Politiken för global utveckling (PGU)

Anf. 38 Sofia Arkelsten (M)

Herr talman! Jag börjar med att yrka bifall till reservation 1 om politikens huvuddrag och genomförande. Det är en bra reservation.

I dag debatterar vi politiken för global utveckling med anledning av en skrivelse från regeringen. PGU, som det förkortas, är ett sätt att se till att politiken håller ihop. Det är ett sätt för riksdagen att uppdra åt regeringen att hålla ihop det som sägs med det som görs. Resultatet ska vi få i skrivelsen.

Nu blev det inte så bra i form. Skrivelsen är anekdotisk och går inte att följa upp, och ansvarigt statsråd är som vanligt inte med i debatten.

Skrivelsen buntar också ihop PGU med FN:s globala hållbarhetsmål. Det är ett sätt för regeringen att flytta makt över frågorna från riksdagen till regeringen. Det uppskattar vi inte. Ha respekt för riksdagens beslut! Sluta med de här glidningarna!

Särskilt märkligt blir det eftersom nuvarande regering i går fattade beslut om en nationell handlingsplan för hållbarhetsmålen. Den kan vi inte diskutera här i dag eftersom regeringen har gjort för lite och för sent. De utlovade en stark parlamentarisk förankring, men det blev inget av den. Den lämnades inte som en skrivelse till riksdagen för debatt och beslut, utan den är en ren regeringsprodukt som bara gäller för S och MP. Precis som den nuvarande regeringen har den också ett bästföredatum som är den 9 september.

Det är olyckligt - både politiskt och för att mycket tid och kraft har gått in i den planen. Men den politiska ledningen har inte levererat. Den har varken samarbetat eller förankrat. Vi hade kanske kunnat säga mer om planen i dag i debatten, men nej, den publicerades bara en kort stund i går på regeringen.se. Men nu har statssekreteraren ringt och lovat mig att den kommer att läggas upp så snart den har expedierats - möjligen är det när vi är klara här.

Herr talman! PGU har länge haft brett politiskt stöd. Jag förutsätter att den politik Sverige för bidrar till att uppfylla hållbarhetsmålen som vi har förbundit oss till. Det finns naturligtvis politiska skillnader och olika politiska prioriteringar. Vi lyfter särskilt handelns roll för utveckling, till exempel. Men när regeringen redovisar arbetet så här slafsigt blir det svårt att följa upp. Det är hela utskottet överens om, även om ordvalet möjligen är ett annat.

Herr talman! Det kanske är dags att diskutera PGU på riktigt. När det infördes var det någonting nytt, men med hållbarhetsmålen och hela den nya och globala strukturen att arbeta inom kanske PGU har spelat ut sin roll. Oavsett om det är så eller inte är det riksdagens beslut, inte regeringens. Och vi drar inte ur pluggen på PGU i en liten skrivelse. Nej, regeringen måste säkerställa att arbetet med både PGU och hållbarhetsmålen förankras parlamentariskt. Det finns en stor samsyn och mycket som vi är överens om, och det är bra för Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Politiken för global utveckling (PGU)

Sverige ska leverera på hållbarhetsmålen. Det är det minsta vi kan förvänta oss. Vi är på god väg tack vare flera breda och bra beslut i riksdagen.

Anf. 39 Julia Kronlid (SD)

Herr talman! Som tidigare har sagts debatterar vi i dag utrikesutskottets betänkande 21, Politiken för global utveckling (PGU). Jag vill börja med att yrka bifall till Sverigedemokraternas reservation nr 2.

Som framgår i skrivelsen från regeringen som vi behandlar här antog FN:s generalförsamling i september 2015 Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling. Ledare från världens alla hörn enades om att målen ska bidra till en socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar utveckling och vara uppnådda senast 2030 i världens alla länder. Agenda 2030 ersatte den 1 januari 2016 de åtta millenniemål som FN och världens länder hade arbetat med sedan 2000.

De 17 målen är indelade i 169 delmål. Jag hade förmånen att befinna mig i New York och FN ganska snart efter att målen hade antagits. Jag tyckte att det var högtidligt, och det var intressant och givande att få höra olika seminarier och diskussioner rörande hur världens länder kunde enas om de här målen.

På papperet som jag nu håller upp visas den färgglada, fina bilden som beskriver målen och som många säkert har sett. Man kan köpa olika pins och så med den på. Jag tycker att det här är någonting positivt som FN har genomfört. Andra saker som FN har genomfört har kanske inte alltid varit så positiva, men det här är någonting bra.

Utskottet framför i betänkandet att politiken för global utveckling har som mål att utgå från fattiga människors perspektiv på utveckling, vilket innebär att det är deras behov, intressen och förutsättningar som ska vara utgångspunkten i arbetet med att uppnå en rättvis och hållbar global utveckling. Rättighetsperspektivet innebär att de mänskliga rättigheterna, demokrati och rättsstatens principer ska ses som grundläggande för utveckling.

Att det här är någonting bra är vi väl alla överens om i utskottet. Sedan har vi viss kritik mot hur regeringen har redovisat det här och hur man har genomfört det. Jag kommer in lite mer på det sedan.

När det gäller Sverigedemokraternas syn på de här målen tycker vi att just att utgå från fattiga människors perspektiv på utveckling är av stor vikt inom det internationella utvecklingssamarbetet. Vår övergripande målformulering för biståndet är att verka för en biståndspolitik som skapar förutsättningar för människor i fattigdom och förtryck att förbättra sina levnadsvillkor utifrån grundläggande behov i den omedelbara vardagen. Fokus bör ligga på fattigdomsbekämpning och att barnens bästa ska få stå i centrum.

Det är bra att det fortfarande finns ett mål nr 1 som handlar om att utrota fattigdomen. För att uppnå detta menar vi att ett större fokus inom biståndspolitiken borde ligga på att rikta sig till de mest utsatta människorna i de minst utvecklade länderna.

Herr talman! Ett annat mål som jag har lyft fram flera gånger i processen när vi har diskuterat de här målen är mål nr 6 om rent vatten och sanitet, vilket är en förutsättning för flera andra mål, såsom hälsa och välbefinnande i mål 3 och jämställdhet i mål 5. Brist på vatten och sanitet drabbar kvinnor och barn extra hårt och hindrar deras möjligheter till utveckling. Upprepade diarréer är den näst vanligaste dödsorsaken bland små barn i fattiga länder. Därför menar vi att regeringen borde göra mycket mer när det gäller satsningar inom biståndet för att verka för att de här målen uppnås.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Politiken för global utveckling (PGU)

Förorenat vatten och brist på tillgång till sanitet utgör också en hälsorisk för gravida och vid förlossning. Bristen på rent vatten kan förhindra kvinnors möjligheter till jämställdhet - den förhindrar kvinnors möjligheter till deltagande i samhället.

Sammanfattningsvis är tillgång till rent vatten, säker sanitet och hygien grundläggande mänskliga rättigheter och avgörande för människors överlevnad, hälsa, jämställdhet, utbildning, välfärd och ekonomiska produktivitet.

Herr talman! När det gäller målet att utrota fattigdom och målet om anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt anser vi att det är viktigt med insatser som bidrar till ökad sysselsättning och ekonomisk utveckling. Det är avgörande för en framgångsrik fattigdomsbekämpning. Vi ser positivt på en ökad samverkan med näringslivet och privata aktörer för jobbskapande insatser. Givetvis är det också väldigt viktigt med satsningar på handel.

