Ytterligare undervisningstid i matematik

Anf. 12 Roza Güclü Hedin (S)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

Jag tänkte också börja mitt anförande med att avslöja någonting om mig själv, och det är att jag är dålig på matematik. Jag tror och har en känsla av att det kan finnas många som har den negativa känslan inför matematiken och har haft den som barn.

Egentligen tror jag att det handlar om att jag i min ungdom uppenbarligen inte lyckades knäcka koden och inte kände att matematiken var rolig. Det var väl så att jag liksom många andra barn behövde lite extra stöd.

I dag har jag gått från att hata matematik till att säga att det inte är min starkaste sida. Jag har alltid drömt om att kunna, och jag har lärt mig den hårda vägen att det lönar sig att i tidig ålder knäcka koden. Men ingen ska behöva ha känslan av att inte kunna, att vara för dum för något. Med rätt stöd och insatser tror jag att man kan få vem som helst att blomma.

Herr talman! Det här betänkandet handlar om att utöka undervisningstiden i matematik. I propositionen föreslås att den minsta totala undervisningstiden utökas med 105 timmar i grundskolan, specialskolan och sameskolan samt i grundsärskolan, utom inom inriktningen träningsskola.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ytterligare undervisningstidi matematik

För några år sedan debatterades ett liknande betänkande. Det resulterade i att man höstterminen 2013 utökade undervisningstiden i matematik med 120 timmar till 1 020 timmar i grundskolan och motsvarande skolformer. Trots den här förändringen och sett i ett internationellt perspektiv bedömde man att Sverige ligger lågt och konstaterade att antalet timmar måste ökas till nu föreslagna 1 125 timmar.

Att man lyfter matematiken är därför att det är ett av de tre ämnen som krävs för behörighet till samtliga nationella program i gymnasieskolan. Och matematiken har en betydande roll i den svenska skolundervisningen och bör inte underskattas. Den har bäring på en rad olika ämnen som fysik, kemi, samhällskunskap, musik och även slöjd, för att nämna några ämnen.

Tyvärr är det mycket som tyder på att svenska elevers matematikkunskaper har försämrats under 2000-talet. Bilden av svenska elevers försämrade kunskaper i matematik bekräftas också i internationella utvärderingar. Från att ha presterat över OECD-genomsnittet i PISA 2000 låg de svenska resultaten i PISA 2012 långt under genomsnittet.

På samma sätt visar Timss 2007 på en tydlig försämring för svenska åttondeklassare jämfört med mätningar som gjordes 1995 och 2003. I Timss 2007 deltog Sverige för första gången med årskurs 4, och resultatet för svenska fjärdeklassare låg under snittet för 20 deltagande EU- och OECD-länder. Man kunde även se att likvärdigheten mellan eleverna har försämrats. Flickor presterar överlag bättre än pojkar, och lågpresterande elever tappar mest.

Allt detta samlat är mycket oroande. Vi måste vända den nedåtgående spiralen.

Regeringen anser att det är angeläget att snarast möjligt förbättra svenska elevers möjligheter att inhämta kunskaper i ämnet matematik genom att utöka undervisningstiden. I propositionen hänvisar man till resultaten i internationella jämförandestudier men också till den nationella betygsstatistiken. Det finns också internationell forskning som stöder just sambandet mellan undervisningstid och kunskapsresultat.

Herr talman! Vi måste vara ödmjuka inför den här utmaningen och inse att ingen åtgärd ensam är tillräcklig för att öka de svenska elevernas kunskaper i matematik. Utöver att utöka undervisningstiden måste man göra fler insatser inom skolområdet parallellt.

Den socialdemokratiskt ledda regeringen verkar för att öka antalet behöriga och legitimerade lärare, stärka lärarnas kompetens och förstärka matematikundervisningen genom just utökad undervisningstid. Detta kan samlat ge positiva effekter och förhoppningsvis bidra till en förbättrad måluppfyllelse i hela utbildningssystemet.

I sammanhanget lyfter regeringen även fram andra insatser och åtgärder som är viktiga för att höja de svenska elevernas kunskaper i matematik. Exempelvis finns det, som sagt, forskning som pekar på att lärarnas undervisningsskicklighet är den enskilt viktigaste faktorn för elevernas kunskapsinhämtning och resultat. Regeringen lyfter därför fram vikten av kvalitet i undervisningen och att insatser för att stärka kompetensen hos lärare i matematik och didaktik är en central del i regeringens ambition att öka elevernas kunskaper.

