbild från Debatt om förslag 2016/17:UbU6, Rätt till behörighetsgivande utbildning inom komvux

Debatt om förslag 2016/17:UbU6

Webb-tv: Rätt till behörighetsgivande utbildning inom komvux

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Alexandra Anstrell (M)
Anf. 19 Alexandra Anstrell (M)

Herr talman! Vi moderater vill göra det möjligt för alla människor att skaffa sig en utbildning som motsvarar arbetsmarknadens efterfrågan för att skapa fler chanser till jobb. Ibland saknar människor en fullständig utbildning, och en del behöver av olika anledningar byta yrke eller inriktning. Då spelar den kommunala vuxenutbildningen stor roll. Vi måste skapa möjligheter för människor att fortsätta att utvecklas och ta ansvar för sitt eget liv.

Herr talman! Då är propositionen ett bra första steg i och med förändringen av vuxenutbildningen som bland annat innebär en utökad rätt att delta i komvux. Så skapar vi möjligheter för fler att utbilda sig vidare till arbete.

Vi önskar dock att regeringen också, precis som vi, vill följa upp genomströmningen i gymnasiet så att det inte blir en effekt där fler väljer att hoppa av gymnasiet för att det helt enkelt är enklare att gå till komvux i stället. Vi moderater tycker tillsammans med våra kompisar i Alliansen att dessa regler borde gälla också särskolan, så att man inte skapar undanträngningseffekter där.

Herr talman! Det är viktigt att möjliggöra för människor att läsa in särskild behörighet för att kunna läsa vidare på högskola. Men vi vill också passa på att poängtera att det måste vara elevens individuella önskemål som styr och inte ett generellt påbud om att alla måste läsa vidare på högskola.

Herr talman! Det är också viktigt för oss att reformer genomförs så smidigt som möjligt för så många som möjligt. Därför hade vi velat att det fanns övergångsregler för att möta den problematik kring antagningen som både Skolverket och Skolinspektionen har lyft fram. Vi moderater tycker att det hade varit lämpligt att i samband med denna proposition och även budgetpropositionen i går komma med förslag om att öka möjligheterna att kombinera arbete och studier.

Herr talman! Vi vill att fribeloppet - den inkomst studerande kan ha utan att studiemedlet minskar - höjs så att man genom ett omställningspaket gör det ekonomiskt möjligt för exempelvis en förälder att vara borta från arbetsmarknaden och studera en tid. Detta har regeringen hitintills sagt nej till. Regeringen säger alltså nej till att underlätta möjligheten att studera vidare för den som vill ta ansvar och jobba samtidigt som man studerar.

Herr talman! I morgon fyller en pojke från Afghanistan 18 år. Han har kommit till Sverige och har varit här i ett år. Under denna tid har han studerat på språkintroduktion och blivit riktigt duktig på svenska och i många andra ämnen. Den här killen är fortsatt asylsökande då han inte har fått komma vidare till Migrationsverket ännu, det vill säga att hans fråga ännu inte har blivit utredd. I dag går han sista dagen på språkintroduktion som ensamkommande flyktingbarn. I morgon är han vuxen. Han är hux flux vuxen, men han har inte något personnummer så han kan inte studera på sfi. Och eftersom han inte har påbörjat ett nationellt program har han ingen rätt att läsa vidare på gymnasiet.

Herr talman! Vuxna hade tidigare rätt till svenskundervisning, men denna rättighet togs bort av Migrationsverket i avsikt att korta väntetiderna. Väntetiderna är fortfarande långa.

Någon undrar kanske varför detta är relevant. Jo, om det inte finns ett aktivt studieförbund som anordnar svenskundervisning på plats finns det alltså inte någon möjlighet att läsa svenska på den plats där man hamnar. Hälften av de nyanlända till Sverige har endast en utbildning som maximalt motsvarar grundskola i nio eller tio år. En tredjedel har inte ens en färdig grundskoleutbildning från hemlandet. Vi tycker att det är viktigt att alla arbetar och gör rätt för sig, och vi tror också att alla vill göra det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rätt till behörighets-givande utbildning inom komvux

Vi har skolplikt i Sverige till och med nionde klass. Vi moderater tycker att det borde gälla även människor som kommer till Sverige senare i livet. Möjligheten att införa en utbildningsplikt för nyanlända som inte har färdig grundskola och inte klarar sin egen försörjning bör utredas. Men under tiden behöver vi också täppa till luckorna mellan stolarna där människor varje dag trillar ned. Där snavar de, och de kommer inte vidare om det inte finns frivilliginsatser på plats.

