Anf. 201 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Fru talman! Jag vill först av allt tacka för en intressant debatt så här under eftermiddagen och kvällen. Särskilt tack för några av de inlägg som har gjorts från Centern och Liberalerna! Det har varit konstruktiva inlägg, tycker jag, som bådar gott i den fortsatta processen med migrationsbetänkandet och det vi ska komma fram till. Naturligtvis har även Rikard Larsson och Karolina Skog gjort bra inlägg, men that goes without saying, så att säga.
Jag tog några repliker tidigare i debatten med Moderaterna och KD för att visa hur inkonsekvent deras linje är, framför allt när det gäller integrationsfrågorna. Å ena sidan talar de om hur viktigt det är att människor kommer i arbete och att barnen får stöd, å andra sidan lägger de fram förslag om vårdnadsbidraget som innebär att invandrarkvinnor hålls borta från arbetsmarknaden och att deras barn hålls borta från barnomsorgen.
Det är faktiskt det som det förslaget handlar om. Det skulle vara ett grundskott mot allt vad integration heter om det gick igenom. Det blir väldigt tydligt, och vi lär återkomma till detta i de kommande diskussionerna.
Sverige är i dag ett land präglat av mångfald. 20 procent av vår befolkning är född i ett annat land. En femtedel av arbetskraften, uppemot 1 miljon människor som har sina rötter i ett annat land, vaknar varje morgon i Sverige och går till jobbet i industrin, på byggen, i handeln, vid polisen, i försvaret och, kanske värt att särskilt notera just nu, i vården och omsorgen.
När vi nu genomgår den svåraste prövningen för svensk sjukvård och omsorg i modern tid kan vi se att 34 procent av läkarna är födda i ett annat land och att detsamma gäller för nästan 40 procent av vårdbiträdena och 30 procent av undersköterskorna. Det ska man kanske tänka på ibland, särskilt nu när så många partier gör allt de kan för att ständigt utmåla invandrare som ett problem, ja, inte sällan som roten till allt ont.
Men så är det inte. Mångfalden är ett faktum i vårt land, och det har i dessa dagar blivit viktigare än någonsin att säga att det moderna Sverige består av 10 miljoner människor med olika bakgrund, olika ursprung, olika religioner och olika hudfärg. Men det som förenar oss är att vi alla är lika mycket värda och att vårt gemensamma hem är Sverige.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration
Integration handlar just om att få alla de här olika delarna att fungera som en helhet baserad på våra grundläggande värderingar om demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet. Det är inte alltid lätt att göra det, men det går, och vägen till integration heter arbete.
Den här hösten är det exakt fem år sedan den stora flyktingkrisen. Hösten 2015 tog Sverige emot över 100 000 asylsökande. De flesta kom från krigets Syrien. Vi klarade då av att ge alla tak över huvudet och mat för dagen genom en enorm ansträngning av Migrationsverket, kommunerna och civilsamhället. Det var bra. Men det var också uppenbart för de flesta att Sverige inte skulle kunna fortsätta att ta emot i den takten. Vi var tvungna att sätta stopp för att kunna ge alla dem som redan kommit ett bra mottagande och en god chans till integration.
Då fick vi införa gränskontroller den 12 november 2015. Vi fick införa id-kontroller den 4 januari 2016. Vi fick ta ned asyllagstiftningen till EU:s miniminivå med den tillfälliga lagen som trädde i kraft den 20 juli 2016.
Det var jag som var ansvarig minister då också. Det var inte den enklaste politiska uppgift som vi har haft att utföra och inte heller den mest populära. Detta var mycket kontroversiellt och mycket omstritt. Det var till exempel knappt att vi fick igenom förslaget om id-kontrollerna i den här kammaren. Moderaterna till exempel orkade inte rösta för id-kontrollerna vid den tidpunkten.
Men vi gjorde det, och det var helt nödvändigt och gav också resultat. Sedan 2015 har antalet asylsökande till Sverige minskat med över 90 procent, och i dag har vi den lägsta nivån på 20 år. Men inte bara antalet asylsökande har minskat, utan också andelen som kommer till Sverige har minskat. Som mest tog Sverige emot 12 procent av alla asylsökande som kom till EU. I dag är det 3 procent, alltså motsvarande ungefär den andel som Sverige har av EU:s befolkning och bnp.
Det här gav oss andrum så att vi kunde koncentrera oss på att integrera alla som hade kommit och bygga bostäder, bygga ut skolor och sjukvård, skapa snabbspår in på arbetsmarknaden för de tiotusentals nyanlända och samtidigt avvisa och skicka hem dem som inte fått uppehållstillstånd.
Det var många som sa då, för fem år sedan, att vi aldrig skulle klara detta, att statsfinanserna skulle haverera, att arbetslösheten skulle skena och att socialbidragstagandet skulle gå i taket. I dag vet vi att inget av det slog in. Tvärtom sjönk statsskulden under förra mandatperioden med 130 miljarder kronor. Under förra mandatperioden sjönk också arbetslösheten med en femtedel. Under förra mandatperioden sjönk socialbidragstagandet med nästan 10 procent.
Olyckskorparna för fem år sedan fick alltså fel. Den viktigaste förklaringen till det är att med vår politik kom allt fler nyanlända i arbete allt snabbare.
Jag sa i ett tidigare replikskifte att under alliansåren var integrationstakten bedrövlig. Det tog i genomsnitt nästan tio år innan hälften av de nyanlända hade etablerat sig på arbetsmarknaden. Så var det då. Vi nästan halverade den tiden ned till 4-5 år.
Under förra mandatperioden kom alltså nyanlända i arbete nästan dubbelt så snabbt som under alliansåren trots att vi hade tagit emot så många flyktingar. Egentligen, om man tänker på det, är det remarkabelt.