Herr talman! Jag ser med tillförsikt på framtidens skola och svensk utbildning. Den rödgröna regeringen tillför extra resurser och stöd till skolan. Fokus har vid tidigare insatser varit och är fortfarande ett attraktivt läraryrke och en jämlik skola. Regeringen tillför på årsbasis 2,8 miljarder till lågstadium och fritis. Tillsammans med de förskolepengar vi satsar och de 10 välfärdsmiljarder som går ut till våra kommuner gör det att man äntligen upplever att dessa satsningar kan bli verklighet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ytterligare undervisningstidi matematik

Regeringen satsar dessutom 3 miljarder på lärarlönelyft och ytterligare en halv miljard på strategiskt arbete för att vända utvecklingen i utsatta områden.

Jag hoppas att alla som jobbar inom skolvärlden ser och känner att de är viktiga - för det är de. Jag brukar säga att utan en bra grund, utan utbildning, slutar människor och länder att utvecklas. Våra lärare och all annan fantastisk personal bidrar just till denna grund. Arbetet med att förbättra förutsättningarna för lärarna, lärandet, bildandet, barnen och personalen är äntligen på tapeten. Vi prioriterar skolan före stora skattesänkningar och ser fram emot att fortsätta att utveckla svensk skola.

(Applåder)

Anf. 13 Erik Bengtzboe (M)

Herr talman! Riksdagen har i dag ett viktigt förslag på sitt bord att ta ställning till, nämligen att utöka matematikundervisningen i årskurserna 4-6.

Med risk för att göra några av mina kollegor här lite upprörda skulle jag vilja påstå att det faktiskt inte finns många frågor som är viktigare för denna kammare att ta ställning till än just utbildningsfrågor. Det är med utbildning vi lägger grunden för varje människas möjlighet att forma sitt eget liv. Utbildningspolitiken är det enskilt starkaste vapen denna kammare har när det gäller möjligheter att skapa och forma livschanser för människor. Det är här vi lägger grunden för människors möjlighet att själva forma sitt eget liv efter eget huvud och vart man är på väg snarare än varifrån man kommer.

Men det är också med utbildning vi lägger grunden för vårt gemensamma välstånd och vår gemensamma välfärd. De senaste tre årtiondena, herr talman, har dock utvecklingen och resultaten av detta gemensamma löfte gått åt fel håll.

Alliansregeringen inledde under sina åtta år en delvis ny resa för Sverige, där skolan skulle tillbaka till ett tydligt fokus: att förmedla kunskap och färdigheter. Stora satsningar på fortbildning av lärare genomfördes. Ny lärarutbildning och utökad undervisningstid är några viktiga steg som redan har tagits och som riksdagen nu uppenbarligen vill se mer av i fortsättningen. Vi har dock väldigt mycket kvar att göra för att se till att varje elev garanteras den start på livet man faktiskt förtjänar.

Sverige har i dag, trots de stora förändringar som alliansregeringen gjorde, mindre undervisningstid än andra jämförbara länder. När man lägger resultaten vi får i den svenska skolan bredvid undervisningstiden är det svårt att blunda för det samband som uppstår.

Det är dags att alla partier här i kammaren och alla människor här i landet inser att det inte finns något mirakelpiller för Sverige - att vi inte skiljer oss så mycket från alla andra och att vi inte kan göra mindre än alla andra och ändå förvänta oss samma eller till och med bättre resultat.

Herr talman! I dag har vi att ta ställning till nästa steg i den av Alliansen initierade utbyggnaden av utbildningskvaliteten, nämligen en timme mer matematik i årskurserna 4-6. Detta kan verka som ett litet steg men är ett ack så stort sådant.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ytterligare undervisningstidi matematik

Matematik är inte som vilket annat ämne som helst. Matematik lägger grunden för lärande i många andra ämnen och är direkt nödvändigt att behärska tidigt i skolan för att man ska klara sig väl som elev. Bristande kunskaper i matematik är också den främsta anledningen till att svenska elever halkar efter och att så många är obehöriga att söka till gymnasiet. När matematikundervisningen brister blir konsekvenserna helt enkelt väldigt stora.

De senaste decennierna har de svenska skolresultaten halkat efter när det gäller kunskapsmåtten, och det är kanske allra tydligast inom just matematik. Sverige presterar i dag sämst av alla nordiska länder i PISA när det gäller matematik, och 25 av OECD:s 34 länder ligger nu före Sverige. Samtidigt har andelen högpresterande elever i matematik halverats i den svenska skolan.

