Miljöbedömningar

Betänkande 2017/18:MJU5

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
25 oktober 2017

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

Beslut

Regler för miljöbedömningar förändras och förtydligas (MJU5)

Det ska göras ändringar i miljöbalken och i ett antal sektorslagar, det vill säga lagar utanför miljöbalken som reglerar verksamheter och åtgärder som påverkar miljön. Ändringarna görs bland annat för att reglerna för miljöbedömningar ska bli tydligare och enklare att tillämpa. Ändringarna görs också för att genomföra de senaste ändringarna i EU-direktivet om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt, MKB-direktivet.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2018.

Riksdagen riktade tre tillkännagivanden, det vill säga uppmaningar, till regeringen att vidta åtgärder för:

  • Att det svenska regelverket för vilka verksamheter och åtgärder som kan eller inte kan antas ha betydande miljöpåverkan ska anpassas till bestämmelserna i MKB-direktivet.
  • Att det svenska regelverket om kraven på innehållet i en miljökonsekvensbeskrivning inom ramen för den specifika miljöbedömningen bör överensstämma med MKB-direktivets krav.
  • Att det ska göras en utvärdering av den nya lagstiftningen.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Utskottets förslag till beslut
Utskottet föreslår att riksdagen, med vissa ändringar i övergångsbestämmelserna och med några redaktionella ändringar, antar regeringens förslag till ändringar i miljöbalken och i ett antal s.k. sektorslagar. Utskottet föreslår med bifall till motion 2016/17:3758 yrkandena 1 och 2 tillkännagivanden om kraven på innehållet i en miljökonsekvensbeskrivning inom ramen för den specifika miljö-bedömningen samt om vilka verksamheter och åtgärder som ska omfattas av kravet på en specifik miljöbedömning. Utskottet föreslår med bifall till motion 2016/17:3758 yrkande 4 ett tillkännagivande om att det bör göras en utvärdering av den nya lagstiftningen. Avslag på övriga motionsyrkanden.

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 2
Propositioner: 1

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2017-10-12
Justering: 2017-10-17
Trycklov: 2017-10-19
Reservationer: 4
Betänkande 2017/18:MJU5

Alla beredningar i utskottet

2017-09-21, 2017-10-12

Regler för miljöbedömningar bör förändras och förtydligas (MJU5)

Regeringen vill göra ändringar i miljöbalken och i ett antal sektorslagar, det vill säga lagar utanför miljöbalken som reglerar verksamheter och åtgärder som påverkar miljön. Ändringarna föreslås bland annat för att reglerna för miljöbedömningar ska bli tydligare och enklare att tillämpa. Ändringarna görs också för att genomföra de senaste ändringarna i EU-direktivet om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt, MKB-direktivet.

Lagändringarna föreslås börjar gälla den 1 januari 2018.

Miljö- och jordbruksutskottet föreslår att riksdagen riktar tre tillkännagivanden, det vill säga uppmaningar till regeringen att vidta åtgärder för:

  • Att det svenska regelverket för vilka verksamheter och åtgärder som kan eller inte kan antas ha betydande miljöpåverkan ska anpassas till bestämmelserna i MKB-direktivet.
  • Att det svenska regelverket om kraven på innehållet i en miljökonsekvensbeskrivning inom ramen för den specifika miljöbedömningen bör överensstämma med MKB-direktivets krav.
  • Att det ska göras en utvärdering av den nya lagstiftningen.
Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2017-10-24
Debatt i kammaren: 2017-10-25
Stillbild från Debatt om förslag 2017/18:MJU5, Miljöbedömningar

Debatt om förslag 2017/18:MJU5

Webb-tv: Miljöbedömningar

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 13 Sara Karlsson (S)

Fru talman! Vi ska nu debattera miljö- och jordbruksutskottets betänkande 5 Miljöbedömningar. Den proposition som ligger till grund för betänkandet innehåller förslag som framför allt rör miljökonsekvensbeskrivningar. Ett nytt sjätte kapitel föreslås till miljöbalken.

Miljöbedömningar

Fru talman! Nästa år fyller miljöbalken 20 år. Den trädde visserligen i kraft den 1 januari 1999, men beslutet fattades 1998 efter en lång tid av utredningar och beredning. Det var en viktig förändring av svensk miljölagstiftning. Självklart fanns lagstiftning redan innan miljöbalken kom, men syftet med miljöbalken var att samla det regelverk som fanns i en övergripande lagstiftning och att göra lagen och tillämpningen mer enhetlig över olika sektorer.

De värderingar om naturens skyddsvärde och om människans ansvar att förvalta naturen som kommer till uttryck i lagen är viktiga grundbultar för den svenska miljöpolitiken - och för den svenska näringspolitiken. Det går nämligen inte i dag att separera näringspolitiken från frågor om miljö och hållbarhet. Det går inte att tala om och föra en politik i termer av gröna jobb och sektorer som separata små grenar. Hållbarhetsagendan måste omfatta alla företag och alla jobb. Där är det oerhört viktigt med en lagstiftning som är skarp och som tillämpas med både rättssäkerhet och lyhördhet inför olika branschers specifika förutsättningar.

Den miljölagstiftning vi har i Sverige har hjälpt till att skapa framgångsrika företag som är föregångare på den internationella marknaden. Det är ett viktigt perspektiv att bära med sig i debatten. Förutom de framgångar och innovationer som kan sporras av en välutvecklad miljölagstiftning kan en sådan också ha en stor betydelse för Sverige som politiskt föredöme för andra länder och regioner. Det är en roll som Sverige har spelat och som vi fortsätter att spela.

Men, fru talman, det kräver såklart också att lagstiftningen fungerar som det är tänkt: att det hela är enhetligt och förutsägbart, att handläggningen inte tar för lång tid och att reglerna inte tillämpas i onödan. Det finns anledning att förbättra detta i flera avseenden. De långa handläggningstiderna är en fråga som har varit uppe för debatt i kammaren vid ett flertal tillfällen tidigare, och där har en rad initiativ tagits av regeringen.

Vad gäller förutsägbarhet och enhetlighet tas steg i propositionen även för att minska onödig regeltillämpning. Propositionen innehåller förvisso anpassningar till förändringar i EU-direktiv, men förslagen innebär också förbättringar och ett mer samlat regelverk.

Till att börja med tydliggörs vad en miljökonsekvensbeskrivning ska innehålla. Det är efterfrågat och viktigt för att tillämpningen ska bli mer enhetlig och förutsägbar för de verksamhetsutövare som behöver göra en miljökonsekvensbeskrivning.

Det görs också i lagen en särskillnad mellan strategiska och specifika miljöbedömningar, där strategiska miljöbedömningar handlar om dem som görs i anslutning till planer och program medan de specifika rör tillståndsprövningar för verksamheter. De har olika karaktär, och det är därför rimligt att de hålls isär.

Det blir tydligare att en miljökonsekvensbeskrivning bara ska göras när det är miljömässigt motiverat. Enbart när det kan antas att en plan eller ett tillstånd kommer att ge betydande miljöpåverkan ska en miljökonsekvensbeskrivning göras. I annat fall föreslås att en liten miljökonsekvensbeskrivning ska göras som beslutsunderlag.

Fru talman! Alla förslag i propositionen är tillstyrkta i betänkandet. Ändå har vi socialdemokrater tillsammans med Miljöpartiet och Vänsterpartiet känt oss tvungna att reservera oss. Det handlar om en mer principiell fråga: hur vi ser på möjligheten och ansvaret att gå före.

De borgerliga partierna och Sverigedemokraterna har enats om två tillkännagivanden om att regeringen inte ska ta initiativ till att gå utöver de krav som EU-rätten ställer på oss. Det är inte så att det i dagsläget finns planer från regeringens sida på att göra det, vilket framgår av betänkandet. Därför måste tillkännagivandena tolkas som en principiell hållning från de borgerliga partierna och Sverigedemokraterna.

