Kultur och fritid för barn och unga

Anf. 125 Lotta Finstorp (M)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till Moderaternas reservation nr 4.

Alla barn och unga har rätt till kultur och måste ges förutsättningar för att aktivt kunna ta del av och ingå i olika kulturverksamheter. En stor del av barns och ungas vardag är förhoppningsvis att hitta sin plats, sin utveckling och sig själv i skolan. Musik, film, teater och konst med mera är brobyggare mellan barn och unga men också över generationsgränserna.

Att man kan hitta styrka, glädje och självförtroende genom kulturen är vi många som kan vittna om. När jag var liten var jag väldigt blyg. Men tack vare teatern växte jag som människa, och i dag står jag här i talarstolen. Det tycker jag säger mycket om vad kulturen kan göra för oss människor.

Att tillgängliggöra kultur är för Moderaterna en del av vårt partis övergripande arbete mot det växande utanförskapet. En stor del av vårt fokus ligger på alla barns och ungdomars rätt till kultur, och vi prioriterar särskilt barn och ungdomar från socioekonomiskt utsatta miljöer. Vi ser att kulturen måste arbeta med att nå barn och unga från grupper som i lägre grad tar del av kulturyttringar.

Ofta är det i unga år som människors intresse för kultur och konstnärligt skapande bäst kan tillvaratas och stimuleras. Och om inte kulturens breda innehåll skapar intresse hos barn och unga kommer såväl kulturarbetare som publik att saknas om ett antal decennier.

Därför är jag stolt och glad över att mitt hemlän Sörmland ända sedan 70-talet och oavsett politisk styrning erbjuder varje barn mellan 5 och 15 år att gå på två föreställningar per år via skolan. Där erbjuds dans, teater och musik av mycket hög kvalitet. Detta är en tydlig prioritering av resurserna i kultursamverkansmodellen. Barn och unga först!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur och fritid för barn och unga

Kulturen har ett absolut egenvärde men är inte ett eget stuprör bland andra tydligt avgränsade politikområden. Vi måste se kulturen i ett tvärsektoriellt sammanhang; detta är en käpphäst som vi har i Moderaterna. Vi måste se och värna kulturens ovärderliga kraft som brobyggare inom och mellan generationer och över osynliga och synliga gränser, men också mellan unga i stad respektive på landsbygd.

Fru talman! I rapporten Fokus 18 från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, framkommer tydliga skillnader avseende social inkludering. Unga på landsbygd och i utsatta områden upplever generellt lägre social inkludering än unga i städer. Detta nationella utanförskap måste tas på allvar.

SKR och MUCF har undersökt ungas delaktighet och inflytande lokalt och regionalt. Rapporten, som kom alldeles nyligen, visar att ungas möjligheter att göra sina röster hörda har ökat, då de oftare får chansen att föra dialog med beslutsfattare. Det är gott så. Men ungas åsikter och kunskaper tas oftast inte med när beslut fattas på lokal nivå.

Det brukar kallas skendemokrati när man ges känslan av att man har blivit hörd och att ens åsikter kommer att tas med i beslutsunderlaget men det alltså inte blir så. Så får det inte vara, och detta måste vi absolut förbättra. Det handlar egentligen mest om den lokala nivån, där man har nära till ungdomar och nära att lyssna in och ta med åsikter i beslutsunderlagen.

Medie- och informationskunnighet, MIK, är oerhört viktigt i dagens samhälle. Att kunna hantera, värdera och analysera information är också en förutsättning för att själv kunna ta plats och förmedla synpunkter och åsikter. Föräldrar, skola och bibliotek måste alla hjälpas åt i arbetet med ungas källtillit. Men kanske är det unga som har denna förmåga snarare än den äldre generationen, det vill säga vi som sitter här inne, som kanske i alltför stor utsträckning oreflekterat tar till oss information utan källkritik.

Fru talman! Det är omöjligt att debattera kultur och fritid för barn och unga utan att nämna skolbibliotek och folkbibliotek. De har nog aldrig varit viktigare än i dag. Bildning och källtillit är nycklar till ett inkluderande samhälle.

I förslaget till nationell biblioteksstrategi finns ett förslag om att ett nationellt kunskapscentrum för skolbiblioteksfrågor ska inrättas för att ge kompetensutveckling till alla personalgrupper som i sitt yrke har kontakt med skolbiblioteksområdet. Här skulle man gärna vilja se att pedagoger i skolan och skolbiblioteken kan arbeta tillsammans för elevernas bästa och för deras bildning.

