Lärare och elever

Anf. 1 Kristina Axén Olin (M)

Fru talman! Vi vill alla här såklart se ett samhälle utan corona. Vi moderater vill också se lyckliga människor och tillväxt. Vi kan bara hoppas att coronapandemin går över så fort som möjligt. Det är svårt för oss att påverka den med politiska beslut.

Men när det gäller tillväxt och lyckliga människor kan vi göra skillnad. Vi vet att grunden för tillväxt och lyckliga människor är skolan - att alla barn når sin största potential, går ut skolan med fullständiga betyg, går vidare till gymnasiet och tar examen. Så är det inte i dag. Mer än var fjärde elev i årskurs 9 lämnade grundskolan utan fullständiga betyg i våras, och mer än 15 procent fick inte gymnasiebehörighet.

I detta betänkande finns 167 yrkanden på många olika områden kring skolan och väldigt många kloka förslag. Det rör sig om diverse områden: skolmat, rektorer och särskolan. Men jag väljer att lyfta fram en motion som jag tycker är otroligt viktig, och det är vår motion om elevhälsan. Alldeles för många barn mår dåligt, och vi vet att oro och stress bland barn och unga ökar. Den psykiska hälsan minskar. Vi tycker att elevhälsan är ovärderlig i arbetet med våra barn och unga.

År 2011 skrevs elevhälsoansvaret in i skollagen, men översiktligt och i ganska diffusa termer. Det står i skollagen: Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande.

När Skolinspektionen 2014 granskade 23 kommuners elevhälsa var det ett nedslående resultat. Skolinspektionen kom fram till att skolorna inte klarar sin uppgift att stödja eleverna till god psykisk hälsa och att motverka psykisk ohälsa. Framför allt fallerar det förebyggande arbetet mot psykisk ohälsa.

Vi moderater anser att skollagen bör ändras i syfte att införa ett förstärkt fokus på psykisk hälsa. Vid skolans hälsobesök tycker vi att det ska vara ett självklart fokus. Vi vill också ställa krav på att elevhälsans personal finns tillgänglig i tillräckligt stor utsträckning. Trots skollagens krav på förebyggande arbete finns uppgifter om att över 80 procent av grundskolorna inte har något sådant arbete för att förebygga den psykiska ohälsan. Vi behöver därför göra en översyn av skolornas förebyggande arbete mot den psykiska ohälsan så att arbetet kan stärkas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Lärare och elever

Fru talman! Med dessa ord yrkar jag bifall till reservation 24 under punkt 12.

Anf. 2 Robert Stenkvist (SD)

Fru talman! Det anförande som jag ska hålla är egentligen Jörgen Grubbs. Men på grund av den rådande pandemin ska jag hålla det.

Fru talman! Vi står bakom alla våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 10.

I decennier har vi med regeringspartiernas goda minne fått vara med om en förvandling av en homogen och välfungerande skola - till och med en skola i världsklass - till en skola med många ansikten. Vissa skolor är bra och välfungerande, och andra fungerar faktiskt riktigt dåligt. Sammantaget har de förändringar som har gjorts under denna tid tydligt visat sig vara verkningslösa, eller rent ut sagt kontraproduktiva. Trots detta fortsätter regeringspartierna i samma spår, om än med små justeringar.

Som politiker vore det mycket oansvarigt att inte göra sitt yttersta för att alla skolor i vårt land ska bli välfungerande och trygga. För oss sverigedemokrater har det länge varit tydligt att det krävs reella förändringar som på riktigt förbättrar för elever och skolpersonal.

Om våra elever över huvud taget ska få möjlighet att utbilda sig till den nivå som krävs för att verka i Sverige - ett högteknologiskt land med god välfärd - är det många faktorer som måste fungera i våra skolor. De mest akuta åtgärderna som måste vidtas i detta läge handlar om att få stopp på den bristande studiero som råder i många av våra skolor. Det är alldeles grundläggande att det finns studiero i klassrummet om undervisningen över huvud taget ska fungera. Här brister det på många skolor, och därför har vi förslag på fundamentala förbättringar. Jag vill här betona enhetliga ordningsregler, regler som strävar åt samma håll i alla landets skolor. En överenskommelse om ordningsregler ska upprättas mellan elev, vårdnadshavare och skola inför skolstart.

För att detta ska fungera föreslår vi även att rektorns och lärarnas befogenheter ska förtydligas och skärpas i skollagens kap. 5 om trygghet och studiero. Detta är oerhört viktigt. En alltför långt gående liberalisering har urholkat lärarnas auktoritet och gjort det mycket svårare att upprätthålla studieron i klassrummet.

Som föregående talare var inne på ser vi även att den psykiska ohälsan hos våra elever i dag är större än någonsin. Det är oacceptabelt. Anledningarna till detta är många. Men det är viktigt att vi nu på allvar tar tag i detta. Den otydlighet som ibland råder i våra skolor är en bidragande faktor till ohälsan. Elever mår i det långa loppet bra av tydliga regler. Det inger trygghet. Med otrygghet kommer stress och andra negativa faktorer, som förutom att påverka elevens hälsa självklart även stör lärandeprocessen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Lärare och elever

Elevhälsan spelar en stor roll i att förbättra elevernas psykiska hälsa. Därför har vi föreslagit att elevhälsan ska få mer resurser. Elevhälsan ska kontinuerligt följa upp den psykiska ohälsan för varje elev, arbeta förebyggande och ges möjlighet att tidigt fånga upp negativa tendenser hos våra elever. Vi vill också att man ser över möjligheten för elevhälsan att i samarbete med BUP öka möjligheterna att behandla elever på plats. Det skulle minska de långa väntetider som elever ibland måste genomlida för att få tillgång till den hårt belastade vården inom BUP.