Där skiljer vi oss åt. Vi anser att det är viktigt att kunna gå före när det är befogat. Det man bör fråga sig med anledning av Alliansens och SD:s tillkännagivanden är: Var hade Sverige varit i dag om denna hållning hade varit den rådande de senaste decennierna? Jag är rätt säker på att åtminstone flera av allianspartierna anser att Sverige tidigare har gjort nytta genom att gå före och att det har varit viktigt. Varför skulle det inte vara det framöver?

Med det, fru talman, vill jag ställa mig bakom propositionen och yrka bifall till reservation 2.

(Applåder)


Anf. 14 Emma Nohrén (MP)

Fru talman! Vi är här i dag för att debattera miljöbedömningar. Det är miljö- och jordbruksutskottets betänkande nr 5. Där finns förslag som syftar till att man ska genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv om bedömningar av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt. Precis som föregående talare redogjorde för är det en proposition där det föreslås att vi ska få ett nytt kapitel i miljöbalken. Sedan blir det förstås följdändringar av det.

Det blir en ny struktur och nya ord. Det blir helt enkelt en lagstiftning som är up to date i förhållande till hur det ser ut i dag. I dag finns det två direktiv om miljöbedömningar. Det ena är - jag ber om ursäkt för att det är mycket förkortningar här - SMB-direktivet, som är från 2001 och som handlar om planers miljöpåverkan. Det andra är MKB-direktivet, miljökonsekvensbeskrivningsdirektivet. Efter det har det kommit en del följdlagar, följddirektiv och andra saker. Dessutom finns det bestämmelser som handlar om allmänhetens deltagande när man gör planer och program. Esbokonventionen finns - den handlar om hur detta tas fram i gränsöverskridande sammanhang.

Allt detta ska nu bakas ihop så att det blir en lagstiftning och ett nytt kapitel i miljöbalken. Det är en väldigt bra grej. Vi får en lagstiftning som är relevant för hur det ser ut i dag. Miljöbalken är, som vi precis hörde, en väldigt viktig lagstiftning som har tjänat oss väl och som gör att Sverige har en stor konkurrenskraft. Det ger en förutsägbarhet när vi får nya regler och allting samlat på ett ställe för de företag och projekt som pågår. Det blir en tydlighet. Vi ser att vi tar miljön på allvar. Vi får också en lagstiftning där man ser vad detta ska innehålla. Har det en betydande miljöpåverkan ska det vara en stor miljökonsekvensbeskrivning. Men det finns också möjlighet, om det inte uppnår de kriterierna, att göra en mindre, en liten.

Jag tycker att förslaget i betänkandet är bra. Det blir bra för alla som bygger. Det blir bra för miljön. Trots detta har, som Sara Karlsson sa, en del principiella skillnader visat sig i vårt utskott. Allianspartierna har tillsammans med SD lagt fram tillkännagivanden. Det handlar om att Sverige inte ska kunna gå före. Regeringen ska inte kunna visa att man tycker att detta är viktigt. Så är det trots att Naturvårdsverket har utrett frågan om hur man ska göra med miljökonsekvensbedömningar och beskrivningar när det är miljöpåverkan av en verksamhet som kan vara styrande. Här har man sett att det kan finnas behov av att kunna göra en nationell lagstiftning. Det är inte sagt att det ska göras, men det kan finnas en möjlighet. Man har också fått ett tilläggsdirektiv att utreda vidare hur det skulle kunna vara. Trots detta vill allianspartierna tillsammans med Sverigedemokraterna inte ha detta.

Vi har också en annan reservation, men den kommer jag inte att yrka bifall till. Vi ser att det finns en skiljelinje här i svensk politik. Det finns de som vill gå före på sätt som har tjänat Sverige väl och som har gjort att vi har en stor konkurrenskraft. Det har också gjort att vi har företag som är ledande i fråga om detta. Ändå litar man inte på att de kan ta det ansvaret.

Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation nr 2.

(Applåder)


Anf. 15 Jens Holm (V)

Fru talman! Vi är överlag rätt eniga i kammaren om de förändringar i miljöbalken som regeringen föreslår, och det är bra. Vi i Vänsterpartiet tycker att det är bra med den tydlighet som vi nu får i miljöbalken med dessa ändringar. Vi får en bättre definition av vad miljöbedömningar egentligen är. Det handlar om när och hur en miljökonsekvensutredning ska göras och om vad den ska innehålla.

Men det finns ett antal saker i förslaget som hade kunnat vara bättre. Det finns också några delar, efter miljö- och jordbruksutskottets behandling, som gör att utskottet lägger fram ett förslag till kammaren som faktiskt innebär försämringar av regeringens förslag. De tidigare talarna var inne på just det. De borgerliga partierna har tillsammans med Sverigedemokraterna lagt in två tillkännagivanden i betänkandet. Det handlar om att Sverige, som jag förstår det, under inga omständigheter ska kunna gå utöver EU:s miniminivåer på detta område. Det specificeras egentligen inte vad det handlar om, utan det är mer en principiell hållning, som jag förstår det, från de borgerliga och SD: Sverige ska lägga sig på EU:s miniminivå.

Detta tycker jag är ett tydligt avsteg från det som hittills har varit svensk miljöpolitik, nämligen att vi ska vara pådrivande internationellt. Vi ska gå utöver det som EU, FN och andra internationella organ säger, eftersom vi vet att det är bäst för miljön. Det är också ett väldigt bra sätt att påverka andra länder att gå före på miljöområdet.

Det ska bli väldigt intressant att lyssna på de borgerliga partierna och på Sverigedemokraterna. Jag hoppas verkligen att ni kan motivera varför Sverige under inga omständigheter ska kunna gå utöver EU:s minimikrav.

I det avseendet vill jag yrka bifall till reservation 2. Där säger Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet att vi ska kunna göra detta ifall det finns sådana behov.

Fru talman! Det finns en annan del i förslaget som jag bedömer som en missad möjlighet. I förslaget skriver regeringen att Försvarsmakten och räddningstjänsten ska vara undantagna från krav på strategiska miljöbedömningar och krav på undersökningar av deras miljöpåverkan.

Jag tycker att det är olyckligt, i synnerhet att man undantar Försvarsmakten från dessa helt rimliga miljökrav som alla andra verksamheter måste uppfylla i Sverige. Försvaret är nämligen en väldigt stor miljöpåverkare i Sverige. Jag skulle säga att det är i en industriell omfattning. Det är väldigt viktigt att försvaret tar samma miljöhänsyn och ansvar som alla andra verksamheter. Jag tycker att det är fullt rimligt att vi därmed ska ställa krav på att Försvarsmakten ska presentera samma slags miljöplaner och undersökningar som andra verksamheter.

Vi vet också att det kan gå riktigt fel ibland när det är för få som har insyn och för få som vet vad Försvarsmakten sysslar med. Jag tänker till exempel på skandalerna med kemikalien PFOS, som Försvarsmaktens flygflottiljer under många år har använt i en stor omfattning i brandsläckningsskum.

Nu har de här skandalerna uppdagats när man har mätt kvaliteten på vattnet till exempel i området i Kallinge i Blekinge, i Tullinge söder om Stockholm och i Uppsala. Vattnet innehåller för höga mängder av den farliga kemikalien PFOS, som i dag är förbjuden, och nu måste man lägga stora summor pengar på att rena och filtrera vattnet. Invånarna i dessa områden nära flygflottiljer är rädda för att deras barn ska drabbas, eftersom denna mycket farliga kemikalie kan leda till nervskador, cancer och så vidare.

Det här tror jag kan ha att göra med att vi helt enkelt har för lite insyn i Försvarsmaktens verksamheter. Samma krav ska alltså ställas på försvaret som på alla andra verksamheter.

