Erik Nygårds (L)

Tjänstgörande riksdagsledamot

Valkrets
Jönköpings län, plats 252
Född år
1965
Adress
Sveriges riksdag, 100 12 Stockholm

Aktuella uppdrag

Riksdagsledamot

Ordinarie

Konstitutionsutskottet

Ledamot

Arbetsmarknadsutskottet

Suppleant

Justitieutskottet

Suppleant

Näringsutskottet

Suppleant

Socialförsäkringsutskottet

Suppleant

Riksdagens råd för Riksrevisionen

Ledamot

Alla uppdrag

Riksdagsledamot

Ordinarie
2026-09-28 – 2030-09-23

Konstitutionsutskottet

Ledamot
2026-10-06 – 2030-09-23

Arbetsmarknadsutskottet

Suppleant
2026-10-06 – 2030-09-23

Justitieutskottet

Suppleant
2026-10-13 – 2030-09-23

Näringsutskottet

Suppleant
2026-10-13 – 2030-09-23

Socialförsäkringsutskottet

Suppleant
2026-10-13 – 2030-09-23

Riksdagens råd för Riksrevisionen

Ledamot
2026-11-03 –

Sagt och gjort

Här hittar du det ledamoten har sagt och gjort i riksdagen. Det kan gälla motioner, anföranden i kammaren eller interpellationer och skriftliga frågor till regeringen. Här hittar du även det som regeringens ministrar har sagt och gjort i riksdagen. Använd filtren för att hitta bland dokumenten. Innehållet är sorterat i datumordning, där det senaste visas högst upp.

  • Stillbild från Debatt om förslag, En grundlagsskyddad aborträtt samt utökade möjligheter att begränsa föreningsfriheten och rätten till medborgarskap (vilande grundlagsförslag)

    En grundlagsskyddad aborträtt samt utökade möjligheter att begränsa föreningsfriheten och rätten till medborgarskap (vilande grundlagsförslag)

    Betänkande 2026/27:KU9

    Riksdagen sa ja till grundlagsändringar i regeringsformen som bland annat handlar om att abort ska bli en grundlagsskyddad fri- och rättighet. Beslutet gäller ett så kallat vilande grundlagsförslag, vilket innebär att riksdagen har tagit ett beslut i frågan vid ett tidigare tillfälle. Det vilande förslaget om ändringar i regeringsformen innebär att

    • rätten till abort införs i regeringsformen som en ny grundläggande fri- och rättighet
    • det ska bli möjligt att genom lag ta det svenska medborgarskapet ifrån en person som har dubbla medborgarskap och som har fått medborgarskapet på felaktiga grunder eller som har dömts för brott som allvarligt skadar Sveriges vitala intressen
    • föreningsfriheten, det vill säga friheten att bland annat starta föreningar, ska kunna begränsas genom lag när det gäller sammanslutningar som ägnar sig åt allvarlig brottslighet för ekonomisk vinning eller annan otillbörlig fördel.

    Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2027.

    Eftersom beslutet gäller ändringar i regeringsformen som är en grundlag krävs att riksdagen röstar likadant två gånger om förslaget och att det hålls ett riksdagsval mellan omröstningarna. Det första beslutet om förslaget togs den 20 maj 2026 och då röstade riksdagen ja. Därefter har det varit ett riksdagsval.

    Förslagspunkter
    1
    Reservationer
    1 
    Anföranden och repliker
    18 (90 minuter)
    Justering
    2026-11-05
    Datum
    2026-11-05
    Bordläggning
    2026-11-10
    Debatt
    2026-11-11
    Beslut
    2026-11-11
  • Stillbild från Debatt om förslag, Stärkt konstitutionell beredskap (vilande grundlagsförslag m.m.)

    Stärkt konstitutionell beredskap (vilande grundlagsförslag m.m.)

    Betänkande 2026/27:KU6

    Riksdagen sa ja till grundlagsändringar i regeringsformen och ändringar i riksdagsordningen. Ändringarna handlar bland annat om att riksdagen och regeringen ska ges bättre förutsättningar att i krig och andra svåra kriser fullgöra sina uppgifter och fatta nödvändiga beslut på legal grund.

    Beslutet gäller ett så kallat vilande grundlagsförslag, vilket innebär att riksdagen har tagit ett beslut i frågan vid ett tidigare tillfälle.

