Utmönstring av permanent uppehållstillstånd och anpassning av svensk rätt till EU:s migrations- och asylpakt

Anf. 43 Viktor Wärnick (M)

Fru talman! Den moderatledda regeringens arbete med att få ordning på svensk migrationspolitik fortsätter ända in i kaklet på denna mandatperiod. Reformtempot är oförtrutet högt.

Den tidigare stora invandringen till Sverige i kombination med bristande integration har bidragit till att vårt land står inför stora utmaningar med ett växande utanförskap. Vi moderater har därför lovat svenska folket ett paradigmskifte inom migrationsområdet efter decennier av vanskötsel och politisk beröringsskräck.

Det spelar roll vem som styr. Tillsammans med våra vänner i det blågula laget placerar vi nu Sverige i nivå med övriga europeiska länder för att vi inte ska sticka ut som ett land med särskilt förmånliga och generösa regler på utlänningsrättens område.

Under det svenska ordförandeskapet i EU under våren 2023 genomfördes ett viktigt och idogt arbete av dåvarande migrationsminister, vår nuvarande utrikesminister, Maria Malmer Stenergard för att unionen skulle kunna enas och fatta beslut om en gemensam asyl- och migrationspakt. Detta var helt nödvändigt för att vi också på EU-nivå skulle få på plats ett regelverk för att vi som union även gemensamt ska kunna få ordning och reda på migrationspolitiken.

Det handlar om att stärka kontrollen över de yttre gränserna i EU och att asylprocessen effektiviseras. Så kallade sekundära förflyttningar, där sökande av internationellt skydd reser vidare mellan medlemsstater i EU, motverkas. Sökandes rättigheter garanteras, och dessutom ska inget EU-land som är utsatt för migrationstryck lämnas ensamt.

Pakten innebär bland annat att asylprocesserna blir snabbare och återvändandet effektivare. Det är bra för Sverige, och det är bra för det europeiska samarbetet. Den svenska regeringen och den moderata migrationsministern Malmer Stenergards arbete var helt avgörande för att få detta på plats.

Nu behöver vi också införliva de nya reglerna och deras terminologi samt systematik i svensk utlänningsrätt. Det är bland annat det som förslaget som vi debatterar i dag har att hantera.

Fru talman! Den moderatledda regeringen har, som jag inledningsvis nämnde, också fastslagit att svensk migrationspolitik inte ska vara mer extensiv och generös än vad som krävs enligt våra internationella åtaganden och EU-rätten. Därför utmönstras nu möjligheten att som asylinvandrare beviljas permanent uppehållstillstånd.

Sedan migrationskrisen för drygt tio år sedan, när över 160 000 personer sökte asyl i Sverige, har permanenta uppehållstillstånd till följd av att någon beviljats asyl i praktiken helt tagits bort, men inte i alla delar. Det finns heller inte något krav i EU-rätten på att bevilja sådana permanenta uppehållstillstånd.

För att Sverige inte ska ha större tilldragandefaktorer till vårt land än nödvändigt utmönstras nu möjligheterna till dessa tillstånd för den asylrelaterade invandringen. Rätten till offentligt biträde vid handläggningen av asylärenden, eller ärenden om internationellt skydd som de numera kommer att kallas, kommer också att begränsas.

Fru talman! Många som söker sig till Europa och Sverige gör det i första hand för att få ett bättre liv för sig själva och för sina familjer. Det måste man ha stor respekt för. Men en absolut majoritet som kommer hit har inte asylskäl och ska därför återvända till sina hemländer.

Om man står upp för den reglerade invandringens principer måste ett nej vara ett nej. Det bidrar den nya asyl- och migrationspakten till att inskärpa genom ett ökat fokus på återvändande. Men den som kommer till exempelvis Sverige och behöver skydd ska också få det. Ett ja på en asylansökan ska leda till att man förväntas att snabbt integreras med krav på kunskaper i såväl det svenska språket som det svenska samhället. Man ska försörja sig själv och ha ett hederligt levnadssätt när man som utländsk medborgare befinner sig här.

Slutet på en lyckad integrationsprocess ska vara en möjlighet till ett svenskt medborgarskap. Det svenska medborgarskapet har sedan i lördags, på självaste nationaldagen, uppvärderats av oss moderater och våra samarbetspartier med just krav på visad ansträngning och integrationsförmåga. Detta har vi gjort trots högljudda protester från vänsterpartierna i denna kammare.

Fru talman! Vänsteroppositionen är fortsatt helt oense om det migrationspolitiska paradigmskifte som vi nu genomför. Inget av det vi gjort hade kunnat komma till stånd om Magdalena Andersson även fortsättningsvis hade varit statsminister och Morgan Johansson migrationsminister.

Vänsterpartiet och Miljöpartiet fortsätter att vara de mest extrema. De säger blankt nej till hela den moderatledda regeringens proposition, trots att exempelvis Lagrådet konstaterat att det inte är något alternativ att låta nuvarande rättsläge fortsätta.

Pakten träder i kraft med direkt tillämplighet redan om några dagar, men trots det vill såväl Miljöpartiet som Vänsterpartiet att regeringen ska påbörja ett nytt arbete med inriktning mot mer generösa villkor i vårt land än övriga EU för den som söker asyl i just Sverige. Det är helt obegripligt.

Centerpartiet har som vanligt ett antal invändningar som dock återigen kommer att leda till fler asylsökande till Sverige. Någon EU-rättslig miniminivå är man uppenbarligen inte intresserad av.

Mest förvånad är jag ändå över Socialdemokraterna, som i åratal har talat om att Sverige ska ha en stram migrationspolitik – i alla fall som ett retoriskt grepp. Men i detta betänkande vill man bland annat att kvotflyktingar även fortsättningsvis ska kunna beviljas permanent uppehållstillstånd, vilket EU-rätten inte kräver. Man vill införa en ny, mer generös typ av uppehållstillstånd som man benämner etableringstillstånd, vilket EU-rätten inte kräver. Man vill att staten Sverige även fortsättningsvis ska bekosta stora juristkostnader till fler i form av offentliga biträden, vilket EU-rätten inte kräver.

Fru talman! Socialdemokraterna glider mer och mer åt att släppa tankarna på att Sverige ska ha en stram migrationspolitik. Man använder fortfarande begreppet i den offentliga debatten, men de senaste månadernas förslag som lagts fram i Sveriges riksdag, inte minst i det betänkande vi debatterar i dag, visar att man inte riktigt orkar hålla i löftena om en stram migrationspolitik när vänstervindarna får ett allt starkare fäste internt.

Fru talman! Hur ska det gå om olyckan är framme efter valet i höst och Socialdemokraterna ska förhandla med Vänsterpartiet och Miljöpartiet om regeringsmakten, de två partier som verkligen är extrema i fråga om svensk asyl- och migrationslagstiftning? Vi kan alla räkna ut att det inte kommer bli tal om någon stram migrationspolitik så länge Socialdemokraterna får nycklarna till Rosenbad. Makten går som vanligt före politikens inriktning när det gäller Socialdemokraterna.

Vill man ha en stram eller till och med minimal asylinvandring till Sverige, som vi moderater lovar att hålla fast vid, måste man i höstens val rösta för att den moderatledda regeringen ska få fortsätta styra landet minst fyra år till. Något annat alternativ än det blågula laget finns krasst sett inte.

Fru talman! Jag vill därför avsluta med att yrka bifall till utskottets förslag och avslag på reservationerna.

Anf. 44 Tony Haddou (V)

Fru talman! Sverige har förbundit sig till internationella konventioner och asylrätten. Därmed har vi en skyldighet att säkerställa att människor har möjlighet att söka asyl och att processen sker rättssäkert.

I Sverige funkar det på så vis att människor som söker skydd här får ett offentligt biträde under hela processen, det vill säga ett juridiskt ombud, en advokat, som hjälper den asylsökande att förstå processen, förstå rättsfrågor och säkerställa att viktiga omständigheter kommer fram innan beslut fattas. Det är ett system som fungerat bra och som tjänat asylrätten väl.

Nu ska advokater inte längre få insyn i ärenden, utan regeringen tycker att det räcker med att hålla ett kort informationsmöte. Advokater förväntas ge juridiska råd utan att få tillgång till handlingar eller veta något om processen. Det är inte en fungerande, rättssäker process.

Advokater ur Advokatsamfundet deklarerade i DN i helgen att detta strider mot advokatetiska principer. De var tydliga med att om riksdagen röstar för förslaget kan advokater inte åta sig dessa uppdrag. De har ett advokatetiskt ansvar att ge individuella, korrekta och välgrundade råd, vilket de i och med detta förslag inte längre kommer att kunna göra.

Vad har Moderaterna att säga till de advokater som inte längre kommer att kunna göra sitt jobb? Vad har man att säga till asylsökande som söker skydd men inte längre kommer att få en rättssäker process?

Anf. 45 Viktor Wärnick (M)

Fru talman! Sverige har en av världens mest rättssäkra asylprocesser. Det ska vi vara otroligt stolta över. Vi har självständiga myndigheter som arbetar med frågorna och oberoende domstolar som fattar beslut.

Tony Haddou verkar vara felunderrättad. Det är inte så i dag att alla asylsökande har rätt till ett offentligt biträde. Det är endast om man presumeras få ett avslag som man har haft rätt till ett offentligt biträde. Rätt ska vara rätt.

Det vi nu gör för att inte Sverige ska sticka ut jämfört med övriga europeiska länder är att vi lägger oss på den miniminivå som krävs enligt EU-rätten också vad gäller de offentliga biträdena, den rättsliga hjälp man kan få. Vi har i Sverige tidigare varit väldigt extensiva och generösa med detta. Men nu går vi mot EU:s miniminivå för att minska Sveriges tilldragandefaktorer.

Vi som har förmånen att sitta i Migrationsverkets insynsråd vet att dessa frågor har ställts också där. Migrationsverket svarar att man kommer att kunna reda ut dessa frågor även framöver – vilka jurister eller andra som kommer att utgöra den grupp som kommer att bistå rättsligt framöver.

Det är naturligtvis viktigt att detta finns kvar. Men Sverige ska inte vara mer generöst än övriga Europeiska unionen, för det innebär att fler människor kan tänka sig att söka sig till just Sverige. Det är detta vi vill komma bort ifrån.

Det är detta det handlar om när Socialdemokraterna talar om en stram migrationspolitik – som vi har orken att genomföra på riktigt i svensk lagstiftning, när vi nu anpassar oss till EU:s miniminivå. Tony Haddou och Vänsterpartiet säger alltjämt nej till detta, i alla delar, för man gillar i grund och botten inte att vi gör detta. Nu har man hittat en gemensam fråga, den om de offentliga biträdena, men i grunden vill Vänsterpartiet och Miljöpartiet avslå allt. Man vill fortsatt ha permanenta uppehållstillstånd som grund. Man vill fortsatt ha den lagstiftning som gällde före 2015, när vi fick ett enormt tryck på Sverige. Tony Haddou bör svara på hur detta kommer sig.

Anf. 46 Tony Haddou (V)

Fru talman! Det fanns en tid då Moderaterna brydde sig om asylrätten och människors yrkesetik. Detta är sedan länge borta; den tiden är förbi.

Ledamoten försöker fly undan ansvaret att svara på frågan. Detta handlar inte om miniminivå eller om att fler eller färre ska komma hit. Det handlar om att advokater ska kunna göra sitt jobb. Här fråntar Tidöpartierna advokater möjligheten att göra sitt jobb. Varför gör man det?

Jag förstår att regeringen vill att färre ska komma till Sverige, men det här handlar inte om det. Det här handlar om ett vansinnigt upplägg, vill jag ändå säga. Ingen annan instans i samhället skulle acceptera något sådant. Ingen skulle vilja möta en läkare som förväntas ge råd utan att först få se journalen. Det är detta Moderaterna och Tidöpartierna nu gör i asylärenden. Advokater ska inte få insyn i de asylsökandes ärenden. Det handlar inte om att fler eller färre ska komma hit.

Detta är starkt emot yrkesetiken och försämrar rättssäkerheten så oerhört att processen inte längre kommer att kunna ske rättssäkert. Varför vill inte Tidöpartierna över huvud taget stå upp för rättssäkerhet i asylprocessen? Nu ska alltså människor som riskerar förföljelse, tortyr eller människohandel möta advokater som inte får insyn i deras ärenden. Hur ska advokaterna då kunna ge råd, fru talman?

Jag tycker att det är bra att yrkesgrupper och professioner säger ifrån mot den här regeringen. Lärare och vårdpersonal sa emot när det handlade om angiverilagar. Det gick emot deras yrkesetik. Nu säger advokater ifrån – detta går emot deras yrkesetik för att det strider mot de advokatetiska principerna. De kommer inte att åta sig dessa uppdrag om inte detta fixas. På vilket sätt tänker Moderaterna och Tidöpartierna ordna upp detta?

Anf. 47 Viktor Wärnick (M)

Fru talman! Precis som jag nämnde i mitt tidigare inlägg handlar dessa invändningar från Vänsterpartiet i grund och botten inte alls om just den här frågan, utan detta handlar om den generella inställningen till det paradigmskifte vi nu genomför i migrationspolitiken.

Vi tycker att Sverige inte ska gå utöver vad som krävs enligt våra internationella åtaganden och EU-rätten. Det är precis det som ligger bakom det vi gör genomgående i hela den här propositionen – även vad gäller offentliga biträden och rättslig rådgivning, som detta handlar om. Det är alltså ingenting som innebär att asylrätten skulle inskränkas på något vis. Det är inte det detta handlar om, utan det handlar om att Sverige inte längre ska vara mer extensivt än övriga europeiska länder har varit.

Man har alltså, enligt det förslag som nu ligger på bordet, fortsatt rätt till rättslig rådgivning. Vill man ge insyn i sitt ärende får man lämna en sådan fullmakt. Även detta går alltså att ordna. Det handlar alltså inte om att inskränka på något sätt utan om att vi lägger Sverige på den lägsta nivå som krävs enligt EU-rätten, för att vi inte ska ha tilldragandefaktorer jämfört med övriga europeiska länder.

Detta har vi konstaterat såväl i propositionen, som kommer från regeringen, som i utskottets betänkande, som en majoritet i utskottet står bakom. Vi tycker att det nu är dags att Sverige lägger sig på lägsta nivå för att vi ska klara av integrationen av alla dem som har kommit till Sverige. Det är där fokus bör ligga i migrationspolitiken framåt, inte på att vara mer extensiva än EU-rätten kräver.