Fru talman! Avslutningsvis vill jag även tala om våra lärare. Det är en yrkesgrupp som kanske aldrig varit så viktig som i dag. Vi står inför en tid när vi måste vända på negativa trender och åter blicka mot en svensk skola i världsklass.

När det gäller karriärvägar för lärare är vi ytterst skeptiska till de osäkra och ibland även tillfälliga befordringarna inom det så kallade lärarlönelyftet. Detta är ingenting som vi förespråkar. Vi ser hellre kvalitetssäkrade karriärvägar där karriärutveckling och löneutveckling är kopplat till bevisade förbättringar, till exempel höjda studieresultat och regelbunden vidareutveckling - men även mentorskap. Just mentorskapet ser vi som betydelsefullt. Det handlar om mentorskap där läraren stöttar kollegor för att nå höjda resultat i elevens skolarbete oavsett ursprungsnivån på detta.

Detta är grunderna för lärarnas utveckling i de länder som i dag når bäst skolresultat, och det är där Sverige ska vara.

Anf. 3 Ulrika Heie (C)

Fru talman! Vi står givetvis bakom alla våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 6 under punkt 2.

De senaste månaderna har vi sett underverk utföras på landets skolor. På grund av coronaviruset har lärare fått ställa om och förändra undervisningen. Eleverna har ibland fått stanna hemma och få undervisning på distans. I gymnasieskolan har skolorna skickat hem alla elever, och lärarna har fått en snabbkurs i digital teknik i verkliga livet - hands-on, direkt i verkligheten. Och det har faktiskt gått bra! Det har varit långt ifrån smärtfritt, men mycket har gått bra.

För vissa elever har det rent av visat sig fungera bättre än vanlig skolgång, och det kommer många besked om att närvaron till och med kan vara högre vid den digitala undervisningen än i vanliga skolan. Att det finns en stor potential i digitaliseringen har vi från Centerpartiets sida påpekat länge, och nu visar lärare och elever på Sveriges många skolor hur bra det faktiskt kan gå - trots den extremt dystra bakgrunden till det som sker.

I den situation vi ser nu har Centerpartiet varit med och tagit ansvar för att skolan ska kunna fungera. Vi har bidragit till ökade resurser till huvudmännen, och vi har varit med och ändrat ett stort antal lagar och förordningar för att få vardagen att fungera ute i landet. I allt väsentligt har vi också tillsammans med regeringen och övriga partier i riksdagen lyckats bidra till en fungerande undervisning, trots allt. Jag vill gärna framföra ett tack från vår sida till alla partier i utskottet som verkligen har arbetat konstruktivt för att få detta att fungera på ett bra sätt. Mest av allt vill jag dock skicka ett stort tack till alla Sveriges lärare, rektorer och elever som har gjort stora insatser för att få vardagen att fungera i denna mycket speciella situation.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Lärare och elever

Förhoppningsvis - och tack och lov, kanske jag ska säga - kommer den här situationen inte att pågå för evigt. Allt annat kan inte heller gå i stå på grund av coronaviruset. Att vi står här i dag för att diskutera skolans fortsatta utveckling, till gagn för elever och lärare, är därför mycket positivt. Vi måste nämligen fortsätta arbeta hårt för att säkra att Sveriges barn och unga har en skola att lita på.

Fru talman! Lärare och elever ska kunna lita på att det finns resurser. Vi i Centerpartiet har varit med och säkrat flera miljarder kronor i direkt stöd till kommunerna för att säkra välfärden, och vi fortsätter jobba för att stärka de ekonomiska musklerna i kommunerna - och även hos fristående huvudmän. Vi måste nämligen lita på huvudmännen, annars får vi en ohållbar situation där varenda skola och huvudman måsta lägga orimliga resurser på administration. Därför vill vi förenkla statsbidragen och införa ett sektorsbidrag till skolan.

Lärarna ska kunna lita på att de kan få lov att fokusera på sitt jobb. Även lärarna lägger mycket tid på annat än det som borde vara deras primära jobb, nämligen att undervisa och att utveckla undervisningen. Därför är satsningen på lärarassistenter viktig. Sammanlagt 1 miljard kronor avsätts för att skolhuvudmännen ska kunna anställa lärarassistenter. De kan bidra till trygghet och studiero i klassrummet, liksom till praktiskt arbete i anslutning till undervisning. Även när det gäller it, extra anpassningar och särskilt stöd kan lärarassistenter avlasta lärare, och det behövs verkligen.