Därför vill vi moderater se mer av kombinerade utbildningar inom etableringsuppdraget där grundläggande vuxenutbildning varvas med sfi och yrkesutbildning. Vi vill stimulera till sådana utbildningar genom särskilda medel. Om det hade varit vår budget som gick igenom i går hade detta också blivit verklighet.

Herr talman! Fler lärare behövs, och fler lärare behöver utbildning i svenska som andraspråk. Endast tolv lärosäten har i dag examenstillstånd och därmed möjlighet att bedriva kurser i svenska som andraspråk. Vi vill utreda möjligheten att införa distanskurser i svenska som andraspråk som kan kombineras med praktik ute i sfi-verksamhet. Det skulle möjliggöra för lärare i hela landet att få de förutsättningar som krävs för att bli behöriga att bedriva svenskundervisning för invandrare. Fler sommarkurser i svenska som andraspråk är en annan idé för att möta det växande behovet.

Vi verkar dock inte vara överens om vilka utmaningar vi står i och inför. Det, kära åhörare, kommer dessvärre att bidra till att vi får större utmaningar i svensk skola och i vuxenutbildningen när vi verkligen i stället behöver underlätta.

Jag yrkar bifall till vår reservation i sin helhet.

(Applåder)

Robert Stenkvist (SD)
Anf. 20 Robert Stenkvist (SD)

Herr talman! Vi yrkar bifall till vår egen motion 834, yrkande 5, det vill säga reservation 2. Andemeningen i vårt yrkande är detsamma som det som manifesteras i propositionen.

Jag går nu över till att tala om själva propositionen. Möjligheten att gå en kommunal vuxenutbildning är bra och ett steg i ett livslångt lärande. Det är vad vi kallar en andra chans. De som inte har gymnasieutbildning har rätt att gå komvux för att erhålla en gymnasieexamen. Enligt regeringens liggande förslag ska det också gå att läsa in särskilda behörigheter för att komma in på utbildningar inom högskolan eller yrkeshögskolan. Men det är ingen som säger att man måste göra det. Regeringens förslag utökar möjligheterna att läsa in dessa särskilda behörigheter för att göra det möjligt att skaffa sig en vettig utbildning eller rent av en utbildning som arbetsmarknaden efterfrågar. Detta tycker vi är rimligt, speciellt om man på detta sätt kan få in fler på arbetsmarknaden.

Liggande förslag innebär att fler individer kommer att ha rätt att genom komvux skaffa sig behörighet till högre studier eller yrkeshögskola. I princip innebär förslaget att alla som saknar särskild behörighet till någon högre utbildning eller yrkeshögskola får möjlighet att studera på komvux för att få denna behörighet. Framför allt tas kravet på att man måste ha gått ett gymnasialt yrkesprogram för att få rätt till vidare studier bort. Det är väl den största förändringen i hela propositionen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rätt till behörighets-givande utbildning inom komvux

Förslaget är generöst; en del remissinstanser invänder att det kanske är alltför generöst i vissa stycken. Det återstår att se hur förslaget slår i verkligheten. Det finns, vilket också påpekas i propositionen, en yttersta begränsning för möjligheterna att erhålla studielån. Det är därför svårt att se hur systemet skulle kunna missbrukas eller överutnyttjas på ett systematiskt sätt. Därför har vi inte yrkat avslag på förslaget.

Förslaget innebär också att kommunerna har en viss flexibilitet när det gäller kursutbudet och att de inte är tvingade att erbjuda samtliga kurser, vilket vi tycker verkar rimligt. En sökande har inte rätt att kräva distansutbildning, vilket vi anser vara självklart.

En annan effekt som kan vara värd att nämna är att likvärdigheten ökas med detta förslag eftersom kommuner redan i dag beviljar studier för dem som inte har gått ett gymnasialt yrkesprogram. Detta kommer att göra att det blir likvärdigt över hela landet och att alla kommuner kommer att lägga ribban lika högt.

Självklart kommer kostnaderna att öka en del, främst för staten, i och med detta förslag. Vi anser det ändå vara försvarligt taget i beaktande att vi på alla sätt måste få människor i arbete och att en relevant utbildning ändå är en grundförutsättning för detta. Det finns också möjligheter för regeringen att begränsa rätten till komvux om kostnaderna skenar eller om systemet missbrukas - detta genom förordning och inte genom lag.