Anf. 48 Annika Hirvonen (MP)

Fru talman! I dag debatterar vi regeringens förslag om att lägga asylsökandes rättigheter på EU:s miniminivå. Om man läser Lagrådets yttrande över förslaget kan man inte få något annat intryck än att miniminivå är vad regeringen har strävat efter oavsett konsekvenser – även om det skulle bli dyrare för skattebetalarna när man plockar bort offentliga biträden i första instans och lägger ansvaret helt på Migrationsverket för att sedan behöva betala nästan samma kostnader i en domstolsprocess, som i allt fler fall kan komma att leda till att ärenden ändå måste skickas tillbaka till Migrationsverket för en ny handläggning.

Man strävar efter miniminivå på bekostnad av rättssäkerheten. Man strävar efter miniminivå trots risken att flyktingar som har rätt till skydd för att de riskerar förföljelse och död inte får det skyddet.

Viktor Wärnick brukar säga att han är stolt över att vi har världens mest rättssäkra asylsystem. Jag vill upplysa Viktor Wärnick om att Sverige även med dagens system upprepade gånger fälls för utvisningar i strid med FN:s tortyrförbud. Även i dag fälls Sverige för utvisningar i strid med Europakonventionen. Med dessa förändringar, som är genomgripande, devalverar man allt det som Moderaterna pratar om när de säger att de är stolta över dagens rättssäkerhet.

Jag undrar: Är det verkligen viktigare att nå en miniminivå än att säkerställa att de som behöver skydd får en rättssäker process?

Anf. 49 Viktor Wärnick (M)

Fru talman! Självklart är inget system helt felfritt. Men när Miljöpartiet debatterar migrationspolitiken låter det som att alla utvisningar är fel. Alla som får ett utvisningsbeslut i Sverige har fått det på felaktiga grunder. Ingen ska behöva lämna Sverige. Ett nej ska inte alls vara ett nej. Det är detta som är utgångspunkten i Miljöpartiets retorik.

Jag menar att vi i grund och botten har en av världens mest rättssäkra asylprocesser och att vi ska vara stolta över det. Vi kan alltid bli bättre. Men när Miljöpartiet talar om vår asylprocess låter det ofta som att den är felaktig från början till slut. Det är den alltså inte.

Annika Hirvonen har helt rätt i att vi vill lägga oss på den rättsliga miniminivå som vi har möjlighet att lägga oss på med hänsyn till internationella åtaganden och EU-rätten. Skälet till detta är att Sverige har tagit emot väldigt många asylsökande under många decennier, framför allt det senaste decenniet – vi nådde under 2015–2016 en kulmen med flera hundratusen asylsökande. Under Magdalena Anderssons åtta år i regeringsställning, då Miljöpartiet ingick i regeringen under sju år, fick vi ta emot 320 000 asylsökande.

Integrationen fungerar inte i Sverige. Vi kan inte längre vara ett land som särskilt sticker ut jämfört med övriga europeiska länder. Vi kan inte ha en ordning som gör att det är särskilt intressant att söka sig till Sverige för att få sin ansökan prövad här. Därför lägger vi oss nu på EU:s miniminivå. Det är detta det handlar om i grund och botten.

Den rättsliga rådgivning som man kommer att ha rätt till, vilket också följer EU-rätten, finns bilagd i detta förslag. Detta kommer att säkerställa att man får den hjälp som man behöver. Det är grundläggande. Detta är vad vi nu lägger fram för att Sverige ska klara av integrationen framöver.

Anf. 50 Annika Hirvonen (MP)

Fru talman! Lagrådet konstaterar att man utan en adekvat beredning av frågan vilka verkningar den maximalt restriktiva linjen mot flyktinginvandringen kan föra med sig i olika hänseenden inte kan komma längre i sin bedömning än att det framstår som tveksamt att lägsta möjliga nivå på flyktingmottagandet på varje punkt skulle främja integrationen och minska utanförskapet. Och vad värre är: Risken är påtaglig för att systemet i vissa fall stänger gränsen också för dem som verkligen har rätt till internationellt skydd.

Det man säger är ju, kort och gott, att regeringen över huvud taget inte kan motivera effekterna av sitt eget förslag. Det är mycket fina ord om att det skulle främja integrationen. Men man kan inte ens själv göra en uppskattning om hur och på vilket sätt så skulle vara fallet. Hur många färre kommer när det blir mindre rättssäkert?

Man besvarar inte den adekvata kritiken från remissinstanser, och man ignorerar även nu Advokatsamfundets varningar. Advokatsamfundet säger att det sätt som man nu håller på att implementera detta innebär att det inte är möjligt för en advokat att åta sig dessa uppdrag, som vi i riksdagen annars har varit överens om att advokater är mest lämpade att ta på sig.

Och vad värre är, som Lagrådet skriver: Risken för att systemet i vissa fall stänger gränsen också för dem som verkligen har rätt till internationellt skydd är påtaglig. Det finns alltså en risk för att Sverige inte lever upp till asylrätten och att det blir så restriktivt och rättsosäkert att vi kommer att utvisa människor till förföljelse, tortyr eller död. Detta tycker vi Miljöpartiet är en helt oacceptabel konsekvens. Jag tycker att Viktor Wärnick bör ta kritiken på stort allvar.

Anf. 51 Viktor Wärnick (M)

Fru talman! Jag noterar att det är just Miljöpartiet som hänvisar till Lagrådet i frågor som rör migrationslagstiftningen. Det är samma parti som i regeringsställning med emfas krävde att vi skulle införa de rättsosäkra gymnasielagarna, trots Lagrådets kritik om att lagstiftningsarbetet hade nått sin gräns för vad som kunde anses acceptabelt. Samma parti använder nu Lagrådet som slagträ i den politiska debatten.

Självklart ska man ta Lagrådets kritik på de juridiska områdena på allvar. Men Lagrådet säger samtidigt, vilket Miljöpartiet och Annika Hirvonen inte nämner här, att det nu alltså inte är läge att låta bli att fatta beslut om att införa de olika delarna i asyl- och migrationspakten i svensk utlänningsrätt, för det är enligt Lagrådet inte ett alternativ att låta nuvarande rättsläge bestå.

Trots detta väljer Vänsterpartiet och Miljöpartiet att i första hand avslå hela propositionen. I första hand tycker de alltså att vi ska säga nej till alltihop och att regeringen ska börja om med ett arbete i en mer generös och extensiv riktning för att komma tillbaka till Sveriges riksdag med ny lagstiftning som går utöver vad som krävs enligt EU-rätten.

Jag tycker att Annika Hirvonen och Miljöpartiet bör svara på hur det kan komma sig att man i ena stunden vill använda Lagrådet som slagträ men i nästa stund inte vill lyssna på Lagrådet.

Jag tycker att det är viktigt att vi nu gör det vi har sagt att vi ska göra. Sverige ska inte sticka ut jämfört med övriga medlemsstater i Europeiska unionen, vilket vi ju har gjort under mycket lång tid. Detta har lett till att väldigt många har sökt sig till just Sverige. Vi lägger oss på EU:s miniminivå, och vi har också sagt att det är en grundläggande del i det paradigmskifte som den moderatledda regeringen har gjort. Asylrätten värnas fortsatt, trots vad Annika Hirvonen säger.

Anf. 52 Ola Möller (S)

Fru talman! Den här debatten behöver inledas med några konstateranden om själva ärendet som sådant. Lagrådet har skrivit ett yttrande som sågar såväl propositionen i sig som beredningen av densamma. Brister i kunskapsunderlaget, brister i hanteringen av remissinstansernas synpunkter, korta och alltför fragmenterade remisstider och rena gissningar och brister i den demokratiska förankringen lyfts fram.

Tidöpartierna har gång efter annan sågats för hur de hanterar lagstiftningsprocessen och förhåller sig till kunskap, forskning och erfarenhet. Om det fanns en topplista för dåligt beredda förslag skulle nog den här propositionen ligga väldigt högt upp på den.

Kritiken stannar inte där utan kommer även från remissinstanserna. Den har varit väldigt stor även där. Kritiken kommer från myndigheter, akademin, rättsväsendet och civilsamhället.

Tiden för att yttra sig om en så stor och avgörande förändring som genomförandet av pakten och utmönstringen av permanenta uppehållstillstånd har varit alldeles för begränsad. Visst har det funnits en tidsfaktor i fråga om paktens införande. Det får man ha respekt för. Men i fråga om permanenta uppehållstillstånd finns det ingen tvingande faktor.

Men regeringen har ägnat mandatperioden åt att pyssla med dumheter som att bråka om lönekrav och återvandringsbidrag och hota med att retroaktivt riva upp permanenta uppehållstillstånd i stället för att ta tag i de riktiga frågorna. Man har ägnat sig åt kulturkrig i stället för ordnade processer och verkliga problem, helt enkelt.

Allt detta faller förstås rakt ned i knät på statsminister Ulf Kristersson och hans svaga ledarskap, liksom det faktum att det faktiskt är Jimmie Åkesson som har styrt den här mandatperioden.

Fru talman! Med detta konstaterat kan vi ta oss an frågan i sak. Vi socialdemokrater menar att utmönstrandet av permanenta uppehållstillstånd i huvudsak är rätt väg att gå. Det handlar om att skapa en tydlig och klar väg till medborgarskapet.

I regeringens förslag brister dock detta genom att vägen mellan det tillfälliga uppehållstillståndet och ett eventuellt framtida medborgarskap inte är klar. Vi ser också stora risker för att utvisningarna, inte bara av tonåringar utan av hela familjer, fortsätter framöver.

Det är också därför som vi tycker att det är viktigt att kvotflyktingar får permanenta uppehållstillstånd när de kommer. En kvotflykting är per definition någon som vi plockar hit. Vi väljer alltså att de ska komma hit. Det är de absolut svagaste och mest utsatta människorna i världen som Sverige sträcker ut en hand till. Att inte ge dem permanent uppehållstillstånd är rent ut sagt grymt. Dessutom innebär inte fler kvotflyktingar något söktryck på Sverige. Därför är det fullt rimligt att kvotflyktingarna får permanenta uppehållstillstånd även fortsättningsvis.

Men i Tidöpartiernas Sverige kommer skolkamrater, vänner, kollegor och grannar att fortsätta att utvisas trots att de är rotade här och har stark anknytning. Det är inte en stram migrationspolitik. Det är en korkad migrationspolitik.

Den strama migrationspolitiken handlar nämligen om att söktrycket mot Sverige inte ska skilja sig från söktrycket mot andra EU-länder, och det ska vara lågt. På grund av det stora ansvar som Sverige har tagit de senaste decennierna ska vi också ha ett lägre söktryck under en överskådlig tid.

Men den strama migrationspolitiken handlar inte om att göra livet så svårt som möjligt för dem som redan är i landet. Inte heller handlar det om att det skulle ha ett egenvärde att utvisa folk. Mördare och våldtäktsmän ska givetvis åka ut så fort det bara går. Men den som har gjort allting rätt och vill vara en del av det här landet ska också få goda chanser att bli det.

Fru talman! Därför vill vi socialdemokrater införa ett etableringstillstånd. Det ska vara ett tydligt steg på vägen mot medborgarskap, ett tillstånd som främjar integration och gemenskap. Därför ska det finnas språk- och samhällskunskapskrav för att man ska kunna få etableringstillstånd, precis som det ska finnas ett försörjningskrav. Den här typen av tillstånd finns i länder som Kanada och Frankrike, och det är ett bra sätt att hantera vägen till medborgarskap på. Det kommer också att minska risken för att familjer utvisas innan de har fått status som varaktigt bosatta.

Med etableringstillståndet blir vägen till medborgarskapet begriplig och får legitimitet. Den som gör rätt för sig och som visar att den vill integreras kommer också snabbare att integreras, tack vare sina egna ansträngningar.

Fru talman! Lagrådet är tydligt i sitt yttrande med att det föreligger risk för att den som har skyddsskäl kommer att nekas skydd på grund av den ordning som Tidöpartierna nu inför. Det skulle innebära att Sverige riskerar att bryta mot de internationella konventioner vi har åtagit oss att följa. Det innebär faktiskt att vi möjligen kommer att bryta mot asylrätten.

Vi socialdemokrater står upp för asylrätten. Det är en rättighet som grundar sig i en djup humanism och i en erfarenhet från mänsklighetens största katastrof: andra världskriget.

Det är i ljuset av detta som frågan om offentliga biträden måste ses. Advokatsamfundet påpekar att den ordning som nu införs bryter mot advokatetiken. Det är ett mycket allvarligt påpekande, ett påpekande som bekräftar de risker som Lagrådet lyfter fram. Sverige kommer alltså sannolikt att bryta mot sina konventionsåtaganden när de lagar vi debatterar här i dag träder i kraft.

Att Sverigedemokraterna jublar på grund av detta är inte oväntat. Men att Liberalerna och de moderater som fortfarande påstår sig ha minsta lilla inslag av liberalism kvar i kroppen kan acceptera detta är på många sätt chockerande. Jag undrar vad Bertil Ohlin och Torgny Segerstedt skulle säga om detta sätt att förfara när det gäller internationella konventioner och liberala principer.

Fru talman! Jag vill avsluta med att konstatera följande:

Den här regeringen har gång på gång kritiserats för sitt sätt att förfara när det gäller lagstiftningsprocesser. Det är snarare regel än undantag på det här området. Det handlar också om hur den förfar när det gäller människors liv och välmående. Respekten för båda delar brister betänkligt. Oro, rädsla och rättsosäkerhet präglar många av de förslag som Tidöpartierna nu lägger på bordet.

För oss socialdemokrater är det viktigt att vara tydliga med att vi ska ha en stram migrationspolitik. Men den får aldrig handla om att göra människors liv medvetet svårare eller undergräva rättssäkerheten på det sätt som den SD-styrda regeringen nu gör. Det går att vara stram och ändå hålla riktningen för ett Sverige där ansträngning lönar sig och där vi håller ihop – ett Sverige som är lite mer som Sverige ska vara, helt enkelt.

Fru talman! Jag yrkar bifall till reservationerna 2 och 4.

(Applåder)

Anf. 53 Nima Gholam Ali Pour (SD)

Fru talman! Socialdemokraterna är ett mycket kreativt parti – det måste man ge dem. Socialdemokraterna vill ersätta permanent uppehållstillstånd med ett så kallat etableringstillstånd. Ett etableringstillstånd är ett permanent uppehållstillstånd men med ett annat namn. Det är det här Socialdemokraterna menar med en stram migrationspolitik. Man har en liberal migrationspolitik men använder andra begrepp.

Socialdemokraterna beskriver etableringstillståndet som en ersättning för permanent uppehållstillstånd. De erkänner i sin reservation att det i praktiken är ett permanent uppehållstillstånd – men med ett annat namn. Det blir lite löjligt.

Vill Socialdemokraterna ha en stram migrationspolitik där de som får asyl i Sverige vistas här under en begränsad tid, eller vill man att dessa utlänningar ska vistas här permanent?