Eleverna ska också kunna lita på att det finns duktiga lärare. Därför behövs det tydligare karriärvägar inom läraryrket - och tydliga vägar in i läraryrket. För att stärka lärarprofessionen införs nu ett professionsprogram för lärarkåren som ska främja lärares och skolledares professionella utveckling. Bättre och mer relevant kompetensutveckling, bättre förutsättningar för lärare och skolledare att ta del av nya fakta och ny forskning samt mer transparenta karriärvägar och bättre yrkesutveckling är målet. Det kommer att stärka läraryrkets attraktivitet och på sikt bidra till att allt fler vill bli lärare.

För att vi ska få fler lärare måste det också bli bättre förutsättningar för den som har arbetslivserfarenhet och annan utbildning att komma in i läraryrket. Det behöver därför finnas möjlighet att gå en kompletterande pedagogisk utbildning på kortare tid, med höjd studietakt. Det måste även bli enklare att jobba på en skola och studera till lärare parallellt.

För att bara göra en parentes här är detta någonting som har funnits i Sverige från och till sedan åtminstone 70- och 80-talen och fram till nu. Det är en sådan pendel som slår fram och tillbaka, men i det här läget tror jag att det är oerhört viktigt att det finns fler vägar in i läraryrket. Även om man kan tycka att det ena är att föredra framför det andra får det bästa inte bli det godas fiende.

Vi vill ju ha fler lärare, och vill man det måste man också säkra att man inte kastar ut bra medarbetare. Därför är det avgörande att förskolepedagogerna kan få arbeta kvar i den nya strukturen när vi övergår till tioårig grundskola - och inte bara arbeta kvar utan även få möjlighet till en god kompetensutveckling. Det finns många fantastiska förskolepedagoger, och vi måste se till att nyttja deras kompetens fullt ut i den svenska grundskolan.

Fru talman! Som elev måste du kunna lita på att skolan och skolans personal ser dig. Centerpartiet arbetar alltid för att skolan ska kunna ha plats för olikheter och för att elever med olika personligheter, talanger, förmågor och svårigheter ska kunna hitta sin egen plats i skolan. En viktig del i det arbetet är att förbättra varje barns förmåga att hitta sig själv och sin väg i livet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Lärare och elever

Därför ser vi ett behov av att införa livskunskap som ämne i skolan. Syftet är att förbättra den enskildes förmåga att hantera sitt eget liv. Det stärker elevhälsan, förebygger psykisk ohälsa och motverkar ibland det allra värsta, nämligen självmord. Danmark, Norge och Finland är exempel på länder som redan infört livskunskap i olika former, och Sverige borde ta efter.

Att bli sedd och förstådd av lärare och andra i skolan kan för många elever vara helt avgörande - och är det för många elever. Det behövs löpande utbildningsinsatser som säkerställer att rektorer, lärare och studie- och yrkesvägledare och andra anställda vid skolor har kunskap om våld i nära relationer och aktivt arbetar mot sexuella trakasserier, könsrelaterat våld och kränkningar.

Skolverket och Socialstyrelsen genomför ett viktigt utvecklingsarbete för att förbättra samverkan mellan elevhälsan, hälso- och sjukvården och socialtjänsten så att barn och unga tidigt får insatser som är samordnade på ett bra sätt. Tack vare januariavtalet inkluderas nu även riktade insatser mot de mest socialt utsatta områdena i Sverige samt kring hedersförtryck. Det är ett område som länge har varit eftersatt i Sverige, med förödande konsekvenser för många barn och unga.

Jag vill i det här sammanhanget också lyfta ett fantastiskt arbete som görs av andra aktörer på det här området. Ett exempel är Allmänna Barnhuset, en statlig stiftelse som arbetar med forskning och metodutveckling och som tar fram material just när det gäller att stärka barn och elever i utsatta situationer. Det kan handla om våld och om sexuella övergrepp men också om andra svåra situationer, som när barn hamnar i vårdnadstvister med mera. Ett annat exempel är arbetsmodellen Skolfam, som handlar om att stödja barn som mottagits i familjehem att klara skolan på ett bra sätt.

Det finns ännu fler barnrättsorganisationer som på olika sätt kompletterar samhället i arbetet med att stödja alla barn och unga, särskilt dem som behöver det mest. Det var också därför jag yrkade bifall till reservation nr 6. Det krävs satsningar på barns kunskapsutveckling och sociala utveckling; det är helt nödvändigt.

Fru talman! Jag vill avsluta med att än en gång tacka alla lärare och elever - och alla andra yrkesgrupper i skolan också - för det fantastiska arbete ni gör varje dag. Det gäller både nu under coronavirusets härjande och när det är vardag, vilket det ju blir igen förr eller senare. Låt oss alltså fortsätta arbeta tillsammans för en skola som man kan lita på!

Anf. 4 Gudrun Brunegård (KD)

Fru talman! I dag debatterar vi lärare och elever. Detta är ju själva kärnan i skolan.

Det talas mycket om en likvärdig skola, och det kan kanske variera vad vi menar med en likvärdig skola. En del vill kanske att skolor ska vara i princip likformiga, utan inbördes variationer, medan andra, som vi kristdemokrater, är öppna för att man på olika vägar kan nå fram till det gemensamma målet. Eftersom varje barn är unikt kan det ju behövas olika pedagogiska vägar för att ge ett enskilt barn de bästa möjliga förutsättningarna att uppnå sin fulla potential.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Lärare och elever

Den som står i första ledet i detta viktiga arbete är läraren, med sin pedagogiska kompetens. Vi vet genom UKÄ:s granskningar att det är stora skillnader mellan lärosätenas lärarutbildningar; de håller väldigt ojämn kvalitet. Detta innebär att nyutexaminerade lärare kan ha olika redskap med sig när det gäller hur de är rustade för yrkeslivet.

