Kultur, idrott och civilsamhälle

Motion 2019/20:3255 av Per Lodenius m.fl. (C)

av Per Lodenius m.fl. (C)

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att främja ett brett kulturliv där nya digitala kulturella uttryck och mångkultur frodas sida vid sida med traditionella kulturformer och där kulturella och kreativa näringar blomstrar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla kultursamverkansmodellen och inrätta ett nationellt kulturhuvudstadsår och tillkännager detta för regeringen.
  3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förutsättningar för ett kulturliv i världsklass och tillkännager detta för regeringen.
  4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka det kulturella utbytet med övriga världen och tillkännager detta för regeringen.
  5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om konstnärlig frihet och tillkännager detta för regeringen.
  6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att införa avdragsrätt för förstahandsinköp av konst för företag och tillkännager detta för regeringen.
  7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kulturarbetares villkor och tillkännager detta för regeringen.
  8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av reglerna kring sponsring med bl.a. syfte att göra det enklare för mindre kulturyttringar och föreningar och tillkännager detta för regeringen.
  9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna för de nationella kulturinstitutionerna att sprida sin verksamhet i hela landet och tillkännager detta för regeringen.
  10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om filmpolitiken och tillkännager detta för regeringen.
  11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra tillgängligheten större till det kyrkliga kulturarvet och tillkännager detta för regeringen.
  12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en breddning av avdragsrätten för gåvor till ideella organisationer och tillkännager detta för regeringen.
  13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att utveckla modeller för partnerskap mellan ideella organisationer, offentliga organ och näringslivet för att skapa möjligheter till fler samarbeten och tillkännager detta för regeringen.
  14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en föreningsrättsutredning med syfte att tydliggöra och stärka civilsamhällets särart och tillkännager detta för regeringen.
  15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra möjligheterna för civilsamhället att bidra till integration och ökad delaktighet i samhället och tillkännager detta för regeringen.
  16. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om goda förutsättningar för dem som bidrar till samhället genom sitt ideella engagemang och tillkännager detta för regeringen.
  17. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att främja ett brett idrottsliv i hela landet där både etablerade och nya sporter, även digitala, blir tillgängliga för fler och tillkännager detta för regeringen.
  18. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att underlätta idrottande för personer med funktionsnedsättning och tillkännager detta för regeringen.
  19. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att utreda förutsättningarna för att skapa ett nationellt föreningsdrivet parasportutrustnings-bibliotek och tillkännager detta för regeringen.
  20. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skapa möjligheter för föreningslivet att komma till skolor och fritidshem för att låta barn testa nya aktiviteter och tillkännager detta för regeringen.
  21. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att medverka till att kommunerna lever upp till skollagen och barnkonventionen och erbjuder meningsfulla aktiviteter också när skolan är stängd på sommarloven och under andra lov, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
  22. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Naturvårdsverket i uppdrag att se över de allmänna råden om buller kopplade till motorbanor och de idrottsanläggningar som lyder under definitionen industribuller, med syfte att underlätta för de verksamheter som bedrivs där, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
  23. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning av villkor för jämställd idrott och tillkännager detta för regeringen.
  24. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av närhet till idrott och friluftsliv och tillkännager detta för regeringen.
  25. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av möjlighet till folkbildning och tillkännager detta för regeringen.
  26. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att noga följa utvecklingen inom mediaområdet för att säkra tillgången till allsidig och oberoende nyhetsbevakning och opinionsbildning i hela landet och tillkännager detta för regeringen.
  27. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka postverksamhetens effektivitet och minska miljöpåverkan genom att möjliggöra samdistribution av post och tidningar och tillkännager detta för regeringen.
  28. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förutsättningarna för att Sveriges Radio, Sveriges Television och Utbildningsradion så långt det är möjligt ska tillgängliggöra sitt journalistiska public service-material för fri användning och tillkännager detta för regeringen.
  29. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör påskynda arbetet med att ta fram lösningar för kvarstående frågor med anledning av den nya spelregleringen, däribland en ny modell för finansiering av hästnäringen, och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Kulturen som en del i det fria samhällslivet

I kulturen och det fria samhällslivet får vi möjlighet att förstå oss själva och andra bättre. Vi kan utveckla vår kreativitet genom möten med det oväntade.