När det gäller de mål som berör en miljömässigt hållbar utveckling lyfter vi i vår valplattform fram att vi på ett ännu tydligare sätt genom biståndet vill satsa på bevarandet av viktiga regnskogar. Tropikskogens naturresurser är viktiga för djurlivet, och skogen är också en ekonomisk resurs i form av timmer. Den har också en väldigt viktig klimatfunktion. När omfattande skogsarealer huggs ned förändras det lokala och regionala klimatet på många olika sätt. Det här är en viktig fråga som jag tycker glöms bort alldeles för mycket i miljö- och klimatdebatten.

Skillnaden mellan de här målen och de tidigare millenniemålen är att Agenda 2030 inte bara riktar in sig på hur vi ska hjälpa och bidra till utvecklingsländerna och att utvecklingsländerna själva ska bidra till utveckling, utan det handlar också om hur Sverige på ett nationellt plan ska kunna uppnå de här målen.

Regeringen har arbetat med att ta fram en handlingsplan för genomförandet av Agenda 2030. Som en del i detta tillsatte regeringen i mars 2016 en delegation med uppgift att stödja och stimulera arbetet. Agenda 2030-delegationen lade fram en delrapport 2017 med förslag till handlingsplanen och ska slutredovisa sitt arbete 2019.

De här sakerna är väl bra, men vi anser att det här inte räcker. Dels måste dialogen med riksdagen bli mycket bättre, dels, som vi framhåller i vår reservation, vill vi för att på ett ännu mer oberoende sätt utvärdera Sveriges arbete med Agenda 2030 se en återkommande utvärdering av en extern, internationell part som kan bedöma hur Sverige uppfyller målen i Agenda 2030 utöver de rapporter som redan i dag lämnas till FN.

Detta är mitt sista anförande under den här mandatperioden, och jag vill tacka för den här tiden och önska alla en riktigt glad och trevlig sommar. Vi ses i valrörelsen!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Politiken för global utveckling (PGU)

I detta anförande instämde Heidi Karlsson (SD).

Anf. 40 Kerstin Lundgren (C)

Herr talman! Den här PGU-skrivelsen, som jag nu visar för kammarens ledamöter, är den andra under den här mandatperioden, och den kom i mars. I skrivelsen redovisar regeringen "exempel på sitt arbete med politiken för global utveckling (PGU) under åren 2016 - 2017 inom ramen för Agenda 2030 och de globala målen". Riksdagen har alltså fått ännu en exempelsamling från regeringen att behandla.

För 15 år sedan, 2003, beslutade den här kammaren om politik för global utveckling. Det var ett parlamentariskt väl förberett beslut. Det var viktigt för att få långsiktighet i utvecklingsarbetet, över mandatperioder och över regeringar. De fastlagda målen innebär att man ska utgå från "fattiga människors perspektiv på utveckling" och, som vi har markerat, ha ett tydligt rättighetsperspektiv utifrån grundläggande rättigheter som mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer.

Det var en god ambition. Och det är en god ambition att den här regeringen, precis som tidigare regeringar, har försökt samla ihop sig för att få en samsyn och få med hela regeringen i arbetet när det gäller politik för global utveckling.

Herr talman! Goda ambitioner kan vara vällovliga, men de måste kunna följas upp. I samband med att millenniemålen ersattes av Agenda 2030, de 17 målen och alla delmål därunder valde regeringen att samla ihop allt och tappade fokus. Man tappade målbilden.

Vi var några som inför behandlingen av förra skrivelsen tittade på de handlingsplaner som regeringen hade. De var hemliga för den här kammaren. Men jag kan avslöja att de inte var speciellt intressanta. Det var snarare tur att kammaren inte belastades med dessa exempelsamlingar. Och på den vägen har det fortsatt. Nu får vi en skrivelse igen.

Vi har en granskande roll; det är en del av utskottets och kammarens uppdrag att granska om regeringen når upp till de mål som man har lagt fast. Men där går utskottet bet, herr talman. Vi har haft en bild av att regeringen har haft breda konsultationer om Agenda 2030. Man tillsatte delegationen. Men man har inte förankrat parlamentariskt, till skillnad från på andra områden. Vi har haft miljömålsberedningar. Vi har antagit lagstiftningar. Vi har tydliga mål med vad vi vill uppnå. Och regeringen får arbeta utifrån riksdagens fastlagda ställningstaganden om fastlagda mål. Men på det här området finns inga tydligt fastlagda mål av riksdagen.

Vi noterar att den av regeringen tillsatta delegationen i sin slutrapport också har insett att riksdagen inte har konsulterats och involverats. Den ger en tydlig rekommendation om vikten av att ha en bred politisk förankring, företrädesvis till och med blocköverskridande överenskommelser - hör på det, herr talman - och långsiktiga mål. Gemensamma strategier är sådant som det är möjligt för den här kammaren att följa upp. Det är också sådant som är möjligt för utskotten att följa upp.

I utrikesutskottet var vi eniga om att det var viktigt att ge hela riksdagens utskottsorganisation möjlighet att säga sitt om regeringens andra skrivelse med anledning av PGU och Agenda 2030. Men precis som framgår av betänkandet har inte ett enda utskott valt att yttra sig över skrivelsen. Det säger något om arbetet med Agenda 2030 och PGU i riksdagen under den här mandatperioden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Politiken för global utveckling (PGU)

Det är naturligtvis inget som är bra. Men om man lägger upp arbetet som en exempelsamling är det inte möjligt för riksdagens utskott att arbeta aktivt med detta, att vara granskande och följa upp. Det finns inte heller något tydligt att lägga fast som mål.

Herr talman! Därför är en parlamentarisk beredningsprocess nödvändig, som vi ser det, i likhet med PGU-arbetet. Vi vill utveckla och uppgradera målen när det gäller PGU, och vi vill göra det kopplat till Agenda 2030. Det har vi gjort tydligt i vår reservation i betänkandet. Jag yrkar bifall till reservation 3 under punkt 1.

Vi lyfter också fram en annan reservation om att bekämpa klimatförändringarna. Men för tids vinnande yrkar jag inte bifall till den, även om jag självklart står bakom den. Klimatförändringarna påverkar oss alla, hela tiden men på olika sätt. Klimatinvesteringar för anpassning och klimatinvesteringar för åtgärder måste till.

Vi ser att människor på landsbygden, oftast kvinnor, drabbas hårdast av klimatförändringarna och bristen på åtgärder. De har många gånger uppdraget att säkra mat, vatten och energiförsörjning, och de drabbas hårt av bristerna på det här området. De drabbas också hårt av torka och naturkatastrofer.

I Centerpartiet är vi beredda att satsa för att hitta både investeringar som är klimatsmarta och åtgärder som blir hållbara. Det är vi beredda att göra genom att tillföra mer resurser till den gröna fonden. Vi har under den här mandatperioden visat att vi har varit beredda att tillföra ytterligare resurser, även bortom biståndsbudgeten, på 1 procent av bni. Vi har också en ambition att försöka arbeta för att hitta nya sätt att säkra de finansiella resurser som man globalt har kommit överens om behöver tillföras den gröna fonden för att vi ska kunna nå klimatmålen i Parisavtalet.

Herr talman! Med det yrkar jag bifall till reservation 3 under punkt 1.

Anf. 41 Yasmine Posio Nilsson (V)

Herr talman! Nu debatterar vi utrikesutskottets betänkande om regeringens skrivelse Politiken för global utveckling i genomförandet av Agenda 2030.