Sverige har mindre matematikundervisning än andra jämförbara länder. I högstadiet har vi till och med minst undervisningstid av alla jämförbara länder i Timss 2011.

Herr talman! Alliansen såg detta och agerade. Matamatiklyftet, det största kompetenslyftet i ett enskilt ämne, sjösattes, och matematikundervisningen utökades redan 2013 i årskurs 1-3. År 2014 tog riksdagen ställning för att utöka matematikundervisningen i årskurs 4-6, vilket jag välkomnar att nu även regeringspartierna står bakom och vi därmed kan gå vidare med.

Riksdagen har också, på initiativ av allianspartierna, fastslagit att även undervisningstiden i matematik på högstadiet bör utökas med en timme. Här får de 300 000 elever som behöver denna undervisning dock vänta på regeringens vilja att våga satsa på skolan på riktigt.

Värt att upplysa om är att varje år vi väntar med att genomföra ytterligare matematikundervisning på högstadiet är det 12 miljoner undervisningstimmar som brinner inne.

Herr talman! Vi behöver blicka framåt, och Moderaterna har föreslagit att undervisningstiden för samtliga elever ska byggas ut med en timme per dag. Det blir en dyr reform, men den är mycket viktig för framtiden. Jag hoppas att övriga partier i denna kammare också kommer att inse behovet av denna reform. Behovet är fortsatt stort även efter detta förslag.

Herr talman! Ibland kan ett plus ett bli tre. Med mer undervisningstid och bättre lärare kan eleverna nå avsevärt mycket längre än de gör i dag. Med utökad undervisningstid i matematik i årskurs 1-3, med Matematiklyftet som kompetenshöjning för lärarna och nu med utökad undervisningstid i årskurs 4-6 tar Sverige ytterligare välbehövliga kliv framåt för att stärka kunskapsresultaten i skolan.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Anf. 14 Jabar Amin (MP)

Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Matematik är ett av de centrala ämnena i skolan. Dessutom ger det en grund till flera andra ämnen i skolan och mycket annat i livet. Vidare är matematik ett av de tre ämnen som krävs för behörighet till samtliga nationella program i gymnasieskolan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ytterligare undervisningstidi matematik

På grund av matematikundervisningens utveckling det senaste decenniet har svenska elevers matematikkunskaper försämrats under 2000-talet. Andelen elever som uppnår målen i matematik i slutet av årskurs 9 har minskat samtidigt som det genomsnittliga meritvärdet, det vill säga betygsgenomsnittet, för grundskolans övriga ämnen har ökat.

Bilden av svenska elevers försämrade kunskaper i matematik bekräftas i flera internationella utvärderingar, inte minst i PISA och Timss.

Det är viktigt att vi snarast möjligt bidrar till att öka svenska elevers matematikkunskaper. Detta kan bland annat göras genom att öka antalet matematiktimmar i grundskolan, vilket regeringen har föreslagit i den proposition som ligger till grund för dagens betänkande.

I propositionen föreslår regeringen att antalet matematiktimmar ska utökas med 105 timmar. Därmed ökar den totala undervisningstiden med motsvarande timmar i grundskolan, specialskolan, sameskolan och grundsärskolan, utom inom inriktningen träningsskolan.

Undervisningstiden i matematik i grundskolan uppgår i dag till 1 020 timmar. I och med regeringens förslag utökas den till 1 125 timmar.

Vi ser positivt på att denna ökning läggs i årskurs 4-6.

Herr talman! Vi har vänt nedskärningar och skattesänkningar till investeringar i den svenska skolan. Alliansen skar tidigare ned med ca 10 000 medarbetare. Nu är det glädjande att vi får 13 000 nya medarbetare i den svenska skolan. Det kommer att göra skillnad. Det kommer att bidra till svenska elevers kunskaper att vi får så många nya medarbetare. Nu kan eleverna få mer tid med sina lärare, och lärarna kan ägna tid åt sitt pedagogiska uppdrag.

Vi är övertygade om att detta tillsammans med många andra reformer leder till att svenska elevers kunskaper i såväl matematik som övriga ämnen ökar.

(Applåder)

Anf. 15 Ulrika Carlsson i Skövde (C)

Herr talman! Jag yrkar bifall till förslaget om ytterligare undervisningstid i matematik.