Fru talman! Jag skulle också till sist vilja ta upp ännu en viktig fråga som jag bedömer som en missad möjlighet från regeringen. I förarbetena till den här lagändringen togs det fram en promemoria som även den heter Miljöbedömningar. I promemorian föreslogs att miljöorganisationers möjligheter att involvera sig i den här verksamheten ska stärkas och att miljöorganisationer ska kunna överklaga och tycka till i ärenden som rör områdesskydd, till exempel om något område ska bli naturreservat eller om det inte längre ska vara ett skyddat område.

Miljöorganisationerna i Sverige tyckte att det här var ett väldigt bra förslag. Det är också helt i linje med internationella konventioner om att miljöorganisationer på ett tidigt plan ska kunna involvera sig i processer och föra miljöns talan.

Döm om min förvåning, fru talman, när jag ser att regeringen i den här propositionen inte stärker miljöorganisationernas möjlighet att involvera sig i olika miljöprocesser. Det tycker vi i Vänsterpartiet att man borde ha gjort. Därför har vi motionerat om den saken, och vi lyfter även upp det i reservation 4, som jag härmed vill yrka bifall till.


Anf. 16 Johan Hultberg (M)

Fru talman! Efter att ha lyssnat på företrädarna från Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet kan jag tyvärr konstatera att de rödgröna partierna tycks blunda för det faktum att svenska företag, liksom miljön och klimatet, många gånger faktiskt får lida rejält på grund av en sjuka som är ack så vanligt förekommande i Sverige, nämligen överimplementering av gemensam EU-rätt.

Karlsson, Nohrén och Holm försöker framställa Moderaterna och övriga allianspartier som bromsklossar för en ambitiösare miljö- och klimatpolitik och en tuffare miljöprövning, något som är helt felaktigt. Vad den motion som vi fyra allianspartier har lagt syftar till är att säkerställa att svensk implementering av EU-rätt inte missgynnar svenska företags konkurrenskraft. Jag upprepar: att svensk implementering av EU-rätt inte missgynnar svenska företags konkurrenskraft.

Mer specifikt rör det ändringar i två EU-direktiv, dels det så kallade SMB-direktivet, dels och framför allt det så kallade MKB-direktivet, vilka båda rör miljöbedömningar. För oss är det nämligen självklart att slå vakt om svenska företags konkurrenskraft och möjlighet att konkurrera på sjysta villkor på EU:s gemensamma inre marknad. Detta förutsätter att vi i Sverige inte inför en massa särlagstiftning eller går längre i implementering på ett sätt som snedvrider konkurrensen.

Fru talman! Det handlar alltså om svenska jobb, om välstånd och välfärd men också såklart om miljö. Eftersom svenska företag i regel ligger i miljömässig framkant är värnandet av svenska företags konkurrenskraft också ett värnande om vår miljö. Detta glöms tyvärr ofta bort, i alla fall av de rödgröna partierna. Sverige ska vara ett föregångsland inom miljö och klimat, och det förutsätter att vi lyckas förena en minskad negativ miljöpåverkan med ekonomisk tillväxt. Det i sin tur förutsätter, bland mycket, en välsmord och ändamålsenlig miljöprövning med rimliga krav på miljöbedömningar.

Fru talman! Det ska ärligt sägas att EU är tämligen tacksamt att skylla på för oss nationella politiker. När vi exempelvis möter företagare som lyfter problem med snåriga regelverk och orimliga krav är det lätt och bekvämt att säga att det är EU:s fel.

Faktum är dock att problemen många gånger inte alls kan skyllas på EU. Faktum är att problemen ofta, kanske till och med oftare, handlar om hur vi i Sverige har valt att implementera de regelverk som gemensamt har förhandlats fram inom EU. Inte sällan har vi krånglat till det eller valt att gå längre genom att exempelvis lägga till regelkrav som inte krävs i de gemensamma EU-direktiven, genom att inte utnyttja undantag eller genom att behålla svenska nationella regelverk som är mer omfattande än EU-direktivet, eller så väljer vi att tidigarelägga införandet av nya bestämmelser och inför tuffare sanktionsmöjligheter än andra länder.

Självfallet, fru talman, är det ibland rätt och riktigt att gå längre än vad EU-direktiv kräver, liksom att ha nationella särkrav. Men det får inte göras slentrianmässigt, utan det måste alltid kunna motiveras, och konkurrenskraften måste alltid värnas. Annars skjuter vi oss själva som land i foten, liksom miljön.

Det är viktigt att komma ihåg att en förutsättning för att EU:s inre marknad ska fungera som den är tänkt är att EU:s alla 28, snart 27, medlemsländer följer samma regler. När gemensamma regler implementeras på väldigt olika sätt skapas handelshinder, och den fria rörligheten försvåras.

Det är, fru talman, mot den bakgrunden som vi fyra allianspartier skrev den motion som ligger bakom de tre tillkännagivanden som miljö- och jordbruksutskottet nu vill göra till regeringen. Det blir kanske lite tekniskt, men utskottet uppmanar regeringen att säkerställa

att det svenska regelverket för vilka verksamheter och åtgärder som kan, eller inte kan, antas ha betydande miljöpåverkan ska anpassas till bestämmelserna i MKB-direktivet

att det svenska regelverket om krav på innehållet i en miljökonsekvensbeskrivning inom ramen för den specifika miljöbedömningen bör överensstämma med MKB-direktivets krav

att det ska göras en utvärdering av den nya lagstiftningen.

Fru talman! Jag beklagar att Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet har valt att reservera sig mot de två förstnämnda tillkännagivandena. Dessa två tillkännagivanden handlar i grunden om att miljöprövningen särskilt bör fokusera på de verksamheter som verkligen har betydande miljöpåverkan.

Att prioritera de verksamheter som har störst miljöpåverkan ger självfallet störst miljönytta men bidrar dessutom till att skapa bättre förutsättningar för överlag snabbare processer vad beträffar miljötillstånd. I dag har vi en situation där det tar alldeles för lång tid att få miljötillstånd. I dag tar det i snitt fyra år att genomföra en åtgärd som kräver miljötillstånd. Det tycker inte jag och Moderaterna är rimligt.

Med ändringarna som görs i MKB-direktivet ges möjlighet till ett förenklat förfarande vad beträffar miljökonsekvensbeskrivningen. Denna förändring är bra. Det är bra att EU-direktiv förändras i syfte att minska byråkratin och göra regelverk mer träffsäkra, men då gäller det också att vi i Sverige tar vara på de möjligheter som direktivet öppnar upp för.

Avslutningsvis, fru talman, vill jag gärna här också ta tillfället i akt att lyfta fram det tillkännagivande som riksdagen gjorde i våras om att tillståndsprocesser ska utformas på ett sådant sätt att de kan förenklas och förkortas. Tillkännagivandet handlar bland annat om det moderata förslaget om att införa en särskild grön gräddfil, alltså ett snabbspår i tillståndsprocessen för verksamheter som vill vidta miljöförbättrande åtgärder.

Moderaterna och Alliansen värnar miljön och klimatet. Därför värnar vi också svenska företags konkurrenskraft. Därför är vi angelägna om att gemensamma EU-regler faktiskt också blir gemensamma i praktiken.

(Applåder)


Anf. 17 Jens Holm (V)

Fru talman! Som jag sa i mitt anförande specificeras inte i betänkandet på vilka områden som förslaget från de borgerliga partierna och Sverigedemokraterna avser att Sverige inte ska gå före. Det är mer fråga om en generell hållning att Sverige inte ska gå över EU:s miniminivå. Det är olyckligt eftersom man då går från det som har varit en princip och en tradition i svensk internationell miljöpolitik, nämligen att vara pådrivande inte bara i det vi säger på internationella möten utan också i det vi faktiskt gör på hemmaplan.