Vänsterpartiet har tidigare påpekat att millenniemålen fick för litet utrymme i den förra regeringens utvecklingspolitik. Alltför mycket av den svenska utvecklingspolitiken saknade dessvärre under denna tid en tydlig koppling till målen. Att den rödgröna regeringen valde att tydligt knyta an till Agenda 2030 i uppdateringen av PGU var därför mycket välkommet.

Utvecklingspolitiken präglas dock fortfarande av en oförmåga att tydligt låta utvecklingsmålen styra och få företräde framför andra politiska områden.

Jag vill passa på att påpeka att det finns skillnader mellan politik för global utveckling och Agenda 2030 och att PGU inte enbart ska ses som ett verktyg för att uppnå målen med Agenda 2030.

Även om vi som länder ska stötta varandra i att uppnå målen i Agenda 2030 är det upp till varje land att arbeta för att de ska bli verklighet på hemmaplan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Politiken för global utveckling (PGU)

Självklart ska till exempel mål 4 om en god utbildning för alla vara ett mål i vår utvecklings- och biståndspolitik, men även utbildningsutskottet måste arbeta för att alla barn i Sverige får en god utbildning och inte bara vissa.

Politik för global utveckling är inte och bör inte heller ses som enbart ett verktyg för att uppnå Agenda 2030, så som det beskrivs i skrivelsen. Däremot ska och bör PGU genomsyra politiken inte bara i utrikesutskottet utan även inom andra områden som berör utvecklingen i andra länder. Målkonflikterna ska väga tyngre när det gäller Agenda 2030:s mål.

Regeringen slår sig ofta för bröstet när det gäller den feministiska utrikespolitiken, och visst har de gjort en hel del bra saker. Jag kan inte nog understryka hur viktigt det var att Sverige vägrade följa Trumps gag rule som innebär allvarliga inskränkningar i flickors och kvinnors liv och hälsa. Tvärtom ställde sig Sverige upp och sa att vi inte sviker flickors och kvinnors rätt att själva bestämma över sina kroppar.

Samtidigt har Sverige fortsatt att exportera vapen till länder som är auktoritära och odemokratiska och kränker mänskliga rättigheter.

Herr talman! Bistånds- och utvecklingsplattformen Concord skriver i sin rapport om den feministiska utrikespolitiken 2017 att en ökad spridning av vapen bidrar till ökad militarisering och utgör ett direkt hot mot kvinnors säkerhet.

Man konstaterar att "om den feministiska utrikespolitiken och Sveriges Politik för Global Utveckling ska vara trovärdig kan Sverige inte genom krigsmaterielexport understödja stater som systematiskt motverkar de värden och målsättningar som den feministiska utrikespolitiken står för".

Rapporten riktar även skarp kritik mot migrationspolitiken, där man pekar på hur den tillfälliga lagen kritiserats av flera tunga remissinstanser. Lagen innebär att familjer splittras, helt i strid med barnkonventionen och Europakonventionen om mänskliga rättigheter.

Den slår också särskilt hårt mot kvinnor, barn och äldre som blir kvar i misären i flyktingläger eller på internflykt i krigshärjade länder utan möjlighet till lagliga vägar för att kunna söka asyl och få sin sak prövad här i Sverige. I rapporten skriver man: "Många av de flickor och kvinnor som blir kvar i flyktinglägren och i närområdena tvingas in i äktenskap som en lösning på en desperat situation, och de som ger sig ut på flykt löper stor risk att utsättas för sexuellt våld och trafficking."

Visst gör Sverige bra saker när det gäller den globala utvecklingspolitiken och för att uppnå målen med Agenda 2030, men vi kan inte blunda för det som inte görs eller för det som står i direkt motsättning till en feministisk utrikespolitik.

Det finns målkonflikter där den globala utvecklingspolitiken och uppfyllandet av målen med Agenda 2030 tydligen väger lätt för regeringen i förhållande till annat, såsom att tjäna pengar eller att stoppa människor på flykt.

Det andra jag vill lyfta fram i vår reservation är den privata sektorns roll i utvecklingssamarbetet, någonting som den förra, borgerliga regeringen arbetade ihärdigt för att stärka. Vänsterpartiet ifrågasatte då den prioriteringen, delvis på grund av bristerna i uppföljning och redovisning avseende privatsektorbiståndet. Precis som biståndsorganisationernas arbete ständigt är under uppföljning och noggrant utvärderas måste de privata aktörerna avkrävas ansvar för sitt arbete. Naturligtvis borde de biståndsmedel som går till företag eller näringslivsorganisationer följas upp och utvärderas precis på samma sätt som annat bistånd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Politiken för global utveckling (PGU)

Därmed, herr talman, yrkar jag bifall till reservation 4.

En förutsättning för mänsklighetens framtid är att vi över huvud taget har en miljö som går att leva i. Naturen behöver ett mycket starkare rättsligt skydd.

Redan 1971 motionerade Vänsterpartiet i riksdagen om en internationell konvention för att förbjuda ekocid, det vill säga brott mot naturen. Behovet av att skydda miljön rättsligt har ökat med åren. Fallen av storskaliga ingrepp på miljön som skadat ekosystem och livsmiljöer för oöverskådlig tid är tyvärr många, och dessvärre kommer miljöbovarna lätt undan.

Glädjande nog har ICC meddelat att domstolen nu ska börja ta sig an vissa miljömål. Det är ett viktigt steg framåt. Men ännu bättre vore en renodlad ekocidtillämpning, där alla fall med omfattande miljöförstöring skulle vara åtalbara. Sverige bör ta initiativ och driva på inom FN och EU för att uppdatera det juridiska ramverket så att det blir ett kraftfullt verktyg för att förhindra ekocid genom att inkludera det i Romstadgan. Då skulle vi verkligen arbeta med Agenda 2030.

Avslutningsvis vill jag säga att intentionerna med PGU och Agenda 2030 är riktigt bra. På vissa områden fungerar det arbetet också bra, både när det gäller att uppmuntra arbetet och när det gäller handlingsplaner. Det vi saknar är tydliga utvärderingar och större samverkan med riksdagen. Vi vill även se fler analyser av de målkonflikter som faktiskt finns.

Nu gäller det för regeringen att se till att PGU och Agenda 2030 på riktigt genomsyrar alla områden och får den tyngd som behövs för att politiken ska bli trovärdig.

Anf. 42 Penilla Gunther (KD)

Herr talman! Naturligtvis är det bra att Sverige var tidigt ute med att ha en politik för global utveckling. Det kan vi inte säga någonting om. Agenda 2030 och de nya hållbarhetsmålen skulle möjligen kunna ses som att världen i övrigt har kommit i kapp Sverige.

Dessvärre är det nog så att om inte Agenda 2030 och PGU förstärker och kompletterar varandra så blir inte PGU den förutsättning som vi tycker att det ska vara utan snarare ett verktyg för just genomförandet av Agenda 2030. Politik för global utveckling handlar ju om så mycket mer än bistånd. Det kanske är någonting som inte alla riktigt har greppat, och troligtvis inte regeringen, för då hade man agerat på ett helt annat sätt.

Riksdagen måste ha en betydande roll i arbetet med PGU och genomförandet av Agenda 2030 om vi ska vara trovärdiga. Politiken i sig ska sträva efter att vara långsiktig inom alla områden, och då är det inte tillräckligt att regeringen bjuder in till något slags allmänt seminarium om de här frågorna eller möjligtvis kommer till olika utskott och informerar.