Med den digitala tekniken har mycket kultur och kunskap blivit tillgänglig för så många fler. Det har blivit enklare att sprida kultur och möjligheten till delaktighet är nu större än någonsin. Det digitala samhället har blivit en del av vår vardag. Detta syns inte minst med nya breda kulturformer som dataspel, möjligheter att se föreställningar som görs på en annan kontinent hemmavid eller på den svenska musiken som sprids och uppskattas i stora delar av världen. Med de möjligheter som digitalisering ger får fler möjlighet att finna ett uttryck som passar just dem. Det skapar också företag, jobb och exportinkomster. Med kreativitet växer vi som individer men också som samhälle.

Kulturen har sitt egenvärde men bidrar också till mycket mer. Inte minst till kreativitet. Sverige har framgångsrika kreativa och kulturella näringar och det finns stor tillväxtpotential. Ökat samspel i kulturfrågor mellan politik, näringsliv och engagerade eldsjälar kan skapa ökade förutsättningar för jobb liksom för lokal och regional utveckling, attraktivitet och turism, kunskapsutveckling och nya exportframgångar.

Engagemang som frodas i kulturliv, civilsamhälle och debatt är kitt som fogar samman samhället. I vår vision har alla – oavsett bostadsort, bakgrund, funktionsnedsättning eller livssituation – möjligheter att delta i kulturliv som rymmer både professionellt buren kultur och amatörers skapande. Sverige blir ett alltmer mångkulturellt land, och detta skapar nya möjligheter. Kultur stärker självförtroende och gör att fler tar tillvara yttrandefriheten. Det i sin tur stärker delaktigheten och demokratin i vårt samhälle.

Kulturpolitiska utvecklingsområden

Människor vill bo och verka på en plats som är intressant och kreativ. Attraktionskraften för Sverige som nation är en viktig framtidsfråga. Kultur med både spets och bredd är betydelsefull som lokaliseringsfaktor. Där måste Sverige ligga i framkant för att klara internationell konkurrens. Detta är gynnsamt för att attrahera företagsetableringar, rekrytering av arbetskraft liksom främjande av besöksnäringen.

Det är viktigt att alla får tillgång till ett brett kulturutbud i hela landet. Då skapas också förutsättningar för ett nytänkande och spetsigt kulturliv som också låter tala om sig internationellt. Inte minst är det centralt att alla barn får möta många olika kulturyttringar så att de kan finna sina egna uttryck. Det skapar också en grogrund för bildning att bära med sig genom livet. Därför bör satsningen på Skapande skola, som finns i grundskolan och förskolan, på sikt breddas till att gälla även gymnasieskolan. Dessutom ger det professionella kulturskapare arbetstillfällen på skolor när de arbetar med barn och kultur. Skapande skola stimulerar de ungas kreativitet och skapar möten med professionella kulturskapare.

Möjligheten att både ta del av kultur och själv skapa genom digital teknik måste tas tillvara. Vi har nu till exempel en framgångsrik svensk bransch för dataspel och apputveckling, ett kreativt entreprenörskap som engagerar många. Vi vet inte i dag vilka nya kulturella yttringar som kommer att uppstå när tekniken utvecklas. Med detta krävs ett öppet förhållningssätt från offentligt håll så att även ungas aktiviteter på internet kan få stöd. Även inom traditionell kultur som opera har föreställningar utvecklats för att platsa i det nya digitala visningsfönstret.

För att lyfta kulturlivet i hela landet vill vi stärka och utveckla kultursamverkans-modellen. Vi vill också att regionerna i samverkan med den nationella nivån tar fram en nationell kulturplan. Ytterligare ett sätt att skapa såväl nationellt som internationellt intresse för vårt kulturliv är att inrätta ett system för ett nationellt kulturhuvudstadsår. Idén är att en svensk stad vart annat år får statusen nationell kulturhuvudstad. Då kan också mindre städer få uppmärksamhet och chans att visa upp och särskilt utveckla sitt kulturliv.

För att fler människor ska kunna få nya och vidgande kulturella intryck vill vi både sprida och utveckla vårt kulturliv genom internationella kontakter. Det kan exempelvis ske genom samarbete med vänorter, ökad aktivitet inom området via våra ambassader och konsulat och genom direkt utbyte mellan aktiva kulturutövare.