    Ändringarna innebär bland annat följande:

    • Riksdagens möjligheter att sammanträda stärks.
    • Riksdagens krigsdelegation behålls för krig och krigsfara, och reglerna om delegationen justeras. Bland annat får talmannen en roll som motsvarar den i riksdagen. Vidare ska en ledamot som blir statsråd inte längre kunna ingå i delegationen.
    • Det införs nya bestämmelser om normgivning i allvarliga fredstida krissituationer. Regleringen innebär att riksdagen med kvalificerad majoritet ska kunna ge regeringen särskilda befogenheter att meddela föreskrifter om det behövs för att hantera krissituationen. Befogenheterna ska när som helst kunna återkallas av riksdagen.

    Riksdagen antar också förslag till vissa lagtekniska och redaktionella ändringar i riksdagsordningen, samt en redaktionell ändring i offentlighets- och sekretesslagen.

    Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2027. En ändring i en huvudbestämmelse i riksdagsordningen börjar gälla den 2 januari 2027.

    Eftersom beslutet gäller regeringsformen som är en grundlag krävs att riksdagen röstar likadant två gånger om förslaget och att det hålls ett riksdagsval mellan omröstningarna. Samma regler gäller i detta fall ändringarna i riksdagsordningens huvudbestämmelser i det vilande förslaget. Det första beslutet om förslaget togs den 3 december 2025 och då röstade riksdagen ja. Därefter har det varit ett riksdagsval.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    4
    Reservationer
    1 
    Anföranden och repliker
    5 (32 minuter)
    Justering
    2026-11-05
    Datum
    2026-11-05
    Bordläggning
    2026-11-10
    Debatt
    2026-11-11
    Beslut
    2026-11-11
  • Stillbild från Debatt om förslag, Stärkt skydd för demokratin och domstolarnas oberoende (vilande grundlagsförslag)

    Stärkt skydd för demokratin och domstolarnas oberoende (vilande grundlagsförslag)

    Betänkande 2026/27:KU4

    Riksdagen sa ja till ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen. Ändringarna handlar om att det ska bli svårare att ändra grundlagarna och om ökat skydd och stärkt oberoende för domstolarna. Beslutet gäller ett så kallat vilande grundlagsförslag, vilket betyder att riksdagen har tagit ett beslut i frågan vid ett tidigare tillfälle.

    Ändringarna i regeringsformen innebär bland annat att det ska bli svårare att ändra grundlagarna. Det kommer exempelvis att ställas krav på att minst hälften av riksdagsledamöterna säger ja till ett beslut att anta ett grundlagsförslag som vilande och att minst två tredjedelar av riksdagens ledamöter säger ja till det andra beslutet att anta förslaget – efter att riksdagsval har hållits mellan de båda omröstningarna. Dessa krav ska även gälla vid ändringar av huvudbestämmelser i riksdagsordningen.

    Ändringarna innebär även att skyddet för domstolarnas och domarnas oberoende långsiktigt stärks. Bland annat ska den myndighet som ansvarar för administrationen av domstolarna ledas av en styrelse där en majoritet av ledamöterna är domare. Myndigheter under regeringen ska inte heller längre kunna utöva tillsyn över domstolarnas rättskipande verksamhet.

    Syftet är att stärka det institutionella skyddet för Sverige som demokratisk rättsstat.

    Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2027.

    Eftersom beslutet gäller ändringar i regeringsformen som är en grundlag krävs att riksdagen röstar likadant två gånger om förslaget och att det hålls ett riksdagsval mellan omröstningarna. Samma regler gäller i detta fall ändringar i riksdagsordningen. Det första beslutet om förslaget togs den 1 oktober 2025 och då röstade riksdagen ja. Därefter har det varit ett riksdagsval.

    Förslagspunkter
    1
    Reservationer
    1 
    Anföranden och repliker
    8 (47 minuter)
    Justering
    2026-10-22
    Datum
    2026-10-23
    Bordläggning
    2026-11-03
    Debatt
    2026-11-04
    Beslut
    2026-11-04
  • Stillbild från Allmänpolitisk debatt, Infrastruktur

    Infrastruktur

    Infrastruktur
    Datum
    2026-10-14

Filter

Datum
Från
Till