Herr talman! Det måste vara en delaktighet som är värd namnet. Jag som vanligtvis sitter i näringsutskottet och debatterar den typen av frågor tycker att det här verkligen är någonting som även vi från den sidan borde ha varit delaktiga i.

Jag håller ett kort i handen som tydligt visar att industrin tar Agenda 2030 på allvar. Jag har kortet i handväskan för att påminna mig själv när jag inte kommer ihåg de olika 17 målen. I olika branscher har man redan tagit initiativ på olika områden, även det någonting som verkar ha gått regeringen förbi. Man har tillsatt fler personer i gruppen som ska jobba med Agenda 2030, men vad betyder det om man ändå inte förankrar det i riksdagen och på alla olika politikområdena som det handlar om?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Politiken för global utveckling (PGU)

Concord Sverige har nyligen gjort en kartläggning av detta med Agenda 2030 och partiernas inställning. Där visar man tydligt att det finns olika synsätt på hur det här ska förverkligas. Varför tar man då inte tillfället i akt att samla partierna och gå igenom hur man vill göra med Agenda 2030, så att det blir så varaktigt som möjligt? Själva idén är mål för en hållbar utveckling. Då måste vi också kunna omsätta detta till inte minst nationell politik.

När det handlar om den nyligen beslutade handlingsplanen, som kom i går, kunde jag läsa mig till att man har valt sex tvärsektoriella områden: jämlikhet och jämställdhet, ett hållbart samhälle, en samhällsnyttig, cirkulär och biobaserad ekonomi, ett starkt näringsliv med hållbart företagande, en hållbar och hälsosam livsmedelskedja samt kunskap och innovation. Visst kan jag putta in de 17 olika målen i de här tvärsektoriella områdena - absolut! Men jag kan jämföra med den föregående debatten om energipolitikens inriktning. Där pratade vi ju om det här med ett fossilfritt Sverige. Branscherna har själva formulerat färdplaner för att uppnå detta utifrån sina respektive förutsättningar. Det kan väl tänkas att man skulle ha kunnat jobba på samma sätt även när det gäller de här frågorna.

Här ger man uppdrag till myndigheter. Naturligtvis är det bra att man tycker att Ekonomistyrningsverket, SCB, Statskontoret och så vidare följer upp och redovisar detta. Vi kristdemokrater har också saknat någon form av modell för uppföljning. Det som vi reagerar på är att man vill tillsätta en ny utredning för att få fram fler idéburna offentliga partnerskap, så kallade IOP. Då blir jag väldigt förvånad, för jag satt själv i referensgruppen till en utredning som kom för snart två år sedan, nämligen Palett för ett stärkt civilsamhälle, där man pratar precis om det här. Det är utrett väldigt grundligt på längden och tvären, skulle jag vilja påstå. Men man har inte tagit till vara de här förslagen över huvud taget.

Herr talman! Jag skulle vilja säga att detta är signifikativt för den här regeringen. Man utreder saker, låter folk tala och vara med och så vidare. Men sedan bryr man sig inte alls om vad utredningen har kommit fram till. Man agerar ändå på eget sätt och på eget bevåg och kan inte ta till sig och ta vara på det som kommer fram. Jag vet inte vad det är för kriterier man har när man tillsätter utredningar.

Jag tror att många har känt sig lurade under den här mandatperioden. De har fått vara med i referensgrupper och säga sin mening, men sedan är det ändå ingen som bryr sig. Det här visar på detta med all tydlighet. När det finns en färdig utredning med goda förslag som i stort sett hela civilsamhället har ställt sig bakom vill man ändå tillsätta en ny. Jag tycker verkligen att det är slöseri med pengar. Vi pratar om global utveckling, om att utrota fattigdom, om att vi ska ha en hållbar cirkulär ekonomi och så vidare. Här kan vi verkligen prata om cirkulär ekonomi - när de flesta utredningar verkar hamna i det cirkulära arkivet, som man brukar säga.

Herr talman! Jag yrkar bifall till Kristdemokraternas reservation nr 5 under punkt 1. Den rör det jag har talat om här i dag: regeringens ansvar för att säkerställa att genomförandet av Agenda 2030 och PGU får en bred parlamentarisk förankring, offentliggörande av departementens handlingsplaner samt vikten av att en kontinuerlig extern granskning av regeringens arbete görs för att uppnå samstämmighet, så att vi når de här målen gemensamt framöver.

Anf. 43 Maria Andersson Willner (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Politiken för global utveckling (PGU)

Herr talman! Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.

I dag debatterar vi politik för global utveckling. Det handlar om samstämmighet i politiken, både mellan politikområden och mellan utformningen av politiken och genomförandet och uppföljningen av densamma. Det handlar om komplexa samband och om att orka och kunna se världen som en helhet. Den här samstämmiga politiken syftar ytterst till en hållbar, fredlig och rättvis utveckling.

Under den här mandatperioden har regeringen gjort en nystart av PGUarbetet. Nystarten skedde i linje med de svenska civilsamhällesorganisationernas rekommendationer. Regeringens arbete för att göra PGU till hela regeringens politik har varit framgångsrikt. Vi har tydligt orkat och lyckats koppla den till arbetet med Agenda 2030, och det har tagits emot positivt. Det finns en ökad öppenhet och vilja till dialog från regeringens sida vad gäller att ta in synpunkter från civilsamhället och akademin. De organisatoriska förutsättningarna för att genomföra PGU har också förbättrats. Vi har blivit ännu bättre på att ta till vara synergier mellan olika politikområden. Trots det finns det självklart kvarstående intresse- och målkonflikter, som också redovisas av regeringen.

Redan 2003 gav PGU Sverige ett viktigt redskap för att förverkliga ambitionen om en samstämmig politik. Den är ett centralt bidrag till att kunna uppfylla de nya globala målen. Jag skulle särskilt vilja lyfta fram regeringens arbete med mål 5 i Agenda 2030, jämställdhetsmålet. Där spänner samstämmighetspolitiken över såväl sexuell och reproduktiv hälsa, med rätt till barnmorska och rätt och tillgång till preventivmedel och säkra aborter, som kvinnors och flickors skydd mot människohandel, tillgång till anständigt och produktivt arbete för kvinnor och stärkt äganderätt för kvinnor.

Regeringens arbete fortsätter. Det finns saker att göra när det gäller förankringen i riksdagen. Ett enigt utskott står bakom att vi måste hitta bättre former för förankringen i riksdagen. Men arbetet har påbörjats. Förankringen i civilsamhället och förankringen i Regeringskansliet på bredden har kommit en bra bit på väg.

(Applåder)

Anf. 44 Sofia Arkelsten (M)

Herr talman! De globala hållbarhetsmålen är, om man ska förenkla det, för allt som är bra och mot allt som är dåligt. Det är svårt att hitta politiska konflikter i detta. Men jag tycker ändå att det finns ett värde för väljarna i att få veta hur Socialdemokraterna ser på PGU, alltså den svenska samstämmighetspolitiken. Anser Maria Andersson Willner att det är rimligt att PGU blir som ett verktyg för att uppnå Agenda 2030? Vi landade rimligt i texterna i utrikesutskottet, men det är ändå intressant att få veta hur ni ser på PGU. Är det ett verktyg, eller är det ett politikområde i sin egen rätt?