Herr talman! Sammantaget är regeringens förslag generöst, och vi kan befara en begränsad kostnadsökning för förslaget. Dock är förändringarna befogade, taget i beaktande att vi på alla sätt måste ge möjlighet för människor som står utanför arbetsmarknaden att till slut få ett arbete.

Fredrik Christensson (C)
Anf. 21 Fredrik Christensson (C)

Herr talman! Vuxenutbildning blir allt viktigare, framför allt för att människor ska kunna ställa om, utvecklas och få möjlighet att studera vidare på högskola eller yrkeshögskola. Vuxenutbildning på komvux och yrkesvux är särskilt viktig för det livslånga lärandet och för att ge människor en andra chans att fullfölja och komplettera sin utbildning.

Centerpartiets bärande princip är att utbildning ska leda till jobb. Många bristyrken finns i dag inom områden där gymnasial yrkesutbildning efterfrågas av arbetsgivarna. Rätt nyligen kom en rapport som visade att 45 procent av de kvalifikationer som arbetsgivare och företag efterfrågade var just yrkesutbildningar på gymnasial nivå. Det gör också att yrkesvux blir särskilt viktigt med tanke på den utveckling vi har på gymnasiet och utbildningarna där.

Vi måste skapa bättre förutsättningar för människor att senare i livet kunna välja de utbildningar som efterfrågas av företagen och jobbskaparna. Vi måste se till att yrkesutbildningarna breddas och möter bristen på arbetskraft, och vi måste stärka de här utbildningarna ytterligare. Det är viktigt att poängtera i dagens debatt.

Det finns en utmaning i dag, och den är att kommunerna ofta använder yrkesvuxutbildningarna för att möta den egna efterfrågan på kompetensförsörjning. Det är ju gott nog, men det måste bättre matcha den brist som företagen och jobbskaparna, som ser till att vi får skatteintäkter till landet, upplever så att vi bättre möter deras utmaningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rätt till behörighets-givande utbildning inom komvux

Herr talman! Centerpartiet vill att människor ska få bestämma mer själva. Den svenska grund- och gymnasieskolan har sedan länge byggt på att eleverna själva får välja vilken skola som de vill gå på. De får möjlighet att välja utbildning, och det skapar en konkurrens mellan olika utbildningsanordnare och driver utvecklingen framåt och driver fram kvaliteten.

Även om fördelarna med valfrihet är uppenbara finns inte den möjligheten när det gäller de kommunala vuxenutbildningarna. Studenterna som söker till de här utbildningarna är hänvisade till kommunerna eller de utbildningsanordnare som kommunerna anlitar.

Centerpartiet vill se en annan väg framåt. Vi vill se en vuxenpeng, likt ett system som finns i Nacka kommun - Nackamodellen - där man låter valfrihet råda även inom vuxenutbildningen. Då får individen själv en bättre möjlighet att välja utbildningsutförare, och det skapar bättre förutsättningar att både matcha arbetsmarknadens behov och individens förutsättningar. Det bygger på att man får ett pengsystem som, liksom i andra utbildningssystem, följer den studerande och tillfaller den utbildningsanordnare som man väljer.

Herr talman! Även om Centerpartiet vill se ytterligare reformer inom vuxenutbildningen för att ge människor bättre möjlighet på arbetsmarknaden och bättre möjlighet att själv få bestämma över sitt eget liv välkomnar vi regeringens proposition i det här ärendet. Vi delar uppfattningen att alla som vill ska ha rätt att läsa in den särskilda behörighet de kan behöva för att kunna antas till studier på högskola eller yrkeshögskola.

Men det är också viktigt, som vi poängterar i vår reservation från Alliansen, att fullfölja hur den här reformen landar. I och med att man tar bort den nedre åldersgränsen så att det går att påbörja komvux från lägre åldrar riskerar gymnasieskolan att urholkas. Det måste verkligen följas och utvärderas, och vi hoppas att regeringen tar till sig det.

Vi vill också se en översyn av särvux för att möjliggöra den tillgången också så att det inte halkar efter eller att undanträngningseffekter uppstår.

Avslutningsvis vill jag säga att vuxenutbildningen blir allt viktigare. Det är det som faktiskt efterfrågas av arbetsmarknaden i stor utsträckning, alltså just utbildningar på gymnasial nivå. Läser ungdomarna i dag inte de utbildningar som arbetsmarknaden efterfrågar måste vi se till att ha en vuxenutbildning som fångar upp detta. Det leder till att utbildning i större utsträckning leder till jobb.

