Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

2025 års redogörelse för företag med statligt ägande

Betänkande 2025/26:NU4

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
28 januari 2026

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

PDF
2025 års redogörelse för företag med statligt ägande(pdf, 2 MB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2025/26:4 2025 års redogörelse för företag med statligt ägande

Beslut

Skrivelse om statligt företagsägande har behandlats (NU4)

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om 2025 års redogörelse för företag med statligt ägande. Skrivelsen innehåller verksamhetsberättelsen för de företag som finns i statens bolagsportfölj och uppmärksammar deras utveckling under framförallt 2024. Riksdagen understryker betydelsen av den årligt återkommande skrivelsen och framhåller vikten av att regeringen fortsätter att utveckla innehållet i den så att riksdagen får en god bild av utvecklingen i företagen med statligt ägande.

Riksdagen beslutade också att säga nej till cirka 50 förslag som handlar om statens ägande och förvaltning såväl på en övergripande nivå som i fråga om enskilda bolag. Av dessa har cirka 20 förslag inkommit under den allmänna motionstiden 2025.

Riksdagen lade därmed skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Utskottets förslag till beslut
Skrivelsen läggs till handlingarna. Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 20
Skrivelser: 1

Från regeringen

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2025-12-04
Justering: 2025-12-11
Trycklov: 2026-01-13
Reservationer: 21
Betänkande 2025/26:NU4

Alla beredningar i utskottet

2025-11-06, 2025-12-04

Skrivelse om statligt företagsägande har behandlats (NU4)

Näringsutskottet har behandlat regeringens skrivelse om 2025 års redogörelse för företag med statligt ägande. Skrivelsen innehåller verksamhetsberättelsen för de företag som finns i statens bolagsportfölj och uppmärksammar deras utveckling under framförallt 2024. Utskottet understryker betydelsen av den årligt återkommande skrivelsen och framhåller vikten av att regeringen fortsätter att utveckla innehållet i den så att riksdagen får en god bild av utvecklingen i företagen med statligt ägande.

Näringsutskottet föreslår också att riksdagen säger nej till cirka 50 förslag som handlar om statens ägande och förvaltning såväl på en övergripande nivå som i fråga om enskilda bolag. Av dessa har cirka 20 förslag inkommit under den allmänna motionstiden 2025.

Utskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2026-01-20
Debatt i kammaren: 2026-01-21
Stillbild från Debatt om förslag 2025/26:NU4, 2025 års redogörelse för företag med statligt ägande

Debatt om förslag 2025/26:NU4

Webb-tv: 2025 års redogörelse för företag med statligt ägande

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Kjell Jansson (M)
Anf. 193 Kjell Jansson (M)

Fru talman! Timmen är sen, men debatten rullar på.

Jag börjar med att yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga motioner.

Statliga bolag är i grunden fel i ett samhälle med marknadsekonomi. Det finns undantag, som jag kommer in på. Skälet till att vi har 40 statliga bolag är att politiken historiskt sett haft stor tro på att staten är bättre på att driva företag än entreprenörer är. Det är en tro jag inte delar, som ni förstår. Politiken har historiskt sett känt trygghet i att vissa funktioner ligger i bolag med statligt ägande.

Staten har under mandatperioden lämnat SAS, som var blödande med mångmiljonförluster årligen. Man sålde Bilprovningen för 1,2 miljarder 2024, och man sålde Lernia 2025.

Avregleringen av besiktningsmarknaden är ett lysande exempel. Det har verkligen lyft kvaliteten och servicen för bilägarna. Tidigare fick man vänta i flera månader för att få en besiktningstid. När monopolet försvann öppnades möjligheten att boka besiktning snabbt och smidigt. Konkurrens driver utveckling och levererar kundservice.

Fru talman! SBAB är ett företag som staten bör överväga att avyttra. SBAB är en välskött bank. Som moderat anser jag att banken bör säljas på sikt. Vi har en reglerad kapitalmarknad som hanterar att regelverken följs. Det finns ingen orsak för staten att vara med och riskera pengar för bolån med mera.

Entreprenadbolaget Svevia är ett annat statligt bolag som bör säljas i närtid. De har dessutom ett dotterbolag som heter Arento, som hyr ut bilar och byggmaskiner i konkurrens med många familjeföretag i södra Norrland och skadar näringslivet med osund konkurrens.

Det ska dock sägas att staten har flera bolag som är väldigt lönsamma och går bra. LKAB och Vattenfall är mycket välskötta företag.

En av de viktigaste frågorna är att lösa elförsörjningen på lång sikt. Där kommer Vattenfall att ha en mycket betydande strategisk roll när det ska byggas kärnkraftsreaktorer, i första hand i Ringhals men på sikt kanske även i Barsebäck och Forsmark. Vattenfall kom före jul in med en ansökan om att bygga tre till fem SMR-reaktorer i Ringhals, vilket är glädjande.

Fru talman! LKAB står inför en utvecklingsfas. En ny gruva planeras vid Per Geijer, där det finns malm av extremt hög kvalitet – den högsta kvaliteten i världen – och även sällsynta jordartsmetaller, som vi har brist på. Mycket köps från Kina i dag. I dag producerar LKAB 80 procent av Europas järnmalm – 80 procent! Det är också viktigt att vi minskar vårt beroende av Kina.

Den stora utmaningen för LKAB är just nu den stora flytten av bostäder i Kiruna för att ge utrymme för expansion av den befintliga gruvan. Cirka 850 bostäder måste rivas eller flyttas. Det här berör cirka 6 000 personer – det är en enormt stor operation. Det är viktigt att detta sker med respekt för dem som äger husen och bor där och även att ekonomisk kompensation utgår för att säkerställa att de som berörs inte får en förmögenhetsminskning.

Malmbanan måste rustas upp och utökas med dubbelspår mellan Kiruna och Narvik för att säkra LKAB:s transporter till Narvik.

Sveriges välstånd är uppbyggt på innovationer och hårt arbete samt inte minst vår fantastiska exportindustri – 52 procent av Sveriges bnp kommer från exportindustrin.

Fru talman! Sveaskog är ett statligt skogsbolag, som har i uppdrag att avyttra 60 000 hektar produktiv skogsmark inom det fjällnära området som ersättningsmark. Det är inte verkställt.

Samhall är en verksamhet som fått mycket kritik. Flera aktörer menar att det sker underprissättning vid anbudsgivning på exempelvis städtjänster. Jag tycker att det är viktigt att regeringen följer upp verksamheten så att det här går sjyst till.

Fru talman! Postnord är samägt med danska staten. Danmark har genomfört kraftiga förändringar av verksamheten de senaste åren som har påverkat ekonomin för bolaget, främst negativt.

Det viktigaste är att postverksamheten fungerar i hela landet. Svenska folket måste kunna lita på att posten kommer i tid. Bolaget har tidvis haft problem med leveranser. Förhoppningsvis är förbättringar på gång. Det är därför högsta prioritet för staten som ägare att löpande följa utvecklingen och se till att målet om en leveranskvalitet på 95 procent nås.