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor har ett viktigt uppdrag att bland annat fördela statsbidrag till barn- och ungdomsorganisationer. Det är därför av största vikt att organisationerna har en självständig och demokratisk uppbyggnad.

Det är framför allt genom att man erbjuder konst och kultur via skolan som barn och unga nås. Skapande skola når barn och unga i den miljö där de befinner sig dagligen och där alla barn och unga ska finnas. På sikt bör man därför överväga om Skapande skola ska byggas ut.

Tidigare utvärderingar av Skapande skola har visat att en stor majoritet bland kommunerna regelbundet har använt sig av reformer med gott resultat. Min erfarenhet - jag har följt med två konstnärer på olika skolor - är att det blir många skratt, och det bygger broar mellan elever och vuxna. Att få självförtroende och använda sin kreativitet kan hjälpa den som har problem med skolarbetet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur och fritid för barn och unga

De kommunala kulturskolorna är också oerhört viktiga. Det är en frivillig kommunal verksamhet, men de flesta kommuner har en kulturskola i dag.

Fru talman! Det går inte att enbart med kloka ord betona vikten av kultur för barn och unga. Det måste ske i handling och i ekonomiska prioriteringar. Kulturanalys rapport från 2019 bekräftar att offentligt finansierad kultur tillkommer grupper där föräldrarna har hög utbildning och höga inkomster.

Vi moderater lovar inte allt till alla. Därför för vi moderater över resurser från kultur som i första hand konsumeras av vuxna till satsningar för barn och unga, inte minst i utsatta miljöer. De första stegen tog vi i och med budgeten för innevarande år.

(Applåder)

Anf. 126 Cassandra Sundin (SD)

Fru talman! Jag vill inledningsvis yrka bifall till reservation 3.

Kultur och fritidsaktiviteter är grundläggande för barns utveckling och välmående. Kultur för barn handlar inte enbart om litteratur, musik, film, teater och tv-program. Det är också lek, pedagogik och barns syn på livet. Och lika viktigt som det är att det finns kultur att förmedla är det att barn får möjligheter och förutsättningar att skapa sig en egen.

Skapande skola ger barn möjlighet att möta professionell konst och kultur i skolan. Det utgör ett komplement till skolans eget arbete, där barn och elever får ta del av olika sorters konst och kultur tillsammans med professionella kulturaktörer och inte minst får möjlighet att utveckla sin kreativitet. Tack vare mötet med professionell konst och kultur får barnen nya sätt att uttrycka sig på.

Ett exempel på projekt är Höglandsskolans dansföreställning, där eleverna tillsammans med en dansare och pedagog fick skapa en föreställning som hade sorg som inspiration. Ursprunget kom från ett seriealbum av Ester Eriksson och pedagogens personliga erfarenhet av att förlora en förälder som ung. Eleverna fick i grupp arbeta fram rörelser och skapa texter där man fokuserade mycket på relationer och tillit till varandra. Ett par frågeställningar var "vad är saknad?" och "vad är sorg?"

Även museiväsendet har en viktig roll i att förmedla och tillgängliggöra kultur för barn och unga. Till exempel har vi i min valkrets Jämtland vårt fantastiska Jamtli, vars barnperspektiv är ovärderligt. För på vilken annan plats kan man åka rutschkana genom Storsjöodjuret? En uppskattad del av verksamheten är öppna förskolan på Hackåsgården, som har som mål att levandegöra vår historia och där man leker sig till kulturhistoriska upplevelser.

Fru talman! Kulturens roll för hälsa är något som har väckt allt större intresse. I en tid då psykisk ohälsa är ett utbrett problem hos barn och unga finns det anledning att fundera på hur kultur kan användas som verktyg i arbetet med att motverka psykisk ohälsa. Ett exempel är kultur på recept, som kan användas som ett komplement till traditionella behandlingsmetoder. Deltagande i kulturella aktiviteter stimulerar sinnen och bidrar till en känsla av meningsfullhet och sammanhang. Tillgänglighet till kultur för barn och unga ska vara en självklarhet, oavsett var i landet man bor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur och fritid för barn och unga

Vår reservation i det här betänkandet rör ungas möjligheter att själva välja partner. Det finns i dag inga regelbundna undersökningar om detta, vilket bör införas. Det är av stor vikt att vi får en klar bild över hur situationen ser ut och hur den utvecklas. För att kunna sätta in åtgärder för att hindra att unga tvingas gifta sig eller leva med någon de inte själva har valt är det viktigt att få grepp om situationen. Det är fortfarande svårt att hitta några undersökningar gjorda efter den som Ungdomsstyrelsen gjorde 2009, och mycket hinner hända på elva år. Därför är det av yttersta vikt att man börjar genomföra regelbundna undersökningar på det här området.