Har Socialdemokraterna några principer över huvud taget när det kommer till migrationspolitiken? Det verkar inte så. Å ena sidan vill man behålla någon form av permanent uppehållstillstånd och kalla det etableringstillstånd. Å andra sidan kommer man att rösta för regeringens och Sverigedemokraternas förslag om att utmönstra permanent uppehållstillstånd, vilket är bra.

Jag tror inte att väljarna riktigt förstår vad Socialdemokraterna egentligen står för.

Anf. 54 Ola Möller (S)

Fru talman! Det är beklagligt att ledamoten Nima Gholam Ali Pour inte vet hur den egna processen framöver kommer att fungera. Det som kommer att uppstå är ett antal omprövningar av de tillfälliga uppehållstillstånden. Det kommer därefter att leda fram till att man får statusen varaktigt bosatt.

För oss är det viktigt att de som gör rätt för sig och som vill vara en del av det här landet och som visar det genom att klara kunskapsprov, språkprov och försörjning också kan känna att de kan jobba på en väg mot medborgarskap. Den kritik som vissa delar av Tidöpartierna hade mot sitt eget vansinniga förslag om att dra tillbaka permanenta uppehållstillstånd retroaktivt var ju att det inte fanns en tydlig väg till medborgarskapet.

Genom att införa ett etableringstillstånd kommer vi att brygga över tiden från år två och tre till år fem, då man får statusen varaktigt bosatt – om man visar att man vill vara en del av det här landet och om man gör rätt för sig. Det kan nämligen uppstå situationer – och jag förstår att ledamoten Nima Gholam Ali Pour skulle välkomna detta – där hela familjer, grannar, kompisar i fotbollslaget och kanske lärare blir utvisade för att de inte har nått upp till statusen varaktigt bosatt. Det här är den brygga som vi tycker att de som gör rätt för sig ska ha möjligheten att gå på.

Anf. 55 Nima Gholam Ali Pour (SD)

Fru talman! Vi kan då återgå till det som Socialdemokraterna kallar etableringstillstånd. Om detta inte är något annat än ett nytt permanent uppehållstillstånd, varför vill Socialdemokraterna upprätta ett sådant över huvud taget?

Om Socialdemokraterna stöder idén att utlänningar som söker asyl – och vissa andra grupper – endast ska ha tidsbegränsade uppehållstillstånd i Sverige och ingenting som liknar ett permanent uppehållstillstånd, varför vill man upprätta ett nytt uppehållstillstånd som liknar ett permanent uppehållstillstånd?

Om tanken är att personer som har fått asyl ska vistas i Sverige tillfälligt tills skyddsbehovet upphör, varför behövs ett särskilt tillstånd som ska gälla ända fram till medborgarskapet?

Regeringens och Sverigedemokraternas linje är mycket enkel. Skydd ska vara tillfälligt. Den som vill stanna permanent i Sverige ska uppnå de krav som finns för att man ska kunna erhålla svenskt medborgarskap.

Socialdemokraternas modell verkar i stället bygga på att man först avskaffar permanent uppehållstillstånd och sedan skapar ett nytt tillstånd som fyller exakt samma funktion. Jag undrar därför fortfarande: Anser Socialdemokraterna att asyl ska leda till en tillfällig vistelse i Sverige, eller anser man att asyl i praktiken ska leda till en permanent bosättning?

Anf. 56 Ola Möller (S)

Fru talman! Först och främst är det pinsamt att lyssna på ledamoten. Han säger: Nu återgår vi till etableringstillstånden. Det enda jag pratade om i mitt anförande var etableringstillstånden, Nima Gholam Ali Pour. Släpp talepunkterna och lyssna i stället på vad jag faktiskt säger! Jag beskrev vad etableringstillståndet är. Det var det jag ägnade mitt inlägg åt.

Det är beklämmande att ledamoten inte vet vad det är han beslutar om. Det står i direktivet för varaktigt bosatt att det är en permanent status. Efter fem år med sammanhängande uppehållsgrund får du alltså permanent vistelserätt i ett EU-land. Det står i direktivet.

Ni säger att man ska skicka in en anmälan vart femte år och få ett nytt tillstånd, och ni säger att det skulle få asylsökande att lämna landet. Det är en felaktig beskrivning av vad ni gör. Det enda ni inför är en möjlighet att utvisa människor mellan år tre och år fem – eller om de inte har haft sammanhängande tillståndsgrunder. Hela idén är alltså att utvisa folk. Det är liksom poängen.

Jag är övertygad om att människor som har kommit till vårt land och som gör allting rätt, lär sig språket och tydligt visar att de vill bli svenska medborgare ska få en ärlig chans att bli det. Sverigedemokraterna vill inte att människor ska bli svenska medborgare, vilket vi har sett när det gäller hanteringen av Migrationsverkets handläggningar och också när det gäller frågan om övergångsregler för medborgarskap.

Sverigedemokraternas idé är alltså utvisning. Den idén kan man få lov att ha – absolut. Men det vore bra om ledamoten i alla fall visste vad det är han faktiskt beslutar om.

När det gäller varaktigt bosatt står det tydligt i direktivet att det är en permanent status.

Anf. 57 Viktor Wärnick (M)

Fru talman! Vi genomför nu det paradigmskifte som vi har lovat svenska folket. Precis som jag har sagt i ett antal tidigare inlägg i den migrationspolitiska debatten här i kammaren tror jag att Socialdemokraterna i grund och botten är rätt nöjda med att vi nu gör detta. Det hade nämligen aldrig varit möjligt för Socialdemokraterna att göra det om man hade varit kvar vid makten och haft regeringspartner i form av Vänsterpartiet och Miljöpartiet, som säger nej till allt.

Socialdemokraterna glider trots detta nu mer och mer i riktning mot en mer generös migrationspolitik. Jag tycker att det har stått tydligt under hela våren att det är interna vänstervindar i Socialdemokraterna som nu leder till att man går ifrån en stram migrationspolitik.

Ola Möller brukar använda sig av ett retoriskt knep och säga att migrationspolitiken ska vara stram men inte korkad. Stram men inte korkad betyder tydligen att vi ska frångå EU-rätten och vara mer extensiva, mer generösa än vad som krävs, trots att Socialdemokraterna tidigare har sagt att en stram migrationspolitik innebär en politik i enlighet med EU-rättens miniminivå och våra internationella åtaganden.

Som jag nämnde tidigare tycker nu Socialdemokraterna i detta betänkande att vi ska gå längre och göra mer än vad EU-rätten kräver vad gäller kvotflyktingar. Till dem ska man ge permanenta uppehållstillstånd, trots att detta inte krävs. Man vill införa en ny och mer generös typ av uppehållstillstånd, det etableringstillstånd som Ola Möller talar om, vilket EU-rätten inte kräver. Man vill också att staten Sverige även i fortsättningen ska bekosta dyra offentliga biträden, vilket EU-rätten inte kräver.

Hur kommer det sig att Socialdemokraterna glider i den här riktningen? Handlar det om en anpassning till extremisterna i Miljöpartiet och Vänsterpartiet för att över huvud taget kunna få ihop ett regeringsunderlag efter valet i höst? Eller hur kommer det sig att Socialdemokraterna har lämnat den strama migrationspolitiken för en mer generös sådan, som man kallar icke-korkad?

Anf. 58 Ola Möller (S)

Fru talman! Jag tycker ändå att följande mening från Lagrådet tål att upprepas: ”Utan en adekvat beredning av frågan om vilka verkningar den maximalt restriktiva linjen mot flyktinginvandring kan föra med sig i olika hänseenden, så kommer Lagrådet inte längre i sin bedömning än att det framstår som tveksamt att lägsta möjliga nivå på flyktingmottagandet skulle på varje punkt främja integrationen och minska utanförskapet. Och vad värre är: risken för att systemet i vissa fall stänger gränsen för också dem som verkligen har rätt till internationellt skydd är påtaglig.”

Hit har vi kommit. Vi har kommit till en punkt där Moderaterna aktivt gör det som är Sverigedemokraternas våta dröm, det vill säga undergräver våra internationella konventioner. Man är alltså beredd att besluta om lagstiftning som i praktiken frånträder asylrätten.

Jag är faktiskt förvånad över att Viktor Wärnick har hamnat där, och jag tror att Viktor Wärnick själv inser att han är fånge i den retoriska tvångströjan om en minimal flyktinginvandring. Moderaterna har lämnat den strama migrationspolitiken, för den strama migrationspolitiken handlar ju inte om att jävlas med människor och utvisa dem.

Det hade varit intressant om Viktor Wärnick hade lyssnat på sin egen justitieminister och på finansministern som gjorde analysen att det var tonårsutvisningarna som orsakade Moderaternas sämsta resultat på 20 år i SCB:s mätning i veckan.

Det kanske är så, Viktor Wärnick, att retoriken som handlar om att göra Jimmie Åkesson nöjd och göra honom till migrationsminister har nått vägs ände. Det som Moderaterna gör nu är inte stram migrationspolitik, utan det är korkad migrationspolitik.

Anf. 59 Viktor Wärnick (M)

Fru talman! Om vi ska kommentera SCB:s partisympatiundersökning förstår jag att Ola Möller och Socialdemokraterna känner en påtaglig stress, för där ser man att trenden för Socialdemokraterna är fortsatt nedåtgående. I andra undersökningar är trenden för Magdalena Andersson som oppositionsledare fortsatt nedåtgående. Vi ser också att Vänsterpartiet och Miljöpartiet har gynnats av den debatt som har varit.

Det är det jag menar med att vänstervindarna nästan blåser upp till storm i de socialdemokratiska leden, och det har lett till Ola Möller och hans partikamrater här i Sveriges riksdag nu känner sig nödgade att gå ifrån den strama migrationspolitiken till en mer generös sådan, även om man i retoriken fortfarande talar om en stram migrationspolitik.

En stram migrationspolitik är vad Magdalena Andersson har talat om att hon tänker bedriva. Hur det ska gå till med Vänsterpartiet och Miljöpartiet i samma regering kan ingen vettig människa förstå. Men det är det hon nämner, och det är också det som har varit grunden för att vi lägger oss på den miniminivå som våra åtaganden kräver, oavsett om det gäller internationella åtaganden eller EU-rätten.

Detta har Socialdemokraterna tidigare uttryckt, men nu hittar man på ett antal undantag, tillägg och mer generösa regler, och så står man och påstår att detta handlar om att utvisningspolitiken ska avbrytas. Det Ola Möller inte nämner är att den som inte har rätt att befinna sig i Sverige bör utvisas. Det gäller oavsett om man har tillfälligt uppehållstillstånd eller inte när man gör en ny prövning eller om man gör den första prövningen.

Inte heller detta verkar Socialdemokraterna stå bakom längre, utan nu talar man om utvisningspolitiken. Man talar om att migrationspolitiken ska vara stram men inte korkad. Jag kan inte se det som något annat än en anpassning till att få ihop det med Vänsterpartiet och Miljöpartiet efter valet i höst.

Anf. 60 Ola Möller (S)

Fru talman! Socialdemokraterna är nästan dubbelt så stora som Moderaterna i SCB-mätningen och ligger mer än 3 procent över förra valresultatet, så jag förstår att man som moderat försöker pådyvla socialdemokratin en stress. Det är klart – som sosse vill man alltid ha 40 procent, så jag kan väl erkänna att det föreligger någon form av stress över att vi inte närmar oss 40-procentsstrecket. Men när det handlar om att byta ut Ulf Kristerssons och Jimmie Åkessons regering känner vi föga stress.

Det är också intressant att man målar upp att socialdemokratin på något sätt skulle ha lättat på trycket när det gäller den strama migrationspolitiken. Det har vi ju inte. Vi säger att vi vill avskaffa de permanenta uppehållstillstånden men ha ett etableringstillstånd som ska gå att uppnå om man klarar vissa uppställda kriterier. Detta vill vi göra för att påskynda integrationen, eftersom det finns tydlig forskning som pekar på att för den som inser och känner att den ska vara en del av ett land framöver kommer också integrationen att gå fortare. Därför är etableringstillståndet, som såklart ska vara tillfälligt, en väldigt bra väg att gå.

Sedan är det spännande att ingen utom Tidöpartierna får yttra någonting om någon form av lättnader, undantag eller ventiler. Men när de nu själva inför en sorts gymnasielag 2 för att rädda sig från det som justitieministern och finansministern definierar som ett av de stora problemen för Moderaterna, det vill säga deras egen utvisningspolitik, då är det klok politik.

Moderaterna får alltså genomföra en rättsosäker politik. Jag har stått här många gånger och sagt att jag tycker att den första gymnasielagen var fel. Jag tycker att man borde ha lyssnat på Lagrådet den gången, jag tycker att man borde lyssna på Lagrådet även nu.

Viktor Wärnick har inte lärt sig någonting. Han har kritiserat att man inte lyssnade på Lagrådet senast, och nu struntar han själv i det. Jag kan inte se att det går ihop med svansföringen.

Anf. 61 Nima Gholam Ali Pour (SD)

Fru talman! I dag behandlar vi återigen en av de propositioner som verkligen ger oss förändringar som vi länge har behövt.

Ett förslag i den proposition som vi behandlar i dag är att utmönstra permanenta uppehållstillstånd för flera grupper av utlänningar. Dessa grupper består av skyddsbehövande, varaktigt bosatta, utlänningar som har uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter och utlänningar som har uppehållstillstånd på grund av vissa bestående verkställighetshinder. Inte heller utlänningar som har uppehållstillstånd på grund av att de är anhöriga till personer från dessa grupper kommer att kunna få permanent uppehållstillstånd.

Det har aldrig funnits behov av att ge dessa grupper permanent uppehållstillstånd. Det skickar fel signaler om vad till exempel asyl är. Får man asyl i Sverige och därmed uppehållstillstånd för att man är skyddsbehövande ska man vistas i Sverige så länge man behöver det skyddet. När kriget man flydde ifrån tar slut och man inte längre är i behov av skydd får man återvända till sitt hemland. Det är det som är asyl: Man får tillfällig asyl i ett land för att senare återvända till sitt hemland när freden kommer tillbaka.

Vissa partier i den här församlingen har förvrängt detta så att asyl bara innebär att människor i allmänhet kommer till Sverige och bosätter sig här för alltid. Det är inte syftet med asylrätten. Om man under en längre period har befunnit sig i Sverige och uppfyller alla kraven kan man självklart ansöka om att bli medborgare. Det är en annan sak. Då har man anslutit sig till den svenska gemenskapen. Man har lärt sig språket, man har tagit till sig sociala koder och man har skapat en reell anknytning till Sverige.

Som utlänning med uppehållstillstånd i Sverige ska man utgå från att ens vistelse här inte ska vara permanent. Uppehållstillstånd bör gälla så länge man har skäl att vistas i Sverige. Om man kom hit som flykting kan man vistas här så länge man är just flykting. Om det råder fred i ens hemland ska man åka tillbaka, om man inte blivit medborgare i Sverige.