För ett kulturliv i världsklass krävs även goda förutsättningar att sprida och ta del av kultur som skapats i andra länder. För att lyckas med detta och för att främja digitala företag är det viktigt att en gemensam digital marknad skapas i EU. 

För att säkra den konstnärliga friheten behöver konsten skyddas från direkt påverkan när den betalas av det offentliga, det som brukar kallas principen om armlängds avstånd. Det behövs också modeller för offentlig och privat samverkan i dessa sammanhang så att armlängds avstånd gäller även där. Vi ser gärna sponsring där den konstnärliga friheten samtidigt värnas.

Vi vill utreda möjligheten att införa avdragsrätt för förstahandsinköp av konst för företag. Det kan vara ett sätt att skapa en större marknad för ny konst utan statlig styrning.

Det finns många olika sätt att förbättra villkoren för kulturarbetare. Tillgången på samlingslokaler i hela landet ger möjlighet för kulturskapare inom bland annat teater, musik och litteratur att få uppdrag och nå nya grupper. Skapande skola ger också uppdrag till kulturarbetare över hela landet. Många kulturarbetare är företagare och frilansare och vi vill förbättra möjligheterna för dessa att kunna ta del av socialförsäkringarna. Det kan också finnas behov av särskilda informationsinsatser till företagare eftersom det är en grupp som ofta kan vara utan detta skydd. Vi anser också att allianserna är en form som bör utvecklas.

En bredare finansiering av kulturen gör den friare. Sponsring av kultur kan vara svårare att få godkänd av skatteverket än sponsring av idrott eftersom det exempelvis kan vara enklare att se vad en reklamskylt ger i marknadsföring än exempelvis sponsring av en mindre teateruppsättning.  Därför bör en översyn av reglerna kring sponsring göras med bland annat syftet att göra det enklare med sponsring för mindre kulturyttringar och föreningar.

De nationella kulturinstitutionerna måste sprida sin verksamhet och göra den mer tillgänglig i hela landet. Detta kan göras på många sätt. Ett sätt är genom att låta ett antal framträdande regionala scener, som exempelvis Dalhalla, även få status som nationella scener. Då kan till exempel Kungliga Operan ha Dalhalla som sin scen under en tid varje år. Det skulle kunna lyfta både den speciella scenen och bidra till att locka nya besökare både inom landet och internationellt.

Film tillhör de mest tillgängliga kulturformerna i Sverige. Så vill vi att det ska förbli. Momsen på biobesök höjdes i januari 2017. Den gör det dyrare för besökare att gå på bio och ökar risken att biografer på mindre orter slås ut. Regeringen lade under våren 2016 en filmproposition. När den behandlades av riksdagen beslutades om sju stycken tillkännagivanden, däribland att regeringen skyndsamt ska utreda en alternativ finansiering av filmpolitiken med utgångspunkt i att behålla den nuvarande mervärdesskattesatsen. Biografer på mindre orter betyder mer för kulturlivet på dessa orter än bara en plats att se film på. De är en viktig del i en kulturell infrastruktur som sammantaget ger tillgång till ett brett kulturliv i hela landet. Det är också viktigt att det finns goda förutsättningar att göra svensk film. För att få fler filmer att spelas in i Sverige och förbättra möjligheterna för en väl fungerade inhemsk filmbransch behövs någon form av produktionsincitament.

Det kyrkliga kulturarvet är allas. Alla som lever och vistas i Sverige har rätt till delaktighet i det. Där finns spår från bygdens och landets historia. Detta kulturarv behöver göras mer tillgängligt för alla. Det kan bland annat ske genom att även omfatta information om kulturarvet på ett tillgängligt sätt, exempelvis genom text på lättläst svenska och på teckenspråk. Här kan också den digitala utvecklingen ge nya möjligheter att ytterligare tillgängliggöra kulturarvet.

Stärkt civilsamhälle

Varje människa måste kunna bidra efter förmåga och få förutsättningar att vara delaktig i samhällslivet. Civilsamhället är ofta snabbt på plats när det uppstår behov av organiserat samarbete mellan människor.  För att ge civilsamhället bättre förutsättningar bör det utredas hur avdragsrätten för gåvor till ideella organisationer kan breddas.