Fru talman! Arlanda är en av Sveriges viktigaste noder för resor utomlands och för industrin. Tyvärr har antalet långflyg på Arlanda minskat under de senaste åren. Kastrup och Gardermoen har tagit över stora delar och vuxit. Swedavia har nu påbörjat en utredning för att utveckla Arlanda som destination. Man tittar även på PBI, pir och bagage samt incheckning. Det är av stor vikt att logistiken blir bättre och enklare på Arlanda. Det måste vara enkelt och smidigt att resa såväl inrikes som utrikes.

Bromma flygplats avvecklas successivt. Det är mycket bökigt med inrikesflyget – det tar lång tid att checka in för alla som behöver resa inom Sverige. Där måste det ske klara förbättringar och bli enklare så att det funkar för folk.

(Applåder)

I detta anförande instämde Magnus Resare (M).

Marianne Fundahn (S)
Anf. 194 Marianne Fundahn (S)

Fru talman! Tidöavtalets skrivning om att inte lägga ned Bromma flygplats sätter Swedavias styrelse i en omöjlig sits. Det binder kapital, försämrar koncernens totala avkastning och strider mot strikt affärsmässighet. Styrelsen hamnar i ett läge där affärsmässighet pekar i en riktning och politiska beslut i en annan riktning.

Staten får väga in samhällsintressen när det gäller styrning av de statliga bolagen, men staten måste göra det som ägare och inte som politisk makthavare vid sidan om.

Min fråga är: Finns det ett formellt fattat beslut om att lägga ned Bromma?

Kjell Jansson (M)
Anf. 195 Kjell Jansson (M)

Fru talman och ledamoten Fundahn! Det är så här: Bromma har koncession för flygverksamhet fram till 2038. Regeringen har med i Tidöavtalet att den ska vara kvar. Under tiden har flygbolaget Bra lagt ned sin verksamhet – eller inte lagt ned den helt men avyttrat den, flyttat från Bromma och så vidare. Det är ett faktum.

Det återstår en hel del att lösa på Bromma. Det gäller helikopterverksamhet, mindre flygplan, privata bolag med mera. Man måste ha en lösning på det innan man avvecklar Bromma. Om man avvecklar Bromma måste man också, som jag sa i mitt anförande, ordna så att logistiken på Arlanda fungerar bättre. Det är rörigt där ute med incheckning och allt.

Det lär inte hända något med det här före valet; det kan jag säga. Det finns som sagt koncession till 2038, alltså ganska lång tid framöver.

Marianne Fundahn (S)
Anf. 196 Marianne Fundahn (S)

Fru talman! Tidöavtalet är inte ett bolagsrättsligt dokument. Det är inte bindande för styrelsen och inte ett ägardirektiv.

Regeringen pratar hela tiden om bolagens, i det här fallet Swedavias, ansvar och säger att det är de som bestämmer hur de bedriver sin verksamhet. Varför finns då skrivningen om att inte lägga ned Bromma flygplats med i Tidöavtalet? Vad ligger bakom det? Tidöavtalet skrevs ju långt innan Bra slutade flyga på Bromma flygplats.

Kjell Jansson (M)
Anf. 197 Kjell Jansson (M)

Fru talman! Tack, ledamoten Fundahn, för frågan! Som jag sa i det första svaret finns det verksamhet kvar på Bromma. Det går inte att bara lägga ned, utan det måste finnas ersättningsställen för till exempel helikopterverksamhet. Jag kan inte ge ett bättre svar på detta här och nu.

Hur det sedan ser ut i ägardirektiven till Swedavia har jag inte någon koll på, måste jag säga. Jag har inte sett dem, men det är där man kan reglera det. Om det står i Tidöavtalet är det väl rimligt att man reglerar det i ägardirektiven också, men dem är jag inte uppdaterad på.

Marianne Fundahn (S)
Anf. 198 Marianne Fundahn (S)

Fru talman! Vi debatterar i dag näringsutskottets betänkande NU4 2025 års redogörelse för företag med statligt ägande.

Jag vill börja med att yrka bifall till vår reservation 15. Vi har också ett särskilt yttrande om statens ägande av företag.

Staten är en betydande bolagsägare i Sverige. Regeringen ska förvalta bolagen så att den långsiktiga ekonomiska utvecklingen blir den bästa och de av riksdagen beslutade samhällsuppdragen utförs väl. Bolag med statligt ägande ägs ytterst av svenska folket och utgör en betydande del av svenskt näringsliv.

Statens ägarpolicy anger ramverket för bolagsförvaltningen och klargör förhållandet mellan ägare, styrelse och ledning. En ny ägarpolicy som ska tillämpas i bolag med statligt majoritetsägande från och med årsstämman 2025 beslutades av regeringen i februari 2025.

Ägarpolicyn är en rättsligt bindande ägaranvisning och syftar bland annat till att vägleda och klargöra ägarens förväntningar på de statligt ägda bolagen. Vi noterar att regeringen i den nya ägarpolicyn har beslutat att det är styrelsens ansvar att fastställa bolagets strategi inom ramen för bolagsordningen och en eventuell ägaranvisning. Som en del i detta ska styrelsen fastställa övergripande strategiska mål för hållbart värdeskapande och formellt besluta om ekonomiska mål.

Fru talman! Vi anser att den statliga bolagsportföljen utgör en viktig del av svenska statens tillgångar som ger avkastning och mervärde till nytta för medborgarna. Statliga bolag verkar inom en rad centrala områden, och det gäller inte minst bolag som rör den gröna omställningen.

För oss är det viktigt att bolag med statligt ägande ligger i framkant när det gäller hållbart företagande och kontinuerligt genomför satsningar som syftar till att stärka deras ställning och ger långsiktig avkastning till staten. Vi menar att det utan tydligt formulerade mätbara mål och en transparant uppföljning blir svårt att bedöma om ett bolag levererar enligt ägarens, alltså statens, intentioner. Vi kommer därför att noga följa hur den ägarstyrning som regeringen beslutat om, där bolagets styrelse själv sätter målen, kommer att påverka de statliga bolagen. Vi kommer också noga att följa hur målen utvecklas och hur ägarpolicyn kommer att påverka staten och medborgarna som ägare.

Fru talman! Bolag med statligt ägande arbetar för att ligga i framkant inom hållbart företagande och genomför kontinuerligt en rad satsningar som syftar till att säkerställa deras framtid i en hållbar värld. Det är därför viktigt att regeringens arbete med att se till att bolagen har kompetenta styrelser bedrivs med stor noggrannhet.

Sammansättningen av respektive styrelse behöver utgå från att bolaget ska ha den kunskap och kompetens som är relevant när bolaget utvecklas och omvärlden förändras, och varje nominering av styrelsemedlem bör därför utgå från kompetensbehovet i respektive styrelse. Vi anser därför att regeringen bör säkerställa att styrelseledamöter i de statliga bolagen har relevant kunskap om och kompetens för de utmaningar som följer av klimatomställningen.

Fru talman! En majoritet av de statliga bolagen är medlemmar i någon av Svenskt Näringslivs medlemsorganisationer, som agerar både som arbetsgivareförbund och som branschförening. De statligt ägda bolagen betalar därmed sannolikt en ansenlig summa i medlemsavgifter till dessa medlemsorganisationer och till Svenskt Näringsliv varje år.