Lyckligtvis finns det också forskning som visar att även medelmåttiga lärare, eller rent av mindre skickliga lärare, kan bli skickliga lärare om de får bra fortbildning. Därför är det utomordentligt viktigt att den fortbildning som ges vilar på en evidensbaserad, vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Vi har inte råd att utsätta våra elever för att kortsiktiga trender utan vetenskaplig grund formar undervisningen. Kristdemokraterna vill att en lämplig myndighet, kanske Skolverket, ska granska den fortbildning som ges. Den ska också spridas och använda metoder som har vetenskaplig evidens.

Fru talman! Ett sådant exempel är Specialpedagogiska skolmyndigheten, som i en forskningssammanställning visar hur teckenspråk är till hjälp för språkutvecklingen för små barn med funktionsnedsättningar. Genom teckenspråket ges barn som exempelvis har en hörselnedsättning eller är helt döva en möjlighet att uttrycka sin vilja och sina önskemål. Jag har själv sett exempel på hur barn med intellektuell funktionsnedsättning, som länge saknade ett annat språk, med hjälp av teckenspråk kunnat kommunicera på ett alldeles utmärkt sätt med sin omgivning.

I dag erbjuds teckenspråksundervisning till föräldrar som har barn som behöver detta för sin kommunikation. Även den som är gift eller sambo med en förälder kan antas till en sådan utbildning. Vi kristdemokrater menar dock att även syskon borde få del av detta; det är viktigt att även syskon kan kommunicera med sin döva eller hörselskadade bror eller syster. Vi vill därför att regeringen ska se över möjligheten att även inkludera syskon i teckenspråksutbildningen.

Fru talman! Enligt Skolverket och Skolinspektionen är det runt 2 000 elever som har en synnerligen lång och problematisk frånvaro. Ett stort bekymmer är att det saknas nationell statistik från huvudmännen som visar giltig och ogiltig frånvaro, och därför är det osäkert hur stort mörkertalet är. SCB gjorde 2017 bedömningen att det snarare rör sig om ungefär 5 000 hemmasittande barn i Sverige. Vi måste veta hur omfattande denna problematik med hemmasittare är. Kristdemokraterna anser att det behöver åläggas en lämplig myndighet att ta fram nationell frånvarostatistik.

Alltför många skolor misslyckas i sina försök att få tillbaka de hemmasittande barnen. Det förekommer att 11-åringar, 12-åringar och 13-åringar är hemma i upp till ett år utan att det finns en vettig dialog mellan skolan, barnpsykiatrin och föräldrarna. Många av de här barnen har neuropsykatriska diagnoser, och dessa är väldigt konkreta. Många har väldigt goda intellektuella resurser men misslyckas ändå i den vanliga svenska skolan, som till stora delar bygger på att man ska beskriva saker och ting med egna ord och kunna reflektera.

Samhället har ett ansvar även för dessa barn och ungdomar och för att de får en möjlighet att utvecklas till sin fulla potential. I en del fall kan distansundervisning vara en lösning; i andra fall kan det handla om att en lärare kommer hem till eleven. Vissa elever kan efter en övergångstid slussas tillbaka till skolan, i en del fall med anpassning av lokaler och pedagogik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Lärare och elever

Jag besökte för en tid sedan Hannaskolan i Örebro, där man knöt en specialpedagog till elevvårdsteamet. Med hjälp av olika insatser har man på ett mätbart sätt kunnat öka närvaron i skolan. Vi kristdemokrater anser att en lämplig myndighet ska få i uppdrag att ta fram stöd till skolorna om hur man på bästa sätt kan lägga upp ett stöd för dessa så kallade hemmasittare.

Fru talman! Nyanlända elever har särskilda utmaningar när det gäller att hinna få tillräckliga kunskaper för att kunna gå ut skolan med godkända betyg, särskilt om de anlände sent till Sverige och har haft en bristfällig skolgång innan dess. Men även dessa elever ska självklart få goda möjligheter att tillgodogöra sig de kunskaper som det ställs krav på i skolan för att kunna utbilda sig och så småningom bli självförsörjande.

För att ge nyanlända elever rätt till kunskap och chans att nå kunskapsmålen tycker vi kristdemokrater att det skulle behöva utredas om skolplikten för dessa elever skulle kunna förlängas även om eleven har fyllt 18 år. Ett alternativ kan också vara att införa en särskild skolform för elever som anlänt sent. Syftet är att alla ska få så goda förutsättningar som möjligt att gå ut skolan med godkända betyg och komma vidare i utbildningssystemet eller till arbetslivet.

Fru talman! En god kunskapsutveckling kräver en god skolmiljö och elevhälsa. Elever som mår bra lär sig bättre.