När en idéburen organisation vill samarbeta med det offentliga för att göra samhällsinsatser uppstår ibland svårigheter som beror på att det inte finns tydliga modeller, likt modeller vid upphandling, att använda. Det kan finnas oklarheter om det juridiska upplägget som gör att ett samarbete riskerar att inte bli av. Därför vill vi utveckla modeller för ett sådant partnerskap mellan idéburna organisationer och det offentliga. Då ges möjligheter för att fler samarbeten ska kunna komma till stånd.

Det finns också områden där det av tradition varit föreningsdrivna verksamheter som fått nya aktörer i form av entreprenörer. Det kan exempelvis handla om återanvändning av produkter eller sportarrangemang. Det har gjort att en marknad har uppstått där det tidigare inte varit någon. Detta har skapat svårigheter för de som arbetar ideellt när exempelvis myndigheter kräver marknadshyra för att låta en förening nyttja dess mark. Detta riskerar att urholka föreningsrätten. För oss leder det till att det är dags för en föreningsrättsutredning, med syfte att tydliggöra och stärka civilsamhällets särart och skapa rimliga regelverk för verksamheterna. I den bör exempelvis frågan om att utvidga halva prisbasbeloppsregeln som idag gäller för idrottsföreningar till att också omfatta övriga allmännyttiga föreningar ingå.

Vi kan också se att det finns hinder i systemen för ökad integration. Vi vill alltid se till individen, oavsett om den personen troligen kommer att få stanna i Sverige eller inte. Vi vill att den enskilda människan ska få utvecklas genom bland annat samröre med det civila samhället. Det handlar om bildning, inte bara utbildning. Då kommer fler människor att få tillgång till det civilsamhället och däribland folkbildningen kan erbjuda.

Vi vill förbättra möjligheterna för det civila samhället att göra samhällsinsatser. Ett sätt är bättre kunskap om de utmaningar som finns i samhället. Här kan det offentliga bli bättre på att bjuda in det civila samhället för samtal och samverkan. Det måste också finnas tillgång till samlingslokaler till rimlig kostnad även i städer för att möjliggöra denna typ av aktiviteter. Därför behöver det offentliga på alla nivåer bli bättre på att tillgängliggöra sina lokaler för föreningslivet på tider som annars är outnyttjade.

De som ideellt bidrar till samhället med sitt engagemang måste ha goda förutsättningar för detta. Det finns ett problem med projektbidrag på bekostnad av grundstöd till ideella organisationer. Det gör verksamheten svårstyrd eftersom det behövs grundstöd för att kunna söka projekt, och inte minst för att utveckla sin verksamhet. För att stärka civilsamhällets möjlighet att vara än mer snabb och flexibel för att ta sig an samhällets utmaningar så vill vi se en ökad andel grundstöd i bidragen från det offentliga.

Idrott har mycket att ge i form av hälsa, glädje och samvaro. Därför bör ett brett idrottsliv främjas i hela landet där både etablerade och nya sporter, även digitala, blir tillgängliga för fler.

För personer med funktionsnedsättning kan det ibland vara svårt att hitta en lämplig idrottsaktivitet. Parasport kan då vara en väg till fysisk aktivitet. Men det är långt ifrån alla ungdomar som har möjlighet att delta i den idrott som finns på orten eller i den idrott de brinner för. Har man en funktionsnedsättning behöver man t ex färdtjänst för att komma till träning, eller ledsagare för att kunna delta, eller speciella hjälpmedel, eller ledare som är kunniga i parasport. Det är kommunerna som beviljar färdtjänst och många godkänner inte det och inte heller ledsagare eller inköp av hjälpmedel. Utbildning av ledare för parasport är självklart också viktigt och något för kommunernas nämnder/styrelser för idrott att ta på allvar. Det finns, med andra ord, flera åtgärder som måste förändras. Alla barn och ungdomar behöver aktiveras och personer med olika funktionsnedsättningar mer än andra. Men för dessa ungdomar finns oöverstigliga hinder, som samhället bär ansvar för att undanröja.

I vissa parasporter krävs det speciell utrustning som är kostsam. Därför bör förutsättningarna utredas för skapande av ett nationellt föreningsdrivet bibliotek där sådan utrustning kan lånas så att man får chansen att testa om en idrottsaktivitet passar. Ett sådant bibliotek kan också bidra till att möjliggöra ett aktivt friluftsliv som också kan kräva anpassad utrustning.