Fru talman! En utmönstring av permanenta uppehållstillstånd för de grupper jag nämnt kommer bland annat att förändra medborgarskapsprocessen. Vanligen finns det krav på att en utlänning ska ha permanent uppehållstillstånd för att erhålla medborgarskap, men eftersom dessa grupper inte längre kan beviljas permanent uppehållstillstånd måste de i stället ha välgrundade utsikter att beviljas varaktigt uppehållstillstånd för att kunna erhålla medborgarskap.

Bedömningen om en utlänning har välgrundade utsikter att beviljas varaktigt uppehållstillstånd är prognosbaserad. Rättstillämparen får bedöma om utlänningen utifrån avsikt och omständigheter kommer att kunna ha uppehållstillstånd i Sverige under en längre tid. Bedömningen underlättas av att riksdagen har röstat för att hemvistkravet för medborgarskap ska höjas till åtta år, eftersom den som ansöker om medborgarskap vanligen redan har haft varaktigt uppehållstillstånd under en längre tid.

Sammanfattningsvis handlar det om att bedöma om utlänningen framöver kommer att vistas i Sverige en längre period. Förfarandet har sitt ursprung i EU-rätten och finns redan i utlänningslagen när det gäller viss anhöriginvandring. Det finns alltså en praxis kring hur bedömningarna ska göras.

Jag kan tillägga att invandringen till Sverige kommer att minska när vi utmönstrar permanenta uppehållstillstånd för vissa grupper. Att man inte har behövt något skäl för att behålla sitt uppehållstillstånd i Sverige var självklart en magnet för asylinvandrare när de valde vilket land i Europa de skulle bege sig till.

Fru talman! En annan del av den här propositionen handlar om att anpassa svensk rätt till EU:s migrations- och asylpakt. Bland annat handlar det om att anpassa svensk rätt till asylprocedurförordningen, som ger regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer befogenhet att utforma en förteckning över säkra ursprungsländer och säkra tredjeländer, vilket kommer att göra det möjligt att snabbare avslå asylansökningar. Ett säkert ursprungsland innebär att personen kommer från ett land där det normalt inte finns något skyddsbehov. Ett säkert tredjeland innebär att personen redan har passerat eller vistats i ett annat säkert land där skydd kan erhållas. I båda fallen minskar behovet av att Sverige prövar asylansökan.

Genom EU:s migrations- och asylpakt får Sverige större möjligheter att neka att pröva asylansökningar från personer som redan har ett effektivt skydd i ett annat land. Har man redan fått skydd i ett första asylland ska man inte kunna resa vidare genom flera länder och kräva en ny asylprövning i Sverige. Den ordningen kommer att skydda Europa och Sverige mot den massinvandring som vi drabbades av 2015.

Fru talman! En annan viktig del av propositionen handlar om screening. Under lång tid har svensk migrationspolitik präglats av ett synsätt där fokus har legat på mottagandet. Nu flyttas fokus i stället till kontrollen.

Den som kommer till Sverige och söker internationellt skydd ska först genomgå en screening. Syftet är att fastställa identitet, genomföra säkerhetskontroller, registrera personen och samla in de uppgifter som krävs för att avgöra vilket förfarande som ska tillämpas. Sverige har tidigare kontrollerat identitet och registrerat asylsökande, men genom migrationspakten stärks och formaliseras dessa kontroller genom ett särskilt screeningförfarande som ska genomföras innan personen går vidare i processen.

Staten måste veta vem som befinner sig på svenskt territorium innan personen släpps in i det ordinarie asylförfarandet. Vi måste veta vem personen är, varifrån personen kommer och om det finns omständigheter som påverkar Sveriges säkerhet eller den fortsatta handläggningen. För de allra flesta utlänningar innebär detta inga problem alls. Men för personer som försöker dölja sin identitet, lämnar felaktiga uppgifter eller utgör en säkerhetsrisk innebär screeningförfarandet att myndigheterna får bättre möjligheter att upptäcka detta i ett tidigt skede. Det stärker kontrollen över migrationen. Det stärker säkerheten. Det stärker också förtroendet för asylsystemet.

Fru talman! I den här propositionen finns många olika förslag, men i grunden handlar den om en mycket enkel princip: Den som vistas i Sverige ska ha skäl att vistas i Sverige. Om man har fått skydd för att man flytt från krig eller förföljelse ska uppehållstillståndet gälla så länge skyddsbehovet finns kvar. Om man har fått uppehållstillstånd på någon annan grund ska det också finnas ett fortsatt skäl för vistelsen. Men under lång tid har svensk migrationspolitik byggt på en annan logik. Uppehållstillstånd har i praktiken betraktats som permanenta redan från början. Det har skickat signalen att den som kommer till Sverige också kommer att få stanna här, vilket inte alltid är självklart.

De flesta asylsökande får avslag. Om de skulle få asyl i Sverige ska de vistas här så länge de behöver skydd, men inte längre. Det är oansvarigt att kommunicera ut något annat. Sådan kommunikation har skapat missförstånd och lett till att vissa som befunnit sig tillfälligt i Sverige har sett det som en rättighet att stanna kvar permanent. Med den här propositionen bryter vi med den ordningen.

Permanent uppehållstillstånd ska inte längre vara utgångspunkten. Den som vill bygga ett permanent liv i Sverige ska i stället kvalificera sig till svenskt medborgarskap genom långvarig vistelse och egen ansträngning.

Sverige ska inte tillåta utlänningar att vistas permanent i landet när deras anknytning till Sverige är tillfällig och kortvarig. Den principen är både rimlig, rättvis och nödvändig. Den principen visar respekt för de människor som lever i det här landet.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut och avslag på samtliga reservationer.

Anf. 62 Tony Haddou (V)

Fru talman! Sverigedemokraterna och övriga Tidöpartier har backat en hel del under mandatperioden. Det är inte direkt en populär migrationspolitik Tidöpartierna har presenterat. De backar både från sin politik och i samtliga opinionsmätningar den senaste tiden. De backade vad gäller tonårsutvisningarna och spårbytarna, och de backade från lönekravet så att hela systemet i dag verkar bestå av undantag. De backade även från angiverilagen, där de ville att lärare och vårdpersonal skulle vara angivare.

Nu backar Tidöpartierna också från förslaget att dra tillbaka permanenta uppehållstillstånd retroaktivt, vilket skulle påverka 98 000–180 000 människor i Sverige, enligt deras egen utredning. Min enkla fråga till ledamoten är om Sverigedemokraterna släpper det förslaget nu eller om de kommer att kräva av Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna att Sverige retroaktivt drar tillbaka 98 000–180 000 permanenta uppehållstillstånd från människor och familjer som är rotade och lever hela sina liv här? Är det ett krav som SD kommer att ställa efter valet?

Anf. 63 Nima Gholam Ali Pour (SD)

Fru talman! Vilka krav man kan ställa beror på hur många mandat man har efter valet, men det är absolut en del av vår politik. Vi vill inte att människor ska befinna sig i Sverige med permanenta uppehållstillstånd. Det är därför vi utmönstrar dem. Vi som parti tycker att de permanenta uppehållstillstånd som finns i Sverige borde dras tillbaka. Väljarna får avgöra om de stöder det.

Vår politik är mycket populär – det är därför Socialdemokraterna ansluter sig till förslag efter förslag. Det uppstår förvirring kring hur oppositionspartierna över huvud taget ska kunna samarbeta med tanke på att Socialdemokraterna har stött nästan all migrationspolitik från Tidöpartierna under mandatperioden. Man har gjort små justeringar, men man har stött principerna.

Jag skulle inte säga att vi har backat. Det här är den största omläggningen av svensk migrationspolitik i modern tid, och vi har genomfört många förslag. Ledamoten har kommit upp i talarstolen och beklagat sig över våra förslag, så visst har vi genomfört mycket. Vi har till exempel skärpt medborgarskapskraven. Vi har gått fram med många förslag och sett till att man får kvalificera sig till välfärden. För bara tio år sedan hade ingen kunnat föreställa sig att man kunde genomföra detta, och jag tror att ledamoten vet det.

Det är inte alls så att vi har backat från några förslag.

Anf. 64 Tony Haddou (V)

Fru talman! Men ni har ju faktiskt backat från flera förslag, Nima Gholam Ali Pour. Ni backade exempelvis i fråga om angiverilagen. Vårdpersonal och lärare kommer nu inte att aktivt behöva ange patienter eller elever. Där backade ni på grund av det fackliga motståndet och det stora motståndet ute i landet från människor som inte vill ha detta. Professionerna vill inte ha detta. Vanliga svenskar ute i landet vill inte heller ha det. Det är en grov utvisningspolitik som människor i Sverige inte ställer upp på. Ni backade faktiskt, på en presskonferens, gällande att retroaktivt dra tillbaka permanenta uppehållstillstånd för 98 000–180 000 människor i Sverige.

Egentligen var det här bra; det var det enda jag behövde veta. Om man röstar på Moderaterna, Kristdemokraterna eller Liberalerna bidrar man till att mellan 98 000 och 180 000 människor i Sverige riskerar att få sina permanenta uppehållstillstånd återkallade. Om man röstar på Moderaterna, Kristdemokraterna eller Liberalerna bidrar man till att slå sönder människors liv – det gjorde Sverigedemokraterna väldigt tydligt här. Det är deras politik, och de gör anspråk på migrationsministerposten och så vidare.

Det är ett väldigt farligt Sverige vi har framför oss om Sverigedemokraterna kommer till makten. Jag tycker att det under denna mandatperiod har visat sig att Sverige inte vill det här. Den här grova utvisningspolitiken är vansinnig, och svenska folket ställer inte upp på den.

Jag fick ett svar, och Sverige vet vad det betyder.

Anf. 65 Nima Gholam Ali Pour (SD)

Fru talman! Jag skulle säga att ledamoten har fel i allt han säger.

Jag börjar med uppgiftsskyldigheten, som ledamoten kallar angiverilagen. Redan i direktivet stod det att man ska ta hänsyn till de känsliga uppgifter som skolan och sjukvården har. Utredningen som lade fram förslagen tog inte med sjukvården, skolan eller socialtjänsten. Vi ställde oss bakom den proposition som lades fram inför riksdagen. Det var inte alls så att vi backade. Förslagen hade från början inte med sjukvården, socialtjänsten eller skolan.

När det gäller att dra tillbaka permanenta uppehållstillstånd är det intressant att ledamoten går händelserna i förväg. Vi har inte fått igenom våra krav än. Det jag sa till ledamoten var att valet först måste genomföras, och sedan får vi se om folket stöder vår position. Huruvida vi får igenom våra krav är en annan process. Såvitt jag vet har inte Moderaterna, KD eller Liberalerna samma ståndpunkt som vi har, och man borde inte blanda ihop deras ståndpunkter med vår.

Folket får helt enkelt bestämma vad man stöder. Vill man ha kvar människor med permanent uppehållstillstånd i landet, eller vill man att de permanenta uppehållstillstånden dras tillbaka så att dessa människor antingen väljer att bli medborgare eller får tillfälligt uppehållstillstånd?

Jag har i dag argumenterat emot permanent uppehållstillstånd. Vi tänker utmönstra de permanenta uppehållstillstånden. Jag vill verkligen inte att det ska finnas människor kvar i landet med permanent uppehållstillstånd, och jag tycker därför att man ska dra tillbaka dessa uppehållstillstånd.

Anf. 66 Annika Hirvonen (MP)

Fru talman! Jag vill inledningsvis rätta Nima Gholam Ali Pour. När man läser Tidöavtalet blir det tydligt att regeringen och Sverigedemokraterna har backat på flera punkter i relation till Tidöavtalet.

Man skriver att kommunerna ska omfattas av det man kallar informationsplikt, som de flesta av oss kallar angiverilagen. Så blir det dock inte. Man skriver också att endast personer upp till 18 år ska kunna omfattas av rätten till familjeåterförening. Vi är väldigt många som är glada över att vi har pressat regeringen och Sverigedemokraterna till att backa så att åtminstone en stor del av de tonårsutvisningar som regeringens politik har lett till stoppas.

Det står visserligen i Tidöavtalet att retroaktivt återkallande av permanenta uppehållstillstånd ska utredas, och det presenterades en utredning som sågades jäms med fotknölarna av varenda remissinstans.

Jag måste säga att det är ett allvarligt besked att Sverigedemokraterna nu säger att man ska gå till val på den rättsosäkra politik som detta skulle innebära. Det är som att staten Sverige tar tillbaka ett löfte som skulle gälla permanent. Det är som om någon får bygglov för att bygga sitt hus men sedan, efter 10–15 år, får höra att Sverige har ett nytt styre och att huset ska rivas. Människor får rycka upp sin familj med rötterna och lämna Sverige.

Det är en politik som inte hör hemma i en rättsstat, men den är väl helt i linje med Sverigedemokraternas egna skandaler och partiets förhållande till lag och rätt.

Anf. 67 Nima Gholam Ali Pour (SD)

Fru talman! Ja, det står så i Tidöavtalet. Sedan måste man dock faktiskt genomföra lagstiftningen, och där har Justitiedepartementet kapacitet. Alla som följer denna debatt kan se att ingen regering har genomfört så mycket lagstiftning inom migrationspolitiken och rättspolitiken som den här regeringen, med stöd av Sverigedemokraterna, har gjort.

Jag går vidare till uppehållstillstånden. Om man ska befinna sig i Sverige måste man antingen ha skäl till det eller bli medborgare. Det kan inte vara så att man som utlänning – alltså som icke-medborgare – får befinna sig i Sverige utan att ha några skäl till det. Det är detta som permanent uppehållstillstånd innebär. Nu kommer man inte längre att kunna få permanent uppehållstillstånd, men om man tidigare har fått permanent uppehållstillstånd befinner man sig egentligen i Sverige utan att ha skäl till det. Det är fel.

En utlänning ska antingen bli medborgare eller ha skäl. Om det handlar om asyl och det blir fred i personens hemland får personen åka tillbaka – då kan man inte säga att man har ett permanent uppehållstillstånd och välja att inte åka tillbaka trots att det är fred i hemlandet. Om man vill befinna sig i Sverige permanent ska man bli medborgare, lära sig språket och bli en permanent del av gemenskapen. Det är ingen som stänger ute folk, men en utlänning kan inte permanent befinna sig i Sverige utan att ha några skäl till det.

Anf. 68 Annika Hirvonen (MP)

Fru talman! Jag vet inte om jag hörde fel. Sa Nima Gholam Ali Pour att det inte finns någon som slänger ut folk?

(NIMA GHOLAM ALI POUR (SD): Nej, det sa jag inte.)

