Rapportering och utbyte av upplysningar om inkomster genom digitala plattformar

Anf. 1 Mathias Tegnér (S)

Herr talman! I dag behandlar vi skatteutskottets betänkande nummer 3, som rör en proposition vid namn Rapportering och utbyte av upplysningar om inkomster genom digitala plattformar och vissa andra ändringar i EU:s direktiv om administrativt samarbete på direktskatteområdet.

Jag vill börja med att yrka bifall till propositionen.

Jag erkänner utan omsvep att detta kan tyckas vara en fråga av mindre betydelse. Namnet är komplicerat, och frågan är i vissa avseenden av teknisk karaktär. Frågan är dock viktig.

I grunden kommer detta förslag från ett internationellt samarbete mot skattefusk som sker under OECD:s vingar. I EU kallas detta arbete för Dac. Det är alltså ett administrativt samarbete mellan EU:s medlemsstater mot skattebrott - ett viktigt arbete som egentligen handlar om att rätt ska vara rätt och att alla medborgare och företag ska göra rätt för sig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rapportering och utbyte av upplysningar om inkomster genom digitala plattformar

Just i detta sammanhang handlar alltså förslaget om att uppgifter inhämtas och lämnas till Skatteverket av rapporteringsskyldig plattsformsoperatör avseende alla säljare, oavsett i vilken stat eller jurisdiktion säljaren har sin hemvist, under vissa förutsättningar. Detta är i grunden något som vi socialdemokrater är positiva till.

Samtidigt, herr talman, vet vi att den typ av frågor som behandlas här i dag innebär administrativa pålagor för företag. Oftast är det de minsta företagen som har svårast att hantera dessa krav, då dessa företag har en mindre administration och därför mindre möjlighet att hantera denna typ av frågor.

Vi vet också att fyra av fem nya jobb skapas i små och medelstora företag. Det är också dessa företag som löper risk att drabbas hårdast av regelkrångel.

I detta fall finns det dock mycket som tyder på att det inte behöver bli en alltför stor administrativ pålaga för plattformsföretagen. I mitt tycke har konsekvensanalyserna varit goda. Regeringen har också justerat förslaget efter att remissinstanser kommit med förslag på revideringar. Vi socialdemokrater tycker därför att propositionen som ligger på riksdagens bord är välavvägd.

I bakgrunden finns att vår värld och vår ekonomi har förändrats, förändras samtidigt som vi pratar och kommer att förändras som en konsekvens av digitalisering och teknisk utveckling. Det är i mångt och mycket positivt för oss människor, då det innebär att inkomster skapas på digitala plattformar för både företag och privatpersoner.

För att vara konkret handlar denna proposition bland annat om personer som i stor skala hyr ut privatbostäder till turister eller personer som bedriver en verksamhet som liknar taxiverksamhet över digitala plattformar.

Vi socialdemokrater menar också att det ligger större frågor i vågskålen när vi pratar om detta - frågor som den allmänna skattemoralen.

Min uppfattning är att svenskar och nordbor i allmänhet under decennier har varit beredda att betala en högre skatt eftersom vi vet att de absolut flesta betalar skatt och att skattepengarna som vi betalar går till exempelvis välfärdsstaten, som finansierar offentlig verksamhet som förskola, skola och äldreomsorg. Vi vet att det är rationellt att vi hanterar sådant som finansieras med våra skatter gemensamt.

Studie efter studie visar att det jämlika välfärdssamhället är rationellt. Redan Socialdemokraternas förste partiledare Hjalmar Branting konstaterade att politikens mål bör vara att alla människor har möjlighet att "förverkliga sina bästa stämningars längtan". Denna frihet för individen att välja sin egen väg i livet går via välfärdsstaten. Den går via det jämlika samhället. Ska det samhällsbygget fungera är skatter en viktig beståndsdel, och då är det viktigt att vi alla betalar skatt efter förmåga. Det är viktigt att detta att betala skatt inte är en fråga om frivillighet.

Därför, herr talman, behöver våra offentliga system anpassas efter en ny tid. Därför behöver den digitala ekonomin inkluderas på ett bättre sätt än i dag. Och därför, herr talman, yrkar vi bifall till den föreslagna propositionen.

(Applåder)

Anf. 2 Yasmine Eriksson (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rapportering och utbyte av upplysningar om inkomster genom digitala plattformar

Herr talman! I dag behandlar vi betänkandet som handlar om regeringens förslag till hur Sverige ska genomföra ett direktiv från EU som handlar om administrativt samarbete i fråga om beskattning. Specifikt rör det sig om att svenska plattformsoperatörer på den digitala marknaden ska lämna uppgifter om vad de personer som använder plattformarna för att sälja varor eller tjänster tjänar på detta.