Likt Socialdemokraternas företrädare tänkte jag vara lite personlig kopplat till matematik. Jag har funderat ganska mycket på två exempel.

Många har med sig en upplevelse av att tidigt vara nyfiken på många ämnen och att man vill klara av dem och utvecklas. Ni som är ungefär lika gamla som jag kanske minns Hej matematik med Apans bok, Stjärnboken och så vidare. Det var ett läromedel där man ganska snabbt klättrade och kände att man verkligen förbättrade sig och lärde sig många olika saker.

Att man tillsammans med sin klass och en välutbildad lärare får möjlighet att tidigt se tjusningen och förstå nyttan av matematik är grundläggande. Precis som tidigare deltagare i debatten har påpekat är matematik ett basämne, som på många sätt bidrar till ökad förståelse. Fysik, kemi och så vidare har nämnts.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ytterligare undervisningstidi matematik

Ska vi kunna anta de stora utmaningar vi har framöver, som att vara en stark kunskapsnation vad gäller forskning med mera och kunna ge en del svar på de klimatutmaningar som finns, är en hög kvalitet i grundutbildningen i matematik en jätteviktig faktor.

I min andra personliga reflektion vill jag lyfta fram min matematiklärare från högstadiet, "Ama". Hon är fortfarande aktiv lärare. Så här sa "Ama" när vi gick igenom svåra saker i matematiken: Ni kanske inte förstår från början vad som är nyttan med det, men lita på mig. Om bara ett par veckor kommer ni att förstå.

Att våga lita på sin lärare och känna sådan tillit till dennes kompetens att man lägger ned jobb på något som man från början inte förstår nyttan med men sedan får möjlighet att se resultatet av ser jag som otroligt viktigt.

Därför är en av alliansregeringens stora satsningar, nämligen Matematiklyftet, så viktigt.

Jag skulle önska att varje elev fick ha en sådan lärare som "Ama" som på olika sätt kan bidra till att man känner att man utvecklas i ämnet och lär sig saker. Matematik kan ju många gånger vara svårt.

Här är också tiden en faktor. Jag är glad att utskottet är så enigt när det gäller vikten av ytterligare tid för matematik. Det fanns kritik från nuvarande regeringsledning mot att bryta ut ämnet matematik och inte ta allt i timplanen. Jag är glad att man har insett vikten av att nu lyfta fram och utöka tiden för matematik. Det är så viktigt att vartenda barn så snart som möjligt får ytterligare tid för matematik.

Om man tittar på till exempel Mattelyftet och kopplar det till den kompetens och behörighet som finns i dag i den svenska skolan är det klart att det är skrämmande siffror. Den första lärarutbildningen 1988 som var för lärare för årskurs 1-7 och 4-9 byggde på goda tankar att lärarna skulle bli mer specialiserade. Sedan kom de ut och mötte verkligheten och blev klasslärare. De ställdes inför ganska stora utmaningar kopplat till att de som lärare inte var behöriga för kanske till exempel matematik i de tidiga åldrarna.

Efterföljande lärarutbildningsreformer har också varit sådana att man inte har kunnat visa på att så kallade lågstadielärare haft grundläggande behörighet att kunna undervisa just i matematik. Det har varit en viktig del. Ämneskunskaperna är lika viktiga som metodiken och didaktiken. Det är viktiga delar som Matematiklyftet men också den nya lärarutbildningen från 2011 har inneburit. Det stärker ytterligare möjligheten att kunna öka detta.

Jag ska inte ta upp fler siffror om behörigheten. Jag skulle vilja ställa en fråga till Socialdemokraternas företrädare. Kan man inte i det här sammanhanget också diskutera tioårig grundskola och möjligheten att börja tidigt? Redan i dag vet vi att man för förskollärare gör en satsning på matematik. Jag kan se som en viktig del att man så tidigt som möjligt mer grundläggande börjar arbeta för elevernas matematikkunskaper.