(Applåder)

Christina Örnebjär (L)
Anf. 22 Christina Örnebjär (L)

Herr talman! Komvux behövs. Det är vi alla överens om. Lika överens tror jag att vi är om behovet av utveckling, av att gå i takt med tiden och av att förändras när omvärlden gör det.

Men det är viktigt att se till att komvux inte blir en räddningsplanka för de kommuner som inte mäktar med att ge eleverna det de behöver i gymnasiet. Alltför ofta ser vi tendensen att vi skjuter problem för eleverna framför oss. Det de inte får i lågstadiet ska de få i mellanstadiet, och det de inte får i mellanstadiet ska högstadiet ge dem. Klarar inte högstadiet det ska det komma i gymnasiet. Risken finns att det blir samma sak här med komvux.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rätt till behörighets-givande utbildning inom komvux

Både ungdomar och vuxna ska få en andra chans att fullfölja och komplettera sin utbildning. Samtidigt bör utgångspunkten även i fortsättningen vara att elever i första hand så långt det är möjligt ska nå den behörighet de behöver inom ordinarie gymnasieutbildning. Därför är det viktigt att utreda och följa upp hur det här med åldersgräns påverkar genomströmningen i gymnasiet.

I sina remissyttranden skriver Skolverket och Skolinspektionen att särvux på gymnasial nivå inte omfattas av förslaget om rätt till grundläggande behörighet till yrkeshögskolan och komvux och de ser därmed en risk för undanträngningseffekter. Det är sant, och det gör mig väldigt orolig. Det här är den enda målgrupp som inte omfattas av rättighetsreformen. Den inlåsningseffekt som särskolan har blir då ännu värre. Det behövs en översyn av särvux snarast.

När jag ändå har ordet vill jag framföra hur viktigt det är att se till den här gruppen, de här individerna, så att de också får alla möjligheter och chanser att utvecklas så långt och mycket som de bara kan. Möjligheterna till vidare studier för den som går i särskolan är i det närmaste obefintliga, och så ska det givetvis inte vara. Jag tror att vi är överens där.

Vi anser i likhet med regeringen att det är viktigt att alla som vill ska ha rätt att läsa in den särskilda behörighet som de kan vara i behov av för att kunna antas till studier på högskola eller yrkeshögskola.

Vi vill dock poängtera att det är viktigt att alltid utgå från individens egna önskemål. Vad som är bäst för en själv vet man oftast bäst själv under förutsättning att man får stöd och information av en studievägledare. Därför är SYV otroligt viktig, för då kan individen själv i samråd med en studie- och yrkesvägledare få bestämma vilken väg man ska gå och hur man ska gå den, i stället för att kommunen gör det.

Jag yrkar bifall till vår reservation nr 1.

(Applåder)

Larry Söder (KD)
Anf. 23 Larry Söder (KD)

Herr talman! Jag skulle vilja börja med att läsa upp en text som jag tycker beskriver mycket av det vi ska prata om.

"Jag har alltid arbetat med människor på ett eller annat sätt samtidigt som jag varit nyfiken på hälsan som helhet. En kompis till mig tipsade om den här utbildningen. Jag tyckte att upplägget passade mig mycket bra så jag skickade in en ansökan och började sen studera. Jag såg också att det fanns stora möjligheter att faktiskt få ett fast jobb efter utbildningen, berättar Daniel. - - - Under min tidigare skolgång har jag alltid känt att jag har det lite tuffare än många andra att lära mig nya saker. På Kompetenscentrum fick jag via verksamheten Studion hjälp med att göra en dyslexiutredning. Den visade att jag inte hade dyslexi men däremot tolkningssvårigheter. Det innebär att jag får jag jobba extra hårt för att ta in ny information. Studion utfärdade ett intyg som gjorde att jag fick möjlighet att dela upp stora kurser i flera delar. I stället för ett stort prov har jag flera mindre. Detta har hjälpt mig jättemycket och jag är så glad över det stöd jag har fått. Det har gjort att jag har klarat mina studier och att jag tycker det är roligt, säger Daniel. - - - Jag vill söka in till högskolan och för att kunna få den behörigheten ska jag först läsa in samhällskunskap och matematik. Det jag allra helst skulle villa studera till är psykolog men jag funderar också på sjuksköterska eller socionom, berättar Daniel."

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rätt till behörighets-givande utbildning inom komvux

Detta är bara en i raden av inspirationsberättelser på Kungsbacka kommuns hemsida. Vi får inte glömma vem komvux är till för. Det är till för dem som behöver lite extra stöd och hjälp. Men vi ska också komma ihåg vad det kan betyda för dem. Berättelsen visar vad vuxenutbildningen kan betyda - en ny chans genom en individuellt anpassad utbildning som sätter eleven i centrum.