Det var bra det vi gjorde då, men vi kan inte göra om det. Vi ska inte behöva göra om det, för det är inte säkert att vi kommer att klara av det lika bra nästa gång.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration
Jag är i grunden stolt över att vi sedan kriget bröt ut i Syrien 2011 har gett skydd åt över 180 000 flyktingar från det kriget. Det är män, kvinnor och barn som annars kanske hade gått under. Det är Sveriges största humanitära insats någonsin. Det slår allt annat. Det är jag i grunden som sagt stolt över.
Men alla förstår nog att det inte är rimligt eller hållbart om Sverige och några andra länder skulle fortsätta att ta ett oproportionerligt stort ansvar. Därför ska vi ha ett gemensamt EU-regelverk där vi hjälper varandra och där vi skapar ordning och reda i stället för det kaos som vi upplevde för några år sedan. Ett sådant regelverk utformas just nu under Ylva Johanssons ledning i EU-kommissionen.
Men ännu viktigare är insikten om att ett land inte kan ha en asyllagstiftning som väsentligt avviker från övriga EU-länders. Framtidens asyllagstiftning måste vara i nivå med övriga EU-länders, men det måste samtidigt vara humant, rättssäkert och bidra till ökad integration.
Ett sådant förslag har vi nu fått från Migrationskommittén. Jag tycker att det ser i huvudsak bra ut. Det innebär en övergång till tillfälliga uppehållstillstånd. Men det bygger också på en rimlig balans mellan rättigheter och skyldigheter.
Asylrätten upprätthålls. Den som behöver skydd ska få skydd, först genom tillfälliga uppehållstillstånd. Men efter tre år kan man ansöka om permanent uppehållstillstånd som man kan få om man uppfyller vissa krav: att man kan försörja sig, att man har grundläggande kunskaper i svenska och om hur det svenska samhället fungerar och att man inte har begått några brott. Det innehåller rättigheter och skyldigheter - rätten till skydd men skyldigheten att göra vad man kan för att komma in i det nya samhället, för att integreras. Det är klart, det är tydligt och det är enkelt för alla att förstå.
De här lagförslagen är ute på remiss. Vi räknar med att under våren komma till riksdagen med förslaget, för att kunna ha en ny lag på plats den 20 juli 2021. Jag hoppas på ett bra samarbete med riksdagen i denna oerhört viktiga fråga under våren.
Asyllagstiftningen blir en stor uppgift. Men en annan stor uppgift på området kommande år blir att också reformera reglerna för arbetskraftsinvandring. Jag tror att så gott som alla nu förstår att den reform som genomfördes av Moderaterna för tio år sedan har blivit ett totalt misslyckande. Det bekräftades så sent som i går av Riksrevisionens skarpa kritik. För ett år sedan kom också alla myndigheter som jobbar mot organiserad kriminalitet med precis samma hårda kritik.
Arbetskraftsinvandringsreglerna som de nu ser ut bjuder in till exploatering av de anställda, till människohandel, till orimliga arbetsvillkor och till fusk och fiffel med skattemedel. Det kan väl egentligen ingen vara överraskad över. Det sa vi socialdemokrater och fackföreningsrörelsen från första början, redan för tio år sedan. Vi visste och såg att det var ett rent beställningsverk från arbetsgivarna, rättare sagt från de oseriösa arbetsgivare som gärna vill ha billig och skrämd arbetskraft som man kan köra med lite hur man vill, få att arbeta för 30 kronor i timmen och låta bo i en källare. Det är precis så det ser ut.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration
Fru talman! Här finns en mycket tydlig klassaspekt. Sverige är det enda landet i världen som har arbetskraftsinvandring också för yrken där vi inte har någon brist. Jag tror inte att några andra länder har det. Vi har arbetskraftsinvandring för städare, för diskare och för fönsterputsare. Man kan räkna ut med en krokig pinne att de låglönegrupperna löper mycket större risk att utnyttjas, särskilt när de kommer till ett land som redan har 450 000 arbetslösa.
Vi har vidtagit åtgärder mot detta. Vi har ökat arbetsplatsinspektionerna. Vi har fördubblat sanktionsavgifterna för oseriösa arbetsgivare som anställer arbetskraft som inte har uppehållsrätt i landet. Vi har infört en ny straffrättslig lagstiftning som rör just människoexploatering. Men det är helt uppenbart att vi måste göra mycket mer.
Nu tillsatte vi en översyn, en utredare som ska föreslå åtgärder mot fusk och exploatering. Vi ska få ett första delbetänkande i februari. Men jag kan redan här och nu säga att en av våra mest prioriterade frågor är att städa upp i den arbetskraftsinvandringsreform som var så feltänkt från början. Jag tror att också dess forna förespråkare börjar tänka om. Det finns en del exempel på det redan i den här debatten. Det är i så fall bra.
Det här är en lagstiftning som helt och hållet utgår från arbetsgivarnas intressen, som fullständigt negligerar löntagarna och som öppnar för fusk och fiffel med skattebetalarnas medel. Därför måste detta reformeras. Men det kommer inte att ske utan konflikt. Det är klart att de arbetsgivare som nu utnyttjar och exploaterar fattiga människor från andra sidan jorden inte kommer att ge sig i första hand. De kommer att mobilisera alla sina lobbyistorganisationer och pr-byråer för att stoppa alla förändringar.
Det kommer att bli en konflikt om detta. Men det är i så fall en konflikt som vi måste ta. Jag litar på att det nu finns en gryende insikt om detta, också bland de flesta partierna i riksdagen så att det kan tas ett avgörande beslut som reformerar detta system i grunden.