En central del av Svenskt Näringslivs verksamhet är att bedriva opinionsbildning, bland annat i fråga om privatisering och avregleringar. Vi har inga synpunkter på hur Svenskt Näringsliv och dess medlemsorganisationer bedriver sitt arbete som arbetsgivareförbund och opinionsbildare. Däremot tycker vi att det bör vara möjligt att bedöma i vilken mån Svenskt Näringsliv och dess medlemsorganisationer stöds ekonomiskt av de statligt ägda bolagen och att dessa medlemsavgifter därför tydligt bör redovisas av bolagen.

Fru talman! Regeringen beslutade den 14 november 2024 att sälja Aktiebolaget Svensk Bilprovning, och staten äger därmed inte längre några aktier i bolaget. Försäljningen av Bilprovningen riskerar att leda till att fordonsägare får betala högre avgifter för bilbesiktning och att främst glesbygd och landsbygd får sämre tillgänglighet.

Vi menar att en för medborgarna central service som utgår från samhälleliga krav och är en myndighetsuppgift borde ha behållits i statlig ägo för att garantera att servicen finns tillgänglig i hela landet. Vi anser därför att konsekvenserna av försäljningen vad gäller prisutveckling och tillgänglighet bör följas upp. Ett alternativ kan vara att besiktningsverksamheten i Sverige återregleras.

Fru talman! Swedavia är ett helägt svenskt bolag som i dag har tio flygplatser. Bolaget klarar i dag inte sina finansiella mål och är därmed i behov av insatser och investeringar som kan stärka resultatet och generera avkastning till staten.

Det är nu ett år sedan flygbolaget Bra slutade flyga till Bromma, och flygplatsen är i dag nästan öde. Det innebär att kostnaden för Bromma måste tas från de andra flygplatserna. Jag har hört att den årliga förlusten är 1 miljard.

På grund av skrivningar i Tidöavtalet om att Bromma inte ska läggas ned under mandatperioden förhindras Swedavias styrelse dock att agera. I stället har regeringen tillsatt en utredning som ska se över bland annat Bromma flygplats och statens roll som ägare av flygplatsen. Man pekar också på försvarets behov av flygplatsen med anledning av det försämrade omvärldsläget. Men är det ett affärsdrivande statligt bolag som ska bekosta detta?

Om staten kräver olönsam verksamhet bör man också ersätta bolaget för detta. Hur ska styrelsen annars kunna leva upp till aktiebolagslagens krav på bolagets intresse och ägarens krav på att generera vinst? Detta står i total motsats till vad regeringen säger i ägarpolicyn. Där anger man att regeringen har höga förväntningar på att bolagets affärsverksamhet bedrivs i enlighet med de principer som är vägledande för regeringens förvaltning av bolagen. Några exempel på principerna är att bolag med statligt ägande ska agera affärsmässigt, ha god bolagsstyrning, generera hållbart värdeskapande och ha långsiktiga ambitioner och god omställningsförmåga.

Man säger vidare att verksamheter i bolag med statligt ägande precis som privatägda bolag har som syfte att generera vinst till aktieägarna. Detta innebär ju att Tidöavtalets skrivning om att inte lägga ned Bromma inte är förenlig med statens ägarpolicy och aktiebolagslagen.

Konsekvenserna för Swedavias ekonomi av att behålla Bromma behöver redovisas. En sådan redovisning av merkostnaderna för fortsatt drift bör även belysa konsekvenserna för bolagets lönsamhet och möjlighet att leverera avkastning till staten.

Josef Fransson (SD)
Anf. 199 Josef Fransson (SD)

Fru talman! Tack, Marianne Fundahn, för anförandet!

Jag tänkte att vi skulle ha ett litet resonemang om en reservation som Sverigedemokraterna har i det här betänkandet. Jag har full förståelse för att ledamoten kanske inte har koll på alla 21 reservationer på den detaljnivå som kanske skulle behövas. Därför tänker jag berätta lite grann om den här reservationen.

Reservationen handlar om opinionsbildning som utförs av statliga bolag. Marianne var inne på det här gällande Svenskt Näringsliv. Jag har under många år irriterat mig på fenomenet att man använder statens institutioner för partipolitisk opinionsbildning. I vår reservation exemplifierar vi detta med när Systembolaget gick ut och försökte övertala riksdagens ledamöter att inte införa gårdsförsäljning. Det var inte särskilt snyggt, tycker åtminstone jag och många andra i mitt parti.

Jag skulle vilja fråga ledamoten om det möjligen är så att vi kan enas om att detta är något ovälkommet, oönskat och otillbörligt och kanske rent av något som behöver åtgärdas.

Marianne Fundahn (S)
Anf. 200 Marianne Fundahn (S)

Herr talman! Jag ser inga konstigheter med att ett bolag som ska verka på en marknad, precis som vilket privat bolag som helst, agerar som ett privat bolag. Man följer ägaranvisningarna, som säger att bolaget ska gå med vinst och ge utdelning till staten. Jag kan inte se att man skulle göra något annat än att försöka påverka politiken precis som vilket bolag som helst.

Josef Fransson (SD)
Anf. 201 Josef Fransson (SD)

Herr talman! Jag vet inte om jag är jätteförvånad över svaret. Jag förstår att Socialdemokraterna inte vill kännas vid att detta skulle vara ett problem, eftersom man använder de statliga bolagen lite grann som en del av den egna partiorganisationen. Man använder de statliga bolagen för att ge reträttposter till tidigare politiker, kanske delvis för att behålla kontrollen över verksamheten även under de år då man inte har regeringsmakten. Man betalar också för lång och trogen tjänst genom att placera ut sina egna. I mitt anförande ska jag om en liten stund ta upp ytterligare ett exempel.

Jag tycker att detta är fel, oavsett om det är en högerregering eller en vänsterregering som gör det. Socialdemokraterna har dock genom åren utmärkt sig vad gäller att använda utnämningsmakten för att utnämna olika socialdemokrater – före detta politiker och höga politiska tjänstemän – till poster i bland annat kommunala bolag. Jag tycker att det är mycket problematiskt. Man använder dessutom dessa tentakler ute i bolagen för att bedriva partipolitik.

Det är som sagt inte jätteförvånande att Socialdemokraterna inte tycker att det här är problematiskt. Det är så man har jobbat i alla tider, och jag är helt övertygad om att det är så man vill fortsätta att jobba. Jag tänker i alla fall påtala problemet med detta, så får ni försöka att försvara det.

Marianne Fundahn (S)
Anf. 202 Marianne Fundahn (S)

Herr talman! Det är ju lite smickrande att Josef Fransson tror att Socialdemokraterna påverkar regeringen så pass mycket att man utser mestadels socialdemokrater till att sitta i styrelsen för statliga bolag. Om de sitter där gör de det säkert därför att de har rätt kompetens.

Jag kan inte riktigt se problemet med att statliga bolag uppfyller ägarens krav på dem, alltså att de ska verka som vilket bolag som helst på den privata marknaden för att vara så lönsamma som möjligt. Det skulle väl ha varit ett problem om de statliga bolagen inte hade levt upp till det som ägaren förväntar sig av dem. Ägaren ställer kraven, och sedan är det bolagets ansvar att leva upp till dem. Om man inte gör det får man problem.