Regeringen säger inte, och vi säger inte heller i vår gemensamma reservation, att exakt på dessa områden måste Sverige gå före. Det är viktigt - och det lämnar en dörr öppen för - att det i framtiden kan finnas goda skäl att gå längre än det som MKB-direktivet stipulerar. Men regeringen kommer inte att kunna göra det eftersom de borgerliga och Sverigedemokraterna har sagt nej.

Är det inte så, Johan Hultberg, att det är bra om länder går före på miljöområdet? Om du tycker så, varför förhindrar ni regeringen att göra så på miljöområdet?


Anf. 18 Johan Hultberg (M)

Fru talman! Låt oss inledningsvis, Jens Holm, vara en smula självkritiska. Är det alltid så att vi genom historien har konstaterat att Sveriges agerande genom att införa tuffare miljölagar och högre skatter har bidragit till att fler länder har följt efter? Nej, Jens Holm, så har det faktiskt inte varit alla gånger. Många gånger har Sverige inte blivit det goda föregångslandet, utan Sverige har tyvärr i praktiken blivit ett avskräckande exempel.

När Sverige har infört regelverk eller beskattning som har gjort att svenska företag har fått det svårare att klara konkurrensen från andra länder har inte andra länder tänkt att det verkar vara en god idé och att de ska göra som Sverige. De har sett att det svenska exemplet har inneburit färre jobb, minskat välstånd och mindre möjligheter att göra satsningar på det allmänna goda.

Vi måste stanna upp och ifrågasätta den slentrianmässiga uppfattning som ibland har funnits inom svensk politik, nämligen att det är alltid är bra att gå före. Poängen med att gå före är att någon annan ska följa efter. Då måste man lyckas förena miljö med konkurrenskraft. Det är vad motionen handlar om. Moderaterna och Alliansen stänger inte dörrarna för att Sverige ska kunna gå före, men vi stänger dörren för det slentrianmässiga. Vi tycker att det är viktigt att regeringen noggrant kan motivera de fall där det finns anledning att gå längre.

Jag tror inte att ledamoten Holm har läst motionen och betänkandet tillräckligt noggrant; vi stänger inte alla dörrar. Men det är riktigt att vi stänger dörren för det slentrianmässiga. Fru talman! Jag ställer mig frågande till varför Jens Holm inte gör det.


Anf. 19 Jens Holm (V)

Fru talman! Hela grundpremissen för Johan Hultbergs resonemang är att hårdare miljölagstiftning tvingar företag och andra verksamheter att flytta till andra länder. Därmed tappar Sverige i konkurrenskraft, och det blir färre jobb. Det brukar kallas carbon leakage, kolläckage på svenska. När forskare har försökt att hitta empiri, alltså konkreta fall, för att kolläckage stämmer har de inte hittat ett enda fall. Men Johan Hultberg kanske kan berätta för oss om något konkret fall som visar att hårdare miljölagstiftning driver verksamheter ut ur Sverige.

Johan Hultberg sa att vi ska vara självkritiska. Det är väl bra att ha en sådan allmän hållning. Men det är ett faktum att enskilda medlemsländer genom att gå före på miljöområdet faktiskt är pådrivande internationellt. Jag tänker till exempel på förbudet mot parakvat, ett bekämpningsmedel i jordbruket som fanns i Sverige. Sverige gick med i EU, och vi var tvungna att släppa det förbudet. Sedan drev Sverige frågan inom EU, och nu finns ett EU-förbud mot parakvat.

Jag talade tidigare om PFOS i brandsläckningsskum. Där har Sverige varit pådrivande, och nu har det faktiskt blivit ett förbud mot PFOS. Det finns en mängd andra exempel på kemikalier och ämnen där enskilda medlemsländer, bland annat Sverige, har varit pådrivande, reglerat nationellt, och sedan har andra följt efter. Det är beklagligt, fru talman, att Moderaterna, de andra borgerliga partierna och Sverigedemokraterna inte längre tycks stå bakom idén om att enskilda medlemsländer ska vara pådrivande och gå utöver det som EU och andra säger bara är en miniminivå för miljön.


Anf. 20 Johan Hultberg (M)

Fru talman! Jag försökte vara tydlig i mitt anförande. Alliansens motion handlar om att säkerställa att implementering av gemensam EU-rätt inte missgynnar svensk konkurrenskraft. Eftersom svenska företag i regel ligger i miljö- och klimatmässig framkant är det ett miljöproblem om svenska regler eller implementering av gemensamma regler i Sverige gör att svenska företag får tuffare att konkurrera.

Vi stänger inte dörren för att Sverige ska gå före. Det finns många exempel där Sverige har gått före med framgång, men det finns tyvärr många exempel där Sverige inte har gått före med framgång och konkurrenskraften för svenska företag har försämrats.

Jordbruket är tyvärr ett område där det har varit tydligt att många lantbrukare inte har klarat de tuffare miljö- och djurskyddskrav som finns i Sverige. Vi lever på en öppen marknad i Europa. Konsumenterna värdesätter i praktiken inte alltid de tuffare kraven som finns i Sverige.

Vi moderater är många gånger beredda att ställa tuffare krav, men då vill vi förbättra förutsättningarna för näringslivet genom till exempel sänkta skatter eller satsningar på infrastruktur. Här kan jag återigen, fru talman, konstatera att vi skiljer oss från Vänsterpartiet. Vänsterpartiet vill inte bara gå före med tuffare krav, utan Vänsterpartiet vill också gå före med högre skatter på allt som rör sig, på jobb, företagande och det mesta av vad vi konsumerar. Det leder inte till en stärkt konkurrenskraft för svenska företag, utan det leder till minskade möjligheter för svenska företag att leverera miljönytta.

Direktivet öppnar för förenklingar. Vi är angelägna om - det är vad vårt andra tillkännagivande handlar om - att regeringen inte gör en klassificering som gör att företag inte kommer i fråga för en enklare hantering där det inte behövs en fullvärdig miljökonsekvensbeskrivning. Jag beklagar att Vänsterpartiet inte delar denna farhåga.

(Applåder)


Anf. 21 Martin Kinnunen (SD)

Fru talman! Sverigedemokraterna tycker att propositionen i allmänhet är väl avvägd och på lämpligt sätt uppdaterar miljöbalken i enlighet med beslutade EU-direktiv. Samtidigt är det viktigt att understryka att propositionen innebär betydande förändringar på miljörättens område. Ett nytt sjätte kapitel införs. Propositionen kommer att få betydelse för alla som sysslar med någon form av miljökonsekvensbedömningar eller miljöbedömningar.

Den här lagstiftningen handlar inte bara om att tillgodose EU-direktiv utan även om en ambition att effektivisera miljöbalkens bestämmelser om miljöbedömningar, program, åtgärder, planer med mera. Förhoppningen är att miljön ska värnas samtidigt som tidsödande byråkrati och administration ska mildras.

Sverige är sent med att anta direktiven, vilket skulle kunna resultera i böter. Men det behöver inte alls vara negativt om det skulle innebära att det blir en bättre lagstiftning. Att vi ska kombinera höjda ambitioner på miljöområdet med att minska byråkrati och kostnader för företagen låter fantastiskt. Det tror jag alla är överens om. Vi ska ha höga ambitioner på miljöområdet, och hårda och rimliga krav ska ställas på alla verksamheter som har en negativ miljöpåverkan.

Fru talman! Samtidigt som lagstiftningen bygger på goda ambitioner är det svårt att inte bli en smula skeptisk. Kommer i realiteten verkligen regelkrånglet att minska? Kommer den administrativa bördan verkligen att minska och inte i stället öka, som så ofta har varit fallet?

Av den anledningen är det positivt att utskottets majoritet kommit överens om flera tillkännagivanden, för det är ett i dag förekommande problem att till exempel tillståndsprocesser är otroligt långa och kostsamma för våra företag. Ska vi vara ett föredöme på miljöområdet måste vi vara tydliga med att kombinera detta med ett sunt företagsklimat.