(Applåder)

Anf. 127 Vasiliki Tsouplaki (V)

Fru talman! Barnkonventionen slår fast att alla barn har rätt till kultur, både som utövare och som publik. Det är vi överens om här i kammaren. Men sedan skiljer det sig när det gäller hur vi tycker att det ska genomföras och hur mycket det får kosta.

Bland de förslag vi har att ta ställning till i dag finns en motion från Vänsterpartiet som rör kulturskolan. Vi ser att kulturskolan är en mycket viktig aktör när det kommer till att erbjuda barn möjlighet att utvecklas inom ett konstnärligt uttryck.

Från att ha varit musikskolor kan vi nu se att verksamheten i de flesta kommuner i landet har utökats till att bli kulturskolor. Runt 500 000 barn per år får möjlighet att delta i kurser. Det innebär en chans att hitta nya sätt att uttrycka sig, få utlopp för tankar och känslor, utveckla nya färdigheter, träffa vänner och få en fördjupad kunskap inom kulturellt skapande.

Under den förra mandatperioden samarbetade vi med Socialdemokraterna och Miljöpartiet för att stötta upp kulturskolorna med nationella medel. Det var 100 miljoner som smörjmedel för att göra kulturskolan tillgänglig för fler. Det innebar att en del kommuner beslutade om att sänka eller helt ta bort avgifter. Andra satsade på att utveckla pedagogiken för att barn med funktionsnedsättningar skulle kunna delta på ett bättre sätt, och många provade nya sätt att söka upp grupper som inte brukar delta i kulturskolan.

Vi var också med och beslutade om Kulturskoleklivet, som innebar en satsning för att utbilda pedagoger till kulturskolan. Och det bildades ett nationellt centrum för att sammanställa och sprida statistik och forskningsresultat, stötta utvecklingsprocesser och bidra till erfarenhetsutbyte. På många sätt var det en positiv period för kulturskolan.

Sedan dess har de 100 miljonerna försvunnit och kommit tillbaka. Både stora och små kommuner har aviserat nedskärningar inom kulturskolan, och Skolinspektionen har ifrågasatt möjligheten att integrera kulturskolan i skoldagen. Det här är orosmoln som vi behöver hjälpa till att skingra.

I vår motion lyfter vi att alla barn ska ha möjlighet att delta i kulturskolans verksamhet. Det kräver stora insatser och bred politisk vilja på alla politiska nivåer. Kommunerna behöver se värdet av kulturskolan och fortsätta utveckla verksamheten. De behöver korta köerna och sänka trösklarna, så att även barn från socioekonomiskt svagare familjer kan vara med.

Det nationella kulturskolecentrumet jobbar nu med att ta fram statistik som belyser just jämlikhetsaspekterna. Jag ser fram emot att ta del av de siffrorna framöver.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur och fritid för barn och unga

I Vänsterpartiets budget finns 300 miljoner, utöver de 100 miljoner som tidigare har avsatts, för att få bort avgifterna. För att man ska få ihop det behöver kommunerna skjuta till lika mycket.

I tider av nedskärningar ställs de frivilliga kulturverksamheterna mot de lagstyrda. Därför var det miljardtillskott till kommunerna som vi beslutade om tidigare i dag, på bland annat Vänsterpartiets initiativ, välkommet.

Fru talman! Vänsterpartiet menar också att det behövs beslut här i riksdagen om att alla kommuner ska ha en kulturskola - i första hand för att trygga alla barns möjlighet att utveckla sin kreativitet och sitt konstnärliga uttryck. Det handlar om att det ska bli lika för alla barn i hela landet och att de ska ha den här rätten.

En kulturskolelag skulle också ge den stabilitet som krävs för att man ska våga satsa på att utbilda sig till kulturskolepedagog. Man ska känna sig trygg med att det finns en arbetsmarknad när man kommer ut från utbildningen. Det tillskapades många nya utbildningsplatser under förra mandatperioden, och de behöver faktiskt fyllas om vi ska ha tillräckligt många lärare framöver. Det väntas stora pensionsavgångar. Vi vill också att man ska bygga ut med fler platser.

