Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen. Ändringarna handlar om att det ska bli svårare att ändra grundlagarna och om ökat skydd och stärkt oberoende för domstolarna. Förslaget är ett så kallat vilande grundlagsförslag, vilket betyder att riksdagen har tagit ett beslut i frågan vid ett tidigare tillfälle.
Det vilande förslaget om ändring i regeringsformen innebär bland annat att det ska bli svårare att ändra grundlagarna. Det kommer exempelvis att ställas krav på att minst hälften av riksdagsledamöterna säger ja till ett beslut att anta ett grundlagsförslag som vilande och att minst två tredjedelar av riksdagens ledamöter säger ja till det andra beslutet att anta förslaget – efter att riksdagsval har hållits mellan de båda omröstningarna. Dessa krav ska även gälla vid ändringar av huvudbestämmelser i riksdagsordningen.
Det vilande grundlagsförslaget innebär även att skyddet för domstolarnas och domarnas oberoende långsiktigt stärks. Bland annat ska den myndighet som ansvarar för administrationen av domstolarna ledas av en styrelse där en majoritet av ledamöterna är domare. Myndigheter under regeringen ska inte heller längre kunna utöva tillsyn över domstolarnas rättskipande verksamhet.
Syftet är att stärka det institutionella skyddet för Sverige som demokratisk rättsstat.
Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 april 2027.
Eftersom förslaget gäller ändringar i regeringsformen som är en grundlag krävs att riksdagen röstar likadant två gånger om förslaget och att det hålls ett riksdagsval mellan omröstningarna. Samma regler gäller i detta fall ändringar i riksdagsordningen. Det första beslutet om förslaget togs den 1 oktober 2025 och då röstade riksdagen ja. Därefter har det varit ett riksdagsval.