Lili André (KD)
Anf. 203 Lili André (KD)

Herr talman! I dag behandlar vi betänkandet NU4 2025 års redogörelse för företag med statligt ägande. Jag vill inleda med att yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga motioner.

Regeringens redogörelse för statligt ägda bolag är en viktig och återkommande del av riksdagens arbete, eftersom staten är en betydande ägare inom det svenska näringslivet och därmed bär ett stort ansvar både ekonomiskt och samhälleligt.

Vid årsskiftet 2024/25 bestod statens bolagsportfölj av 38 bolag. Dessa verkar i de flesta fall på marknadsmässiga villkor på konkurrensutsatta marknader. Av de 38 bolagen har 22 bolag ett så kallat samhällsuppdrag, vilket innebär att de ska uppnå andra mål än ekonomisk avkastning.

Utgångspunkter för bolagen är att staten ska vara en aktiv ägare och förvalta bolagen professionellt och långsiktigt samt motiveras av ett nationellt eller marknadsspecifikt intresse. Regeringens mål är att säkerställa bästa möjliga långsiktiga värdeutveckling i de statligt ägda bolagen, samtidigt som det samhällsuppdrag som riksdagen har beslutat om ska utföras väl och med hög kvalitet. Staten ska inte vara en passiv ägare, men man ska heller inte detaljstyra den operativa verksamheten.

Den svenska modellen för bolagsstyrning ligger fast: Staten är ägare, och besluten ska fattas där de hör hemma, alltså i styrelserummet och på bolagsstämman. Bolagsstämman är det högsta beslutande organet. Styrelsen ansvarar för bolagets förvaltning, och ledningen ansvarar för den dagliga verksamheten.

Herr talman! Det är viktigt att bolagen har god omställningsförmåga, är säkerhetsmedvetna och bidrar till Sveriges beredskap i kris eller krig. Detta är inte ett sidospår utan en del av ett modernt och ansvarsfullt statligt ägande. Det är avgörande för att upprätthålla allmänhetens förtroende och för att bolagen ska kunna konkurrera på lika villkor på ofta fullt konkurrensutsatta marknader.

I och med ökad globalisering, teknologisk utveckling och konkurrensutsättning har förutsättningarna förändrats för ett flertal av de statligt ägda bolagen, och därför har bolagsportföljen förändrats över tid. Som ägare prövar staten skälen för fortsatt statligt ägande och ser över bolagens olika uppdrag samt inriktningen för deras verksamheter.

Regeringen har under mandatperioden vidtagit konkreta åtgärder i flera statliga bolag. Staten lämnade till exempel SAS helt och hållet. Andra exempel är försäljningen av Lernia och av Aktiebolaget Svensk Bilprovning, där staten fullföljde ett sedan länge gällande bemyndigande och på ett affärsmässigt sätt avyttrade verksamheten. Det innebar att staten lämnade en marknad som fungerar konkurrensmässigt, precis som en ansvarfull ägare ska göra.

En annan förändring som genomförts gäller Sveaskog, som genom försäljningen av Setra Group stärker sin roll som en oberoende aktör på virkesmarknaden. Det är en utveckling som ligger helt i linje med regeringens ambition att bolaget ska fokusera på kärnuppdraget att vara en affärsmässigt hållbar och ansvarstagande skogsägare.

Herr talman! En ny ägarpolicy har införts från och med årsstämman 2025, som innebär tydligare krav på bolagen när det gäller affärsmässighet, hållbart värdeskapande, god bolagsstyrning, säkerhetsmedvetenhet och transparens. Den stärker styrelsens ansvar och säkerställer att bolagen har förutsättningar att utvecklas och konkurrera på sina marknader samtidigt som de uppgifter riksdagen beslutat om utförs på ett ansvarsfullt sätt. I detta ingår också att revidera ägarpolicyn vid behov.

Vi kristdemokrater ser den nya ägarpolicyn som ett uttryck för ansvar med tydliga mål, professionell styrning och respekt för bolagens självständighet inom ramen för gällande lagstiftning.

I regeringens årliga verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande redovisas hur förvaltningen av statens bolagsägande utvecklats under året liksom bolagens ekonomiska mål och uppdragsmål. Regeringen har nu aviserat att verksamhetsberättelsens utformning och omfattning ska revideras. Avsikten är att ge en tydligare och mer effektiv redovisning i syfte att skapa en mer relevant, överskådlig och lättillgänglig helhet. Det handlar om ökad tydlighet, bättre överskådlighet och en mer relevant rapportering till riksdagen och allmänheten. Transparens och insyn är grundläggande i förvaltningen av statens tillgångar, herr talman, så detta arbete är välkommet.

Avslutningsvis, herr talman, vill jag slå fast att statligt ägande alltid ska vara motiverat. Staten ska pröva skälen för fortsatt ägande över tid. I vissa fall handlar det om nationella intressen och i andra om marknadsmisslyckanden eller om samhällsuppdrag som inte kan säkerställas utan statligt inflytande. Regeringen arbetar därför löpande med att se över bolagsportföljen för att säkerställa effektivitet och tydlighet i ägarrollen.

Herr talman! Sammanfattningsvis visar årets redogörelse att regeringens förvaltning av statligt ägda bolag vilar på stabil grund: tydliga principer, stark bolagsstyrning och ett långsiktigt ansvarstagande för både ekonomi och samhälle.

Med detta vill jag återigen yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Josef Fransson (SD)
Anf. 204 Josef Fransson (SD)

Herr talman! I dag debatterar vi NU4 2025 års redogörelse för företag med statligt ägande. Jag vill redan inledningsvis passa på att yrka bifall till Sverigedemokraternas reservation nummer 4, som handlar om statliga bolags opinionsbildning. Jag kommer att återkomma till denna reservation.

Sveriges befolkning äger genom statens försorg 38 bolag, varav några av de största är LKAB, Vattenfall, Systembolaget och Apoteket. Vissa av bolagen är av stor strategisk vikt medan det väl kan diskuteras om andra ens ska finnas i statens portfölj. Jag vill lägga vikt vid Vattenfall och LKAB, där Sverigedemokraterna tidigare har efterlyst och fortsatt efterlyser en översyn av regeringens styrning, inte minst med anledning av exemplet med LKAB och Hybritprojektet.

Det är centralt att staten som ägare ska kunna kräva samråd med ett statligt bolag till exempel om staten misstänker att bolaget inte lever upp till det som föreskrivs i bolagspolicyn. Staten behöver verka för att de statliga bolagen agerar transparent, långsiktigt och ansvarsfullt, för hela samhällets bästa. Vi anser mot denna bakgrund att riksdagen bör förtydliga för regeringen att riskbedömningar i statliga bolag bör göras på saklig grund och utvärderas i den årliga redogörelsen för företag med statligt ägande. Mer om detta finns att läsa i vår reservation nummer 1.

Herr talman! Nu ska jag tala om den svenska korruptionen, i alla fall en del av den. Det internationella anseendet för Sveriges institutioner är gott, och relativt andra står vi oss bra i olika korruptionsindex. Men det finns, enligt min uppfattning, korruption i Sverige, och min uppfattning är också att den blir värre med tiden. Ändå talas det knappt om korruptionsbekämpning trots att det är välkänt hur destruktivt korruption är för ett samhälle.