Anf. 45 Maria Andersson Willner (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Politiken för global utveckling (PGU)

Herr talman! Tack för frågan, Sofia Arkelsten!

PGU är ett verktyg för genomförandet av Agenda 2030 i kraft av sig självt och det riksdagen har fattat beslut om. Jag tycker att Yasmine Posio Nilsson från Vänsterpartiet sa det bra tidigare, nämligen att det dels handlar om att använda samstämmighet för att se till att genomföra Agenda 2030, dels handlar om vad vi kan göra utöver genomförandet i fråga om att identifiera målkonflikter och se till att politiken är samstämmig och levererar utifrån fattiga människors perspektiv och rättighetsperspektivet.

Anf. 46 Sofia Arkelsten (M)

Herr talman! Det är uppenbart att målkonflikterna lyser med sin frånvaro i skrivelsen från regeringen. Den är anekdotisk som bäst och handlar bara om att visa små exempel. Därför har regeringen inte tagit sitt ansvar för att gå in på djupet om vad som är PGU och vad som skulle kunna bli bättre.

Den intressanta frågan kan också vara hur regeringens ansvar ser ut för att PGU nedprioriteras. Det framgår av utskottets betänkande att inte ett enda annat utskott lämnat ett yttrande till oss. Det är verkligen tråkigt.

Vad anser Maria Andersson Willner att regeringen har för ansvar för att PGU har nedprioriterats till förmån för FN-målen?

Anf. 47 Maria Andersson Willner (S)

Herr talman! Jag anser inte att regeringen på något vis har nedprioriterat PGU. Tvärtom har vi snarare upprioriterat och gjort en nystart. Nu finns ett konkret arbete på gång i regeringen.

Det vi diskuterar i dag är regeringens redovisning av det arbete som har gjorts för att leverera på av riksdagen beslutad PGU.

Det är intressant att Moderaterna och Sofia Arkelsten inte har några konkreta förslag om vad som skulle ha gjorts i stället. I reservation 1, som Moderaterna yrkar bifall till, tas bland annat handelsperspektivet upp. Det är vi helt överens om. Vi har gemensamma skrivningar i biståndsbudgeten som vi antog i höstas. Nästan ordagrant det som Sofia Arkelsten yrkar bifall till finns redan med.

Annars handlar det om form, form och form. Form är såklart oerhört viktigt, men när det kommer till politik har Moderaterna inte levererat några konkreta förslag om vad det är som borde ha gjorts i stället och vad regeringen inte har gjort - förutom det som vi redan är överens om.

Vad är förändringen i regeringens arbete med PGU? Nu kan Sofia Arkelsten tyvärr inte svara på frågan, men det hade varit intressant att få diskutera vad Moderaterna och Sofia Arkelsten menar när man säger att PGU har nedprioriterats. Mig veterligen ser denna redovisning exakt likadan ut som den förra regeringens redovisning av PGU. Det finns ingen förändring eller försämring i den delen.

Det finns inte heller några konkreta förslag på vad som borde ha gjorts och vad som inte har gjorts.

Anf. 48 Kerstin Lundgren (C)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Politiken för global utveckling (PGU)

Herr talman! En nystart för PGU gjordes. Var finns uppföljningen av PGU-nystarten? Vilka mål redovisas i skrivelsen från regeringen så att man kan följa vad nystarten innebär?

Riksdagen har lagt fast målen för PGU. De ska vara de fattiga människornas perspektiv, rättighetsperspektivet, mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Var i skrivelsen följer man upp hur regeringen levt upp till målen i PGU?

PGU är inte ett verktyg, utan PGU har lagt fast ett mål. Det är också målet för biståndspolitiken i budgeten. Skrivelsen som riksdagen har begärt har varit utifrån att vi ska få ta del av hur man följer upp målen. Var i den skrivelse som regeringen har presenterat kan vi följa upp målen? Var syns den uppföljningen tydligt?

Det har varit en tydlig debatt, herr talman, i kammaren. Ställer Socialdemokraterna upp på en parlamentarisk beredningsprocess för att säkerställa att det finns en tydlig målbild i den här kammaren över PGU och Agenda 2030?

Anf. 49 Maria Andersson Willner (S)

Herr talman! Vad regeringen har gjort i fråga om nystarten handlar mycket om ökad kunskap, stärkt delaktighet och utvecklade verktyg för att jobba med PGU. Det arbetet har, som jag redan har nämnt, gjorts på ett genomgripande och strukturerat sätt i Regeringskansliet. Det vi skulle behöva göra är att ha denna process också i riksdagen. Det framgår i utskottets betänkande att inget annat utskott har valt att yttra sig. Det finns en representant från näringsutskottet här, och näringsutskottet har inte yttrat sig i frågan. Det är synd. Men det kan inte vara regeringens ansvar att näringsutskottet inte yttrar sig över en skrivelse om PGU.

Talmannen har förtjänstfullt försökt att öka kunskapen i riksdagen om PGU-frågorna vid ett seminarium. Det handlar inte om att ta över regeringens ansvar för förankringsprocessen, men det handlar om att vi i riksdagen måste ta ett eget ansvar för frågorna. Om man inte använder de möjligheter till påverkan som ändå finns i form av yttranden, egna förslag och tydlighet i debatten ligger ansvaret inte enbart på regeringen.

Sedan var det frågan om en parlamentarisk beredning. Den frågan är svår. Vi har varit eniga i utskottet - bortsett från Kerstin Lundgren och Centerpartiet - om att vi inte är beredda att tillstyrka en sådan beredning. Men vi måste fortsätta den dialogen. Det är kanske lösningen under nästa period. Vi får återkomma.

Anf. 50 Kerstin Lundgren (C)

Herr talman! En nystart för PGU handlar om att starta en ny process för att nå målen. När jag hör Maria Andersson Willner låter det snarare som att det är fråga om en nystart i Regeringskansliet om att resonera om målen - eller möjligen exempel. Det har funnits flera exempel. Måhända handlar det om kunskapsuppbyggnad.

Men riksdagen har fastlagt mål för PGU. PGU-skrivelsen handlar om att följa upp hur regeringen sköter målen. Det är den beställning riksdagen har gjort flera gånger, det vill säga grunden för en skrivelse om PGU att behandla här i dag. Men det finns inga mål att följa upp i skrivelsen. Det är beklagligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Politiken för global utveckling (PGU)

Jag har försökt att följa vad som har hänt med handlingsplanen som regeringen antog i går. Den kom upp på hemsidan för 20 timmar sedan, men nu finns den inte att se. Den är bortplockad - som det ser ut. Hur är handlingsplanen förankrad? Hur ser den ut? Det är allvarligt att riksdagen inte kan behandla nya målbilder. Regeringen har några månader före valet, utan förankring i riksdagen och trots signalerna från den egna delegationen, antagit en handlingsplan. Hållbarheten och långsiktigheten i den planen är kort.

Anf. 51 Maria Andersson Willner (S)

Fru talman! Tack, Kerstin Lundgren! Jag är lite förvirrad - finns det eller finns det inte mål att följa upp?

Det finns mål fastlagda i PGU. Det här är regeringens svar på hur man har jobbat med de målen. Det är de svar vi har fått. Det är det vi har att diskutera. Det finns inga mål i skrivningen, så jag är lite förvirrad. Jag tycker att regeringen har gjort det som riksdagen har efterfrågat. Man har redovisat hur man jobbar med PGU och med de mål som finns där.