Jag har sett exempel på elever som haft koncentrationssvårigheter. Lärarna har haft svårt att instruera eleven, eleven har glömt läxor och så vidare. När elevhälsan har fått kontakt med eleven har det kommit fram att det kanske har funnits missbruksproblem i hemmet som har gjort att elevens hela tid gått ut på att fokusera på vad den kommer att möta när den kommer hem från skolan. I vilket skick är elevens mamma eller pappa? Rör det sig om misshandel? Är de berusade? Ska eleven gå runt och leta efter flaskor som den ska hälla ut?

En väl utvecklad elevhälsovård främjar också det förebyggande arbetet mot psykisk ohälsa på generell basis, både individuellt mot de elever som behöver det och på det generella planet.

Kristdemokraterna menar att elevhälsan behöver rustas långsiktigt, bland annat genom att regionerna ges ett samlat uppdrag för hela barn- och ungdomshälsovården som syftar till att öka tillgängligheten såväl till elevhälsan och barn- och ungdomspsykiatrin som till vårdcentralerna. Detta innebär att den medicinska delen av elevhälsan inte längre ska ha skolan som huvudman. Vi vill också införa en elevhälsogaranti som innebär att varje elev ska ha möjlighet att komma i kontakt med elevhälsan varje dag.

Det finns också goda skäl att inkludera fler proportioner i elevhälsan, till exempel fysioterapeuter och arbetsterapeuter, för att i ett tidigt skede kunna ge ett ändamålsenligt stöd till elever som uppvisar tecken på exempelvis neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Fru talman! Med detta yrkar jag bifall till Kristdemokraternas reservation 23 under punkt 11. Jag står dock förstås bakom samtliga våra förslag, även dem som bereds förenklat.

Anf. 5 Gunilla Svantorp (S)

Fru talman! Någon sa häromdagen att det känns som att vi har tryckt på pausknappen, och lite så är det. Men för många människor är det minst av allt paus. Jag tänker då framför allt på all personal inom vården och omsorgen och många andra yrken där jobbet rullar på ganska mycket som vanligt, trots covid-19, eller till och med mer än vanligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Lärare och elever

Vi ser rapporter om hur vårdpersonal och kringpersonal får slita hårt. Vi har också våra förskolor och grundskolor öppna, och många där har fått jobba hårdare än vanligt då kollegor har varit sjuka eller hemma för att undvika smittspridning.

Vi har många att vara tacksamma mot. Vi har också var och en det personliga ansvaret att se till att deras arbetsmiljö inte förvärras, att vara rädda om oss själva och varandra och inte bidra till att smittan sprids.

Jag har självklart följt skolan i den förändring som skett under den tid som vi har levt mitt i pandemin och fortfarande gör. Vi har alla här i kammaren, oavsett politisk färg, gjort det vi har kunnat för att hjälpas åt att få fram beslut som har behövt komma fram snabbt - allt för att underlätta för regeringen och våra skolmyndigheter att fatta de för stunden mest kloka besluten. För detta vill jag verkligen tacka alla ledamöter i utbildningsutskottet. Tillsammans har vi gjort vad vi har kunnat, och vi kommer säkerligen också fortsätta att göra det.

Förra veckan fick jag möjligheten att följa två lärare på min egen gymnasieskola hemma i Årjäng när de hade undervisning med sina gymnasie och vuxenstuderande elever, och jag gjorde det såklart digitalt. Jag fick en inloggning till deras lärplattformar och kunde under ett par dagars tid skugga dem för att se hur lektioner och dialog med eleverna fungerade.

Jag är verkligen imponerad. Det är såklart inte som vanligt, men det fungerar. Sedan finns det några elever som man måste kontakta efteråt för att verkligen säkerställa att de har hängt med eller för att följa upp olika saker. Självklart är det så att den digitala mognaden och vanan hos både lärare och elever hänger ihop med upplevelsen av hur man tycker att det går. De som jag pratade med gav alla uttryck för att de saknar sina kompisar och möjligheten att hänga, som någon av eleverna uttryckte det. Och så är det ju, alla saknar vi ju vårt vanliga, normala liv. Men skolans rektorer, lärare, elever och övrig personal gör just i detta nu ett fantastiskt arbete, och det kan vi inte säga nog många gånger.

Med förordningsändringarna kan nu skolorna se till att de ungdomar som bäst behöver det kan komma tillbaka till skolan i mindre grupper. Det är oerhört viktigt, inte minst för dem som har det tuffast med det digitala eller för dem som har en tuff hemmiljö och för vilka skolan är tryggheten.

I detta nu bygger jag ett hus. När jag i söndags stod under det halva tak som än så länge har kommit upp och tittade på takstolarna, som tillverkas på plats runt en limträbalk av yrkesskickliga snickare, var det lätt att föreställa sig skolan som ett av de allra viktigaste husen i vårt samhällsbygge. Där är ett par av de viktigaste fundamenten lärare och elever, och grunden är skollagen. Det är en lag som kräver mycket men som också möjliggör det självklara, att vartenda barn i skolan ska ha möjlighet att nå så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar och utbildningens mål.

Förra mandatperioden hade vi en nationell samling för läraryrket, och denna mandatperiod har regeringen bjudit in nyckelaktörer i initiativet Samling för fler lärare. Det är viktigt att mötas i dialog.