Den svenska korruptionen tar sig olika uttryck och leder obönhörligen till ineffektivitet i den offentliga sektorn, inte minst i de statliga bolagen. Något som jag har irriterat mig på länge är hur myndigheter och statliga bolag ägnar sig åt politisk opinionsbildning. Detta tar vi upp i vår reservation nummer 4.

Vi exemplifierar med när Systembolaget försökte påverka riksdagens ledamöter i fråga om så kallad gårdsförsäljning av alkohol. Exakt vem som dragit i vilka trådar för att detta skulle komma till är naturligtvis svårt för en utomstående att fastlägga. Men det är väldigt lätt att misstänka att det var ett politiskt beställningsjobb, med tanke på att de statliga bolagen olyckligt nog befolkas av före detta politiker och politiska tjänstemän, som naturligtvis har starka partiintressen.

Jag minns också ett annat exempel på samma tema, där LKAB gjorde ett utspel om vilken energipolitik man önskade att regeringen skulle driva. Det handlade alltså inte om att företaget ansåg sig behöva si eller så mycket el utan i detalj om hur elen skulle tillkomma.

Den gången började jag snabbt ana ugglor i mossen eftersom förslaget stämde perfekt överens med Socialdemokraternas dåvarande energipolitik. Därför blev jag nyfiken och började kolla vem personen bakom utspelet var. Döm om min brist på förvåning när det visade sig att kommunikationsdirektören var en socialdemokratisk politruk som bland annat arbetat som statssekreterare under en socialdemokratisk minister. Att LKAB:s dåvarande styrelseordförande dessutom hette Göran Persson är i sammanhanget inte helt ovidkommande.

Herr talman! Det är tyvärr inte upp till mig, men om jag fick bestämma skulle vi reformera utnämningsmakten för såväl myndigheter som statliga bolag. Att regeringen har nästan oinskränkt utnämningsmakt har gång efter annan missbrukats för att placera ut de egna på centrala uppdrag, både för att ha kontroll och för att klia varandras ryggar med lukrativa reträttposter.

I min värld är detta en sorts korruption. I min värld är detta ett korrupt system. Vi skulle i stället behöva ett system som medför kostnader för att nominera en kompis, en anhörig eller en partilojalist – ett system där lagens bokstav om att offentliganställda ska tillsättas efter merit och skicklighet efterlevs. Den dag den politiska viljan finns för detta löser vi det i en handvändning. Det är inte särskilt svårt.

Herr talman! I dag har vi dock att ta ställning till vår reservation nummer 4. Vi säger där konkret att regeringen behöver genomföra en översyn av det opinionsbildande arbete som bedrivs av statligt ägda bolag och att detta arbete framöver ska inkluderas i de redogörelser som lämnas för företag med statligt ägande. Det, herr talman, är väl det minsta man kan begära.

Sist men inte minst vill jag också önska handbollslandslaget lycka till i den nu pågående EM-matchen, som vi missar när vi sitter här.

(Applåder)

Louise Eklund (L)
Anf. 205 Louise Eklund (L)

Herr talman! Vi debatterar näringsutskottets betänkande om bolag med statligt ägande. Ytterst ägs dessa av svenska folket. De utgör också en betydande del av svenskt näringsliv.

Mina kollegor på den borgerliga sidan har varit inne på det tidigare: Regeringen ska aktivt förvalta bolagen med statligt ägande så att den långsiktiga ekonomiska värdeutvecklingen blir den bästa möjliga, och de av riksdagen beslutade samhällsuppdragen ska utföras väl. Det tål väl att upprepas att bolag med statligt ägande ska agera affärsmässigt, hållbart och på ett sätt som upprätthåller allmänhetens förtroende. Med andra ord måste det alltid finnas ett väldigt tydligt syfte med att staten äger bolag.

Liberalernas principiella utgångspunkt är att statens uppgift normalt sett ska vara att ange de ramar och regler som ska gälla för näringslivet och företagen. Det ska inte vara att äga och driva de bolag som verkar på den fria marknaden.

Vi anser att det endast är i undantagsfall som staten ska driva företag. Dessa undantagsfall gäller statliga företag med ett särskilt samhällsuppdrag. I de statliga bolag där det finns såväl en samhällsnytta som en konkurrenssituation bör dessa verksamheter separeras, så att det statliga ägandet i den kommersiella delen separeras och avvecklas.

Som har nämnts här i kammaren tidigare består i dag statens bolagsportfölj av strax under 40 bolag. Värdet är mer än 800 miljarder kronor.

Sedan den här regeringen tog över har en översyn av statens bolag gjorts. Vi har tagit fram en ny ägarpolicy. Det har tydliggjorts vad bolagens styrelser ska syssla med. Vi har här i kammaren fått höra exempel på hur bolagsarbetet helst inte ska bedrivas.

Syftet med översynen har just varit att tydliggöra ägarens, det vill säga statens, förväntningar på de statliga bolagen och att ge dem en tydligare ram för styrningen. Därmed ska det också vara möjligt för bolagen att fokusera på lönsamhet. Det är just vad den nya ägarpolicyn ska betona: lönsamhet, omställningsförmåga och ansvarstagande.

Detta är bra. Det är rimligt att de bolag vi svenskar äger tillsammans sköts på ett professionellt sätt och att de bidrar till samhället. Men det går också att ifrågasätta om en del av de bolag som nu ligger under statens bolagsportfölj ska göra det framöver. Jag behöver inte gå in på enskilda bolag. Vi kan konstatera att det ibland kan ha funnits ett behov av att hålla de här bolagen i statens hägn. Tiderna har dock förändrats på ett sätt som gör att bolagen i dag rimligen borde kunna agera på en konkurrensutsatt marknad utan att vara en del av staten.

Den fråga vi bör ställa oss är: Är samtliga bolag som vi i dag har under statens kontroll till nytta för samhället? Är de strategiska för staten att äga? Finns det någon säkerhetspolitisk anledning att behålla dem? Jag tror att vi för flera av bolagen kan svara nej på de frågorna.

För Liberalerna är det därför svårt att landa i någon annan slutsats än att staten just nu går utöver det uppdrag man har och bedriver verksamheter som andra aktörer är i bättre skick att bedriva.

Jag upprepar mig säkert, men för tydlighetens skull vill jag säga: Endast statliga bolag med tydligt uttalad samhällsnytta bör behållas i statlig ägo.

Vi behöver avyttra och privatisera en del av de bolag som staten i dag driver. Min uppfattning är att en sådan avyttring och privatisering skulle göra att vi renodlar statens uppgifter och skapar bättre fungerande marknader.

Avslutningsvis, herr talman: Staten ska bara driva företag i undantagsfall. Det måste finnas ett tydligt syfte med att staten ska äga bolag. Jag upprepar mig, men det är viktigt att slå fast att i en välfungerande marknadsekonomi stiftar staten lagar, fattar beslut om skatter och sysslar med myndighetsutövning, men staten driver inte företag. Vi ska inte blanda samman rollerna. Därför ska statens ägande i företag fortsätta att minska.