Nu tappade jag den sista frågan.

(KERSTIN LUNDGREN (C): 20 timmars hållbarhet.)

Just det! Vi diskuterar inte den nationella handlingsplanen i dag, men det är klart att det är olyckligt. Vi har väntat på den i utskottet. Jag har inte läst den; jag har ingen information om vad den innehåller. Den är inte en del av den här debatten. Det borde den kanske ha varit, men det är den inte.

Anf. 52 Yasmine Posio Nilsson (V)

Fru talman! I nyheterna i går visades ett reportage om Jemen. På ett sjukhus bar en mamma fram sitt barn till en stackars läkare som med väldigt knappa medel försökte hjälpa sjuka och skadade. Barnet som borde ha haft de där goa, tjocka, fasta låren hade de tunnaste små stickor som stack fram ur den löst sittande blöjan. Mitt föräldrahjärta brast av denna bild och ännu mer när jag tänkte på att vissa av de vapen som används i denna konflikt av den saudiskledda koalitionen är tillverkade här i Sverige. Det är en målkonflikt där den mänskliga rättigheten till ett säkert liv väger alltför lätt.

Min fråga till dig. Maria Andersson Willner, är: Har PGU verkligen gjort det avtryck som det borde göra, exempelvis på tillståndet att exportera krigsmateriel till Saudiarabien och Förenade Arabemiraten?

Anf. 53 Maria Andersson Willner (S)

Fru talman! Tack, Yasmine Posio Nilsson, för möjligheten att utveckla detta! Jag tycker att det är ett bra exempel på när PGU faktiskt har effekt.

Vi har nu beslutat om en skärpning av krigsmateriellagstiftningen som innebär att det införs ett demokratikriterium - mottagarlandets demokratiska status ska i fortsättningen beaktas i helhetslösningen tillsammans med övriga faktorer som talar för och emot export. Det här har tillkommit, och efter en politisk process har det antagits av riksdagen. Det är ett svar på de utmaningar och problem vi har sett med krigsmaterielexport.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Politiken för global utveckling (PGU)

Sverige har en av de absolut tuffaste krigsmaterielexportlagarna i världen. Jag tycker att vi måste ha respekt för kammarens arbete och den nya lagstiftning som nu börjar gälla och invänta de resultat som skärpningen får. Om det inte blir någon förändring i tillämpningen får vi ta den diskussionen igen och se om vi behöver stärka lagstiftningen ytterligare. Men det här är ett gott exempel på när PGU fungerar som bäst. Vi hanterar de målkonflikter som kommer upp, och vi har stärkt lagstiftningen.

Anf. 54 Yasmine Posio Nilsson (V)

Fru talman! Tack för svaret, Maria Andersson Willner! Jag vill bara poängtera att PGU har funnits sedan 2003, och framtagandet av lagstiftning tog väldigt lång tid. Var det sju åtta år?

Den här lagstiftningen, som faktiskt kan vara den tuffaste i världen, är fortfarande inte för ett absolut stopp. Det är många tunga remissinstanser som ifrågasätter lagen och menar att det fortfarande finns kryphål. Denna kritik ställer vi i Vänsterpartiet oss bakom.

Det finns andra målkonflikter, som jag också tog upp i mitt anförande, till exempel migrationspolitiken. Det finns i dag kvinnor som vill säkerställa att de åtminstone inte blir gravida när de blir våldtagna under sin flykt. Därefter kan de inte komma vidare, för vi har en migrationspolitik som inte utgår från till exempel familjeåterförening. Där har vi ytterligare en målkonflikt.

Det jag vill försöka lyfta upp och poängtera i den här diskussionen är att jag vill ha PGU och Agenda 2030. På många punkter jobbar vi efter det. Men när det väl gäller, när vi kommer till tunga, viktiga beslut, faller PGU och Agenda 2030 alldeles för lätt till marken.

Anf. 55 Maria Andersson Willner (S)

Fru talman! Jag är väldigt stolt över den enighet om PGU som finns i denna kammare och över den tidiga insats som Sverige gjorde när vi formulerade vår samstämmighetspolitik. Jag tycker att vi på många sätt kan vara stolta över det.

Det finns absolut saker kvar att göra. Den perfekta världen är inte här. Men genom att vi har en tydligt formulerad politik för global utveckling och genom att vi vågar definiera målkonflikter har vi också möjlighet att hantera dem.

Jag delar inte uppfattningen att PGU faller lätt till marken. Jag tycker att PGU hjälper oss att fatta kloka beslut, göra svåra avvägningar och peka på att vi aldrig - även när det är lätt att göra det - kan glömma världen runt omkring. Det finns stor och bred enighet om vikten av att se världen som en helhet och orka ta ansvar för beslut i denna kammare, i denna riksdag, som har inverkan världen över. Jag tycker att vi ska vara stolta över det arbete som görs med PGU.

Anf. 56 Emma Nohrén (MP)

Fru talman! De senaste dagarna har vi kunnat läsa i tidningarna att flera av världens största och äldsta träd, baobabträd eller apbrödsträd som vi säger på svenska, plötsligt och oförutsett har dött. Det är träd som har levt i tusentals år. Man vet att de kan bli över 2 000 år gamla. De är 30 meter höga och kan bli lika breda som en buss. De har stort kulturellt värde och ger savannen en silhuett som många känner igen. De är också vattenreservoarer vid torka för både människor och djur. Deras enorma rötter kan sträcka sig långt ned och hitta vatten när det annars är torka överallt. Men nu dör de alltså, träden som har sett den moderna människan komma.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Politiken för global utveckling (PGU)

Faktum är att träddöd är en global trend. Även här i Europa har den förvärrats påtagligt sedan millennieskiftet. Vi har fått varmare somrar och nya nederbördsmönster.

I veckan har vi också nåtts av nyheten att Antarktis glaciärer försvinner allt snabbare. Vi ser inte längre en fördubbling utan en tredubbling av hur snabbt isarna smälter på bara ett decennium.

När det gäller oväder, både skyfall och orkaner, som ska komma med 500 års mellanrum har vi sett skyfall komma med ett års mellanrum och tre stora orkaner på ett och samma halvår. Jag tror inte att folk i Florida drar en lättnadens suck och säger: Ha, nu får vi inga fler orkaner på 1 500 år! Jag tror att de blir rädda.

Från Kalifornien kan vi se bilder på folk som målar sina gräsmattor gröna med sprejfärg eftersom man inte får vattna. Även i Sverige har vi gula gräsmattor och sinande brunnar, och det finns de som talar om nödslakt.

Bit läggs till bit. Det förändrade klimatet, som vi har pratat om så länge, börjar bli ett reellt hot. Det är inget som ligger långt fram i tiden och kommer att drabba oss om 50 år när vi alla är döda, som Carl Bildt en gång sa - kanske ett av världens slarvigaste och mest ansvarslösa uttalanden.

Klimatet förändras nu, och som vi i denna kammare vet är det de fattigaste som drabbas först. När vi i västvärlden, USA, Ryssland, Kenya och Indien släpper ut drabbar det globalt. Det är inte vi som drabbas hårdast av våra utsläpp. Vi får aldrig förlora världens fattiga som drabbas av detta, samtidigt som det är de som har bidragit minst.

Konsekvenserna kommer att vara kännbara. I västvärlden kan vi ofta räkna ut vad det kostar. Förra årets katastrofer i USA kostade till exempel 300 miljarder dollar. I de fattiga länderna görs inte de uppskattningarna, utan folk anpassar sig, flyttar eller flyr - eller svälter.