Det är därför grundläggande att en så här omfattande ny lagstiftning utvärderas ordentligt, varför det är positivt att vi ska utvärdera den efter tre år. Lagstiftningen kommer naturligtvis att behöva utvärderas även senare, då den rättsliga prövningen tar tid, men det är positivt om utvärderingsprocessen kan komma igång så snabbt som möjligt.

Det är även positivt att vi nu får tillkännagivanden som begränsar regeringens möjlighet att utfärda ytterligare föreskrifter om vad miljökonsekvensbedömningar ska innehålla. Om syftet med lagstiftningen är att förtydliga är det riskabelt om sittande regering får intrycket att den relativt fritt kan utfärda nya föreskrifter utanför MKB-direktivet.

Vi är inte i grunden emot att Sverige ska kunna anta egen lagstiftning, men om man inte litar på att regeringen tar hänsyn till svenskt företagsklimat, svenska jobb eller svensk konkurrenskraft tycker man naturligtvis att detta utgör en risk. Och vi har tyvärr inte en regering som värnar tillväxt eller svenska jobb i dag. Om så vore fallet kanske alla dessa tillkännagivanden inte skulle vara nödvändiga, men i dag är fallet att vi har en regering som man inte kan lita på vad gäller tillväxt och jobb.

Därför yrkar vi bifall till utskottets förslag.


Anf. 22 Rickard Nordin (C)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag.

Miljöpåverkande verksamheter måste leva upp till högt ställda krav och regler. Processer och tillstånd måste utformas med en helhetssyn på verksamhetens miljöpåverkan, både positiv och negativ. Vi ska ha effektiva och rimliga system, för det är en konkurrensfördel i en globaliserad ekonomi.

Centerpartiet anser att det behövs reformer för att förbättra hantering och prövning av dessa verksamheter. I grunden bör systemet utformas så att resurser läggs på rätt saker. Processens omfattning måste också baseras på verksamhetens risk. Centerpartiet har därför tre punkter som leder oss i arbetet.

För det första: För verksamheter med mindre risk såsom investeringar i ny reningsteknik, en tillfällig produktionsökning eller olika former av test eller provverksamhet måste vi ha en process som är enklare och snabbare.

För det andra: Definitionen av vad som klassas som olika kategorier av miljöfarlig verksamhet måste ses över. Den som redan har och sköter sitt tillstånd ska kunna ges en enklare hantering. En mindre förändring ska inte leda till att hela verksamheten behöver omprövas.

För det tredje: Det behövs bättre stöd och samordning och effektivare arbetsmetoder för att prioritera resurserna från myndigheternas sida. Myndigheterna måste i mycket högre grad stödja och hjälpa verksamheterna att komma framåt i stället för att kontrollera och ha formella strukturer. Redan innan man får in en formell ansökan måste man kunna hjälpa till och göra det lätt att göra rätt från början. Det är få som i dag upplever att vi har serviceinriktade myndigheter när det gäller miljötillstånd. Myndigheterna måste också mycket tidigare samordna sig så att man inte överklagar varandras beslut och vi därmed får in överklaganden från andra myndigheter i domstolsprocessen. Med tuffare miljöregler, serviceinriktade myndigheter och snabba och rättssäkra processer kan vi få fler investeringar och samtidigt bättre miljö.

Dessa tre punkter leder till ett antal slutsatser kring det förslag vi nu debatterar och har också fått återverkningar i vår budget. Vi kommer att rösta för det liggande förslaget, för ambitionen är bra och förenklingar välkomnas. Men samtidigt smyger regeringen in möjligheten att ändra i förordningar och utöka kraven, det vill säga sådant som inte behöver klubbas av riksdagen. Det skapar osäkerhet om vad miljöbedömningarna kommer att innehålla och riskerar att göra redan långdragna processer ännu längre.

Därför har vi en följdmotion från Alliansens sida som pekar ut riktningen för regeringen. Vi behöver ökad rättssäkerhet och tydliga krav. Praxis skiljer sig redan i dag mellan olika länsstyrelser. Ska regeringen ha möjlighet att sväva ut ytterligare riskerar vi att få en ohållbar situation.

Dagens miljöprövningssystem är omfattande, långdraget och många gånger dyrt. I våra grannländer görs betydligt färre sådana här utredningar. En studie för några år sedan visade att i Danmark görs ett hundratal och i Finland något dussin. I Finland jobbar myndigheterna mycket mer tillsammans med företagen för att underlätta handläggningen. Man sätter sig ner från början och diskuterar: Hur ska vi göra för att ni ska få de här tillstånden - om det över huvud taget är möjligt? I Sverige kontrollerar och reglerar vi.

Vi ser också att olika verksamheter som vi i övrigt välkomnar med öppna armar får ohållbara förutsättningar. Ett vindkraftverk tar ofta sju till åtta år att bygga. Då har tekniken hunnit mycket längre fram, så vi får ett sämre vindkraftverk och behöver sätta upp fler för att nå målet om 100 procent förnybart. Det kan ju inte vara lagstiftningens syfte.

Vattenkraften kan inte moderniseras eftersom man riskerar att bli av med hela sitt tillstånd även om man bara vill göra en mindre renovering av sina turbiner. För att inte tala om de mindre företag som behöver göra en fullständig miljökonsekvensbeskrivning när verksamheten ska utökas. Det blir ett så stort hinder att utökningen uteblir. Därför vill vi begränsa möjligheterna att kräva fullständiga miljökonsekvensbeskrivningar när det inte är berättigat.

Genom att lägga resurserna där de verkligen gör nytta - i vår budget avsätter vi extra pengar för detta - får vi ett effektivare system, ett system där olika myndigheter får reda ut sina olikheter innan de kommer till domstolen, ett system där den som vill investera får sjysta förutsättningar och ett system som värnar miljön. Det skapar tillväxt i Sverige och möjligheter för företag att exportera. Det skapar också en myndighetsstruktur som går att exportera, som andra länder vill ta efter. Det gör att vi får miljönytta både i Sverige och i resten av världen.


Anf. 23 Sara Karlsson (S)

Fru talman! Jag vill i den här debatten vända mig till Alliansens gröna röst, Centerpartiet.

I sitt anförande talade Rickard Nordin mycket om tillämpningen av lagstiftningen. Det är såklart viktigt att diskutera de frågorna och fortsätta följa hur arbetet med förenkling och kortande av handläggningstider fortlöper utifrån de regeringsuppdrag som har lagts.

Men vi har också hört Johan Hultberg, som Rickard Nordin har gemensamma tillkännagivanden med, tala om att Sverige inte bör gå före EU-rätten i miljölagstiftningen. På Johan Hultberg lät det som att han inte helt utesluter möjligheten att Sverige går vidare men att gå före per definition är någonting som missgynnar svenska företags konkurrenskraft.

Jag vill vända mig till Centerpartiet och fråga: Är det också Centerpartiets principiella hållning att detta att gå före i miljölagstiftningen per definition är dåligt för konkurrenskraft och därför någonting som vi inte bör ägna oss åt?

(FÖRSTE VICE TALMANNEN: Jag vill påminna om att man adresserar den talare som man tar replik på.)


Anf. 24 Rickard Nordin (C)

Fru talman! Om Sara Karlsson hade lyssnat ordentligt på Johan Hultberg hade hon hört att han också sa att det finns möjligheter att ställa tuffare krav där det är berättigat. Det är det som är poängen med hela Alliansens motion. Där det inte är berättigat håller man sig till de låga kraven, som gör att vi får en snabbare och enklare prövning. Där det är berättigat, där det finns saker som är bättre att göra för miljön, är det rimligt att göra den större miljökonsekvensbeskrivningen och ställa de högre kraven.