Jag yrkar därmed bifall till näringsutskottets förslag.

Birger Lahti (V)
Anf. 206 Birger Lahti (V)

Herr talman! Den här kvällen skulle bli lång om jag skulle säga allt jag tänkt på när jag hört anförandena. Men rubriken för det betänkande vi debatterar är 2025 års redogörelse för företag med statligt ägande.

När det gäller de statligt ägda bolagen anser jag att staten bör använda sitt ägarskap för att tillgodose samhällsnyttiga ändamål. Kravet på lönsamhet i statliga bolag ska därför inte gå före samhällsnyttan, om det finns mer värden i samhällsnyttan än vad som kan räknas i kronor och ören.

De statliga bolagen ska användas aktivt för att bygga Sverige tryggare, mer jämlikt och ekologiskt hållbart, för att öka konkurrenskraften och inte minst för att jämna ut orättvisa skillnader mellan stad och landsbygd. Låt mig ta ett exempel som drabbar många i glesbygden just nu. Själv kan jag till exempel inte längre få hem någon dagstidning mer, för Postnord har inget krav på sig att ge service med tidningsutdelning. Då måste man fråga sig: Använder vi vårt bolag till samhällsnytta för medborgarna?

Jag sprang på en gammal bild från 1933. På bilden ser man en skidåkare med en postsäck på ryggen. Det var postgången till en by. Posten kom en gång i veckan. Snart är mina byar på samma servicenivå som 1933. Det hörs rykten om att man ska utreda att ha postgång bara en gång i veckan.

Om Sverige ska hålla ihop och det ska finnas förutsättningar för utveckling i hela landet behöver man ha likvärdiga grundläggande förutsättningar oavsett var man bor.

De statligt ägda bolagens egentliga ägare är den svenska befolkningen, och dessa bolag har därför ett särskilt ansvar för att människor i hela landet ska ha samma tillgång till service och andra samhällsviktiga funktioner. Det är min uppfattning att samhällsnyttan alltid bör stå i fokus för ägarstrategin, samtidigt som verksamheten bedrivs ekonomiskt effektivt, givetvis.

Jag menar därför att målsättningen i ägarstrategin ska ses över i de fall då viktiga samhällsintressen står i konflikt med de statligt ägda bolagens vinstkrav.

Vidare bär de statligt ägda företagen ett stort ansvar för vad deras egna investeringar och verksamhet har för effekt på de platser där de verkar. Här har jag mycket att säga om Vattenfall och Jokkmokk, men det låter jag bli den här gången. Deras ansvar behöver klargöras, och det behöver också förtydligas hur de statliga företagen ska kunna ta ansvar.

De statliga företagen har även ett särskilt demografiskt ansvar och spelar en nyckelroll när det gäller hur samhället möter olika utmaningar. Regeringen bör därför tillsätta en utredning om de statligt ägda företagens ansvar för att möta demografiska utmaningar, såsom avfolkning, åldrande befolkning och regional obalans, liksom företagens roll i att bidra till en mer jämlik samhällsutveckling.

Det måste sättas tydliga ramar för hur de statliga bolagen ska ta sitt ansvar och för hur detta ska konkretiseras i det dagliga arbetet.

Herr talman! Jag tar mig friheten att ge er ett exempel, där Sveaskog enligt mig faktiskt inte bidrar till en positiv landsbygdsutveckling, vilket de dock skulle kunna om viljan fanns.

En bekant till mig ringde till Sveaskog lokalt och frågade ifall hen skulle kunna köpa björklångved som ligger efter en skogsbilväg bara några kilometer från byn där hen bor. Sveaskog har gallrat i området, och därför finns det nu virke vid vägen. Det är en bra gallring, förresten, och allt har blivit utfört som man ska när man sköter skog aktivt. Svaret som personen fick var: Javisst – det kostar 880 kronor plus moms och frakt per kubikmeter. Med den kunskap jag har är jag övertygad om att Sveaskog inte får denna summa när de säljer sitt virke. Frakt för virket ska de bekosta, antingen till kusten eller till något värmeverk i närområdet. De ville alltså ha 1 200 kronor per kubikmeter. Det får de aldrig!

Ett sådant här sätt att bemöta den lokalbefolkning som ännu kämpar för att bo kvar i skogsbygder är inget annat än att motarbeta möjligheten att bo kvar. Ofta handlar det till och med om gamla skogsarbetare som kämpar med en låg pension som skulle gynnas om de fick köpa björk till uppvärmning av huset. Denna typ av agerande från ett statligt bolag är för mig helt obegriplig.

I dag är det superviktigt att människor får förutsättningar att befolka de delar av landsbygden som i dag är näst intill utdöda. Vi kan inte möta alla de utmaningar som vi står inför: den gröna omställningen, det civila försvaret, livsmedelsförsörjningen och så vidare. Att göra allt detta utan fastboende befolkning kommer inte att lyckas. Tro mig! Lägg därtill småkommuner som kämpar med personalförsörjningen. De statliga bolagen måste helt enkelt bidra med mer, för det kan de.

Jag har hört hur borgarna tycker om utförsäljningar. Jag motsätter mig generellt utförsäljningar av statligt ägda företag och vill i stället att staten ska vara en aktiv ägare till sina bolag som genom ägardirektiv säkerställer att bolagen används för att stödja teknikutveckling, driva miljö- och klimatarbetet och skapa sysselsättning. Möjligheterna till vidareförädling av svensk industri är generellt stora. Skogs, gruv- och stålindustrin har potential att öka sin förädlingsgrad, vilket skulle ge ett ökat antal arbetstillfällen i landet, minska transportkostnaderna och öka exportintäkterna. Det är någonting som kan främjas genom en aktiv statlig styrning av de statligt ägda företagen samt genom forskning och samverkan med de övriga i näringslivet. Regeringen bör därför arbeta för att de statligt ägda företagen ska verka för en ökad förädling i syfte att skapa arbetstillfällen och öka exportvärdet.

I dagsläget har de statliga bolagen en nära jämn könsfördelning i sina styrelser, och andelen kvinnor som innehar rollen som styrelseordförande har ökat. Men engagemanget för ett jämställt näringsliv får inte stanna vid ledningsgruppen. Jag anser att de statligt ägda bolagen har ett särskilt ansvar för att aktivt arbeta för att jämställdhet ska genomsyra hela företagsorganisationen.

Herr talman! Härutöver kan jag konstatera att Israels brutala krigföring mot Gaza har lett till katastrofal förödelse. Minst 60 000 människor har dödats. Andra har skadats eller försvunnit i rasmassorna efter bombningarna. Svälten är utbredd. Bristen på medicin och sjukvård är akut, och de humanitära villkoren är fruktansvärda. Det är min uppfattning att omvärlden behöver införa skarpa sanktioner mot Israel. Den här regeringen bör därför se till att statligt ägda bolag inte handlar med Israel så länge Israels folkmord i Gaza och ockupationen av Palestina pågår.