Det är trots allt så att Sverigedemokraterna på löpande band har ägnat sig åt att slänga ut folk ur Sverige med den här utvisningspolitiken. Jajamän – nog har det gjorts många lagändringar som har lett till att människor som har rotat sig i Sverige, till exempel barn som kom hit i fyraårsåldern, har utvisats när de fyllt 18. Detsamma gäller vuxna som flyttat hit för att arbeta i äldreomsorgen, i vården eller som stöd till dem som behöver personlig assistans. Ja, de blir ju utslängda nu med denna utvisningspolitik.

Nima Gholam Ali Pour säger att de som inte har några skäl att stanna här kan lämna landet. Jag vet inte vilka människor han menar som inte har några skäl att vara här, för nog har människor skaffat sig många skäl att vara här när de har levt länge i Sverige med löftet om att de ska få stanna permanent. De har startat företag här, de har jobb och kollegor här, de har fött sina barn här eller sett sina barnbarn födas och ta sina första steg här, och de har sina vänner och grannar här. De har sin vardag och sitt liv här.

Fru talman! Man kan tycka att man inte ska kunna få ett permanent uppehållstillstånd, men att nu komma och skuldbelägga dem som har fått permanent uppehållstillstånd och anklaga dem för att inte vilja bli en del av Sverige och inte vilja bli medborgare är ändå ganska magstarkt. Sverige har lovat att de ska få stanna permanent, att de är trygga här och att de hör till. Detta löfte kan Sverige inte bara rycka undan.

Anf. 69 Nima Gholam Ali Pour (SD)

Fru talman! Det känns som att ledamoten redan har skrivit sina anteckningar eftersom hon påbörjar varje anförande med att anklaga mig för något jag inte har sagt. Jag sa inget om utvisningar, men ledamoten påstår det för att kunna påbörja sin harang.

Men låt oss fortsätta på det temat. Har man inte tillstånd att vistas i Sverige måste man utvisas. Det finns ingen annan grund för utvisning än att personen saknar tillstånd. Så fungerar utlänningslagen, och det vet ledamoten.

Skälen för att vistas i Sverige måste ha sin grund i utlänningslagen. Det räcker inte att man har träffat någon och blivit kär eller att man börjar göra positiva saker i samhället. Skälen måste ha sin grund i utlänningslagen. Det är så en reglerad invandring fungerar.

Vill ledamoten kanske inte ha en reglerad invandring? Vill ledamoten kanske inte utvisa någon alls? Vill ledamoten kanske ha fri invandring så att alla som kommer hit får stanna? Det är den uppfattning jag får när jag hör ledamoten tala om utvisningar och skälen till att man får befinna sig i Sverige.

Kerstin Lundgren

Anf. 70 Tredje vice talman Kerstin Lundgren

Jag kan inte bevilja Annika Hirvonen ytterligare replik trots att det ställdes många frågor till henne. Frågorna får i stället ses som retoriska eftersom det var det sista inlägget i replikskiftet.

Ledamöter bör tänka på hur man hanterar det sista inlägget i ett replikskifte eftersom motparten inte har möjlighet att svara på frågor.

Anf. 71 Tony Haddou (V)

Fru talman! I inledningen till förslaget vi nu debatterar anger regeringen att minskad asylrelaterad invandring ska skapa bättre förutsättningar för integration och minska utanförskapet. Det slår mig att regeringen under fyra år inte har presenterat en enda integrationsåtgärd och inte en enda åtgärd för att minska utanförskapet. Tvärtom har regeringen fördjupat och förvärrat de ekonomiska klyftorna, man har presenterat förslag som direkt skadar integrationen i Sverige och man har kraschat både arbetsmarknaden och bostadsmarknaden. Det vore inte överord att säga att regeringen har en historiskt stark politik för det vi kallar segregation och ökade klyftor och att det har lett till ett historiskt misslyckande.

Som alltid står valet i samhället mellan splittring och sammanhållning. Jag tror att samhället alltid vinner på att vi står upp för varandra. Det är då Sverige är som bäst. Det är ett val vi har att göra varje dag i både vardag och våra politiska beslut. Det förslag vi

nu debatterar väljer helt fel väg.

Fru talman! Regeringen ska anpassa svensk rätt till EU:s migrations- och asylpakt. Man har dock valt att lägga sig på en miniminivå. Risken med det är att det kommer att utestänga personer som i själva verket har rätt till internationellt skydd. Grunden för pakten handlar om hur rättssäker en människa på flykt ska vara när hon söker skydd i Sverige.

Ordet asyl betyder fristad, och i debatten har vi hört att det är just det regeringen inte vill ge människor. Regeringen har medvetet och aktivt valt att skydda asylsökande så lite som möjligt genom att lägga sig på en miniminivå. Det är ett historiskt avsteg från asylrätten. Skyddsbehovet kommer under detta system inte att prövas rättssäkert, asylsökande kommer inte att få det juridiska stöd som krävs och man omöjliggör för asylsökande att visa att de är i behov av skydd.

Detta har mötts av skarp kritik från Lagrådet, Advokatsamfundet och i stort sett alla organisationer som är experter på området. Lagrådet pekar på att hela regeringens förslag präglas av brister i beredningsprocessen och har en svag demokratisk förankring och att det finns en avsaknad av självständig och kunskapsbaserad prövning av lagförslagen. Lagrådet menar att detta i praktiken riskerar att begränsa utrymmet för individuella bedömningar oavsett hur starka humanitära skäl som föreligger.

Lagrådet har i sitt yttrande känt sig tvungna att skriva till regeringen att migration inte är något mekaniskt utan att det handlar om människor – vuxna och barn. Det framgår också att regeringen i ytterst begränsad utsträckning tycks förstå att migration och invandring handlar om människor. Lagstiftningen påverkar riktiga liv. Det handlar inte om enbart siffror och fastställda miniminivåer.

Följande borde i stället ha varit vägledande för regeringen, och jag citerar ur Lagrådets yttrande: ”En rättsstat förutsätter att lagen visar respekt för alla som finns inom landets gränser, också för dem som inte är medborgare i landet. Kravet på respekt för den enskilda människan omfattar alla. Det kravet ligger till grund för flyktingrätten. Den som är flykting har således vissa grundläggande rättigheter.”

Respekten för alla människors grundläggande fri- och rättigheter hålls inte särskilt högt av regeringen, och det är bara att beklaga.

Fru talman! Advokatsamfundet riktar också skarp kritik mot regeringens förslag, inte minst på grund av att regeringen aktivt har valt att undergräva rättssäkerheten och underminera systemet med juridiska ombud för asylsökande.

I dag får människor som söker asyl ett offentligt biträde under hela processen, och så även i första instans hos Migrationsverket: ett juridiskt ombud som hjälper den enskilde att förstå processen, identifiera rättsfrågor och säkerställa att viktiga omständigheter faktiskt kommer fram innan beslut fattas. Det systemet har fungerat bra och tjänat asylrätten väl.

Nu ska offentliga biträden inte få insyn i ärenden inför och under sitt arbete. Regeringen tycker att de bara ska hålla korta informationsmöten. Advokater i Sverige förväntas alltså ge juridiska råd utan att få tillgång till viktiga handlingar hos Migrationsverket eller ens veta vilken process personen omfattas av. I en debattartikel i DN i helgen undrade advokater i Advokatsamfundet när annars i samhället ett sådant upplägg skulle accepteras. Ingen skulle vilja möta en läkare som ger råd utan att ha sett journalen, och ingen skulle acceptera att en revisor uttalar sig utan att ha tagit del av underlagen.

Ändå är det detta som nu föreslås för människor som riskerar förföljelse, tortyr eller människohandel om beslutet blir fel. Det här strider mot de advokatetiska principerna, och Advokatsamfundet är tydligt: Om lagförslaget genomförs i nuvarande form kan advokater inte åta sig dessa uppdrag.

Begriper ni i Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna vilken sits ni sätter människor i, vilken sits ni sätter asylsökande i och vilken sitts ni sätter professionen och advokater med etiska principer i? Sverigedemokraterna förstår jag – de skiter ju fullständigt i grundläggande rättsprinciper och har aldrig brytt sig om det. Men har ni andra partier tappat det helt? Det här hade man absolut kunnat lösa under processens gång.

Helt ärligt: De flesta i denna kammare vet mycket väl att den lag som läggs på riksdagens bord inte kommer att göra någonting bättre – inte ett dugg. Den kommer inte att göra det bättre för människor på flykt. Den kommer inte att förbättra EU:s möjligheter att enas om ett rättvist eller värdigt mottagande och en asylrätt värd namnet. Den kommer heller inte att förbättra etableringen och integrationen, som ska vara en av huvudanledningarna här.

Tvärtom är syftet med lagen enögt, nämligen att skrämma människor på flykt från att söka skydd i Sverige, och den som söker skydd i Sverige ska enligt förslaget behandlas så illa som möjligt. Det är ett fritt moraliskt fall i riksdagen, där asylrätten sätt på spel när den behövs som mest.

Fru talman! I linje med regeringens absoluta botten i migrationspolitiken har de också valt att ta bort permanenta uppehållstillstånd ur utlänningslagen för personer i behov av skydd och personer med ställningen varaktigt bosatt i Sverige samt deras anhöriga.

Regeringen ville också dra tillbaka mellan 98 000 och 180 000 permanenta uppehållstillstånd som redan utfärdats till människor, men massiva protester i samband med tonårsutvisningarna tvingade regeringen att backa från det på en presskonferens. Men nu ska permanenta uppehållstillstånd bort, och då kan man fråga sig vad som händer med exempelvis tonårsutvisningarna och andra grupper som lever med tillfälliga uppehållstillstånd. Vägen till medborgarskap är alldeles för lång och omöjlig för många. Många liv kommer att slås sönder om detta inte rättas till.

Permanenta uppehållstillstånd är ett löfte: Här får du avsluta din flykt, här är du trygg och här får du bygga ditt liv och din framtid. Det handlar om vanliga familjer som riskerar att få sina liv sönderslagna från en dag till en annan efter det att Sverigedemokraterna och regeringen deklarerat att de ska riva upp permanenta uppehållstillstånd retroaktivt. Det var bra att massiva protester tvingade regeringen att backa från förslaget, men nu hörde vi här att det riskerar att komma tillbaka efter valet.

Som Lagrådet sa väldigt tydligt handlar det om människor – vuxna och barn. Det är jobbarkompisar – läkare, barnskötare och lastbilsmontörer – som får leva i stor oro över att inte få stanna i det land där de har byggt upp en framtid. Det är barnens lekkompisar, vars liv helt skulle kullkastas. I stället för att se fram emot den första tappade tanden skulle barnens framtid präglas av föräldrarnas oro inför ett liv i limbo där de inte vet om de får stanna eller inte.

Till dig som har byggt upp en tillvaro i trygghet, kanske köpt lägenhet, skaffat familj och barn och som har jobb och hela livet och tillvaron i Sverige: Vänsterpartiet tänker inte låta regeringen och Sverigedemokraterna förstöra för dig. Vi kan inte låta den här regeringen fortsätta, och vi kan inte låta den här regeringen slå in en kil mellan människor.

Fru talman! Nu kommer vi, efter den 12 juli då lagen träder i kraft, att få en situation i Sverige där endast tidsbegränsade uppehållstillstånd beviljas. Man kan leva så kanske 13 månader i taget, tycker regeringen, som genom detta förslag skapar osäkerhet och oro hos en stor grupp människor.

Tidöpartierna har tidigare, okunnigt, försvarat det här med att regeringen vill att man ska leva upp till kraven för att söka svenskt medborgarskap. Jag kan förstå tanken att fler ska bli medborgare, men dels vill Sverigedemokraterna inte att människor ska bli medborgare, dels är åtta år alldeles för lång tid för att bli medborgare.

Det handlar om krav som många inte kommer att kunna leva upp till, även om de är varaktigt bosatta i Sverige och lever sina liv här. För äldre, sjuka och personer med funktionsnedsättning är det inte lika lätt att leva upp till tester och krav. Dessutom finns det tydliga inbyggda problem med medborgarskap som är bortom individens kontroll, såsom att stärka identitet och födelsedatum från länder med kollapsade system.

Dessutom, vilket kanske är det mest fruktansvärda i det jag var inne på, tar det minst åtta år att få medborgarskap. Det är alldeles för lång tid för människor som lever här och som drabbas av osäkerhet och en klump i magen varje dag.

Fru talman! Sverige ska inte vara ett land som kastar ut människor i otrygghet och osäkerhet. Det behövs en genomtänkt, human och solidarisk flyktingpolitik som tar avstamp i internationella konventioner och andemeningen där. Detta kan vi uppnå så fort vi röstat bort den här regeringen i september. Det ser ljust ut, för svenska folket har gång på gång underkänt regeringens politik.

Jag yrkar bifall till reservationerna 1 och 4 i betänkandet.

Anf. 72 Nima Gholam Ali Pour (SD)

Fru talman! En viktig del i den proposition som vi debatterar i dag handlar om att de som söker asyl i Sverige ska få skydd så länge de behöver det. Sedan, när det blivit lugnare i deras hemländer, är det meningen att de ska åka hem. Asyl ska alltså inte leda till permanent uppehållstillstånd.

Detta är något som Vänsterpartiet tillsammans med Miljöpartiet har reserverat sig mot. Vänsterpartiet menar att permanent uppehållstillstånd ska vara huvudregel. Men om skyddsbehovet är tillfälligt, vilket det brukar vara, varför ska då uppehållstillståndet vara permanent? Den frågan ställer sig nog många i Sverige.

Många stöder asylrätten. Man vill ge skydd åt dem som behöver det, men samtidigt förväntar man sig att de som en gång sökt skydd i Sverige ska åka tillbaka till sina hemländer och hjälpa till att bygga upp dem när krisen, kriget eller den oreda som finns där är slut.

I propositionen finns även en väg till medborgarskap för dem som inte får permanent uppehållstillstånd. Om man har uppfyllt kraven för medborgarskap, speciellt hemvistkravet, uppfyller man också vanligen kravet att ha välgrundade utsikter att beviljas varaktigt uppehållstillstånd.

Det här låter som rimliga förslag för de flesta som lever i Sverige. Varför är Vänsterpartiet emot detta?

Anf. 73 Tony Haddou (V)

Fru talman! Det var en väldigt enkel fråga från ledamoten. Vi delar inte den uppfattningen. Jag hör ledamoten säga kontinuerligt här i debatten att människor som kommer hit och söker skydd ska åka hem. Det är grundidén hos Sverigedemokraterna. Jag delar inte den uppfattningen.

Jag tror att Sverigedemokraterna har missat hela den offentliga debatten i Sverige om tonårsutvisningarna. Många barn kom hit som unga, och nu tycker Sverigedemokraterna att de ska åka hem, hör vi här i debatten. I medierna lät det annorlunda. Där sa Jimmie Åkesson att en lösning måste hittas för dessa unga.