Då det rör sig om ett EU-direktiv finns det tyvärr inte oändligt med spelrum för oss här i Sveriges riksdag. EU står över oss, och vi tvingas rätta in oss i ledet. Men till skillnad från en förordning, som Sverige hade behövt rätta sig efter till fullo, ger ett direktiv oss i alla fall större möjligheter att anpassa tillvägagångssättet för att nå de mål som direktivet anger. Här gäller det att vara extra noggrann med detaljerna för att nå målen utan att överimplementera.

En del av syftet med regeringens förslag är såklart att uppfylla direktivet för att gemensamt inom EU komma åt skattebedrägeri, undandragande och skatteflykt och se till att personer beskattas i rätt land. Detta är bra, men man kan fråga sig om den administrativa börda förslaget innebär för samtliga digitala plattformar i Sverige kommer att tjäna sitt syfte väl. Plattformarna kommer att behöva samla in nya data om sina användare, och krav ställs på att dessa ska rapporteras till Skatteverket, som i sin tur delar med sig av nödvändiga uppgifter till andra EU-länder eller länder utanför EU som vi har sådana avtal med.

Herr talman! I tider då vi försöker arbeta mot fler cirkulära flöden och då återanvändning är önskvärt med hänsyn till både miljö och klimat känns det trist att lägga en extra börda på just det området genom att införa att även privatpersoners handel med begagnade varor ska rapporteras om den inte håller sig inom ramen för alla undantag.

Vi går med stor sannolikhet mot ännu bistrare tider ekonomiskt. Då är det inte helt ovanligt att man vill sälja av sina tillhörigheter eller känner sig nödgad att sälja av saker för att klara räkningarna. Och för den som behöver köpa något med mindre pengar i plånboken är begagnatmarknaden i dag en utmärkt plats att hitta saker till en billigare peng, samtidigt som man gör en insats för miljön genom att inte köpa nyproducerade varor.

De digitala marknadsplatserna är viktiga för privatpersoner vid köp och försäljning av begagnade varor. Det rör sig om alltifrån att man vill byta bil, köpa barnvagn eller köpa eller hyra verktyg till att man vill sälja kläder eller accessoarer som man inte längre har användning för.

Att nyttja dessa plattformar riskerar nu i och med förslaget att bli ännu dyrare då plattformarnas administrativa börda ökar. Pengarna för att betala för dessa extrakostnader måste tas någonstans ifrån. Det finns en överhängande risk för att denna kostnad kommer att tas ut av dem som vill sälja via plattformarna och att det därmed blir dyrare för användarna. Detta kan ha en negativ effekt på privatpersoners vilja att handla cirkulärt framöver. Från Sverigedemokraternas sida hade vi önskat att detta i större utsträckning tagits i beaktande vid framtagandet av direktivet och senare också vid framtagandet av regeringens proposition i frågan.

Herr talman! Regeringens förslag är en åtgärd som är långtgående och administrativt tung och som berör mängder av data som inte kommer att vara aktuella att lämna till annat land. Förslaget kommer med stor sannolikhet att träffa aktörer som inte berörs av direktivet men ändå får samma krav på sig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rapportering och utbyte av upplysningar om inkomster genom digitala plattformar

Förslagets effektivitet kan ifrågasättas. Därför är det viktigt att en utvärdering av förslaget görs efter implementeringen - en utvärdering som just tittar på om det nya regelverket har fått önskad effekt och träffsäkerhet när det gäller den information som rapporteras.

Anf. 3 Mathias Tegnér (S)

Herr talman! Jag har en fråga till ledamoten kopplat till hennes anförande nyss. För mig föreföll det som om vi håller på att debattera frågor kring huruvida man betalar skatt på handel med begagnade produkter. Men i det här fallet debatterar vi inte den typen av förslag. I dag debatterar vi inte frågor som handlar om huruvida man ska betala skatt eller inte, utan vi debatterar bara frågan om information ska lämnas till Skatteverket eller inte.

Jag skulle vilja ställa en fråga till ledamoten, nämligen hur detta förslag skulle innebära för- eller nackdelar när det gäller handel med begagnade saker, med tanke på att det faktiskt inte handlar om skatteregler över huvud taget.

Fråga nummer två handlar om administrativ börda. Som jag ser det har alla partier ställt sig bakom denna proposition. Sedan har Sverigedemokraterna i vissa avseenden velat ha andra begränsningar. Som jag ser på frågan finns det inget som tyder på att företagens administrativa börda skulle bli mindre av den typ av begränsningar som Sverigedemokraterna har föreslagit.

Min sista fråga gäller utvärderingar. Det finns en grundlagsreglering som säger att riksdagen ska utvärdera sina egna lagar. Det finns också regleringar som säger att riksdagen som helhet ska utvärdera våra lagar. Då undrar jag över syftet med att i dag komma med ett tillkännagivande som säger att regeringen ska utvärdera en lag, eftersom detta redan är något som både regeringen och riksdagen ska göra.