Herr talman! Innan jag avslutar mitt anförande måste jag framföra hur orolig jag är för den syn på de statliga företagen som den här regeringen har, som vi har hört. Det gäller egentligen alla borgerliga partier. Berätta för mig vad som har blivit bättre med den liberala synen och alla privatiseringar som har skett gentemot landsbygdens befolkning! Jag tänker på Apoteket och på Bilprovningen, som någon hyllade här. Ring till Gällivareborna och hör hur det är! Ring Gällivareborna och hör om de har fått tid för besiktning och om det är 20 mil som de ska åka när de inte får tid! Hur lyckat är detta? Jag tänker på järnväg, elnät, skolor och vårdinrättningar.

Det finns skäl att börja titta på hur AB Sverige, med staten som en huvudaktör, gör det bästa för medborgarna på lång sikt och inte bara titta på hur kapitalägare ska kunna tjäna på sådant som människor inte kan välja bort. Varför är man rädd för någonting som vi äger gemensamt? Det fattar jag helt ärligt inte, herr talman.

Herr talman! Jag ska inte glömma bort att yrka på någonting. Vi ställer oss givetvis bakom alla våra reservationer, men jag yrkar bifall till reservation 2 i betänkandet.

Katarina Luhr (MP)
Anf. 207 Katarina Luhr (MP)

Herr talman! Staten äger i dag runt 40 bolag, bolag som utgör en betydande del av det svenska näringslivet. Bolagen ägs av staten då de bedöms ge stor samhällsnytta, vara av strategisk betydelse och inte minst, i vissa fall, stärka säkerheten för Sverige. Staten får samtidigt, genom sina bolag, en stor möjlighet att bidra till olika samhällsmål genom en aktiv förvaltning och styrning av sin bolagsportfölj. Det här gäller inte minst hållbarhetsarbetet och klimatmålen.

Jag och Miljöpartiet anser att det är en självklarhet att regeringen i sin roll som bolagsförvaltare ska ta ett större ansvar och styra de statligt ägda bolagen i en klimat- och miljömässigt hållbar riktning. Inte minst LKAB, som en av Sveriges största utsläppare, och Sveaskog, som Sveriges största skogsägare, skulle kunna spela en mycket viktigare roll i Sveriges miljö- och klimatarbete än vad de gör i dag.

Regeringen har nyligen uppdaterat statens ägarpolicy, där miljö- och klimatmål är en viktig del. Men då ägarpolicyn inte räknas som en direkt styrande del för bolagen finns det en stor flexibilitet när det gäller vad bolagsstyrelserna kan anta för mål för bolagen. Det tydliggörs bland annat i det ärende som vi ska debattera härnäst. Jag går nu inte så djupt in på just det. Men Riksrevisionen understryker i det ärendet att LKAB trots sin storlek och vikt för klimatomställningen inte har något uppdrag att särskilt verka för att Sverige ska nå klimatmålen. Det sticker i ögonen på de flesta av oss när vi är medvetna om potentialen i LKAB:s pågående omställningsprojekt. Det är alltså ganska uppseendeväckande.

Miljöpartiet anser att regeringen behöver utveckla och intensifiera ägarstyrningen så att skrivningar om hållbarhet får ett faktiskt genomslag. Räcker inte statens ägarpolicy behöver ägaranvisningar användas. Vi anser att alla statligt ägda bolag bör ha vetenskapligt baserade klimatmål och klimatplaner för att vi ska klara klimatomställningen, undvika de allvarligaste riskerna i klimatomställningen och tillvarata de fantastiska möjligheterna till en hållbar samhällsutveckling och en stärkt konkurrenskraft för Sverige.

Vi anser att alla statliga bolag behöver bidra så att Sverige kan uppfylla nationella och internationella miljö- och klimatmål. De statliga bolagen behöver ligga i framkant, för det kommer att vara svårt att ställa hårda krav på privata aktörer om inte de statliga bolagen intar en tätposition. Det behövs en tydlig politisk styrning för det här.

EU har ställt tydliga krav på Europas länder att arbeta med kolinbindning i natur och att stärka naturen och den biologiska mångfalden. Diskussionen runt skogens miljö- och klimatnytta har blivit väldigt infekterad och polariserad, men jag tror inte att någon av oss som sitter här i dag kan bortse från skogens stora vikt för natur och klimat. Vår skog och vår natur är det som kommer att skydda oss från de allvarligaste effekterna av klimatförändringarna.

Även här behöver staten ta täten och gå före. Sveaskog, med sitt stora skogsinnehav, skulle kunna vara en tydlig ledstjärna för att demonstrera hur biologisk mångfald och klimatnytta kan stärkas samtidigt som statens skogsinnehav påtagligt skulle kunna bidra till Sveriges miljö- och klimatmål. En storsatsning och utveckling mot ett mer hållbart skogsbruk skulle samtidigt kunna gynna mindre skogsägare, om staten tar täten i stället för att den enskilde skogsägaren ska behöva göra hela jobbet med omställningsarbetet för skogen.

När det gäller Sveaskogs ägardirektiv borde det också där vara en självklarhet att man tydligt ska styra mot ett hållbart brukande av skogens resurser för att specifikt bidra till nationella miljömål och internationella åtaganden inom klimat, miljö och biologisk mångfald. Tyvärr ser vi inte riktigt den prioriteringen hos regeringen i dag. Men Sveaskog skulle kunna vara en föregångare och skulle verkligen kunna kombinera biologisk mångfald och klimat med affärsnytta. Vi tycker verkligen att regeringen borde prioritera det här.

Herr talman! Jag skulle också vilja säga några ord om SJ och tågtrafiken. Jag är rätt säker på att de flesta svenskar har synpunkter på SJ, punktlighet, utbyggnad, hastighet, service, nedläggning av nattåg, städning, bekvämlighet och förseningar. Fråga vem som helst som ni känner! Jag tror också att det finns en bred enighet i riksdagen om behovet av att uppgradera och stärka den svenska tågtrafiken, trots det brandtal för flyget som vi hörde från Moderaterna tidigare. Tågen har i dagsläget också blivit en beredskapsfråga.

För ett statligt bolag finns det dock vinstkrav. SJ behöver skapa ekonomiskt värde för ägaren, något vi har diskuterat tidigare i den här debatten. Det finns stora behov av att stärka tågtrafiken och våra järnvägsnät och att göra det lättare att ta tåget. Då skapar vi också stor samhällsnytta. Miljöpartiet anser att regeringen snarast behöver utreda möjligheten för SJ att frångå kraven på att skapa ekonomiskt värde för ägaren och att SJ:s vinstkrav bör tas bort. Precis som vi har pratat om tidigare finns det andra värden. Det kanske gör större nytta om man kan reinvestera pengarna i bolagen än om de går in till staten.

Med det sagt vill jag understryka vikten av att de statliga bolagen i största möjliga mån bidrar till samhällsnytta och de mål som Sverige ska uppfylla. Vi äger de här bolagen tillsammans. Våra pengar behöver jobba i en hållbar riktning, och det kan bara ske med en tydlig statlig styrning i den riktning som vi vill gå. Vi har verktygen. Vi kan använda dem bättre – mycket bättre.

Herr talman! Jag står givetvis bakom alla reservationer från Miljöpartiet i betänkandet, men för att spara lite tid yrkar jag bifall endast till Miljöpartiets reservation 9.