Kulturskolecentrum har kartlagt kompetensbehoven kommande år. De ser att det finns stora behov inom en rad olika kulturformer. Särskilt stor efterfrågan finns det inom musik, dans och drama. Men även bild och form, foto och musikal låg högt på efterfrågelistan - det fann man när man frågade kommunerna.

Fru talman! Från Vänsterpartiet är vi beredda att stärka kulturskolans ställning och jobba för att säkra alla barns rätt till den. Därför yrkar jag bifall till vår reservation nr 5.

Anf. 128 Azadeh Rojhan Gustafsson (S)

Fru talman! Alla barn som växer upp i vårt land ska möta kultur och utvecklas som skapande människor. Då måste kulturen vara en naturlig del i förskolan och i skolan. Skapande och estetiska inslag kompletterar skolans breda kunskapsuppdrag och kan förbättra inlärning och kreativitet. Det ger träning i att tänka nytt och intressera sig för nya företeelser och människor. Därför har satsningarna på Skapande skola varit viktiga för Socialdemokraterna och regeringen.

Även kommunala kultur- och musikskolor är av stor vikt för att tillgängliggöra kulturen för fler barn och unga. Sedan de första kommunala musikskolorna startade på 40-talet har verksamheten vuxit och breddats till andra konstuttryck, som dans, teater och bildkonst.

Den kommunala musik- och kulturskolan är en grundbult i den socialdemokratiska kulturpolitiken, och att stärka och tillgängliggöra de kommunala kultur- och musikskolorna har länge varit en prioriterad fråga för regeringen - både under förra mandatperioden och under denna mandatperiod.

Redan 2018 presenterade regeringen en nationell strategi för den kommunala kulturskolan med målet att främja en mer tillgänglig och jämlik kulturskola av hög kvalitet i såväl utbud som undervisning. Och under hösten 2019 återinförde regeringen 100 miljoner kronor i statligt stöd till kommuner som bedriver kulturskoleverksamhet. Dessutom föreslår regeringen nu, i och med budgetpropositionen för 2020 och i överenskommelse med Centerpartiet och Liberalerna, att stödet även ska gälla för åren 2020-2022 med 100 miljoner kronor per år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur och fritid för barn och unga

Regeringen menar att kulturskolan är av stor betydelse, inte bara för enskilda barn och unga runt om i vårt land utan också för bildningen i samhället. Därför är den en nationell angelägenhet.

Fru talman! Barn och unga måste också ges verktyg och förutsättningar för att kunna bli engagerade medborgare. De ska ha makt att forma sina liv, och de ska ha inflytande över samhällsutvecklingen. Ungdomspolitiken handlar lika mycket om barns och ungas situation i samhället som om möjligheten att påverka den. För detta krävs bland annat en tydlig och aktuell ungdomspolitik.

Regeringen har därför under 2019 inlett ett arbete som ska leda till en ny ungdomspolitisk skrivelse och ett nytt ungdomspolitiskt handlingsprogram. I juni 2019 fick flera organisationer och myndigheter i uppdrag att ta fram underlag och samla information för att bidra till arbetet med skrivelsen och programmet, och nu har regeringen aviserat att en ny ungdomspolitisk skrivelse kommer att lämnas till riksdagen i september 2020.

Fru talman! När det gäller barns och ungas tillgång till kultur och fritid men också ungas möjlighet att organisera sig krävs det en medveten politik. Vi socialdemokrater sätter likhetstecken mellan ett välmående, jämlikt och tryggt samhälle och barns och ungas tillgång till kultur och fritid och en levande ungdomspolitik.

Fru talman! Med dessa ord yrkar jag avslag på samtliga reservationer och ställer mig bakom utskottets förslag.

(Applåder)

Anf. 129 Per Lodenius (C)

Fru talman! I Centerpartiets vision har alla, oavsett bostadsort, bakgrund, funktionsnedsättning eller livssituation, möjligheter att delta i kulturliv som rymmer både professionellt buren kultur och amatörers skapande.

När vi möts, delar erfarenheter och reflekterar tillsammans blir vi också bättre rustade att möta utmaningar som finns omkring oss. Det är inte minst viktigt för våra barn och unga.