Anf. 4 Yasmine Eriksson (SD)

Herr talman! Ledamoten Tegnér verkar ha missförstått mitt anförande. När det gäller beskattning av varor på de här plattformarna är det jag egentligen talar om att det, när plattformarna ska vidta dessa administrativa åtgärder, kommer att uppstå en kostnad för de företagen. Den kostnaden behöver man troligtvis få täckning för från annat håll. Därmed kommer det att kunna bli dyrare för privatpersoner som använder plattformarna för att till exempel sälja sina varor. Detta skulle vara ett hinder i arbetet med en cirkulär ekonomi.

Vi vill gärna främja att man återanvänder saker som kan återanvändas. Därför anser vi att det hade varit bättre att lägga en mindre börda på det området. Detta går egentligen ihop med det som ledamoten frågar om den administrativa bördan. Det blir en ökad börda ju fler säljare man behöver rapportera till Skatteverket.

När det gäller utvärdering av de nya regler som kommer att implementeras ställer vi oss positiva till det.

Anf. 5 Mathias Tegnér (S)

Herr talman! Tack för svaret, ledamoten! Min poäng var att det inte finns något som tyder på att den administrativa bördan är en konsekvens av hur många transaktioner som ska rapporteras eftersom det finns mycket som tyder på att de digitala plattformsföretagen kommer att rapportera denna information digitalt. Då finns det väldigt lite som tyder på att den administrativa kostnaden ökar med varje transaktion som ska rapporteras. Jag känner mig därför tveksam till slutsatsen att kostnaderna för att handla på digitala plattformar skulle öka för att vi har valt att dra gränslinjerna för vad som ska rapporteras på olika ställen. Det förefaller för mig osannolikt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rapportering och utbyte av upplysningar om inkomster genom digitala plattformar

Min andra fråga gällde utvärdering. I grund och botten har både regeringen och riksdagen ett ansvar att utvärdera nya lagar. Även under förra mandatperioden noterade jag att Sverigedemokraterna kom med tillkännagivanden om att man ska utvärdera lagar. Jag menar att detta är märkligt eftersom det redan finns ett lagstadgat krav på oss och regeringen att utvärdera lagar. Det förefaller som om man går över ån efter vatten om man varje gång kommer med ett tillkännagivande till regeringen om att utvärdera och följa upp det som redan ska utvärderas och följas upp.

Anf. 6 Yasmine Eriksson (SD)

Herr talman! Den administrativa börda som kommer att åligga dessa företag kommer att skilja sig åt. Vissa plattformar riktar sig bara till företagare och andra bara till privatpersoner, medan andra är blandade. Om man uteslöt privatpersoners handel från företagens rapportering hade bördan kunnat minska och cirkulariteten öka, liksom viljan att sälja via dessa plattformar.

Som ledamoten talar om när det gäller utvärdering av lagar är vi, som jag sa i min förra replik, positiva till att utvärderingen ska göras. Det vi föreslog var en tidsgräns för när den ska göras som skilde sig från vad som anges i propositionen.

Anf. 7 Crister Carlsson (M)

Herr talman! Det är premiär för mig i denna ärade församling.

Det vi nu debatterar är ett förslag som innebär att svenska så kallade plattformsoperatörer ska lämna uppgifter om vad personer som använder plattformarna för att sälja varor och tjänster tjänar. Uppgifterna ska rapporteras vidare till skattemyndigheten i det land där plattformsoperatören har sin hemvist.

Det är den förra regeringen som detta direktiv har kommit ifrån, och det har sin grund i ett EU-direktiv om administrativt samarbete i fråga om beskattning i Sverige. Därmed har vi mer eller mindre en skyldighet att implementera detta i svensk lagstiftning. I och med detta genomförs också OECD:s motsvarande regler, som ska användas mellan Sverige och länder utanför EU.

Det övergripande syftet med en informationsskyldighet för plattformsoperatörer är att förhindra skattebedrägeri, skatteundandragande och skatteflykt, och det är naturligtvis viktigt att bekämpa fusk och ekonomisk brottslighet, inte minst med tanke på att det på ett oseriöst sätt konkurrerar med seriösa företagare. Viktigt är dock att vidtagna åtgärder för att bekämpa sådan verksamhet är träffsäkra och effektiva.

Rapportering och utbyte av upplysningar om inkomster genom digitala plattformar

När det gäller förhållandet mellan effektivitet och administrativ belastning kan det konstateras att risken är att den administrativa bördan blir betydande samtidigt som riskerna för en bristande effektivitet kan bedömas som stora. Faran är att de säljare som vill undvika att bli rapporterade kommer att välja alternativa plattformar som inte rapporterar och därmed inte riskerar att drabbas av verkliga sanktioner. En utvärdering i syfte att klargöra huruvida systemet fungerar effektivt och ger önskad effekt bör och ska göras.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 13.)

Stärkt system för samordningsnummer