Vad jag vill ha sagt är nog tydligt. Klimatförändringarna är en av många utmaningar som visar varför PGU är så viktigt. Den visar att världen hänger ihop och att vi behöver ha en sammanhängande, samstämmig global politik för att vi ska kunna ta itu med den och andra utmaningar. Det duger inte att göra energieffektiviseringar i byggsektorn om vi samtidigt subventionerar flyg och fossila bränslen.

Jag var på ett seminarium om säkerhet runt Östersjön i måndags. Där sa man att det är paradoxalt att vi bygger vallar mot ökade vattenflöden av fossiltung cement. Det blir en loop där vi biter oss i svansen.

Det är så med många av de globala utmaningar vi står inför. Biståndet ensamt är inte tillräckligt för att bekämpa fattigdom. Här behövs alla politikområden, och man måste dra åt samma håll. Handelspolitik måste med, liksom skattepolitik, konfliktförebyggande och diplomati. Allt detta och mer därtill är viktiga redskap i det svåra men nödvändiga arbetet för att främja en hållbar utveckling, förpassa världsfattigdomen till historien och se till att alla människor får sina rättigheter tillgodosedda på samma sätt, var man än bor i världen.

Fru talman! När riksdagen klubbade PGU för 15 år sedan var Sverige ett av de första länderna i världen att anta en samstämmig politik för rättvis och global utveckling. Riksdagens alla partier var överens om en global och rättvis utveckling. Vi skulle, och ska, ta hänsyn till fattiga människors perspektiv och alla människors rättigheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Politiken för global utveckling (PGU)

Vi var också överens om att grundläggande målkonflikter ska redovisas och åtgärdas. Detta är en förutsättning för att vi ska få denna globala politik. Vi rönte internationell uppskattning då, och vi gör det fortfarande.

Men sedan den tiden har världen förändrats på fler sätt än jag kan räkna upp här. Vi har sett fantastiska resultat. Det är färre som är hungriga i dag än det var i går. Fler barn går i skolan. Färre kvinnor riskerar livet vid förlossningar, och fler kan läsa. Men vi ser också en tillbakagång i demokratiarbetet. Vi ser nya konfliktzoner, och vi ser att flertalet miljökurvor pekar åt fel håll.

Detta om något visar att PGU är lika relevant i dag som i går. Jag är glad över den enighet som fortfarande råder och över att vi här diskuterar formerna för PGU och viljan att vara med i PGU, snarare än att förändra den.

När den rödgröna regeringen tillträdde aviserade vi en nystart för PGU. Man såg att de ständiga målkonflikter som fanns var bromsklossar. Samordningen mellan departement var otillräcklig, och departementens kapacitet var ibland för låg för att de skulle kunna arbeta offensivt med PGU.

Därför har regeringen tillsatt en interdepartemental arbetsgrupp med PGU-ansvariga i chefsposition. Detta är en nyckel. Ansvaret måste ligga på chefen, inte på dem som har det vid sidan om. UD:s utrikesråd för internationellt utvecklingssamarbete fick i uppgift att leda chefsarbetet.

Regeringen har också gett varje departement i uppdrag att ta fram handlingsplaner för att se hur man ska arbeta med PGU. De ska innehålla konkreta och praktiska resultatmål för verksamheten och förslag på hur myndigheter som man har ansvar för ska involveras i arbetet.

I de återkommande skrivelserna hit till riksdagen redogör man för arbetet och ger en fördjupad analys av de tematiska områden som vi och regeringen anser vara särskilt viktiga för en global utveckling. Syftet med detta har varit att tydliggöra och hantera motsättningar mellan regeringens mål inom olika politikområden.

Fru talman! Det sammantagna resultatet av arbetet och dessa åtgärder ser vi nu: en ambitionshöjning på departementen. Det finns en gedigen systematik i hur arbetet bedrivs. Det är klart att det när man gör en omstart är lite knackigt i början, men vi ser nu att det börjar ta form. Det finns tydliga rutiner och mekanismer för uppföljning. Man ser att PGU-arbetet har blivit ett integrerat perspektiv.

Fru talman! Jag ber om ursäkt för att jag drar över tiden lite grann - jag har bara avslutningen kvar.

Agenda 2030 och de 17 globala målen, som antogs 2015, har gjort att vi i hela världen har en fantastisk och ambitiös vägvisare till en hållbar och rättvis värld. Agenda 2030 är vägen till omställningen för oss här hemma, men också för världen. Det ska den också vara lokalt.

Regeringens målsättning är att Sverige ska transformeras till världens första fossilfria välfärdsland. Det, om något, är en del av detta. Vi ska vara en internationell förebild när det gäller hållbar utveckling, och vi ska bedriva en politik som konsekvent tar hänsyn till fattiga människors perspektiv och mänskliga rättigheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Politiken för global utveckling (PGU)

PGU är därför ett centralt redskap för att genomföra de nya globala målen. Det hjälper regeringen att effektivisera arbetet mot de globala målen och minimerar risken för att regeringens arbete inom olika områden blir inbördes motverkande. Vi får mål och indikatorer på att det går åt rätt håll.

För att hela samhället ska vara delaktigt och framgångsrikt i arbetet måste vi ha en handlingsplan. Den antogs i går, och jag har inte sett den. Men jag hoppas att den kommer att göra att arbetet går framåt ännu mer. Jag ser att arbetet med PGU är en stor del av genomförandet av Agenda 2030, och jag ser med tillförsikt fram emot det fortsatta arbetet.

(Applåder)

Anf. 57 Kerstin Lundgren (C)

Fru talman! Varför vill inte regeringen vara en internationell förebild när det gäller att förankra och få beslut i riksdagen kring arbetet med Agenda 2030? Och varför är skrivelsen inte möjlig att följa upp? Om det nu har hänt så väldigt mycket i regeringen, varför är inte skrivelsen en berättelse om hur långt man har nått i förhållande till de mål som uppenbarligen finns där någonstans? De är inte synliga för oss här i kammaren eller i utskotten när vi ska yttra oss eller diskutera. Vi får det mer som en berättelse om ett antal exempel. Varför, är min fråga.

Anf. 58 Emma Nohrén (MP)

Fru talman! Tack, Kerstin Lundgren, för frågorna! Som vi har konstaterat här innehåller politiken för global utveckling och Agenda 2030 alla politikområden och ska genomsyra allt. I en skrivelse som ska redovisa hur vi jobbar på alla områden rakt över får man nog vara lite generell på vissa ställen och fördjupa där man vill visa exempel på hur man gör. Det skulle, tror jag, bli en omöjlig uppgift att varje eller vartannat år ta fram en skrivelse som täcker hela perspektivet.

Vad vi kan se är att regeringen har gjort en ansträngning och en nystart för PGU, vilket gör att det nu är ett pågående, resultatinriktat arbete som är uppföljbart vid alla departement, och att andra myndigheter har fått det uppdrag som departementen har. Det arbetet är systematiskt.

Jag kan inte heller se att den här PGU-skrivelsen är uppbyggd på något annat sätt än de tidigare. Kerstin Lundgren har ju suttit i utskottet mycket längre än jag, så jag skulle vilja fråga Kerstin Lundgren: Vad är det som skiljer denna skrivelse från dem som andra regeringar har gjort i samband med sina uppföljningar?