Jag har i tidigare debatter här i kammaren berättat om när jag hade förmånen att verka som danslärare och jag inte minst fick arbeta med barn och unga under skoltid. Från de år jag arbetade som danspedagog har jag många exempel på hur dansen, kulturyttringen, fick barn och unga att utvecklas både som individer och i gruppdynamiken.

Jag skulle kunna ge många exempel på detta. Jag skulle kunna berätta om många positiva upplevelser som jag fick vara med om som danslärare. Dansen gav så mycket för många av de elever och klasser som jag hade förmånen att få jobba med. Detta är erfarenheter som jag vet att jag delar med många andra kulturarbetare som också har haft förmånen att få jobba med barn och unga.

Det här är också exempel på varför Skapande skola är en så viktig satsning. Skapande skola ger möjligheter för elever att möta professionella kulturarbetare och att själva ta del av kultur och kanske hitta ett eget kulturellt uttryck.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur och fritid för barn och unga

Samtidigt finns kulturskolorna i kommunerna, som på många håll erbjuder en fantastisk utbildning. Hur de är organiserade och vad de erbjuder varierar över landet. Centerpartiet ser kulturskolornas verksamhet som väldigt värdefull och anser att denna typ av utbildning för barn och unga ska finnas i alla kommuner. Men hur verksamheten läggs upp måste avgöras utifrån de lokala förutsättningarna.

Det finns på många håll fördelar för kulturskolan med att kunna samarbeta med den vanliga skolan. Det viktiga är att tillgängligheten blir god och att hänsyn tas till att alla barn inte har ekonomiskt resursstarka föräldrar eller möjlighet att ta sig till en centralort efter skoltid.

Fru talman! Kultur är och ska vara en del av barns och ungas fritid. Det finns dock så mycket mer som kanske inte alltid klassas som kultur men som ger en viktig och meningsfull fritid.

Föreningslivet i Sverige är starkt och betydelsefullt. Det är i idrotts- eller friluftsföreningen som man både kan få utlopp för sin energi och kan skapa energi. Det är där man kan lära sig idrottens regler och uppleva dess kraft, samtidigt som det leder till en förbättrad hälsa, både fysiskt och psykiskt. Vi behöver röra på oss, samtidigt som det är någonting som vi har blivit sämre på i vårt land. Särskilt barn och unga behöver stimuleras till mer rörelse även på sin fritid.

En grupp som ofta hamnar utanför är barn och unga med intellektuell funktionsnedsättning. Enligt Riksförbundet FUB är det ungefär 1 procent av Sveriges befolkning som har en intellektuell funktionsnedsättning. Enligt bland annat Folkhälsomyndigheten lider denna grupp i större utsträckning av till exempel övervikt, depression, högt blodtryck, oro, ångest, social utsatthet och utanförskap - sådant som i väldigt stor utsträckning kan påverkas på ett positivt sätt genom aktivt deltagande i kultur, förenings- och idrottsliv. Det är verksamheter som är stärkande för alla men som kan ha en extra stor betydelse i livet för barn och unga med funktionsnedsättning.

Centerpartiet var en stark förespråkare för Special Olympics World Winter Games i Åre/Östersund 2021 och den folkhälsosatsning som Parasportförbundet i samband med det planerade att göra för personer med just intellektuell funktionsnedsättning, främst barn och unga.

Tyvärr föll själva arrangemanget Special Olympics World Winter Games i Sverige, och under julhelgen togs beslutet att ställa in arrangemanget. Det hade varit en verklig möjlighet att visa på den stora betydelse som denna verksamhet har. Från Centerpartiets sida försökte vi in i det sista att föra fram möjligheter för att kunna genomföra arrangemanget. Tyvärr fick vi inget stöd för det, men en folkhälsosatsning som också gäller barn och unga med intellektuell funktionsnedsättning är det ännu inte för sent att genomföra.

Idrotts- och föreningslivet måste verkligen göras tillgängligt för fler. För att fler barn ska få chansen att hitta en idrott eller annan föreningsaktivitet som de tycker är rolig, exempelvis inom kulturlivet, bör också föreningslivet ges större möjlighet att komma in i skolan och på fritidshem. Det öppnar nya möjligheter för barn som annars kanske inte hade fått chansen att testa nya aktiviteter och att gå med i föreningslivet. Att barn får samlas runt olika intressen ger också möjlighet till ökad integration. Det kan också i sin tur stärka föreningslivet med nya medlemmar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur och fritid för barn och unga

Det finns fritidshemsverksamhet där föreningslivet, exempelvis idrottsföreningar, utgör basen för verksamheten. Sådana verksamheter, som idrotts- eller friluftsfritis, bör ha goda möjligheter att bedrivas och göras tillgängliga för ännu fler.