Denna inspirationsberättelse visar tyvärr att vi inte har lyckats fullt ut i skolsystemet tidigare. Vi kan inte bara förlita oss på att fånga upp detta senare. Grundskola och gymnasium måste se till att den enskilde eleven och individen får den större hjälp man behöver. Varenda elev är lika mycket värd, och varje elev som vi måste hantera efteråt är ett misslyckande. Men om vi trots alla försök inte når önskat resultat är komvux så mycket viktigare. Det är också viktigt att utbildningen är av god kvalitet och anpassad efter den enskilde.

Kommunerna har i dag skyldighet enligt skollagen att erbjuda komvux på gymnasial nivå. Hemkommunen ansvarar för att vuxna som har rätt till och önskar delta i komvux också får göra det. Kommunen kan ordna det själv eller i någon form av kundvalssystem, där den enskilde får större flexibilitet.

Vuxenutbildningen har fått en allt viktigare uppgift när det gäller etableringen av utrikes födda. En allt större andel elever inom komvux på gymnasial nivå är utrikes födda, och andelen ökar i stort sett varje år.

De lagändringar som föreslås "innebär en utökad rätt att delta i komvux på gymnasial nivå i syfte att uppnå grundläggande och särskild behörighet till högskoleutbildning". Det föreslås också "en rätt att delta i komvux på gymnasial nivå i syfte att uppnå grundläggande behörighet till och särskilda kunskaper för utbildning inom yrkeshögskolan". Yrkeshögskolans betydelse talade vi om för en stund sedan, och det bör vi ha kvar i minnet.

Denna proposition är i stort sett bra. Men vi i Alliansen har en reservation. I propositionen skriver regeringen att det inte ska finnas någon nedre åldersgräns för rättigheten att påbörja behörighetsgivande utbildning inom komvux. Flera remissinstanser är dock av en annan uppfattning, till exempel Skolverket, Danderyds kommun och Umeå kommun. Där pågår ett resonemang om förslagets påverkan på genomströmningen i gymnasieskolan.

Vi anser att regeringen bör överväga att i den uppföljning och utredning av reformen som vi föreslår också utreda vilka effekter förändringen får på genomströmningen i gymnasiet. Det är viktigt att både ungdomar och vuxna får en andra chans att fullfölja och komplettera sin utbildning. Samtidigt bör utgångspunkten även i fortsättningen vara att elever i första hand så långt som möjligt ska nå den behörighet de behöver inom ordinarie gymnasieutbildning.

Med det yrkar jag bifall till Alliansens reservation nr 1.

(Applåder)

Gunilla Svantorp (S)
Anf. 24 Gunilla Svantorp (S)

Herr talman! Vi debatterar i dag utbildningsutskottets betänkande om rätt till behörighetsgivande utbildning inom komvux. Det handlar om utökad rätt att delta i kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå i syfte att uppnå grundläggande och särskild behörighet till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå och som vänder sig till nybörjare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rätt till behörighets-givande utbildning inom komvux

Jag inleder med att yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på reservationerna.

Det är viktiga saker vi ska diskutera här i dag och besluta om framöver. Det handlar i allra högsta grad om människors frihet att växa, om att bygga på sin kunskapsbank och om att tillsammans med andra vända och vrida på saker och ting. Vuxenutbildningen innebär allt det.

Vuxenutbildning är viktig som en nödvändig grund för arbete, en plattform för fortsatta studier och en väg ut ur arbetslöshet. Man får möjlighet att skaffa sig ny kompetens eller ny yrkesutbildning.

Vi vet att andelen jobb som enbart kräver kort utbildning minskar i rasande takt. Trots denna vetskap finns det partier och organisationer som ständigt återkommer till att regeringen måste skapa möjligheter för människor att ta dessa enkla jobb, som alltså inte finns utan som ska skapas. Jag kan tycka att det är ungefär tusen gånger bättre att rusta människor för att ta jobben som kräver mer utbildning, mer bildning, mer av ungefär allt. Det är en anledning till att socialdemokratiska regeringar har drivit på frågan om utbildning och bildning för alla, inte bara för några få. Vi vet att människans frihet är beroende av möjligheten att göra fria val, att kunna försörja sig själv och vara en självständig person. För det krävs det återkommande möjligheter i livet.