Jag är också glad när jag ser att det är fler som lyssnar till vad eleverna och deras organisationer har att säga, för vi vet att det handlar om tryggheten i skolan, en trygghet som möjliggör kunskapsinlärning och att ta plats och delta i det som är skolans andra uppdrag: att eleven ska bli en aktiv samhällsmedborgare. Det handlar också om möjligheten att få det särskilda stöd som skollagen anger, och som regeringen har förstärkt skrivningarna om, samt att genom läsa-skriva-räkna-garantin tillse att inte en enda liten unge trillar mellan stolarna utan fångas upp av lärare som kan fylla på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Lärare och elever

Förra mandatperioden tillsatte regeringen Skolkommissionen, en samling bestående av profession, näringsliv och forskare, som arbetade fram gedigna förslag i riktning mot mer av jämlika livsvillkor för alla oavsett bakgrund. Det får inte spela någon roll vilken utbildning dina föräldrar har eller vilken situation du har hemma för hur du lyckas i skolan. Men det gör det i dag, och det måste vi ändra på med alla de medel vi har tillgängliga.

En viktig sak är att ge lärare möjlighet att slippa en del av de kringuppgifter som har tagit tid från undervisningen - det arbetet pågår för fullt - samt att ha tillit till deras professionskunnande. De är bäst på undervisning och ska också ges möjlighet att utveckla det under hela sitt arbetsliv.

En annan sak är att förstärka elevhälsan. Där har vi ökat statsbidragen. Vi har tillsatt ett nationellt skolutvecklingsprogram med inriktning på elevers hälsa och omsorg. I en pågående utredning har uppdrag getts att föreslå en acceptabel lägstanivå för elevhälsan, någonting som också skolkommissionen föreslog och som har stöd i januariavtalet.

Avslutningsvis, fru talman: Många bra saker föreslås i de motioner som vi behandlar just nu, och kring nästan alla förslag pågår det arbete, vilket gör att motionerna avslås. Med detta yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet.

Anf. 6 Roger Haddad (L)

Fru talman! Vi liberaler står självklart bakom de förslag som vi har lagt fram under hösten och våren. De har behandlats förenklat, men vi står bakom vårt särskilda yttrande i betänkandet.

Jag kommer huvudsakligen att fokusera på läraryrket och läraryrkets status men också på frågan om ordning och studiero, som är Liberalernas viktigaste och mest prioriterade fråga i skolpolitiken och utbildningspolitiken. Vi har fokuserat på den aktivt och envist, skulle jag vilja säga, det senaste året.

Jag tycker att det är väldigt intressanta förslag och hoppas att många som följer den här debatten går in och studerar de olika politiska förslagen i betänkandet Lärare och elever, eftersom vi har diametralt skilda ingångar när det gäller läraryrkets status, lärarutbildningen eller för den delen frågan om studiero och trygghet. Även om det ibland låter som att vi är överens om att vi måste angripa problemen är det uppenbart att vi tolkar saker på olika sätt och är olika tuffa kring hur vi ska gå till väga för att öka respekten för läraryrket, höja läraryrkets status och inte minst skärpa intagningen och antagningen till lärarutbildningen, som vi också menar påverkar läraryrkets attraktivitet.

Det som vi liberaler särskilt lyfter upp i vårt särskilda yttrande, som också behandlas parallellt i en utredning, gäller lärarnas befogenheter. Här tycker jag att det är viktigt att Sveriges riksdag och utbildningsutskottet är tydligare när vi slår fast att om vi ska öka läraryrkets status och respekten för Sveriges lärare och öka deras befogenheter kan vi inte ha parallella strukturer och system, som jag menar underminerar läraryrkets status och lärarens roll i klassrummet. Detta har vi lyft upp aktivt. Det gäller Skolinspektionens bedömningar och Barn- och elevombudets bedömningar när det gäller personkränkningar, kap. 6 i skollagen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Lärare och elever

Det som vi har förmått, och som vi är väldigt glada för, är att vi efter lång debatt och hårt politiskt arbete fått igenom en nationell plan för studiero och trygghet, fru talman. Det viktigaste i det uppdraget är självklart inte att vi ska skärpa möjligheten att beslagta mobiltelefoner i klassrummet; den möjligheten finns redan i grunden. Det vi gör är att vi förtydligar lärarens eller annan skolpersonals möjligheter att beslagta störande föremål i klassrummet, eftersom det finns både elever och föräldrar som ifrågasätter skolans eller lärarens beslut om att beslagta mobiltelefoner.

Det finns minst lika viktiga uppdrag, kanske ännu viktigare, för utredningen att titta på, nämligen hur vi förebygger våld, hot och stök i skolan. Det finns också två punkter som jag särskilt vill lyfta fram, nämligen lärarens möjligheter att ingripa utan att riskera att bli av med jobbet. För att kunna upprätthålla ordningen måste skolan få möjligheter att ingripa mot stök och ordningsstörningar utan att ifrågasättas.