Det finns också barn och unga som måste tillbringa stora delar av sommarlovet och andra lov ensamma, utan tillsyn och närvaro av någon vuxen och utan sällskap av andra barn. Särskilt sommarlovet kan vara svårt att planera om man saknar resurser och nätverk. Det är för alla dessa barn som fritidshemsverksamhet och gratisaktiviteter på sommarlovet och andra lov är särskilt betydelsefulla, aktiviteter som med fördel skulle kunna anordnas i samverkan med föreningslivet.

Fru talman! I Centerpartiet ser vi hur kulturen och en meningsfull fritid bidrar till ett djupare, mänskligare och öppnare samhälle. När vi möts, delar erfarenheter och reflekterar tillsammans blir vi också bättre rustade att möta utmaningar som finns omkring oss.

Det är därför vi i Centerpartiet ser det som så viktigt att alla, oavsett bostadsort, bakgrund, funktionsnedsättning eller livssituation, har möjlighet att delta i ett kulturliv som rymmer både professionellt buren kultur och amatörers skapande liksom ett idrotts- och fritidsliv med glädje och mening. Inte minst viktigt är det för våra barn och unga.

Med detta, fru talman, hoppas jag att mitt budskap har gått fram, trots min av förkylning något beslöjade röst.

Anf. 130 Roland Utbult (KD)

Fru talman! Jag ska försöka att säga det jag hade tänkt på fyra minuter. Jag yrkar bifall till reservation 6.

Det har sagts mycket bra om kulturskolan, och jag stöder alla goda tankar kring det som sagts.

Alla barn ska ha chans att utveckla intressen och talang, men vissa sporter och aktiviteter kan kosta för mycket för ekonomiskt utsatta familjer. Därför är det mycket olyckligt att den rödgröna regering som vi hade tidigare valde att ta bort fritidspengen som Kristdemokraterna fick igenom i alliansregeringen. Vi ser med lite olika glasögon på den här frågan.

Fritidspengen riktade sig till barn i årskurs 4-9 som lever i hushåll med försörjningsstöd. Summan uppgick till 3 000 kronor per barn och år och täckte faktiska utgifter för deltagande i regelbundna fritidsaktiviteter mot uppvisande av kvitton.

Kristdemokraterna håller med Barnombudsmannen, Rädda Barnen, Föreningen Sveriges socialchefer och andra remissinstanser om att regeringens borttagande av fritidspengen var felaktigt.

Fru talman! Vi kristdemokrater ger dock inte upp så lätt. Vi lanserar i vår politik ett fritidskort, laddat med pengar till fritidsaktiviteter, till alla elever i årskurs 2-9. Lägg namnet "fritidskort" på minnet, för jag kommer att återkomma till det.

Vi ser att barnen rör sig allt mindre i dag, fast vi vet att det har stor betydelse för barns och ungdomars fysiska och psykiska hälsa. Vi ser även en utbredd ensamhet bland ungdomar. Därför vill vi stimulera fler att delta i idrottsföreningar och idrottsklubbar och ta del av den gemenskap som det innebär.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur och fritid för barn och unga

Vi lyfter också i vår reservation vikten av att personer med funktionsnedsättning ges möjlighet att delta i fritidsaktiviteter. Det talade Per Lodenius fint om alldeles nyss.

Vi kristdemokrater vill alltså införa ett öronmärkt ekonomiskt stöd för att elever i årskurs 2-9 ska kunna delta i fritidsaktiviteter. Pengarna ska laddas på detta särskilda så kallade fritidskort. Vi satsar 850 miljoner på det i vår budget.

Tanken är att alla de här barnen ska få 500 kronor per år i stöd. För dem som bor i hushåll med ekonomiskt bistånd eller bostadsbidrag ska det handla om upp till 2 400 kronor per år. Lägg de här tankarna på minnet!

Vi har tittat på nordiska länder som inför det här eller är på gång att införa det. Det finns liknande system på Island, och Norge är på gång med ett liknande fritidskort.

Eftersom jag har sista ordet vill jag avsluta med några tankar av Piet Hein, till eftertanke:

Vi fyller tiden tättmed hast och idoch brukar livettill att spara tid.Men när med tidenlivets tid har varat -var har vi dåden tid som vi har sparat?