Vuxenutbildning är nästan det bästa som finns. Det innebär en möjlighet att igen och igen bygga upp det som man kanske har missat under tiden i grund- eller gymnasieskola, av olika anledningar. Som deltagare i vuxenutbildning ges man möjlighet att öka sin personliga frihet. Tillsammans med människor man kanske inte skulle ha mött annars får man möjlighet att diskutera kunskap och vardagens utmaningar.

Den här regeringen tycker att det är viktigt att man kan utbilda sig hela livet. Då måste också systemen för det följa med. Det handlar om allt från att det ska vara så enkelt som möjligt till att det studiesociala följer med. Det handlar om att det finns bidrag och lån och att man har rätt att vara tjänstledig för studier. Det är viktiga saker, när man väl bestämmer sig för att göra om utifrån den väg man en gång valt. Om vi menar allvar med det livslånga lärandet är vuxenutbildning en oerhört viktig pusselbit som måste fungera.

Herr talman! Jag vill avsluta det här anförandet med att trycka på några saker i betänkandet.

Förslaget ger en utökad rätt att delta i kommunal vuxenutbildning i syfte att uppnå grundläggande och särskild behörighet till högskoleutbildning eller yrkeshögskoleutbildning. Det öppnar alltså dörrar som tidigare varit stängda. Det är bra. Det innebär till exempel att en person som gått samhällsprogrammet nu kan plugga på komvux för att bli behörig till studier på yrkeshögskolan.

Vi vet också att vuxna med funktionsnedsättning i dag generellt sett har en lägre utbildningsnivå och svårare att etablera sig på arbetsmarknaden än andra. Det är en utmaning. En utökad rätt till utbildning som ger livslång möjlighet att påbörja sin utbildning kan gynna denna grupp särskilt mycket. Det är riktigt bra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rätt till behörighets-givande utbildning inom komvux

En utvidgad rätt till utbildning tar bort den orättvisa som tidigare funnits i fråga om vilken utbildning man har tillåtits delta i beroende på var man bor. Att vara garanterad tillgång till behörighetsgivande utbildning förenklar framtida möjliga byten av yrkesbana. Det gynnar både individ och samhälle.

Till sist: 90 procent av alla som kom till vårt land under den stora flyktingvågen i fjol är under 40 år och har ett långt yrkesliv framför sig. Den här förändringen kommer att bidra till att ge dem bättre möjligheter att bygga på och ställa om det de har med sig i sina ryggsäckar. På det sättet kan de ta plats på arbetsplatser runt om i vårt land där de så väl behövs redan och kommer att behövas framöver.

Vi behöver fler vägar till utbildning och arbete för vuxna. Därför är det bra att vi med detta förslag öppnar för just det.

(Applåder)

Fredrik Christensson (C)
Anf. 25 Fredrik Christensson (C)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till Alliansens reservation, vilket jag missade att göra i mitt anförande.

Det var intressant att lyssna på Gunilla Svantorp. Det här är frågor som ligger mig varmt om hjärtat.

Men när jag läser i betänkandet reagerar jag på en sak. På s. 14 står det: "Enligt utskottet är en högre utbildning i många fall en förutsättning för att få ett jobb." Samtidigt kan vi i rekryteringsenkäter från näringslivet se att det som efterfrågas mest är personer med kompetens från de gymnasiala yrkesutbildningarna. Det är oerhört viktigt att stärka möjligheten för fler att söka de utbildningarna. Det lyfte jag också fram i mitt anförande.

I dag är det för få studenter som väljer yrkesutbildningar på gymnasienivå. Därför måste det finnas möjlighet att läsa in det inom vuxenutbildningen. Det är en viktig fråga, just för att vi ska kunna möta den bristen. Alternativet är att vi hämmar företagens utveckling och därmed tillväxten och svensk konkurrenskraft.

Av dem som svarat på rekryteringsenkäten söker 45 procent personal med kompetens som bygger på gymnasial yrkesutbildning, och endast 31 procent söker personal med högskolekompetens.

Vill Gunilla Svantorp och Socialdemokraterna att samtliga ska läsa en högre utbildning? Enligt texten i betänkandet anser ni att högre utbildning är en förutsättning för att man ska få ett jobb.

Gunilla Svantorp (S)
Anf. 26 Gunilla Svantorp (S)

Herr talman! Jag tycker nog att betänkandet ganska väl tydliggör vad vi tycker. Utbildning är viktigt, och nu ser jag också att det står högre utbildning. Enligt EU kommer de jobb som kräver en lägre utbildning att försvinna och de jobb som kräver en högre utbildning att bli fler och fler.