Jag tycker att det är jättebra att människor som kommit till Sverige och sökt skydd bygger upp sina liv här, lär sig svenska, kommer in i arbetslivet, utbildar sig och blir en del av Sverige. Jag är stolt över det. Sverigedemokraterna visar på motsatsen: Människor som kommer till Sverige ska åka hem. Jag delar inte den uppfattningen.

När det gäller frågan om permanenta uppehållstillstånd är det ett löfte: Här får du avsluta din flykt, här är du trygg och här får du bygga upp ditt liv. Jag tror att en av de absolut bästa integrationsprocesserna är att människor får veta att de är välkomna att vara kvar här.

Det absolut största integrationshinder vi har i Sverige är Sverigedemokraterna. Det har vi hört genom hela debatten här i dag.

Anf. 74 Nima Gholam Ali Pour (SD)

Fru talman! Ledamoten från Vänsterpartiet blandar ihop rätt många olika saker.

För det första: Jag sa aldrig att de som behöver skydd ska åka hem. Man söker skydd i Sverige. Det genomförs en prövning. Har man behov av skydd får man stanna. Har man inte behov av skydd utvisas man. Det är så reglerad invandring fungerar.

Det är inte så att alla som kommer till Sverige och söker skydd får stanna här. Det är chockerande att ledamoten uttalar sig på det sättet. Här har vi alltså ett parti som vill ha fri invandring, och det här partiet ska fungera som någon form av regeringsunderlag till Socialdemokraterna. Det är ju chockerande.

För det andra: Ledamoten sa att alla som kommer till Sverige och får uppehållstillstånd ska få permanent uppehållstillstånd. Det ska vara huvudregel. Och det här partiet ska vara någon form av regeringsunderlag till Socialdemokraterna och ha inflytande över migrationspolitiken.

Vad tror ledamoten skulle hända om alla som kom till Sverige fick permanent uppehållstillstånd? Vad tror ledamoten skulle hända om alla som fick uppehållstillstånd i Sverige fick permanent uppehållstillstånd från början? Alla skulle börja komma till Sverige. Människor från massor av tredjeländer, från Mellanöstern och från Afrika, skulle passera flera europeiska länder och anlända till Sverige. Vi skulle ha samma migrationskris som vi hade 2015, med alla de offer som det innebar.

Anf. 75 Tony Haddou (V)

Fru talman! Det vore bra om ledamoten lyssnade på mitt svar i stället för att befinna sig i en helt annan galax. Det var inte ens det här jag svarade på från första början.

Grunden är att ledamoten vill att människor ska åka hem. Jag tycker att människor som har byggt sina liv här, som har utbildat sig här och arbetar här och har familjen och hela livet här, ska få en chans att stanna kvar. Det är skillnaden mellan oss.

Därför tycker jag att ett permanent uppehållstillstånd är ett löfte: Här får du avsluta din flykt, här får du stanna och här får du bygga ditt liv och din framtid. Det tycker inte Sverigedemokraterna.

Ledamoten var också inne på frågan om att de som får ett nej ska åka hem och så vidare. Där hoppas jag att vi kan ha en konstruktiv debatt, för många får ett nej men kan inte åka hem. Det kan ni i Tidöpartierna tycka är ett problem. Men det går att göra som Migrationsverket har gjort flera gånger och säga: ”Hela den här gruppen får stanna.” Jag har inga problem med det. Det gäller till exempel Iran. Människor som har fått ett nej får inte utvisas dit.

Sedan har vi situationer där människor faktiskt får ett ja. Flickorna och kvinnorna från Afghanistan fick under många år ett nej. Sedan gjorde man bedömningen att de får stanna kvar. Ett nej blev ett ja.

Jag hoppas att vi kan ha en konstruktiv debatt om detta, men det är svårt med Sverigedemokraterna som bara vill utvisa människor.

En sista fråga från Sverigedemokraterna var vad som händer om människor kommer hit. Ja, vi tog emot 50 000 ukrainare när Ryssland olagligt invaderade Ukraina. Jag har inga problem med att vi tar emot 50 000 ukrainare eftersom jag vet att Sverige kan ta hand om dem, precis som vi tog emot många syrier. Då ställde människor upp och tog hand om dem.

Färre kommer inte hit för att Nima säger det. Färre kommer hit för att EU har stängt sina gränser.

Anf. 76 Ingemar Kihlström (KD)

Fru talman! Jag vill börja debatten med att yrka bifall till utskottsmajoritetens förslag att tillstyrka propositionen och därmed avslag på de motionsyrkanden som görs inom det här betänkandet, som handlar om utmönstring av permanenta uppehållstillstånd och anpassning av svensk rätt till EU:s migrations- och asylpakt.

Kristdemokraterna har tillsammans med övriga samarbetspartier i det blågula laget stakat ut den nya och nödvändiga väg som Sverige behöver följa för att komma till rätta med de problem som grundar sig i att asylinvandringen till Sverige sedan lång tid tillbaka har varit omfattande och att tidigare regeringar inte gjort tillräckliga insatser för att komma till rätta med det. Den tidigare stora invandringen i kombination med bristande integration har bidragit till att Sverige fortfarande står inför stora utmaningar med dem som kommit till vårt land och att det finns en stor risk för ett växande utanförskap.

För att bryta och vända den utvecklingen genomför Kristdemokraterna tillsammans med övriga partier i regeringsunderlaget därför ett paradigmskifte inom svensk migrationspolitik med målet att kraftigt minska antalet asylsökande som söker sig till Sverige.

Sedan Tidöregeringen tillträdde har antalet asylsökande minskat, men vår bedömning är att fler åtgärder behöver vidtas för att minska antalet asylansökningar ytterligare och behålla dem på en låg nivå. Utgångspunkten bör enligt vår åsikt vara att den svenska regleringen inte ska vara mer generös än vad EU-rätten och andra internationella åtaganden kräver. Därför finns det skäl att se över de nuvarande reglerna om permanent uppehållstillstånd som beviljas på grund av skyddsbehov och andra asylrelaterade grunder.

Förändringen görs naturligtvis också i relation till det faktum att EU:s migrations- och asylpakt har antagits. Det är ett omfattande regelverk bestående av tio rättsakter som syftar till att etablera ett gemensamt och harmoniserat system för asyl och migration inom EU. Regelverket bygger på fyra huvudsakliga områden: säkra yttre gränser, snabba och effektiva förfaranden, solidaritet och ansvarsfördelning mellan medlemsstaterna samt ett fördjupat samarbete med länder utanför EU.

Fru talman! Förändringarna som vi nu debatterar utgår från att asylrelaterade uppehållstillstånd ska vara tidsbegränsade och leda till svenskt medborgarskap, återvandring eller återvändande. För att begränsa asylinvandringen är det som sagt viktigt att vi anpassar reglerna till EU:s rättsliga miniminivå i så stor utsträckning som möjligt.

Att utmönstra möjligheten att bevilja permanenta uppehållstillstånd är ett viktigt led i detta arbete. EU:s migrations- och asylpakt består av tio rättsakter som utgörs av förordningar och ett omarbetat direktiv. En EU-förordning är bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater men kan innebära att det finns behov av och möjligheter till kompletterande bestämmelser i nationell rätt.

I propositionen gör regeringen bedömningen att nationella bestämmelser som kompletterar förordningen behöver införas i bland annat utlänningslagen och att flera befintliga bestämmelser behöver utmönstras. Där utrymme finns för Sverige att välja om och hur bestämmelser i förordningen ska tillämpas anser vi kristdemokrater tillsammans med övriga partier i regeringsunderlaget som sagt att den svenska regleringen inte bör vara mer generös än vad EU-rätten kräver.

Eftersom förordningarna i migrations- och asylpakten i allt väsentligt kommer att tillämpas från och med den 12 juni i år krävs skyndsamma anpassningar av svensk rätt.

Fru talman! I propositionen föreslår regeringen att möjligheten att bevilja permanent uppehållstillstånd ska utmönstras för vissa grupper.

Propositionen innehåller även förslag till anpassning av svensk rätt till rättsakterna under EU:s migrations- och asylpakt. Förslagen innebär bland annat att

det så kallade gränsförfarandet för asyl tillämpas i fler situationer än de som är obligatoriska inom EU-rätten

Polismyndigheten, Migrationsverket och regionerna ansvarar för utförandet av det så kallade screeningförfarandet

rätten till offentligt biträde vid handläggningen av ärenden om internationellt skydd hos Migrationsverket begränsas

åldersgränsen för att ta fingeravtryck och fotografier i vissa fall under migrationsprocessen sänks till sex år

terminologin och systematiken för det svenska asylförfarandet ändras.

Lagändringarna föreslås alltså träda i kraft den 12 juni.

Fru talman! Regeringen genomför som sagt ett paradigmskifte inom svensk migrationspolitik.

För den som kommer till Sverige och får ett asylrelaterat uppehållstillstånd ska det finnas en tydlig väg till medborgarskap. Är man i Sverige under en längre tid ska man vilja vara med och bidra till samhällsgemenskapen. Det kräver en hållbar och stram migrationspolitik, som vi nu anpassar till EU:s miniminivå.

Asyl handlar om skydd, och det är rimligt att tillstånd prövas över tid när förhållanden förändras. Den som vill bli en del av Sverige ska lära sig språket, arbeta och ta ansvar.

Fru talman! En presumtion för att förordna offentligt biträde i ärenden om utvisning infördes i svensk rätt 1978. Rätten till offentligt biträde har sedan dess inte genomgått några betydande förändringar, trots ett flertal större lagändringar. Det kan konstateras att de hittillsvarande svenska reglerna sträcker sig långt utöver vad som krävs enligt EU-rätten.

Kristdemokraterna anser liksom övriga Tidöpartier att reglerna bör stramas åt och anpassas till EU:s rättsliga miniminivå. Även om detta innebär att vissa rättigheter som finns i dag kommer att begränsas anser vi att den föreslagna ordningen skapar ett effektivt och ändamålsenligt system med bibehållen rättssäkerhet.

Fru talman! När Tidösamarbetet ser till att genomföra förändringar som skapar ordning och reda på mottagandet i Sverige och ger större förutsättningar för integration ställer sig oppositionen även i detta ärende vid sidan om, och som vanligt spretar det rejält. Miljöpartiet och Vänsterpartiet säger i vanlig ordning nej till förändringen och till skärpta krav och vill i mångt och mycket hålla fast vid den ordning som nu råder utan att reflektera över vad den har inneburit eller vilket behov som finns av åtgärder.

I det här ärendet ställer sig Centern och Socialdemokraterna bakom vissa delar av förslaget, men de reserverar sig. Det är nu man börjar ana den valtaktiska samsyn man lägger grunden för med Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Speciellt Socialdemokraterna glider vänsterut, trots att man upprepar talepunkterna om att det ska vara en stram migrationspolitik. I det här sammanhanget blir detta alltmer tomma ord.

Tidigare under mandatperioden har Sledamöterna villigt tryckt ja till de flesta av regeringens förslag, men nu gör man en positionsförflyttning i riktning mot Miljöpartiets och Vänsterns ställningstaganden.

Att Socialdemokraterna inte kan reflektera över vad de borde ha gjort annorlunda under tidigare mandatperiod och inte heller nämner att de var begränsade under sitt samarbete med Miljöpartiet beror av naturliga skäl på ett egenintresse.

Vad inriktningen av ett framtida regeringsalternativ innebär för migrationspolitiken är inte möjligt att utröna eller uttolka. Det enda man med säkerhet kan säga är att det från flera av de mindre partierna kommer att ställas många krav på att man ska återgå till tidigare ordningar för att de ska ge sitt stöd. Den strama linje som Socialdemokraterna alltså tycker ska gälla i framtiden är tyvärr en utopisk dröm. Kaos och långbänk är ett riktigare scenario för framtida eventuella regeringssamarbeten.

Fru talman! Som jag ofta upprepat i den här kammaren behöver Sverige fortsättningsvis en stram, rättvis och ansvarsfull migrationspolitik. Vi Kristdemokrater har tillsammans med övriga samarbetsparter i det blågula laget visat att detta går att leverera. Vi är beredda att ta det fortsatta ansvaret, och det är den riktning Sverige behöver både nu och i nästa mandatperiod – inte en rödgrön kaosregering med röda linjer dragna tvärs över papperet hela tiden.

Fru talman! Sammanfattningsvis kommer Sverige med de förslag vi debatterar i dag att få ett mer ordnat asylmottagande i nivå med de utmaningar som återstår att hantera. Detta är något som gynnar både de asylsökande och Sverige som land.

Som jag tidigare sagt yrkar jag bifall till utskottets förslag och propositionen samt avslag på motionerna.

Anf. 77 Annika Hirvonen (MP)

Fru talman! Det är inte bara Socialdemokraterna som har närmat sig Miljöpartiets politik vad gäller utvisningarna. Fantastiskt nog fick vi ju hela regeringen och Sverigedemokraterna med oss gällande att stoppa tonårsutvisningarna och att rulla tillbaka utvisningarna av 4 700 spårbytare och deras åttamånadersbebisar. Efter alltför många år har regeringen också lovat en permanent lösning för att de som flytt krigets Ukraina ska få en långsiktig trygghet i Sverige.

Ibland krävs det att svenska folket ryter ifrån och säger: ”Stopp! Inte i vårt namn!” Detta har svenska folket nu sagt om flera punkter i Kristdemokraternas utvisningspolitik. I dag hör vi Ingemar Kihlström hålla ett lovtal till EU:s miniminivå – som om det fanns ett egenvärde i att landa på en viss miniminivå.

Det som jag ändå tycker är lite roande i sammanhanget är att Ingemar Kihlström verkar ha missat att regeringen inte har lagt sig på EU:s miniminivå vad gäller just offentliga biträden. Där har man medvetet lagt sig på en högre nivå, och man anger rättssäkerheten som motiv för detta. Det vi däremot ser i implementeringen är oroande. Det finns inga krav på att Migrationsverket ska undanhålla advokaterna handlingar, men det lutar ändå därhän.

Jag vill fråga Ingemar Kihlström hur han ser på att man inte använder sig av de enkla medel som redan finns för att dela handlingar med biträden.

Anf. 78 Ingemar Kihlström (KD)

Fru talman! Tack, ledamoten Hirvonen, för en historisk betraktelse över det breda migrationsfältet! Vi kan konstatera att ledamoten Hirvonen företräder ett parti som under sju åtta år kunde påverka den situation vi har i Sverige. Vi i Tidösamarbetet måste nu hantera en situation med bristande integration, med ett stort utanförskap och med kanske hundratusen personer som lever i det så kallade skuggsamhället.

Jag kan konstatera att många av de vinster Miljöpartiet tillräknar sig faktiskt var saker som vi i vår regering utredde och såg, för vi ser naturligtvis att man måste göra rätt och inte bara fatta beslut snabbt. Det handlar om tonårsutvisningarna.