Catarina Deremar (C)
Anf. 208 Catarina Deremar (C)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till Centerpartiets reservation 3.

För Centerpartiet är den grundläggande principen att staten enbart ska äga bolag när det finns tungt vägande skäl som nationellt intresse, strategiska eller försörjningspolitiska skäl eller när viktiga samhällsuppdrag inte kan utföras på annat sätt. Staten ska vara en stark och neutral beställare, upphandlare och reglerare, inte en aktör på marknaden där privata företag lika väl eller möjligen bättre kan göra detta.

Jag citerar min partiledare Elisabeth Thand Ringqvist från förra årets debatt: ”Regeringen måste göra en genomgång av de statligt ägda bolagen för att besluta vilka som ska säljas och vilka som bör vara kvar i statlig ägo.” Den statliga bolagsportföljen, värderad till cirka 820 miljarder kronor, är Sveriges största. Det är skattebetalarnas pengar det handlar om, och då ska den förvaltas ansvarsfullt. Tyvärr saknas fortfarande en tydlig plan från regeringen för avyttringar av bolag som verkar på fullt fungerande marknader.

Herr talman! Centerpartiets vision är ett Sverige där hela landet lever och utvecklas. Det är en klyfta som inte handlar om kilometer utan om möjligheter. Det handlar om att kunna få vård i tid, att ha en lika bra skola och känna samma trygghet, oavsett var i landet man bor.

Därför måste de statliga bolagen och myndigheterna ha ett starkt regionalt och landsbygdspolitiskt ansvar. Vi ser med oro på hur regeringen drar ned på anslagen för regionala utvecklingsåtgärder. Det är fel väg att gå i en tid när våra regioner kämpar med stora utmaningar men också besitter en enorm potential för en grön omställning och tillväxt.

Centerpartiet vill se att en större del av värdeskapandet från naturresurser som skog, malm och vattenkraft återförs till de lokalsamhällen där verksamheten bedrivs. Det är en gammal centerfråga att värdet från gruvor, vatten- och vindkraftverk ska komma de lokala kommunerna till del. Detta ska ge incitament för tillväxt och utveckling på plats.

Herr talman! Visst finns det bolag som har en strategisk betydelse. LKAB och Vattenfall är exempel på sådana bolag som Centerpartiet anser ska förbli statligt ägda. Men även här måste vi se till att deras verksamhet verkligen gynnar hela Sverige.

För LKAB:s del måste en större del av värdeskapandet återföras till regionen där verksamheten bedrivs. Bolaget ska vara ett verktyg i klimatomställningen. Vattenfall ska fortsatt vara en föregångare i energiomställningen. Även Sveaskog bör reformeras för att sätta biologisk mångfald, arrenden för småskaligt brukande och lokalt inflytande i centrum.

Vi välkomnar att regeringen i 2025 års ägarpolicy har valt en mer omfattande och systematiskt uppbyggd modell som stärker transparensen och långsiktigheten.

Herr talman! För att vi ska bygga ett Sverige som håller samman, där alla delar av landet ges möjlighet att blomstra, krävs en aktiv och ansvarsfull ägarstyrning som utgår från decentralisering och samhällsnytta.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 28 januari.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2026-01-28
Förslagspunkter: 11, Acklamationer: 7, Voteringar: 4
Stillbild från Beslut 2025/26:NU4, Beslut: 2025 års redogörelse för företag med statligt ägande

Beslut 2025/26:NU4

Webb-tv: Beslut: 2025 års redogörelse för företag med statligt ägande

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelse

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Skrivelsen

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen lägger skrivelse 2024/25:140 till handlingarna.
  2. Statens ägande av företag

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2025/26:172 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkandena 1-3 och 15,

    2025/26:178 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 2,

    2025/26:273 av Elisabeth Thand Ringqvist (C) yrkande 1,

    2025/26:864 av Magnus Manhammar (S) och

    2025/26:2831 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 19.
    • Reservation 1 (SD)
    • Reservation 2 (V)
    • Reservation 3 (C)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (V)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S920014
    SD305513
    M59009
    C00186
    V01903
    KD17002
    MP16002
    L14002
    -1211
    Totalt202217452
    Ledamöternas röster
  3. Statliga företags arbete med opinionsbildning

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2025/26:90 av Josef Fransson (SD) yrkande 2,

    2025/26:178 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 1 och

    2025/26:3354 av Helena Storckenfeldt och Lars Püss (båda M) yrkande 2.
    • Reservation 4 (SD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 4 (SD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S920014
    SD058013
    M59009
    C18006
    V19003
    KD17002
    MP16002
    L14002
    -3101
    Totalt23859052
    Ledamöternas röster
  4. Statliga företags medlemskap i arbetsgivarorganisationer

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2025/26:172 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 4,

    2025/26:217 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 2 och

    2025/26:769 av Joakim Sandell m.fl. (S) yrkandena 1-4.
    • Reservation 5 (S, MP)
    • Reservation 6 (V)
  5. Statliga företags klimatarbete

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2025/26:172 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 8,

    2025/26:217 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1 och

    2025/26:3422 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 21.
    • Reservation 7 (S)
    • Reservation 8 (V)
    • Reservation 9 (MP)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 9 (MP)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S009214
    SD580013
    M59009
    C18006
    V00193
    KD17002
    MP01602
    L14002
    -1211
    Totalt1671811252
    Ledamöternas röster
  6. Postnord AB

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2025/26:2370 av Malin Östh m.fl. (V) yrkande 5 och

    2025/26:2526 av Mattias Eriksson Falk m.fl. (SD).
    • Reservation 10 (V)
  7. SJ AB

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2025/26:2240 av Sten Bergheden (M) och

    2025/26:3274 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 6.
    • Reservation 11 (MP)
  8. Sveaskog AB

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2025/26:273 av Elisabeth Thand Ringqvist (C) yrkande 4,

    2025/26:2213 av Sten Bergheden (M),

    2025/26:2258 av Sten Bergheden (M),

    2025/26:2269 av Sten Bergheden (M),

    2025/26:2784 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 33 och

    2025/26:2817 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 21.
    • Reservation 12 (V)
    • Reservation 13 (C)
    • Reservation 14 (MP)
  9. Swedavia AB

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2025/26:172 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 5 och

    2025/26:217 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 3.
    • Reservation 15 (S)
    • Reservation 16 (V, MP)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 15 (S)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S092014
    SD570014
    M59009
    C18006
    V00193
    KD17002
    MP10152
    L14002
    -1121
    Totalt167933653
    Ledamöternas röster
  10. Vattenfall AB

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2025/26:172 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkandena 6 och 7 samt

    2025/26:273 av Elisabeth Thand Ringqvist (C) yrkande 3.
    • Reservation 17 (V)
    • Reservation 18 (C)
  11. Övrigt om statens ägande och förvaltning av vissa företag

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2025/26:172 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkandena 9-14,

    2025/26:217 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 4,

    2025/26:273 av Elisabeth Thand Ringqvist (C) yrkandena 2 och 5-7 samt

    2025/26:2441 av Oliver Rosengren och Gustaf Göthberg (båda M) yrkande 2.
    • Reservation 19 (S)
    • Reservation 20 (V)
    • Reservation 21 (C)

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.