Vi hör också att riksdagen inte har varit tillräckligt involverad. Med ett så stort ämne som Agenda 2030 och PGU finns det vissa delar där jag kan hålla med och där utskottet är enigt när det gäller just Agenda 2030 och handlingsplanen. Men på alla områden inom den har riksdagen varit otroligt engagerad. Den här regeringen är den som har gjort flest blocköverskridande överenskommelser. Ta arbetet i Miljömålsberedningen, som ledde fram till klimatlagen - där var alla politiker med. Detta är en del i hur vi uppnår klimatlagen. Vi har Klimatpolitiska rådet. Vi har otroligt många saker. Vi har energiöverenskommelsen, där flera olika politiska partier är med. Alla dessa delar är en del i hur vi uppnår Agenda 2030.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Politiken för global utveckling (PGU)

Riksdagen har också ett uppdrag att yttra sig, men inget annat utskott har bett att få yttra sig här.

Anf. 59 Kerstin Lundgren (C)

Fru talman! Om regeringen har gjort en nystart är den möjligen intern. Det är inte möjligt för oss att följa upp den. Var i skrivelsen redovisas de mål som regeringen har satt upp för nystarten och hur man har uppnått dem? Det är ju detta som är bekymret. Riksdagen ska kunna granska regeringen. Det är vårt uppdrag. Vi ska kunna följa upp och se att man lever upp till de mål som är fastlagda. Var syns detta i skrivelsen?

Exemplen handlar om att man arbetar med vattenfrågor - så trevligt! - eller om att man arbetar med något annat på något annat område. Så har inte tidigare skrivelser om PGU sett ut. Där har det varit tydligt vilka mål man har och vilka målkonflikter som kan finnas, och vi har haft en möjlighet att följa upp. Ett av problemen är att någon sådan möjlighet för kammaren inte finns med dagens skrivelse. Det är väl detta som gör att alla utskott känt sig bara lite lagom engagerade: Man vet ju inte riktigt vad man ska tycka om ett antal exempel. Ska man tillföra ytterligare något? Nej, det är ju inte det som är riksdagens roll.

Riksdagen ska granska och fatta beslut när det gäller att styra och ge grunderna för regeringen, men regeringen har antagit en handlingsplan som riksdagen inte ens har sett. Handlingsplanen antogs dagen innan vi har denna debatt i kammaren. Detta säger mycket om regeringens relation till riksdagen i den här frågan.

(Applåder)

Anf. 60 Emma Nohrén (MP)

Fru talman! Jag skulle nog vilja skicka tillbaka frågan till Kerstin Lundgren. Om man nu känner sig så utanför i det arbete som har bedrivits, varför då inte använda de möjligheter som finns i utskottet att göra bedömningar och inspel när det gäller skrivelsen? Den möjligheten har alla utskott haft, men inget har valt att utnyttja den. Det ansvaret ligger ju också på riksdagen.

Sedan har vi en samsyn i utskottet om att det har skett en för svag förankring i förhållande till de förväntningar som fanns rörande handlingsplanen för Agenda 2030, men det är ju inte denna som är föremål för debatten i dag, utan det är skrivelsen.

Regeringen har gett SCB i uppgift att ta fram uppföljningsmaterial och statistik om hur arbetet med Agenda 2030 går. Det blir en extern granskning som jag tror att vi alla kan följa upp. Arbetet pågår och fortsätter. Jag tror att vi kan känna tillförsikt om att arbetet går åt det håll som vi vill.

Anf. 61 Fredrik Malm (L)

Fru talman! Detta handlar om mycket stora och breda områden som komprimeras i en skrivelse utifrån något luddiga målsättningar. Men låt mig börja i det som borde vara centralt för oss som demokratiska politiker, nämligen den breda attack mot demokratiska värderingar som pågår på många håll i världen. Demokratin utmanas i det som är dess heartland, där demokratin så att säga har fötts, vuxit fram, blivit stark och präglat samhällena, inte minst i Västeuropa. Vi ser en tillbakagång i flera länder i Östeuropa som varit demokratier i ett antal årtionden sedan Sovjetunionens fall. Sedan finns det auktoritära stater och delvis ofria länder där man ser en auktoritär utveckling. Turkiet är ett exempel på det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Politiken för global utveckling (PGU)

Detta är väldigt oroväckande. I grunden förutsätter den världsordning som jag som liberal vill se att man håller sig till ingångna avtal, att det finns globala regelverk och att det finns folkvalda parlament och en oberoende, fri press och så vidare. Om hörnpelarna för vår demokratiska civilisation utmanas är det väldigt allvarligt.

Detta hänger ihop med en rad andra problem i världen, inte minst militära konflikter i Syrien, Libyen, Jemen och så vidare. De föder i sin tur migrationsströmmar och flyktingvågor som på olika sätt triggar högerpopulistiska motreaktioner i våra länder.

När man tittar på utvecklingspolitik och frågor som gäller global utveckling är det viktigt att man ser hur dessa olika processer på olika sätt påverkar varandra: Ekonomi, handel, konflikter, bistånd och migration påverkar varandra.

Därtill är en viktig förutsättning för att vår svenska och europeiska demokrati ska fungera att också Europasamarbetet fungerar. Vi ser nu hur det blir alltmer ansträngt. Vi hade en svår finanskris i Europa tidigare. Vi hade den omfattande flyktingkrisen 2015. Ett stort medlemsland förhandlar nu om att lämna Europeiska unionen. Vi står inför en betydande utmaning internt i Europeiska unionen för att få samarbetet att fungera bättre. Det finns väldigt många utmaningar som på olika sätt överlappar och påverkar varandra och så vidare.

Sverige har haft en politik för global utveckling sedan 2002 eller 2003. Det här ärendet syftar ju till att på olika sätt nå en samstämmighet när det gäller detta. Jag konstaterar att skrivelsen är aningen luddig. Handlingsplanen kom först i går, och sedan försvann den för att sedan komma tillbaka. Det är lite svårt att ta fasta på de grundläggande diskussionerna om PGU och dess framtid i detta. I grova drag uppfattar jag att det finns ett stöd i riksdagen för en ambitiös och långsiktig politik för global utveckling.

Jag tycker dock att vi måste vara ödmjuka och se att det också finns en hel del målkonflikter här. De grundar sig också i det faktum att vi är åtta partier i riksdagen. Jag lyssnade på Vänsterpartiets - deras talare är inte kvar här i salen - långa uppräkning av allt som inte fungerar. Hon undrade hur det kommer sig att vi har vapenexport och att det finns krig när vi har PGU. Men vi måste vara ödmjuka och inse att bara för att riksdagen har fattat beslut om en politik för global utveckling betyder det inte att alla intressekonflikter i politiken - mellan höger och vänster, liberaler och socialister i olika frågor - bara försvinner.

Jag representerar ett parti som är varm anhängare av ett Europasamarbete. Samtidigt finns det i riksdagen partier som vill att Sverige ska lämna EU. Då kan vi inte vara helt överens om vad som främjar utveckling i världen. Vi måste vara ödmjuka inför det faktum att det alltid kommer att finnas intressemotsättningar. De behandlas ju i riksdagen hela tiden, i alla betänkanden, debatter, lagförslag och annat. Det täcks dock inte riktigt in av det här betänkandet, om man säger så.

Med detta sagt får vi lägga skrivelsen till handlingarna.

Politiken för global utveckling (PGU)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 19 juni.)