För att fler barn ska få chans att hitta en idrott eller annan föreningsaktivitet som de tycker är rolig så bör föreningslivet ges möjlighet få komma in i skolan och på fritidshem. Det öppnar möjligheter för barn som annars kanske inte fått chansen att testa nya aktiviteter och att gå med i föreningslivet. Att barn får samlas runt intressen ger också möjlighet till ökad integration. Detta kan också stärka föreningslivet då nya medlemmar kan tillkomma. Det förekommer också fritidshemsverksamhet där föreningslivet, som exempelvis idrottsföreningar, utgör basen för verksamheten. Sådana verksamheter, som idrotts- eller friluftsfritids, bör ha goda möjligheter att bedrivas och göras tillgängliga för fler.

Det händer att barn måste tillbringa delar av sommarlovet eller andra lov ensamma, utan tillsyn av någon vuxen och utan sällskap av andra barn. Särskilt sommarlovet är krångligt att planera utan resurser och nätverk, speciellt för ensamstående föräldrar. Det är för alla dessa barn som behovet av fritidshemsverksamhet och gratisaktiviteter som kan anordnas exempelvis i samverkan med föreningslivet på sommarlovet och andra lov är särskilt betydelsefulla. Skollagen och barnkonventionen behöver följas och kommunerna behöver arbeta fram en långsiktig plan för att inget barn ska behöva vara ensamt på loven.

På senare tid har det varit flera domstolsprövningar kring buller som lett till försämrade möjligheter för idrotten. De grundar sig i Naturvårdsverkets allmänna råd kring buller där buller från idrottsförläggningar i dag jämställs med industribuller. För idrott gäller en gräns på 45 dBA och för vägbuller en gräns på 55 dBA. Detta har medfört att vissa idrottsanläggningar redan har fått inskränkningar i verksamheten och att fler anläggningar kan hotas av samma sak. Det är också högre krav för motorbanor än för exempelvis väg- och flygtrafiken. Idrottens betydelse för såväl enskilda människor som för samhället är ovärderlig. Därför behöver Naturvårdsverket få i uppdrag att se över de allmänna råden om buller kopplade till motorbanor och de idrottsanläggningar som lyder under definitionen industribuller, med syfte att underlätta för de verksamheter som bedrivs där.

Idrott är bra för både det fysiska och psykiska välbefinnandet och det är därför bland annat viktigt att ta reda på varför flickor slutar idrotta tidigare så att effektiva åtgärder kan sättas in. Vi vill att en utredning görs som tar fram förslag på lösningar för dessa utmaningar så att Riksidrottsförbundet kan få ett tydligare uppdrag för att uppnå jämställdhet inom svensk idrott. Även den befintliga skattelagstiftningen som idag gör det dyrare och svårare att sponsra damidrott än herridrott bör ses över i detta sammanhang.

Närhet till idrott och friluftsliv är viktigt för att fler ska ha möjlighet att vara aktiva. Det kan handla om närhet till idrottsplatser eller om tillgång till skidspår i ett närliggande naturområde. Det behövs på många håll tas ökad hänsyn till behovet av idrottsytor i stadsplaneringen. För att åstadkomma det behöver kommunerna ha stor frihet att hitta kreativa lösningar utifrån lokala förutsättningar. Det är då viktigt att ha en dialog med idrottsrörelsen så att det man bygger också är det som efterfrågas och behövs.

Kontakter med andra och bildning är centrala för att kunna orientera sig, forma självständiga uppfattningar och aktivt delta i samhället. Här spelar civilsamhällets alla delar en mycket viktig roll. Ett exempel är folkbildningen där vi skapar rum för reflektion och gemensamt får djupare kunskap om vår värld. Bildning vidgar våra vyer och gör oss friare. Samhället berikas när goda möjligheter finns för människor att gå samman och lära sig mer om något ämne gemensamt. Här bidrar folkbildningen med en struktur som understödjer en bredd av bildningsverksamhet. Denna verksamhet fyller en viktig funktion i samhället och kan inte ersättas av utbildningar som arrangeras av det offentliga eller utbildningsföretag.