Detta är inte någonting som bara Liberalerna har lyft fram det senaste året, utan Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet gjorde under våren och sommaren ett stort arbete där de ställde frågor till sina medlemmar. Sex av tio lärare sa att de avstår från att ingripa mot stökiga elever av rädsla för att bli anmälda till Skolinspektionen och Barn- och elevombudet. Därför menar vi från Liberalerna att det som föreslås när det gäller att utöka lärarnas befogenheter och den utredning som pågår är otillräckligt. Det räcker inte att titta på lärarnas befogenheter och sedan tro att vi löser det här problemet.

Vi måste titta på kap. 6 om personkränkningar när det gäller vad läraren har gjort, vad elevassistenten har gjort men också vad eleverna har gjort för att bidra till situationen. Vi menar att detta inte kommer med i skadeståndsyrkandena och i de uppmärksammade fall som Barn- och elevombudet har drivit. Vi menar att det parallellt krävs en renodlad skolinspektion och att funktionen Barn- och elevombudet i dess nuvarande form måste avvecklas eftersom den hittills har underminerat hela uppdraget att upprätthålla studiero och trygghet.

När det gäller den andra viktiga frågan rörande läraryrket som också nämns i betänkandet, nämligen lärarnas administrativa börda, är det viktigt att peka på ett antal viktiga förslag som vi har försökt uppmärksamma: att digitalisera de nationella proven och att få dem externt rättade. Detta menar vi kommer att avlasta lärarna på ett viktigt sätt. Men det tar tyvärr tid på grund av den tekniska översynen av dessa frågor och att det ska ske rättssäkert och med kvalitet.

Vi menar också att förslaget om lärarassistenter är ett sätt att avlasta lärarna, men den utredning som den förra regeringen genomförde för att avlasta lärarna administrativt och som kom till Regeringskansliet 2018 har ännu inte lett till några konkreta propositioner eller uppdrag.

Vi i Liberalerna vill gärna skicka med till S-MP-regeringen att man ska ta tag i utredningen och inte bara hänvisa till professionsprogrammet utan också återkomma med en lista på vad vi kan fortsätta att lyfta bort från lärarnas administration för att de ska kunna fokusera på kärnuppdraget, nämligen undervisningen. Det räcker inte att staten gör detta, fru talman, utan kommunerna - huvudmännen - och de fristående skolorna måste också ta sitt ansvar om vi ska kunna lyfta läraryrkets status, förbättra arbetsmiljön och behålla lärarkåren.

Anf. 7 Annika Hirvonen Falk (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Lärare och elever

Fru talman! Hur stor är en elvaåring? Folkhälsomyndigheten redovisar att 4 av 10 elvaåriga flickor uppger att de lider av psykosomatiska besvär, nedstämdhet och sömnsvårigheter. Det kan handla om huvudvärk eller olika typer av smärtor som gör det svårt att koncentrera sig i klassrummet.

Den psykiska ohälsan i Sverige ökar samtidigt som vi blir allt rikare, och den ökar också bland barn, elever och unga och särskilt bland flickor. Detta är en av de största samhällsutmaningarna enligt oss i Miljöpartiet, och det är något som vi behöver ta itu med på många samhällsområden, inte minst skolan.

I morse kom en rapport från Sveriges Elevkårer, som organiserar gymnasieelever, gällande konsekvenserna för den psykiska hälsan hos många av de gymnasieelever som nu tvingas sköta sina studier på distans. Flera talare har lyft fram det otroligt goda och intensiva arbete som lärare, rektorer och elever gör för att undervisningen ska fungera även under pandemin. Samtidigt ser vi, utifrån dagens rapport, att mer behöver göras, inte minst när det kommer till stödet från elevhälsan till eleverna. Elevhälsan är något som vi har sett brister i sedan tidigare. Jag tror att vi på många områden, på grund av pandemin, i ännu högre grad kommer att få syn på de systemfel som finns i äldreomsorgen, vården och skolan. Elevhälsan är ett sådant.

I Sverige har vi ett skolsystem där vissa skolor i första hand har som uppgift att dela ut vinst till sina ägare. Ett sätt att göra mer vinst är tyvärr att inte ha tillräckligt med personal i elevhälsan. Många partier har förslag i betänkandet om miniminivåer eller garantier, och Miljöpartiet är väldigt glada att regeringen nu har tillsatt en utredning om miniminivåer i elevhälsan. Det är helt nödvändigt, inte minst eftersom vi fortfarande har det vinstintresse som är så problematiskt för svensk skola.

Det finns många åtgärder som vi behöver vidta för att förebygga psykisk ohälsa hos våra elever i skolan. Arbetet mot mobbning och kränkande behandling är en av dem.

Ytterligare ett förslag som bland andra Centerpartiet har lyft fram handlar om att rusta våra ungdomar med kunskaper inför livet om hur man själv kan påverka sin psykiska hälsa. Ämnet idrott och hälsa har nyligen byggts ut med 100 undervisningstimmar, och jag menar att vi, precis som våra grannländer i Norden, borde testa att ha undervisning för psykisk hälsa. Det kan handla om sömn och om att hantera den verklighet som vi som är tillräckligt gamla för att vara i denna kammare inte har vuxit upp i, nämligen sociala medier och den ständiga närvaron av digital teknik och skärmar. Det kan såklart också handla om kopplingarna mellan det fysiska och det psykiska välmåendet.