Vad gäller det ärende vi debatterar i dag kan vi nu konstatera att Sverige haft en inriktning både vad gäller permanenta uppehållstillstånd och vad gäller rätten till offentligt biträde som har skilt sig från flertalet av motsvarande länder inom EU.

Jag tycker att det är bra att EU på övergripande nivå har kommit överens om att ta ett gemensamt ansvar för de flyktingströmmar som kommer att uppstå och att man ska bibehålla ett ansvarstagande mellan länder. Jag tror dock att det också är viktigt att påpeka att vi behöver rätta till skulden som beror på integration och migrationspolitik som misskötts av många olika regeringar – jag kan tillstyrka att även den regering som vi har deltagit i har fattat beslut inom områden där vi nu har gjort ett annat ställningstagande.

Vi behöver rätta till detta, och det gör vi i Kristdemokraterna. Det är så vi hanterar den här problematiken. Jag är viss om att vi med de beslut vi lägger på bordet från riksdagen i den här propositionen kommer att skapa just en bättre situation både för de asylsökande och för Sverige som land.

Anf. 79 Annika Hirvonen (MP)

Fru talman! Syftet med regeringens lagförslag är ju inte att skapa en bättre situation för Sverige som land eller för de asylsökande. Syftet är att till varje pris lägga sig på en miniminivå gällande mänskliga rättigheter för människor på flykt och för invandrare som får skydd i Sverige. Denna miniminivå vill man ha även när det skulle vara dåligt för integrationen och även när det blir dyrare för skattebetalarna. Själva miniminivån är syftet med propositionen, och det i sig tycker jag är anmärkningsvärt.

Om man i stället för en miniminivå hade haft syftet att vi ska ha så bra integration som möjligt eller att asylprocessen ska vara så kostnadseffektiv som möjligt hade man landat i andra lösningar än dem som ligger i propositionen.

Min största oro, och anledningen till att vi i Miljöpartiet röstar nej till regeringens förslag, är den oro som Lagrådet sammanfattar så här: ”Och vad värre är: risken för att systemet i vissa fall stänger gränsen för också dem som verkligen har rätt till internationellt skydd är påtaglig.” Man riskerar alltså att i strid med asylrätten utvisa människor till förföljelse och död.

Hur ser Kristdemokraterna på Lagrådets farhåga?

Anf. 80 Ingemar Kihlström (KD)

Fru talman! Jag kan konstatera att ledamoten Hirvonens verklighetsbild skiljer sig från min, och det får den göra i politiken. Vi gör analyser och ser vad som behöver göras, och vi kommer till olika slutsatser. Sedan argumenterar man för sin sak.

Jag kan konstatera att Miljöpartiet tyvärr gör som den beryktade strutsen: Man kör huvudet i sanden och ser inte problemen vi har i vårt samhälle. Vi har ett stort utanförskap, vi har en bristande integrationsförmåga och vi har ett skuggsamhälle. Vi kan fundera över vad som har lett fram till detta, och vi kan hitta olika orsaker till det. Men jag tror ändå att det är viktigt att analysera läget: Här är vi nu, och vad behöver vi göra för att komma till rätta med situationen?

Vi i Tidösamarbetet, och i många fall också Miljöpartiets tänkta samarbetsparti Socialdemokraterna, har ju konstaterat att vi under överskådlig tid inte kan ha ett asylmottagande motsvarande mottagandet under 2015–2016. Det gör att vi måste lägga oss på miniminivå. Med Miljöpartiets resonemang kan man ju konstatera att det i så fall inte finns rättssäkerhet någon annanstans i Europa eftersom man i många fall ligger på miniminivå. Så är det naturligtvis inte.

Det är inte så att rättssäkerheten handlar om de saker vi historiskt har gjort i Sverige. Naturligtvis ska vi vid varje tidpunkt fundera över rättssäkerheten, och där har jag och ledamoten Hirvonen en gemensam syn gällande exempelvis kristna konvertiter. Rättssäkerheten brast för dem både under de faktiskt sju år som Miljöpartiet var med i regeringen och under det åttonde året. Tidöpartierna har sett till att leverera på den punkten. Man har inte levererat tillräckligt, i mina ögon, men man har levererat.

Det är viktigt att kämpa för rättssäkerhet, och vi har ett rättssäkert system med Migrationsverket, Migrationsdomstolen och Migrationsöverdomstolen.

Anf. 81 Tony Haddou (V)

Fru talman! Det jag reagerade på under anförandet var att Kristdemokraterna gör analysen att man bibehåller rättssäkerheten. Det är ju inte många som håller med om det. Varken Lagrådet, Advokatsamfundet, organisationer eller expertisen håller med. Det kom också några frågor från Miljöpartiet om det.

Jag vill säga så här: Om advokater inte får insyn i ett ärende är det väl solklart att det påverkar rättssäkerheten negativt. Det måste Kristdemokraterna ändå medge. Det är det första jag vill ta upp. Det blir inte en fungerande och rättssäker process.

Sedan tog ledamoten upp konvertiter. Hur blir deras situation bättre?

Anf. 82 Ingemar Kihlström (KD)

Fru talman! Jag kan konstatera att Vänsterpartiet genom ledamoten Haddou konstaterar att rättssäkerheten garanteras genom att man gör på samma sätt som man alltid har gjort. Men att andra länder i Europa har gjort på ett annat sätt, innebär det för ledamoten Haddou att det inte finns en rättssäkerhet i övriga Europa? Med den här propositionen lägger vi oss på en nivå som motsvarar nivån i många av de länder som finns.

Vi har rättssäkerhet i vårt land. Vi har som sagt var Migrationsverket, som hanterar ärenden. Man har möjlighet att överklaga till migrationsdomstol och till Migrationsöverdomstolen – och även att gå vidare till EU-nivå. Men med ledamoten Haddous resonemang är just det system som sticker ut jämfört med övriga länder i Europa det enda som kan garantera rättssäkerheten. Så snävt tänker inte jag.

Man kan konstatera att det finns ett stöd. Det finns möjlighet till insyn för juridiskt biträde – naturligtvis med fullmakt. På det sättet garanteras att det stödet ges. Vi ska också betänka att Migrationsverket kommer att ge stöd under själva processen. Både jag och ledamoten Haddou hörde ju vid träffen med utskottet Migrationsverkets generaldirektör säga att detta är en uppgift som myndigheten har. Det handlar om att hela hanteringen ska vara rättssäker.

Jag är trygg i detta. Jag förstår att ledamoten Tony Haddou har en helt annan inriktning och likt Miljöpartiet väljer att göra som strutsen och konstatera att det inte finns någon problematik med det system vi har och att vi ska ha obegränsad asylinvandring – trots det faktum att två av tre som söker asyl i Sverige i dag inte får asyl.

Vad gäller konvertiterna kan jag bara konstatera att vi har gett uppdrag i Tidöavtalet och att Statskontoret har utrett frågan. Vi har också gett uppdrag i regleringsbrev. Det är betydligt mer än vad den tidigare regeringen gjorde under åtta år.

Anf. 83 Tony Haddou (V)

Fru talman! Det här är ju inget som jag eller Vänsterpartiet säger, utan jag refererade till Lagrådet, Advokatsamfundet och absolut alla remissinstanser med expertis på området. Men regeringen har dragit igenom detta som ett hastverk. Nästan alla remissinstanser har kritiserat regeringen för att de knappt har fått tid på sig att gå igenom ärendet, och regeringen har knappt berett ärendet seriöst själv.

Jag tycker att man ändå ska fråga sig hur det över huvud taget blir en mer rättssäker process när advokater inte får insyn i ärendet. Nu säger advokater från Advokatsamfundet att de inte kommer att ta sig an dessa ärenden därför att det går emot deras advokatetiska principer. Jag tycker att det är ganska fräckt av regeringen att över huvud taget inte se det och låtsas att vi kommer att ha en rättssäker asylprocess efter detta. Det kommer vi självklart inte att ha.

Att Migrationsverket kommer att ge den sökande stöd är inte samma sak. Det är väldigt stor skillnad jämfört med att ha ett juridiskt ombud; det måste ledamoten ändå erkänna. Att få information är en helt annan sak. Advokater ger råd, hjälp och det stöd du behöver i en väldigt komplex process där saker behöver föras fram, och det är inget som Migrationsverket i stort kommer att hjälpa asylsökande med.

Jag tycker att det vore mycket bättre om Kristdemokraterna, som tidigare har stått upp för asylrätten, faktiskt erkände att det här inte blir en fullt fungerande och rättssäker process. Asylrätten ska ju säkerställa dels att människor har rätt att söka asyl, dels att processen är rättssäker. Det blir mindre rättssäkert med den här regeringen, och det kan jag bara beklaga.

(Applåder)

Anf. 84 Ingemar Kihlström (KD)

Fru talman! Vi kan konstatera att ledamoten Haddou och jag lever i två olika världar.

Jag kan konstatera att flertalet europeiska länder har ett system och en nivå liknande det vi föreslår, även om det kanske inte är exakt likadant. Sverige har haft ett system som de facto har varit betydligt mer omfattande.

Man kan också tänka sig att Advokatsamfundets inlaga är en partsinlaga. Alla har naturligtvis rätt att argumentera för sin sak, men vi kan konstatera att EU:s migrationspakt – som ledamoten Haddous parti de facto röstade emot i EU-parlamentet – handlar om att fördela ansvaret. Den handlar om att fördela ansvaret för det flöde av migranter som kommer att komma till Europa.

Vi lägger oss på en nivå motsvarande det EU:s direktiv anger som miniminivå. Det motsvarar hjälpen och stödet man får, och jag har faktiskt stort tilltro till Migrationsverkets förmåga att hantera och vägleda. Jag har tilltro till att människor kan få sitt fall prövat och att asylrätten gäller. Men det är de facto så att två tredjedelar av dem som söker asyl i dag inte får sin ansökan beviljad, även med rättsligt bistånd.

Det är de facto så att många söker sig till vårt land, av många olika skäl. Vi ska ha en asylrätt, men vi behöver också ha en stram migrationspolitik. Det ska bli väldigt intressant att se vilka röda linjer som ledamoten Haddous parti drar när Socialdemokraterna vill skapa sin maktbas. Jag tror inte att de följer den nödvändiga väg för Sverige som vi i Tidöregeringen har stakat ut. Man kommer att braka rakt ned i diket.

Sverige måste ha en stram, återhållsam migrationspolitik, och det är det vi genomför nu.

Anf. 85 Annika Hirvonen (MP)

Fru talman! I dag debatterar vi betänkandet Utmönstring av permanent uppehållstillstånd och anpassning av svensk rätt till EU:s migrations- och asylpakt. Som ni har hört av debatten hittills handlar det om att jaga miniminivån – miniminivån för mänskliga rättigheter för människor som söker skydd och flyr till Europa och miniminivån för mänskliga rättigheter för invandrare som lever här.

Det blir också en miniminivå på rättssäkerhet. Det blir däremot inte en miniminivå för kostnader. Inte heller minimeras tiden för integration eller flyktingars psykiska lidande – tvärtom. Det enda syftet är att ge människor på flykt så lite rättigheter som möjligt. Syftet är inte att förbättra integrationen av dem som kommer hit, inte heller att säkerställa att man kan lita på asylprocessen och att ingen utvisas till krig och förföljelse.

Jag vill säga några ord om asylrätten. Den infördes efter att Europas länder hade sett resultatet av Förintelsen. De lovade varandra att de aldrig mer skulle utvisa människor tillbaka till förföljelse och död på det sätt som många judiska flyktingar bemöttes när de försökte fly nazisterna. Asylrätten slogs fast i Genèvekonventionen och gällde först Europa och Europas länder för att sedan utvidgas till en global rättighet.

Asylrättens grundläggande utgångspunkt är just att ingen människa någonsin ska utvisas till förföljelse, förtryck och död. Den kommer till uttryck genom att varje människa har rätt att söka skydd och få sin sak prövad, individuellt och rättssäkert.

När Lagrådet utvärderar regeringens förslag konstaterar de att risken är påtaglig att systemet i vissa fall stänger gränsen också för dem som verkligen har rätt till internationellt skydd. Regeringens förslag innebär att Sverige inte kan leva upp till asylrätten. Den risken är påtaglig. Därför väljer vi i Miljöpartiet att rösta avslag på den här propositionen och bifall till reservation 1.

Man skulle kunna landa i en annan slutsats, som Lagrådet har gjort: att det är omöjligt att rösta avslag eftersom tiden nu är för kort innan EU-pakten träder i kraft. Den 12 juni börjar förordningarna gälla. Från och med då kommer de också att tillämpas i Sverige, bortsett från att regeringens proposition inte träder i kraft förrän en månad senare.

Vi i Miljöpartiet låter oss inte bli tagna som gisslan i det här omöjliga valet. Vi uppmanar regeringen att göra om och göra rätt. Kom tillbaka med ett förslag till riksdagen som respekterar asylrätten! Den är ändå det mest grundläggande när vi talar om flyktingar.

Fru talman! En viktig anledning till att rättssäkerheten försämras är att man i grunden förändrar systemet med offentliga biträden, ofta advokater, som företräder de asylsökande. De inte bara förklarar processen utan hjälper dem också att förstå: Vad är det jag måste berätta för att Sverige ska förstå att jag riskerar förföljelse? Det är ju inte lätt för den som flytt att veta vad av allt man har med sig som är viktigt.

Advokatetiken står nu i vägen för advokaterna att åta sig de här uppdragen. Det har vi kunnat läsa i Dagens Nyheter och Dagens Juridik. De har ett åtagande enligt sin yrkesetik, som inte kan uppfyllas med de förutsättningar som det här förslaget ger.

Jag vill passa på att i sammanhanget bemöta något som Kristdemokraternas Ingemar Kihlström sa tidigare. Han sa att vi var eniga om att rättssäkerheten brister för konvertiter. Men vad vi inte är eniga om är att det här förslaget skulle göra någonting bättre för konvertiter. Sammantaget försämrar regeringen rättssäkerheten för alla asylsökande, inklusive de kristna som har konverterat och sökt skydd här.

Jag tycker att det är allvarligt att man försämrar rättssäkerheten. Just konvertiter är en grupp som FN faktiskt har fällt Sverige för utvisningar av vid upprepade tillfällen. Sverige har fällts av FN:s tortyrkommitté, bland annat för att man utvisat en konvertit till talibanerna. Man trodde inte att hans tro var genuin och utvisade honom, trots att han hade ett kors tatuerat på halsen och Jesus bredvid, som om talibanerna skulle bry sig ifall han gjort tatueringen för att hans tro var genuin eller inte. Ärligt talat! Det är dagens asylsystem. Och det kan hända i Sverige redan innan konvertiter blir av med rätten till offentliga biträden i asylprocessen hos Migrationsverket.