Sedan kanske man ska diskutera matematik och sanningshalt i vissa påståenden. Jag vänder mig till Jabar Amin från Miljöpartiet som påpekar att man har skurit ned med 10 000 medarbetare i skolan. Låt oss då vara så pass ärliga att vi också talar om att elevkullarna har minskat motsvarande. Om du tittar på lärartätheten är det ingen större skillnad för lärare per elev. Eftersom elevantalet skiftar över årskullarna görs det både nysatsningar men också nedskärningar för att det ska fungera på ett bra sätt. Låt oss vara så pass ärliga att vi nämner hela bilden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ytterligare undervisningstidi matematik

Med det vill jag än en gång yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Anf. 16 Christer Nylander (L)

Herr talman! I två centrala frågor inom skolpolitiken är utskottet nu enigt i detaljer, men förvisso viktiga detaljer. Det ena handlar om valfriheten, som vi diskuterade innan. Det andra handlar om behovet av mer matematikundervisning, som vi diskuterar nu. Det är väldigt bra. Jag hoppas att vi också framöver kommer att vara eniga i synen på valfrihetens, matematikens och kunskapens vikt i svensk skola.

Matematik är viktigt av flera skäl. Dels är det, som många tidigare har sagt, grunden för många andra ämnen, dels är det ganska tydligt kopplat till det som under lång tid inneburit att Sverige har gått väldigt bra när det gäller ekonomi, välstånd och välfärd. Sverige har under lång tid byggt upp det välstånd som vi i dag lever av. Det välståndet kan snabbt försvinna om man inte ser till att bygga grunden ordentligt. Det förutsätter att man har bra kunskaper i skolan, och särskilt viktigt är kanske matematikkunskaper.

För att just klara matten behövs en hel del reformer. Vi diskuterar i dag fler timmar. Jag hoppas att vi så småningom också kan diskutera ännu fler timmar i grundskolan under den senare delen. Det handlar naturligtvis i grunden om att vi måste ha duktiga lärare som kan matematiken och kan lära ut matematik. Det handlar om att utveckla metodiken och didaktiken och se till att finns en tydlig signal från samhället om att matematik inte är tråkigt och svårt utan faktiskt roligt och väldigt nyttigt att ha.

Det finns ett behov av ledarskap kring de frågorna att säga matte är viktigt och inte är så farligt som många försöker ge bilden av. Hur man talar om ett ämne bestämmer naturligtvis hur det upplevs av eleverna. Det är också viktigt att man använder dagen bättre än vad man gör i dag och att vi ser till att det finns mer tid för matematikundervisning. Tid spelar roll, tid gör skillnad och tid gör att fler kommer att lära sig matematik och klara de kunskapskrav vi har i dag.

Herr talman! Jag tycker inte att vi ska vara nöjda med de kunskapskrav vi har i dag. Vi ska naturligtvis sikta på att fler ska klara undervisningen vi har i dag. Men vi måste samtidigt sikta på att lyfta Sverige ytterligare eftersom det är så centralt för svensk välgång och svenskt välstånd. Vi måste sikta på att ha höga ambitioner i skolan generellt och kanske framför allt just nu för matematiken.

Vi kommer inte undan att det generellt är så att den som förväntar sig att kunna leva på gamla meriter kommer ganska snart att märka att välstånd och konkurrenskraft sjunker för ett land. Kanske är det en förklaring till att Sverige i internationella jämförelser under lång tid har tappat i kunskap i skolan.

Vi måste verkligen vara tydliga med att det framtida välstånd vi vill ha byggs av de kunskaper som lärs i skolan i dag. De pensioner som jag hoppas kunna få en gång i tiden byggs av de elever som går i skolan i dag. Sjunker kunskapen där i matematik, svenska, historia och andra ämnen kommer Sverige successivt att bli ett fattigare land med lägre välstånd och sämre välfärd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ytterligare undervisningstidi matematik

Herr talman! Det är bra att utskottet och kammaren blir eniga om att vi behöver fler undervisningstimmar i matematik. Jag skulle önska att vi också kommer att bli eniga om att ytterligare öka undervisningstiden i matematik fokuserat mer på de högre stadierna. Jag skulle önska att vi i utskottet skulle kunna bli överens om att höja kunskapskraven och förväntningarna också på andra områden i svensk skola. Det är centralt att vi lyckas med det.

Det behövs en tydlig signal från utbildningsutskottet och Sveriges riksdag att Sverige ska klara kunskapsutmaningen och de krav vi har i dag. Men att också lyfta ambitionerna och sträva efter att Sverige ska bli ett av världens bästa länder för skolan - det skulle ge en tydlig signal ute i samhället att vi vill mer.

Herr talman! Jag är tveksam till om det blir så. Men jag hoppas verkligen att kammaren ska enas om att både valfrihet och kunskap är centrala för svensk skola.