Vi måste ta höjd för att det kommer att hända saker. Vi ser att jobb som fanns för 20 år sedan finns inte i dag. Det var då sådana jobb som krävde lägre utbildning.

Vi vet att gymnasial yrkesutbildning är jätteviktig. Det därför som vi har kämpat för att ändra på det som hände under den förra mandatperioden, att elever inte sökte gymnasial yrkesutbildning på grund av de förändrade regler som Fredriks parti var med och införde. Det ska vara attraktivt att söka gymnasial yrkesutbildning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rätt till behörighets-givande utbildning inom komvux

Självklart är det viktigt att ha en högre utbildning, och där ingår naturligtvis yrkesutbildningar.

Fredrik Christensson (C)
Anf. 27 Fredrik Christensson (C)

Herr talman! Det som företagen efterfrågar, och som jag visade både i mitt anförande och i replikskiftet, är just personer med utbildning på gymnasial nivå och framför allt personer med gymnasial yrkesutbildning. Om ännu fler ska gå högre utbildning försämras matchningen på arbetsmarknaden ännu mer. Därmed riskeras vår konkurrenskraft och möjligheten för företagen att rekrytera den arbetskraft som de behöver. Då måste utbildningssystemet bättre matcha detta.

Det finns en utmaning i dag när det gäller högre utbildning. Det är bra att många i Sverige får möjlighet att söka sig dit. Utifrån den tidigare debatten om yrkeshögskola vill jag lyfta in den aspekten att högre utbildning inte bara är akademiska utbildningar, utan också yrkesinriktad utbildning är bra. Men det är inte hela verklighetsbilden. Företagen efterfrågar också annan arbetskraft.

Utmaningen på arbetsmarknaden i dag är dålig matchning, vilket skapar undanträngningseffekter i olika avseenden. Då behövs det ett bra utbildningssystem som möter dessa behov. Utifrån resonemanget uppfattade jag inte att Socialdemokraterna är måna om att möta arbetsmarknadens behov, utan de sätter sitt fokus på att alla ska ha en högre utbildning, trots att det inte är det som företagen efterfrågar.

Gunilla Svantorp (S)
Anf. 28 Gunilla Svantorp (S)

Herr talman! Jag tycker nog att Fredrik lägger ord i munnen på oss som vi aldrig har sagt, alltså att vi bara satsar på högskoleutbildning. Så är det ju inte. Det är den här regeringen som nu tillskapar en massa nya utbildningsplatser både på yrkeshögskolan och inom högre utbildning.

Under den tid som alliansregeringen styrde såg vi däremot en minskning. Man satsade hellre på skattesänkningar än man satsade på utbildningsplatser. Vi gör precis tvärtom, och vi tycker att det är mycket viktigt. Vi har dessutom tillsatt en gymnasieutredning som nu har lämnat sitt betänkande som också lyfter frågan hur vi ska förändra så att ungdomar vill gå yrkesprogram och inte per automatik inte vågar söka yrkesutbildning för att man uppfattar det som en stängd väg.

Den här regeringen har gjort precis det som efterfrågas. Det var ju under alliansregeringens tid som matchningen var som allra sämst. I dag är det 120 000 fler som jobbar jämfört med för bara några år sedan. Så visst är det fler som i dag får jobb än under alliansregeringens tid.

(Applåder)

Elisabet Knutsson (MP)
Anf. 29 Elisabet Knutsson (MP)

Herr talman! Vi är säkert många här som har ett eget förhållande till komvux, antingen genom egna erfarenheter eller också finns det personer i vår nära omgivning som deltagit i undervisningen eller kanske varit lärare där.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rätt till behörighets-givande utbildning inom komvux

Komvux inrättades redan 1968, så det har en lång och gedigen tradition. Det inrättades för att ge utbildning till de vuxna som saknade kunskaper som motsvarade grundskolan eller gymnasieskolan. Sedan dess har tiotusentals människor tagit chansen att läsa färdigt sin grundskoleexamen eller sin gymnasieexamen för att sedan ta sig direkt ut på arbetsmarknaden eller kanske fortsätta in på en högre utbildning.

En bättre satsning kan inte en stat göra än att satsa på kunskap och bildning för alla som lever i landet. Komvux är också många gånger nyckeln som öppnar dörren för den som vill byta karriär och prova på något nytt.