Det står också i Alliansens motion att från fall till fall går det att göra den typen av bedömning. Men grundregeln måste ändå vara att vi håller oss på samma nivå som EU i övrigt, för vid de tillfällen då det inte är berättigat ska vi inte göra det. Det här handlar ju om att frigöra resurser så att vi kan satsa på de områden där vi behöver sikta in oss ännu hårdare och göra det snabbare och effektivare så att vi faktiskt får vettiga regler.

Det kan ju inte vara rimligt att det med dagens system tar sju åtta år att bygga ett vindkraftverk. När Socialdemokraterna dessutom är överens med Centerpartiet, Moderaterna och ett par partier till om att vi ska gå mot 100 procent förnybart måste vi ju ha system där vi tillämpar det i verkligheten. Det är det vi saknar; det är det som gör att vi ser att vi måste se över det här systemet så att vi kan lägga resurserna där de behövs, så att vi kan fasa ut de giftiga ämnena, så att vi kan se till att få sjysta regler för vår vattenkraft som vi förhandlar om just nu.

Det är ju detta vi ska fokusera på, inte att hindra dem som vill ta steg mot teknikutveckling och göra miljöförbättringar. Det är så verkligheten ser ut just nu, och då måste vi säga stopp från Alliansen. Jag undrar vad Socialdemokraterna gör och vad Sara Karlsson tycker. Är det rimligt att vi har så långa handläggningstider som vi har för dessa verksamheter i dag? Är det rimligt att vi hindrar investeringar därför att det blir för omfattande konsekvensbeskrivningar?


Anf. 25 Sara Karlsson (S)

Fru talman! Jag talade också i mitt anförande om de långa handläggningstiderna och saker som behöver förändras. Det är svårt att se att vi skulle vara särskilt oeniga om det som Rickard Nordin talar om. Det finns egentligen liten grund för oenighet om man tittar på vad som faktiskt står i propositionen och vad den syftar till, nämligen att förtydliga och förenkla. Det finns inte heller aktuella förslag som skulle innebära att vi gick utöver EU-rätten.

Då kan man bara konstatera att det är en principiell hållning som de borgerliga partierna och Sverigedemokraterna vill slå fast: att inte gå utöver EU-rätten. Det finns faktiskt inga sådana förslag som diskuteras. Denna proposition syftar inte till att göra det.

Detta är en inställning som jag inte riktigt har uppfattat att Centerpartiet har haft tidigare, och jag beklagar den utvecklingen.


Anf. 26 Rickard Nordin (C)

Fru talman! Jag tror att det som jag och Sara Karlsson är oeniga om är att denna proposition också ger regeringen möjlighet att göra lite som den vill - att meddela föreskrifter som den vill. Detta är det stora problemet, som gör att vi inte är trygga med att regeringen inte kommer att agera på ett sätt som gör att vi får ännu mer omfattande riktlinjer och prövningar och ännu mer långdragna processer. Där är vi inte eniga; det är inte den vägen vi vill gå.

Det är klart att vi ska ha ett starkt miljöskydd. Om Sara Karlsson skriver under på det är vi eniga i den frågan, för det är Centerpartiets ingång. Men vi ska inte ha regler som gör det svårare att driva företag och att göra miljöförbättringar i företag. Sådana exempel har vi i dag: Man vill göra en ändring som faktiskt skulle innebära en förbättring men som inte går att genomföra. Det är för mig helt oacceptabelt.

Detta gör att vi får långa, dyra och framför allt onödiga processer, när myndigheter sitter och överklagar varandras beslut i domstolar. Den vägen vill inte jag och Centerpartiet gå, och där verkar vi skilja oss åt.


Anf. 27 Lars Tysklind (L)

Fru talman! Jag kan börja med att instämma i det som mina allianskollegor Johan Hultberg och Rickard Nordin har framfört och att yrka bifall till utskottets förslag och avslag på samtliga fyra reservationer. Jag noterar att vi stöder propositionen så att det inte finns någon missuppfattning kring detta.

Som Johan Hultberg lyfter fram handlar det mycket om att vi ska kunna förena höga miljökrav med effektiva tillståndsprocesser, inte minst med tanke på svensk konkurrenskraft.

Denna proposition är väldigt omfattande och mycket teknisk. Den är dessutom kopplad till otroligt många ändringar i andra lagar, och man ser hur de svenska miljölagarna hänger ihop. Det är bra så långt, och vi står som sagt bakom propositionen.

Syftet att effektivisera och göra lagstiftningen tydlig är bra, och implementering av MKB-direktivet är dessutom nödvändigt. Men fokus ska ändå ligga på de verksamheter som kan medföra betydande miljöpåverkan.

När det gäller miljökonsekvensbeskrivningar kan man även konstatera att perspektivet i MKB-direktivet breddas så att även klimatförändringar, biologisk mångfald och risker för olyckor och katastrofer är med. Detta är en högst relevant synpunkt i dagens diskussion kring klimatförändringar och anpassningar till dessa, så det är naturligtvis väldigt bra.

Att man ska göra förtydliganden när det gäller miljöbedömningar, i vilken omfattning de ska göras och hur de kan motiveras av miljöskäl är en oerhört bra utgångspunkt - att man trots allt startar i miljön och ser vilka krav man ska ställa.

Sedan handlar propositionen också om förtydliganden i miljöbalken vad gäller bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan enligt det så kallade SMB-direktivet. Även här ligger fokus på verksamheter som kan antas medföra betydande miljöpåverkan, så det gäller att man verkligen sysslar med rätt saker och inte gör det slentrianmässigt, som Johan Hultberg uttryckte det.

Vi kan konstatera att ett enigt utskott ställer sig bakom de förändringar som föreslås i lagstiftningen. Sedan har Alliansen ytterligare ett antal förslag, fru talman, i en följdmotion. Där tycker jag att vi hittills i debatten pratat lite förbi varandra. Kortfattat kan man säga att dessa förslag handlar om att de krav som ställs på miljökonsekvensbeskrivning ska vara tydliga och förutsägbara genom att utgå från EU-direktivet.

Detsamma gäller kategoriseringen av verksamheter som kan eller inte kan antas ha betydande miljöpåverkan. Detta är lite av kärnan i det hela. Man kan kategorisera och göra listan väldigt lång, och då får man den här typen av slentrianmässiga prövningar, som egentligen inte gynnar vare sig miljön eller konkurrenskraften. De ska till slut bara göras av administrativa skäl.

Precis som vi skriver i motionen är det viktigt att det finns en möjlighet att från fall till fall ändå göra den bedömningen. Om en verksamhet enligt kategoriseringen i direktivet inte står på listan ska vi ändå kunna göra en miljökonsekvensbeskrivning. Då blir det inte slentrianmässigt, utan då gör man faktiskt en miljöbedömning från fall till fall. Det är viktigt att kunna göra det.

Då blir det ett betydligt bättre fokus på just de verksamheter som kan komma att ha väsentlig miljöpåverkan. Det är väl ingen här som tycker att vi ska utreda för utredandets skull; vi ska ju faktiskt få resultat av utredandet.

Sedan finns det i betänkandet en diskussion som utgår från vår följdmotion och handlar om tidsfrister. Detta är också en viktig punkt som vi har lyft fram i annan lagstiftning. Inte minst i plan- och bygglagen har det varit en viktig punkt. Detta handlar också om förutsägbarhet: Man måste kunna förutsäga när ett tillstånd kan komma. Här har både fyra och sju år och även annat diskuterats. För en företagare är detta helt oacceptabla tider; verkligheten hinner förändras under tiden.

Till sist kan jag konstatera att detta att man ska följa upp lagstiftning kan kännas som en självklarhet. Men från Liberalernas sida tror vi att det i detta fall är så komplicerat att man kanske inte kan se det exakta utfallet, så vi tycker att det är bra och tillfredsställande att hela utskottet har ställt sig bakom slutsatsen att vi ska titta på detta inom ett par år.