Fru talman! Betänkandet Lärare och elever berör många olika frågor. Jag väljer att fokusera på psykisk ohälsa, men jag vill också säga några saker om de elever som, antingen för att de är särskilt begåvade eller för att de behöver extra stöd i skolan, behöver olika insatser från oss i politiken.

De särskilt begåvade eleverna är det där barnet som ritar en avancerad seriefigur innan din egen unge ens har klurat ut vilken del av huvudfotingen som är upp eller ned. De är det där barnet som lärde sig läsa medan du fortfarande övade med ditt barn att klä på sig sockor. De är det där barnet som med rätt förutsättningar kan bli en världskänd konstnär eller spjutspetsforskare men som med fel förutsättningar blir den stökiga ungen i klassen, som tappar studiemotivationen och hamnar efter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Lärare och elever

Vi har i januariavtalet kommit överens om att dessa elever ska ges de förutsättningar som skollagen egentligen säger att alla ska ha för att utvecklas i sin egen takt och få den stimulans som de behöver för att nå så långt som möjligt. Till exempel behöver de kunna läsa kurser på gymnasienivå om de går i högstadiet, och de som går i gymnasiet behöver kunna läsa högskolekurser. Ett sådant uppdrag arbetar Skolverket med nu.

Vi har också en stor grupp elever med neuropsykiatriska funktionshinder. Kunskapen om dessa elevers behov behöver öka. Jag har själv träffat många sådana barn, inte minst när jag jobbade som läxhjälp. En tjej skrev som en kratta men berättade som självaste Astrid Lindgren. Det är elever som har den fulla potentialen att lyckas men som kräver andra insatser än vad vi neurotypiker gör. Detta behöver lärarna få kompetens om. Därför är jag glad att vi nu har remitterat förslaget om att kunskap om neuropsykiatriska funktionshinder ska vara obligatoriskt på lärarutbildningen.

Med dessa ord, även om det finns många jag inte hann säga, yrkar jag bifall till utskottets förslag.

Anf. 8 Daniel Riazat (V)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till Vänsterpartiets reservation nr 19.

Den pågående pandemin har lett till väldigt mycket sorg och elände för många människor. Men den har också i många fall, precis som Annika Hirvonen Falk nämnde tidigare, satt fingret på många av de systemfel som kan finnas inom såväl äldreomsorgen som sjukvården men i det här fallet i skolväsendet. Till exempel kan vi se att det är ett faktum att svensk skola har gått från att vara ett av världens mest jämlika skolsystem till att år för år öka skillnaderna mellan de elever som har det lättare i skolan och de elever som inte har samma möjligheter.

Vi kan se att det blir svårare att göra insatser med olika variationer i skolan under en tid som denna. Vi kan se att alldeles för stora barngrupper i förskolan gör det svårare att hantera det faktum att man ska hålla avstånd till varandra enligt Folkhälsomyndighetens rekommendationer. Vi kan se att det faktum att skolan är kommunaliserad i stället för att ha en statlig huvudman gör att det är svårare att sätta in insatser som på ett enhetligt sätt kan hantera coronasituationen på alla skolor i hela vårt land.

Fru talman! Även om det finns många systemfel inom skolan avser jag att tala om en specifik fråga som Vänsterpartiet har motionerat om i det här betänkandet. Det handlar om studiehandledning på modersmål.

Lärare och elever

Flera studier och undersökningar pekar på att en förenklad bild av asylsökande och nyanlända barns kunskaper och språkfärdigheter dominerar det svenska skolväsendets syn på den här gruppen. Detta påverkar givetvis barnens förutsättningar att lyckas med skolgången och att tillägna sig de kunskaper som de behöver.

Skolan lyfts också ofta fram i forskningen som en otroligt viktig plats för nyanlända barns och ungdomars utveckling. Skolan är viktig dels för att den skapar struktur i vardagen, dels för att den ger barn och unga möjlighet att skapa sociala nätverk. Men den är också viktig för att den självklart ger möjligheter och de verktyg som eleverna behöver för att de ska lära sig det svenska språket.

En lång väntan på en ordinarie skolplats riskerar att påverka asylsökande barns välmående, precis som det skulle ha gjort för vilka andra barn som helst. Samtidigt är asylsökande och nyanlända barn och deras skolgång områden som inte har beforskats i tillräcklig utsträckning. Men man kan konstatera att situationerna ser olika ut i olika delar av vårt land.

En av bristerna i den svenska undervisningen av nyanlända är att många nya elever upplever svårigheter med att bli inkluderade och att de står och stampar eller i många fall tyvärr riskerar att gå baklänges på vägen från grundskolan till gymnasieskolan och språkintroduktionen där, eller från språkintroduktion och vidare till nationellt program på gymnasiet.

Förberedelseklasserna utgör i vissa fall ett problem enligt många forskare, dels på grund av att man i många fall är fysiskt avskild från det större skolsammanhanget, dels för att många blir kvar där alldeles för länge.

Vänsterpartiet tycker att det är väldigt bra att vi har möjlighet till studiehandledning inom det svenska skolväsendet, men vi menar att den här rättigheten bör utökas. Därför yrkar vi på att regeringen bör utreda möjligheten att utöka rätten till studiehandledning på modersmål och att också få undervisning på det egna modersmålet.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 8.)

Forskning