(Applåder)

Anf. 131 Vasiliki Tsouplaki (V)

Fru talman! Jag kan inte låta bli; det är ju en tradition här i kammaren att jag och Roland Utbult diskuterar de frågor som gäller fritidsaktiviteter för barn.

Jag tycker att det verkar som att vi har nått fram. Både jag och representanter från Socialdemokraterna har förklarat vad som var problemet med den förra satsningen från Kristdemokraterna, nämligen att den nådde en väldigt liten del av de barn som har behov av stöd för sina fritidsaktiviteter och att det utnyttjades i väldigt låg grad. Det var helt enkelt en dålig reform, som vi tog bort. Nu kommer Kristdemokraterna tillbaka med en ny idé, som faktiskt är någonting helt annat. Det är precis vad vi har efterlyst, nämligen en bred satsning som hjälper alla barn. Oavsett om man lever i en familj som har försörjningsstöd eller inte finns det alltså stöd för att man ska kunna välja en fritidsaktivitet.

Jag tycker att detta är en utmärkt idé. Sedan önskar jag kanske att Kristdemokraterna kunde utveckla sin kulturpolitik så att vi inte alltid behöver ha den här debatten, men jag känner mig väldigt nöjd. Jag tycker att jag har nått fram med mitt budskap, och vi kan enas kring att fritidskortet låter som en mycket bra satsning. Som vänsterpartist kan jag ställa mig bakom den.

Anf. 132 Roland Utbult (KD)

Fru talman! Tack för det, Vasiliki Tsouplaki! Det är oftast Vasiliki som själv väljer dessa debatter med mig och begär replik på mina anföranden.

Det är oerhört glädjande för mig som kristdemokrat att få med mig Vänsterpartiet i detta. Jag förstår vad Vasiliki tänker nu, för ledamoten har efterlyst just ett bredare anslag här. Det stämmer att den tidigare fritidspengen riktade sig till barn i årskurs 4-9. De fick då 3 000 kronor, och familjen skulle ha haft försörjningsstöd under minst sex av de senaste tolv månaderna. I våra debatter har Vasiliki ofta framfört att detta måste breddas på något vis, och nu blir det alltså ett generellt stöd till barn för att de ska aktiveras fysiskt och få hjälp med sin rörelse och sitt välmående. Dessutom är det ett extra stöd till dem som är mest utsatta, och då handlar det inte bara om försörjningsstöd utan också om bostadsbidrag och liknande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur och fritid för barn och unga

Jag gläder mig alltså oerhört åt att man i Vänsterpartiet är positiv till detta. Då kanske vi kan få med ytterligare partier, så att fritidskortet kan bli verklighet framöver.

Anf. 133 Vasiliki Tsouplaki (V)

Fru talman! Jag tycker att detta visar att vi kan enas kring frågor över partigränserna - och även att vi faktiskt har utbyte av att ha dessa replikskiften där man får stöta och blöta sina idéer. Jag tycker ju att vi har nått fram till ledamoten Utbult.

Jag hör också flera partier lyfta de socioekonomiska aspekterna och att det är viktigt att vi skapar system som ser att vi lever i ett ojämlikt samhälle men där alla barn ska ha likvärdiga förutsättningar att både idrotta och utöva kultur på sin fritid. Nu när barnkonventionen har blivit svensk lag behöver vi skärpa insatserna ytterligare, så att vi faktiskt lever upp till de internationella konventionerna och kan erbjuda alla barn en aktiv fritid.

Anf. 134 Roland Utbult (KD)

Fru talman! Tack för att du utvecklar dessa tankar, Vasiliki! Jag kanske inte ska ge dig all kredd för att vi nu föreslår det här fritidskortet; vi håller ju på med en politikutveckling inom partiet. Men jag tror faktiskt att du har påverkat mina tankegångar och att jag sedan har haft ett visst inflytande på vår politikutveckling. Ta alltså gärna åt dig lite grann, men inte alltsammans!

Ja, så kan det gå till här i vår riksdag - att vi hittar lösningar över partigränserna. Om det är för barnens och ungdomarnas bästa, för deras psykiska och fysiska hälsa, är det vällovligt. Det finns naturligtvis fler idéer och förslag om vi är kreativa. Nu har jag talat väldigt konkret om detta i dag, och jag är tacksam för det stöd jag fått uppleva här.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 4 mars.)