Fru talman! De som säger att Sverige har världens mest rättssäkra asylsystem och nu samtidigt raserar flera av de rättssäkerhetsgarantier som finns i systemet behöver nog ta sig en funderare och se sig själva i spegeln. Har de förstått vad det är de beslutar om i dag?

Ett annat förslag som EU inte alls tvingar på Sverige utan som regeringen går vidare med just för att man jagar en miniminivå av rättigheter är att ingen längre ska kunna få ett permanent uppehållstillstånd. För mig som har träffat många människor på flykt är det tydligt att det kommer att skada Sverige och människors möjlighet att integreras i vårt land.

För många är det först när de får sitt permanenta uppehållstillstånd som de känner att de kan avsluta sin flykt, verkligen packa upp resväskorna, andas ut och börja läka de trauman som många burit med sig efter år, ibland hela sina liv, på flykt.

Alex från Ukraina är en av dem som på det tydligaste sättet har beskrivit vad det betyder att leva med korta, tillfälliga uppehållstillstånd. Hon var läkare i Ukraina. Hon berättade: ”Det tar två år för mig att bli läkare i Sverige. Men jag får ju bara tillstånd ett år i taget. Är det ens värt att börja utbildningen och processen att bli svensk läkare när jag inte vet om jag måste lämna redan om ett år?” Hon jobbade i stället med ett helt okvalificerat städjobb och gjorde vad hon kunde för att sätta mat på bordet åt sin femårige son.

Jag har också träffat dem som behandlar tortyrskadade och som berättar att det ofta är först när man får det permanenta uppehållstillståndet som det går att få den nivå av psykologisk trygghet som krävs för att läka de svåraste av trauman.

FN:s flyktingorgan UNHCR rekommenderar alla världens länder att ge människor på flykt en permanent trygghet, då det är bäst både för den som flytt och för mottagarlandet. När människor känner trygghet i att de får stanna på en plats satsar de. De investerar sin tid, rotar sig, startar företag, lär sig språk – även små sådana – och bygger en framtid för sig och sina barn.

Fru talman! Tack och lov har vi i alla fall med gemensamma ansträngningar från många delar av samhället stoppat regeringen från att dra tillbaka de löften om permanent trygghet som Sverige redan givit. Regeringen går alltså än så länge inte vidare med att ta bort alla permanenta uppehållstillstånd som man redan har beviljat människor. Men Sverigedemokraterna har gett ett löfte: Om de vinner valet kan uppemot 180 000 människor se sin trygghet i Sverige raseras. Människor som fått ett löfte från Sverige om att få vara trygga här och se Sverige som sitt hem kan inte längre lita på riksdagen.

Jag har jämfört det här med att man beviljas bygglov och bygger sig ett hus för att efter 10–15 år få beslut om att det är dags att riva huset för att det blåser nya vindar i samhället och politikerna har ändrat sig. Det vore orimligt. Det är också orimligt att tvinga människor att rota upp hela sitt liv och allt de byggt upp och lämna landet.

Man låtsas att det handlar om att fler ska vilja bli medborgare. Samtidigt gör man ingenting för att möjliggöra detta för de många grupper som i dag inte kan bli medborgare på grund av att de har fel id-handlingar eller att Migrationsverket har ändrat deras födelsedag.

Fru talman! Den här politiken ska vi snart kasta ut ur maktens korridorer. Den 13 september är det val i Sverige. Då kan ni rösta för en annan framtid, där vi inte separerar människor i vi och dom och där ingen jagar minsta möjliga mänskliga rättigheter för någon grupp utan där vi i stället investerar i gemenskap och det som stärker människor och får fler att komma in i samhället. Den 13 september kan ni rösta för asylrätten.

Jag yrkar bifall till reservation 4.

Anf. 86 Nima Gholam Ali Pour (SD)

Fru talman! Något som jag har svårt att förstå i den här debatten är varför vissa partier är så angelägna om att människor ska leva permanent i Sverige som utlänningar. Om en person kommer till Sverige, lär sig svenska, arbetar, försörjer sig själv, följer våra lagar och bygger upp sitt liv här finns det redan en väg till permanent tillhörighet. Den vägen är svenskt medborgarskap, med alla de rättigheter och skyldigheter som följer med. Det är där den verkliga gemenskapen och den långsiktiga anknytningen till Sverige finns.

Miljöpartiet verkar dock föredra en annan ordning. De vill att människor ska kunna leva här med permanent uppehållstillstånd år efter år utan att det finns någon tydlig slutpunkt. Jag menar att det är en märklig syn på integration. Om en person har gjort Sverige till sitt hem borde målet vara att bli en del av den svenska gemenskapen genom medborgarskapet. Om en person däremot endast vistas här därför att det finns ett skyddsbehov i personens hemland ska uppehållstillståndet naturligtvis vara knutet till just det skyddsbehovet. När skyddsbehovet upphör ska personen åka hem till sitt hemland.

Jag undrar varför ledamoten från Miljöpartiet anser att det behövs permanenta uppehållstillstånd när den som under en längre period haft uppehållstillstånd i Sverige ändå kommer att kunna erhålla svenskt medborgarskap.

Anf. 87 Annika Hirvonen (MP)

Fru talman! Det permanenta uppehållstillståndet ger trygghet: ”Här kan jag stanna. Här är jag trygg. Här kan jag avsluta min flykt.” Därför är det viktigt med permanenta uppehållstillstånd. När människor får permanent uppehållstillstånd och vet att de kommer att kunna stanna långsiktigt vet vi att det också händer någonting med viljan att investera i Sverige och tron på att det lönar sig. Därför behövs permanenta uppehållstillstånd.

När det gäller medborgarskap är det ju vi i Miljöpartiet som driver en politik för att fler ska få bli svenska medborgare. Vi vill riva de hinder som i dag gör att vissa människor inte kan bli svenska medborgare. Sverigedemokraterna och regeringen har inte ens lämnat svar på frågan om man vill lösa problemet med att personer som fått sin ålder ändrad av Migrationsverket inte kan bli medborgare. Jag blev bara häromdagen kontaktad av en person som har gjort allting rätt och uppfyller alla krav för att bli svensk medborgare men som inte får bli det, då Migrationsverket har fattat ett beslut om ändrat datum för när de tror att han är född. Han kommer från ett land där han inte kan få någon id-handling som övertygar Migrationsverket.

Jag tycker att Sverigedemokraterna missleder människor. Man pratar om att man vill att fler ska bli svenska medborgare, men man bedriver ju en politik för att utvisa så många som möjligt och göra det svårare att bli svensk medborgare. Jag tycker att Sverigedemokraterna ska säga som det är.

Anf. 88 Nima Gholam Ali Pour (SD)

Fru talman! Jag vill rätta ledamoten. Sverigedemokraterna vill inte att fler ska bli svenska medborgare utan att de som uppfyller kraven ska bli svenska medborgare – inga andra.

Miljöpartiet menar att permanenta uppehållstillstånd skapar förutsättningar för integration – detta upprepas hela tiden. Då måste jag ställa en fråga. Under väldigt lång tid hade vi just den ordning som Miljöpartiet förordar, med permanenta uppehållstillstånd som huvudregel. Men det var under samma period vi i Sverige fick de integrationsproblem som vi fortfarande kämpar med i dag. Det var under den perioden som utanförskapet växte, segregationen ökade och arbetslösheten bland utrikes födda bet sig fast på höga nivåer. Det var under den perioden vi fick de parallella samhällen som har etablerat sig på många håll i landet och det hedersförtryck som har brett ut sig i Sverige.

Om permanenta uppehållstillstånd nu är så avgörande för integrationen, varför såg vi då på den tiden inte de positiva resultat som ledamoten talar om? Vilka konkreta resultat kan Miljöpartiet peka på som visar att permanenta uppehållstillstånd har förbättrat integrationen i Sverige?

Anf. 89 Annika Hirvonen (MP)

Fru talman! När människor vet att de får stanna, är trygga och kan rota sig investerar de mer långsiktigt i samhället. Människor som bär på trauman har bättre möjligheter att bearbeta dem om de får en grundläggande trygghet.

Sedan krävs det självklart även andra åtgärder för att få bra integration. Det krävs såklart också att människor får arbete och får lära sig svenska språket, att vi har bra undervisning i svenska för invandrare och att människor inte segregeras i sina bostadsområden. Därför föreslår vi i Miljöpartiet en lång rad insatser för att förbättra integrationen. Även om vi har halverat tiden som det tar för nyanlända att komma i jobb är vi inte nöjda, utan vi driver en politik som bekämpar segregationen, främjar integrationen och bekämpar arbetslösheten.

Av regeringen bedrivs i stället en utvisningspolitik. Det kommer nästan inga propositioner alls om att bekämpa arbetslösheten.

Vi ser att det ställs krav på språktester, men var är satsningarna på att lära sig språket? Det är väldigt tydligt för mig att regeringens mål inte är integration. Då skulle det här förslaget ha sett annorlunda ut. Regeringens mål är fler utvisningar, och miniminivå för mänskliga rättigheter för flyktingar och andra invandrare till Sverige.

Jag är väldigt glad att det snart är val. Jag är väldigt tacksam att svenska folket redan innan valet tvingade Sverigedemokraterna och regeringen att ändra sig om tonårsutvisningar och andra utvisningsförslag.

(Applåder)

Alireza Akhondi (C)

Anf. 90 Alireza Akhondi (C)

Fru talman! Migrationspakten måste bli svensk lag. Därför röstar Centerpartiet för förslaget i dagens betänkande. Men det är inte utan stora reservationer.

För i stället för att anta migrationspakten går regeringen direkt emot själva syftet med pakten, nämligen att utjämna skillnaderna i migrationslagstiftning mellan Europas länder.

Samtidigt tar regeringen chansen att än en gång underminera rättsstaten Sverige och att än en gång visa att regeringens övergripande syfte är att människor som kommit hit aldrig ska få känna sig trygga i Sverige.

Låt oss ta det steg för steg. Centerpartiet anser att det är positivt med en ökad likriktning av migrationspolitiken inom EU. Därför har Centerpartiet varit drivande i att få till en europeisk migrationspakt. Men regeringen går längre än den gemensamma pakten.

Det så kallade gränsförfarandet för asyl ska till exempel tillämpas i fler situationer än de som är obligatoriska i EU-rätten. Det är inte att arbeta för en gemensam politik i EU, som regeringen annars säger sig vilja.

Fru talman! Det finns ju inget i denna regerings migrationspolitik som handlar om något annat än att uppnå miniminivån för vad som är tillåtet enligt EU-rätten. Det handlar inte om vad som blir bra eller vad som är rättssäkert.

Därför har vi fått tonårsutvisningar och kompetensutvisningar. Därför leder två fortkörningsböter till att företagare och medarbetare får nej till uppehållstillstånd. Därför ser vi allt från domstolar till polis, universitet och advokater ge regeringen kritik på en nivå vi aldrig har sett förut.

Kritiken handlar konsekvent om avsaknaden av rättssäkerhet. Det betänkande vi debatterar i dag är ett utmärkt exempel på regeringens likgiltighet inför rättsstaten.

Migrationsverket säger att de inte längre kan veta hur de ska besluta efter 12 juli. De har påpekat att de inte har resurserna de behöver för att genomföra regeringens ogenomskådliga politik på ett rimligt sätt. Men regeringen förvägrar dem de resurser de behöver. Det säger mycket om regeringens dolda agenda.

Samtidigt som komplexiteten ökar begränsar regeringen nu också rätten till offentligt biträde så mycket som det bara går. Lagrådet kritiserar precis som Centerpartiet den föreslagna regleringen och anser att det finns gränser för hur långt minimilinjen får drivas i det enskilda fallet, inte minst när det gäller barn. Men regeringen är indifferent, för mindre rättssäkerhet leder ju till fler utvisningar, och då är Tidöregeringen nöjd.

Sedan gäller det utmönstringen av permanenta uppehållstillstånd. Centerpartiet vill inte utmönstra permanenta uppehållstillstånd, inte minst för att det är ett förslag som slår särskilt hårt mot kvotflyktingar. Om permanenta uppehållstillstånd tas bort borde det åtminstone finnas längre tillfälliga uppehållstillstånd. Men även det säger regeringen nej till.

Jag avslutar med att yrka bifall till reservationerna 3 och 4.

Anf. 91 Nima Gholam Ali Pour (SD)

Fru talman! Som ledamoten sa är Centerpartiet emot att man ska utmönstra permanenta uppehållstillstånd. Jag måste ändå ställa en fråga. Om en person kommer till Sverige därför att han eller hon behöver skydd, varför ska Sverige ge ett längre skydd än vad den personen behöver?

Ingen ifrågasätter att personen ska få skydd. Men om skyddsbehovet upphör måste utgångspunkten ändå vara att personen ska återvända till sitt hemland. Är det här inte någonting som Centerpartiet håller med om?

Propositionen innebär dessutom att de grupper som inte längre kommer att kunna få permanent uppehållstillstånd fortfarande ska kunna bli svenska medborgare om de uppfyller medborgarskapslagens krav och har välgrundade utsikter att beviljas varaktigt uppehållstillstånd.

Har man för avsikt att stanna i Sverige varaktigt, och om rättstillämparen bedömer att vistelsen i Sverige kommer att vara varaktig, kan man få medborgarskap om man uppfyller alla de andra kraven som en utlänning behöver uppfylla för att få svenskt medborgarskap.

Då blir ju frågan varför permanent uppehållstillstånd behövs. Om en utlänning inte längre har skäl att stanna i Sverige, och inte heller har varit här länge nog för att bli medborgare, vad är anledningen till att den personen ska stanna kvar?

Permanent uppehållstillstånd blir en märklig mellanposition, och Centerpartiet borde förklara varför det över huvud taget behövs.

Alireza Akhondi (C)

Anf. 92 Alireza Akhondi (C)

Fru talman! Tack så hjärtligt för frågan! Nu kan jag äntligen lämna det förskrivna manuset och ta ut svängarna lite mer.

Fru talman! Jag har en motfråga till Nima Gholam Ali Pour. Har det blivit tryggare i Syrien eller i Afghanistan, eller i andra konfliktområden som vi de senaste 10–15 åren har sett stora migrationsströmmar från?

Mig veterligen har det inte blivit det. Vi ser tvärtom i vissa delar, till exempel i Afghanistan, att unga flickor inte längre kan gå till skolan. Det är en regim som Tidögänget väljer att legitimera.

Fru talman! Sverigedemokraterna gömmer sig bakom teknikaliteter. Men på punkt efter punkt gör de det allt svårare för människor att etablera sig i Sverige, att vilja vara i Sverige och att vilja vara med och bidra till det svenska samhället.

Jag ska berätta en illa dold hemlighet för min sverigedemokratiska kollega. Närmare hälften av Sveriges befolkning har i dag en utrikeskoppling. Det finns en fara i att så splittring mellan människor i ett samhälle. Konsekvenserna av er politik har vi ännu inte sett.