(Applåder)

Anf. 17 Larry Söder (KD)

Herr talman! Kristdemokraternas utgångspunkt är att människan naturligt söker kunskap. Skolans mål är att förverkliga varje enskild elevs fulla potential. Skolan har också ett förvaltande uppdrag att föra vidare tidigare generationers landvinningar och erfarenheter och uppmuntra till kunskapssökande i samtiden. Vi behöver återuppbygga en utbildningstradition som bygger på tillit och förtroende mellan elever, lärare och föräldrar där skolan förmedlar kunskap och stimulerar elevernas intellektuella utveckling.

Utvecklingen inom svenska skolan och dess resultat kan man diskutera på många olika sätt. Visst har vår skola genomgått en utveckling, och tyvärr har vi ibland valt fel vägar. Min uppfattning är att vi på många sätt har politiserat skolan alldeles för mycket, det vill säga att vi som politiker i kommunala beslutsställningar samt riksdag har använt skolan för andra ändamål än för det som den i första hand är avsedd för.

Vi lägger på personal olika saker som tar bort dess fokus från det som är viktigt, den enskilde eleven, dess utveckling och fokus på dess lärande. PISA-resultaten är ett exempel på mätningar som indikerar att vi behöver fokusera på kunskap och ge eleven den bästa möjligheten till att få så goda

kunskaper som möjligt under sin skolgång. Läskunskap och matematikkunskap är det grundläggande som vi de senaste åren har satt fokus på och måste sätta mer fokus på.

Finns det exempel på att när skolan har satt fokus på matematik att det hjälpt i andra ämnen? Jag lyckades som många andra googla fram Sydsvenskan från den 15 juni 2015. Där har man exemplen Dammfriskolan, Linnéskolan, Munkhätteskolan, Sorgenfriskolan, Stenkulaskolan och Västra Hamnens skola. De är de skolorna i Malmö som har ökat sitt betygssnitt mest de senare åren.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ytterligare undervisningstidi matematik

Det som var intressant var vad Dammfriskolans rektor svarade när han fick frågan varför det hade gått mycket bättre. Svaret var: Vi har fått spetsutbildning i matte där vi gör lektionerna vardagsnära, diskuterar i grupp och jobbar med problemlösningar. Vi har hållit på i åtta-tio år med vårt utvecklingsarbete, och det är nu vi börjar skörda. Att förändra en skolas utveckling är inte ettårsprojekt. Det är långa tidsintervaller på detta.

Man kan fråga sig om de här skolorna är ensamma om att ha dessa erfarenheter. Så är det naturligtvis inte; i min hemkommun har vi skapat en matteverkstad som uppmuntrar elever att se matematik på ett annat sätt än bara siffror i en bok eftersom det gjorde att de somnade så fort de öppnade boken. Att skapa intresse för matematik och dess möjligheter är ett sätt komma framåt till mer kunskap.

Att öka mattetimmarna samtidigt som man ordnar undervisningen på ett intressant sätt gör att det kommer att gå mycket bättre också i andra ämnen. Läsning och matematik är oerhört viktigt för andra ämnen, och fokus för oss som politiker borde vara att se till att grunden är så stabil som möjligt. Vi kristdemokrater anser att svenska elevers matematikkunskaper är en avgörande fråga för Sveriges tillväxt och framtida möjligheter att bli en kunskapsnation i världsklass.

Propositionen innehåller förslag till ändring i skollagen. Det föreslås att den minsta totala undervisningstiden ska utökas med 105 timmar. Givetvis är detta bra. Det går i rätt riktning, och vi tror att det här är en väg framåt. Samtidigt ser vi med glädje på att man har gjort ungefär liknande satsningar när det gäller läsning och även idrott. Vi tror att läsning och matematik och att elever rör på sig är en kombination som kommer att göra att vi förbättrar de resultat som finns till exempel i PISA.

Jag skulle kunna avsluta här och säga att det är jättebra att vi alla är överens om att propositionen är bra. Men det som gör mig förgrymmad och lite irriterad är Miljöpartiet, som försöker måla upp en bild av att Alliansen vill skära ned på vården och skolan. Det är inte sant. Man kan inte tala om att resurserna till skola och vård minskade under alliansregeringen. Det är inte sant. Visst - det är sant att man minskade skattetrycket för de olika delarna i samhället, men det gjorde också att man fick in mer skattemedel att kunna fördela till samhället. Man ska hålla sig till den sanning som finns. Det finns statistik och fakta att se på när det gäller detta. Jag hoppas att vi gör det i fortsättningen.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 19.)