(Applåder)


Anf. 28 Jens Holm (V)

Fru talman! Det är två saker som jag skulle vilja ställa några frågor till Lars Tysklind om. För det första sa Lars Tysklind att vi behöver förutsägbarhet när det gäller miljöprövningar och att det är orimligt att vissa processer kan ta jättelång tid. Det håller jag verkligen med om.

Men det var ju Lars Tysklind och hans parti och tidigare borgerliga regering som införde det så kallade kommunala vetot mot vindkraftsetableringar, vilket gör att många kommuner sätter stopp för etablering av vindkraft. Här finns ingen tidsgräns, inget formellt förfarande och ingen möjlighet att överklaga - över huvud taget ingen demokratisk process alls. Det är bara ett veto, och det var dåvarande Folkpartiet och de borgerliga partierna som införde detta. Tycker Lars Tysklind att det är en bra ordning?

Det andra som Lars Tysklind konstaterade var att det är viktiga förändringar som görs i detta förslag från regeringen. Vi förtydligar och förstärker miljöbalken. Detta är mycket viktiga processer - att göra miljöbedömningar, att göra miljökonsekvensbeskrivningar, att vända och vrida på alla olika tillstånd - så att vi verkligen fullt ut kan ta hänsyn till miljön.

Då skulle jag vilja fråga Lars Tysklind: Varför ska Försvarsmakten undantas från denna viktiga miljöprövning? Så är det nämligen med detta förslag.


Anf. 29 Lars Tysklind (L)

Fru talman! Den första frågan handlade om vindkraften. Jag har egentligen alltid tyckt att uttrycket kommunalt veto är lite snedvridande. Det är nämligen inte det som det handlar om, utan det handlar om kommunalt inflytande. När man tog fram lagstiftningen om miljöprövning av vindkraft diskuterade man att kommunerna på något sätt till syvende och sist ändå måste ha någon typ av inflytande. Annars skulle detta vara en av få verksamheter som kommunerna inte skulle ha inflytande över när det gäller markanvändning. I övrigt har kommunerna ett planmonopol när det gäller markanvändning. Sedan kan jag hålla med om att utförandet när det gäller detta inte är helt lyckat.

I många kommuner fungerar detta mycket bra. Då beror det på att man för en dialog mellan vindkraftföretagen och kommunerna i ett tidigt skede, så att man faktiskt är överens om vad som är gångbart och vad som inte är gångbart. Men det finns också exempel på att man bara har kört på, vilket gjort att kommunerna sedan har fått det färdiga förslaget att bara ta ställning till rakt upp och ned. Det är då man får denna typ av konflikter.

Det kan alltså hända att vi faktiskt måste se över detta, inte minst när det gäller vilken tidsgräns som ska gälla. Vi har även i dagens debatt talat om tidsfrister, och det är rimligt att det finns tidsfrister när det gäller även dessa förslag. Man ska alltså inte bara kunna förhala ett beslut så att det inte blir av. Där finns det alltså korrigeringar. Men vi från Liberalerna tycker inte att det är rimligt att kommunerna inte skulle kunna ha något inflytande.

Den andra frågan om miljöbedömningar får jag besvara i nästa replik.


Anf. 30 Jens Holm (V)

Fru talman! Jag tycker att ett ganska stort ansvar åvilar de partier som införde det kommunala vetot mot vindkraft. Om man ska ha ett sådant får man se till att man inför en korrekt lagstiftning som är transparent, som kan överklagas, där det finns tidsgränser och så vidare. Ingenting av det införde Lars Tysklinds dåvarande regering. Det är bra att Liberalerna nu tycker att detta måste ses över. Som Lars Tysklind mycket väl vet finns dessa möjligheter till inflytande för kommunerna i allra högsta grad i exempelvis plan- och bygglagen, miljöbalken och så vidare.

Men jag hade också en annan fråga till Lars Tysklind: Varför ska vi undanta Försvarsmakten från denna viktiga lagstiftning som kräver miljöbedömningar och andra noggranna miljöutredningar?

Jag tog i mitt anförande upp de stora problemen med kemikalien PFOS som har läckt ut från flera flygflottiljer och övningsplatser som har varit i försvarets regi i Sverige. Det handlar om Tullinge söder om Stockholm, Ärna i Uppsala, Kallinge i Blekinge och så vidare. Det är jättestora problem att vattnet nu är förgiftat där och att man måste filtrera det för hundratusentals kronor. Och föräldrar är jätterädda för vad som ska hända med deras barn och så vidare.

Lars Tysklind, hade det inte kunnat vara en bra idé att införa krav på Försvarsmakten att även de ska ta fram tydliga miljöbedömningar för sin verksamhet? Varför ska man undanta försvaret?


Anf. 31 Lars Tysklind (L)

Fru talman! Jag får göra en liten uppföljning när det gäller det kommunala vetot. Det är precis det som vi talar om när vi talar om uppföljning av denna lagstiftning, nämligen att vi får vara lite ödmjuka i detta sammanhang. När man inför något vet man inte exakt hur det kommer att hanteras. Det kanske ändå blir fel.

Jag har ingen känsla av att Vänsterpartiet drev hur den processen skulle vara, utan jag tror att Vänsterpartiet egentligen inte ville att kommunerna över huvud taget skulle bli inblandade i detta. Där skiljer vi oss åt.

Man måste naturligtvis kunna ställa miljökrav även på försvaret. Det görs också i många stycken. Nu håller vi till exempel på att diskutera Vättern, och man har infört krav på blyfri ammunition. Det känns som en självklarhet. Jag vet inte om en miljöprövning skulle ha förebyggt de skandaler som har varit i fråga om släckningsmedel vid flygplatser. Det är inte tvärsäkert.

Generellt sett är det ganska vanligt att totalförsvaret och räddningstjänsten undantas från dessa regler i EU-direktiv. Det betyder inte att man inte ska kunna ställa miljökrav på försvaret. Jag tror därför inte att det finns någon direkt motsatsställning i fråga om detta som Vänsterpartiet försöker måla upp.


Anf. 32 Lars-Axel Nordell (KD)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i miljö- och jordbruksutskottets betänkande Miljöbedömningar. Vi kristdemokrater ställer oss därmed bakom de ändringar i miljöbalken som föreslås i betänkandet. Med vissa mindre ändringar har utskottet antagit propositionens förslag till ändringar i miljöbalken i ett antal så kallade sektorslagar.

Vi ställer oss också bakom de tre tillkännagivandena i betänkandet till regeringen när det gäller miljökonsekvensbeskrivningarnas innehåll, när det gäller förtydligande av vad miljökonsekvensbeskrivningarna ska innehålla och när det gäller utvärderingen av lagen.

På 1960-talet hade Sverige ingen miljölagstiftning att tala om, och behovet av en sådan blev mycket tydligt när ett antal miljöskandaler uppdagades, bland annat i Teckomatorp i Skåne. Därmed trädde miljöskyddslagen i kraft 1969. Den innehöll bestämmelser om ett administrativt kontrollsystem med tillstånds- och tillsynsrutiner.

I början av 1980-talet skärptes miljöskyddslagen med bland annat krav på samråd med myndigheter och enskilda. Och tio år senare infördes bestämmelser om miljökonsekvensbeskrivningar.

Dagens beslut handlar om att göra ytterligare några vettiga förändringar i miljöbalken. De innebär att lagtexten fräschas upp, så att syftet nås om att integrera miljöaspekter i planering och beslutsfattande och så att en hållbar utveckling främjas. Så står det i betänkandet.

Vi har från Alliansens sida föreslagit att kraven på miljökonsekvensbeskrivningars innehåll ska avse endast sådant som krävs för ett korrekt genomförande av EU:s direktiv.