Själv läste jag in min matte-no-kompetens på komvux i Bromölla för att därefter söka in på lärarutbildningen på högskolan i Kristianstad. Det var fantastiskt på många sätt. Det gällde inte minst mötet med alla andra som valt att börja läsa - studerande i olika åldrar från 20 till 40 år med helt olika erfarenhet i bagaget och helt olika slutmål, men med en gemensam strävan efter en gymnasiekompetens för att kunna gå vidare i livet.

Att studera som vuxen och få möjlighet att byta karriär är en investering i en människas liv som är helt ovärderlig.

Herr talman! Jag har träffat personer som med stor övertygelse hävdat att de inte kan, att de är för gamla eller att de inte vill skaffa sig en utbildning. Jag kan säga att i de flesta fall berodde den på rädslan på att de var så rädda för att misslyckas och få bekräftat att de inte duger.

Det kan vara unga människor där tiden i grundskolan och gymnasiet kantats av olika bekymmer både i skolan och utanför. Vi vet att ungdomar drabbas olika hårt av puberteten, och det kan vara svårt att komma tillbaka efter en tid i personligt kaos.

Komvux blir för många av dem en vändpunkt i livet, en andra chans och det ger dem möjlighet att ta sig vidare för att uppfylla sina drömmar om att läsa vidare, få en yrkeskompetens och komma ut på arbetsmarknaden. Att inte ge dem denna chans kan i förlängningen leda till långtidsarbetslöshet och personligt lidande samtidigt som samhället behöver arbetskraft. Det är därför otroligt viktigt att tillgången till vuxenutbildning förstärks.

Regeringen vill ge alla rätten att uppnå grundläggande behörighet till högskolan. Det innebär inte att alla måste läsa på högskolan, som det ibland låter från oppositionen. Det innebär inget annat än att alla får en möjlighet, att alla har rätten att läsa in grundläggande högskolebehörighet, en behörighet som i dag ofta är ett grundkrav i många branscher för att över huvud taget få ett jobb. Om den enskilde sedan vill läsa vidare är det upp till var och en, men dörren är öppen! Den är inte stängd.

En utökad rätt till behörighetsgivande utbildning inom komvux är därför nödvändig för att på ett bättre sätt tillgodose samhällets och individens behov. En vuxen som är behörig att delta i komvux på gymnasial nivå, men som inte har klarat av att nå grundläggande behörighet till högskoleutbildning som påbörjats på grundnivå, bör ha rätt att delta i komvux på gymnasial nivå för att uppnå behörighet. En sådan rätt skulle också innebära en mer likvärdig tillgång till vuxenutbildning i hela landet.

Ett exempel på en grupp som har sämre tillgång till komvux på gymnasial nivå är de som har fullföljt utbildning inom gymnasieskolan, till exempel på ett högskoleförberedande program, men som är i behov av ytterligare kurser för att uppnå behörighet till utbildning inom högskolan eller yrkeshögskolan. Dessa personer är i dag inte prioriterade vid urval till komvux på gymnasial nivå och i vissa kommuner är det därför inte säkert att de antas till en sådan utbildning, trots att de behöver utbildningen för att få behörighet till eftergymnasiala studier. I enstaka kommuner tycks dörren till komvux vara helt stängd för dem som redan har en genomgången gymnasieskoleutbildning.

Rätt till behörighets-givande utbildning inom komvux

Att inte ha gymnasieexamen gör det svårt att få ett arbete, det gör det också svårare att komma in på utbildningar. Det är det som vi vill förändra. Att studera på komvux kan leda hur långt som helst, till och med till finansministerposten.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på motionerna.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 8.)

Beslut, Genomförd

Betänkandet beslutades i kammaren 24 november 2016.Förslagspunkter: 2, Acklamationer: 1, Voteringar: 1.

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelse

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Rätt till behörighetsgivande utbildning inom komvux

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800).Därmed bifaller riksdagen proposition 2016/17:5.
  2. Uppföljning och utvärdering av reformen m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2016/17:834 av Stefan Jakobsson m.fl. (SD) yrkande 5 och

    2016/17:3111 av Christer Nylander m.fl. (L, M, C, KD) yrkandena 1-4.
    • Reservation 1 (M, C, L, KD)
    • Reservation 2 (SD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (M, C, L, KD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S1020011
    M07509
    SD00426
    MP21004
    C01705
    V18003
    L01603
    KD01303
    -0001
    Totalt1411214245
    Ledamöternas röster

Det här är ett utskottsbetänkande

Ett betänkande innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. På den här sidan kan du följa ärendets gång och ta del av debatt och beslut.