Mångfald av medieperspektiv

Det sker stora och snabba förändringar inom medieområdet. Med den digitala utvecklingen har många fördelar tillkommit. Medievärlden har breddats. Till exempel finns mycket mer information tillgänglig och det är lättare för en enskild person att komma till tals, till exempel genom tidningars kommentarsfält samt de sociala medierna. Samtidigt har många lokalredaktioner lagts ner på senare år och den utvecklingen ser fortsatt dyster ut. Bakgrunden är främst att annonspengar har flyttats till andra ställen på internet.

Tillgången till en allsidig och oberoende nyhetsbevakning och opinionsbildning i hela landet måste säkras. Utvecklingen inom mediaområdet behöver följas noga. Det är då extra viktigt att bevaka områden som är särskilt utsatta där nyhetsbevakning saknas eller har lägre frekvens och se vad mer som kan göras för att förbättra situationen. 

Det finns fortfarande många som är villiga att betala för att få sina nyheter. Det finns dock svårigheter att få tillgång till media i hela landet. Dels är det på vissa håll svårt att få ut fysiska tidningar eftersom det är problem med distributionen, dels är det svårt i stora delar av landet att få tillgång till media eftersom det saknas stabil och snabb internetuppkoppling.

I den statliga utredaren Kristina Jonängs delbetänkande Som ett brev på posten (SOU 2016:27) återges postbranschens perspektiv på samdistribution av brev och tidningar. Det är tydligt att de marknadsinriktade aktörer, exempelvis distributörerna, ser ett behov av att på andra sätt öka sin beläggning då både tidnings- och brevförsändelser minskar. Att samdistribuera brev och tidningar skulle öka både tids- och kostnadseffektiviteten samt påverka positivt ur miljösynpunkt då färre transporter behövs. Tidningar och brev har idag olika tidpunkt för leverans till kund. Vårt förslag innefattar att den gemensamma distributionen sker enligt nuvarande tidningsdistributörers tidsordning. Förslaget bidrar även till att vidmakthålla en bättre tillgänglighet/service både på landsbygd och i tätort, vilket är av största vikt också för tillgång till lokaljournalistik och därmed en fungerande demokrati.

Public service spelar en stor roll för spegling av hela landet. Den behövs sida vid sida med de privata aktörerna för att ha en mångfald av perspektiv. Ett fortsatt brett uppdrag för public service är centralt för att utbudet ska vara fortsatt relevant för många i Sverige. Vi lever i en tid med ett allt mer differentierat medieutbud och tidningar under ekonomisk press. Samtidigt finansierar vi public service-medierna SVT, SR och Utbildningsradion. Med nya digitala verktyg finns goda möjligheter att få mer public service utan extra kostnader.

Enligt sändningstillståndet ska public service-medierna präglas av folkbildnings-ambitioner. Men genom att begränsa användandet av det producerade materialet till egna kanaler begränsas dessa ambitioner och möjligheter.

För att få ett ökat utnyttjande av allmänheten och av andra medier av det public service-material som Sveriges Radio, Sveriges Television och Utbildningsradion producerat behövs en förändring av deras öppenhet och tillgänglighet.

Spel

En ny reglering av spelmarknaden trädde ikraft den 1 januari 2019. För att lösa kvarvarande frågor som exempelvis finna en modell för finansiering av hästnäringen i den nya situation som kommer av den omreglerade spelmarknaden har utredningen Centrala marknadsfrågor vid omregleringen av spelmarknaden, tillsats. Den ska redovisas senast den 31 oktober 2020. Våren 2019 kom ett tilläggsdirektiv kring att föreslå åtgärder som ytterligare kan begränsa marknadsföringen kring spel. Detta kom efter att marknadsföringen av spel vid införandet av den omreglerade spelmarknaden kraftigt ökade och var fortsatt aggressiv trots kravet på måttfullhet. Delar av marknadsföringen har varit oacceptabel och det är av största vikt att komma tillrätta med detta. Omregleringen av spelmarknaden skapar också en ny situation och för främst hästnäringen är en snabbare lösning av frågan av stor betydelse. Därför bör en delredovisning komma tidigare avseende hästnäringen. Detsamma gäller för spelreklamen.

Per Lodenius (C)

Peter Helander (C)

Jonny Cato (C)

Solveig Zander (C)

Motionen är inlämnad Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Kulturutskottet

Händelser

Inlämnad: 2019-10-03 Granskad: 2019-10-03
Yrkanden (29)