Det är oerhört värdefullt att sträva efter att införa gemensamma regler för en bättre miljö i EU:s medlemsländer. I dagens betänkande handlar det om att ta fram gemensamma miljökrav som bygger på EU-direktiv som alla ska rätta sig efter. Då kan vi sträva mot ambitiösa miljömål utan att störa konkurrensen mellan medlemsländerna.

Om vi i Sverige däremot skulle ha egna särregler som delvis går utöver de gemensamma EU-reglerna skapas sämre konkurrensvillkor. Samtidigt skapas extra byråkrati och otydlighet för de olika verksamhetsutövarna. Därför bör riksdagen bifalla utskottets förslag, vilket bland annat innebär bifall till alliansmotionen.

Fru talman! EU-direktiven innehåller också en tydlig maximal tidsgräns för när ansvarig myndighet ska fatta beslut. Den maximala gräns som anges är 90 dagar. För att ingen tvekan ska råda om att Sverige tänker implementera också denna del av direktivet bör denna tidsgräns skrivas in i den svenska lagen, vilket Alliansen föreslår.

Betydelsen av att följa upp och utvärdera de lagar vi i riksdagen beslutar om kan inte nog understrykas. Det är jätteviktigt. Fungerar lagen som det var tänkt? Behöver den justeras? Behöver den kompletteras? Finns det kryphål som inte kunde förutses när lagen skrevs? Etcetera. Miljöbalken är inget undantag; lagen behöver, som Alliansen föreslår, utvärderas redan efter tre år.

Som framgår av betänkandet kommer det förmodligen att vara så att det inte har hunnit utvecklas någon riktig praxis efter så pass kort tid, men det är ändå viktigt och har ett stort värde att så långt som möjligt göra en tidig utvärdering. Det är också viktigt att vi följer upp att den konkreta effekten av ändringarna stämmer med den uttalade målsättningen om en enklare och effektivare process. Detta tillkännages också av riksdagen till regeringen.

I likhet med regeringen anser vi att det är viktigt att stärka allmänhetens tillgång till miljöinformation, rättslig prövning och medverkan i beslutsprocessen. Samtidigt måste varje åtgärd föregås av en noggrann avvägning mellan olika intressen utifrån de respektive förutsättningarna. Vi följer det arbete som pågår i Regeringskansliet med anledning av bland annat EU-kommissionens synpunkter på hur Sverige uppfyller internationella åtaganden när det gäller miljöorganisationernas tillgång till rättslig prövning.

Med de orden yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet och avslag på de fyra reservationerna, fru talman.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 15.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2017-10-25
Förslagspunkter: 6, Acklamationer: 4, Voteringar: 2

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Miljöbedömningar

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till
    1. lag om ändring i miljöbalken med den ändringen att punkten 4 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna ska lyda "4. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om beslut att en verksamhet eller åtgärd inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan som har meddelats före ikraftträdandet och i fråga om samråd som har skett före ikraftträdandet.",
    2. lag om ändring i lagen (1962:627) om vissa åtgärder för utnyttjande av vattenkraft vid krig m.m.,
    3. lag om ändring i lagen (1966:314) om kontinentalsockeln med den ändringen att punkten 3 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna ska lyda "3. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om beslut att en verksamhet eller åtgärd inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan som har meddelats före ikraftträdandet och i fråga om samråd som har skett före ikraftträdandet.",
    4. lag om ändring i väglagen (1971:948),
    5. lag om ändring i lagen (1977:439) om kommunal energiplanering,
    6. lag om ändring i lagen (1978:160) om vissa rörledningar med den ändringen att punkten 3 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna ska lyda "3. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om beslut att en verksamhet eller åtgärd inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan som har meddelats före ikraftträdandet och i fråga om samråd som har skett före ikraftträdandet.",
    7. lag om ändring i lagen (1983:293) om inrättande, utvidgning och avlysning av allmän farled och allmän hamn med de ändringarna att 
    a) i 1 b § ska den punkt som inleds "en specifik miljöbedömning" vara numrerad 2,
    b) i 1 b § ska den punkt som inleds "en liten miljökonsekvens-beskrivning" vara numrerad 3,
    c) punkten 3 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna ska lyda "3. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om beslut att en verksamhet eller åtgärd inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan som har meddelats före ikraftträdandet och i fråga om samråd som har skett före ikraftträdandet.",
    8. lag om ändring i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet med den ändringen att punkten 3 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna ska lyda "3. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om beslut att en verksamhet eller åtgärd inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan som har meddelats före ikraftträdandet och i fråga om samråd som har skett före ikraftträdandet.",
    9. lag om ändring i minerallagen (1991:45),
    10. lag om ändring i lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon med de ändringarna att
    a) punkten 3 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna ska lyda "3. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om beslut att en verksamhet eller åtgärd inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan som har meddelats före ikraftträdandet och i fråga om samråd som har skett före ikraftträdandet.",
    b) i 6 § ska den punkt som inleds "en liten miljökonsekvens-beskrivning" vara numrerad 3,
    11. lag om ändring i lagen (1995:1649) om byggande av järnväg,
    12. lag om ändring i ellagen (1997:857) med den ändringen att punkten 3 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna ska lyda "3. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om beslut att en verksamhet eller åtgärd inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan som har meddelats före ikraftträdandet och i fråga om samråd som har skett före ikraftträdandet.",
    13. lag om ändring i lagen (1998:814) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning,
    14. lag om ändring i naturgaslagen (2005:403) med den ändringen att punkten 3 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna ska lyda "3. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om beslut att en verksamhet eller åtgärd inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan som har meddelats före ikraftträdandet och i fråga om samråd som har skett före ikraftträdandet.",
    15. lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900).Därmed bifaller riksdagen proposition 2016/17:200 punkterna 2, 4, 5, 9, 11, 13 och 15 samt bifaller delvis proposition 2016/17:200 punkterna 1, 3, 6-8, 10, 12 och 14.
  2. Strategiska miljöbedömningar

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2016/17:3757 av Jens Holm m.fl. (V) yrkande 1.
    • Reservation 1 (V)
  3. Verksamheter som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska miljöbedömas m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att det svenska regelverket för vilka verksamheter och åtgärder som kan eller inte kan antas ha betydande miljöpåverkan ska anpassas till MKB-direktivets bestämmelser i direktivets lydelse enligt ändringsdirektivet och tillkännager detta för regeringen.Därmed bifaller riksdagen motion

    2016/17:3758 av Kristina Yngwe m.fl. (C, M, L, KD) yrkande 2 och

    avslår motion

    2016/17:3758 av Kristina Yngwe m.fl. (C, M, L, KD) yrkande 3.
    • Reservation 2 (S, MP, V)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (S, MP, V)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S295016
    M700013
    SD38008
    MP02104
    C17005
    V01605
    L16003
    KD13003
    -1012
    Totalt157132159
    Ledamöternas röster
  4. Innehållet i miljökonsekvensbeskrivningen inom ramen för den specifika miljöbedömningen

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om kraven på innehållet i en miljökonsekvensbeskrivning inom ramen för den specifika miljöbedömningen och tillkännager detta för regeringen.Därmed bifaller riksdagen motion

    2016/17:3758 av Kristina Yngwe m.fl. (C, M, L, KD) yrkande 1.
    • Reservation 3 (S, MP, V)
  5. Utvärdering av den nya lagstiftningen

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om utvärdering av den nya lagstiftningen och tillkännager detta för regeringen.Därmed bifaller riksdagen motion

    2016/17:3758 av Kristina Yngwe m.fl. (C, M, L, KD) yrkande 4.
  6. Miljöorganisationers tillgång till rättslig prövning

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2016/17:3757 av Jens Holm m.fl. (V) yrkande 2.
    • Reservation 4 (V)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 4 (V)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S923018
    M700013
    SD38008
    MP20104
    C17005
    V01605
    L16003
    KD13003
    -2002
    Totalt26820061
    Ledamöternas röster