Författningsfrågor

Anf. 34 Karin Enström (M)

Fru talman! I konstitutionsutskottets betänkande KU30 Författningsfrågor behandlas 69 yrkanden från motioner som väckts under allmänna motionstiden 2018/2019. Dessa yrkanden handlar om alltifrån statsskicket och formerna för grundlagsändringar till helgdagar och det svenska språket. Det finns ett stort antal reservationer, inklusive ett antal moderata. Jag vill lyfta fram några av dem.

Moderaterna har motionerat om att tillsätta en ny grundlagsutredning med flera olika viktiga uppdrag. Bland annat anser vi att utvecklingen i länder som Polen och Ungern påkallar att man bör överväga om det ska ställas ytterligare formkrav vid grundlagsändringar.

Författningsfrågor

I dag är det relativt enkelt att genomföra grundlagsändringar i Sverige. Det räcker att riksdagen fattar två beslut med enkel majoritet och att det äger rum ett val däremellan. Det behöver inte vara ett ordinarie val utan kan vara ett extra val. Den fråga vi har ställt oss är om det är för enkelt att genomföra en grundlagsändring.

Exempelvis kan det övervägas om det ska krävas kvalificerad majoritet utöver att det behöver ske genom två beslut med mellanliggande val. Vi tycker också att det bör övervägas om det mellanliggande valet borde vara ett ordinarie val eller om det även fortsatt ska räcka med att det är ett extra val.

Vi anser att det finns behov av att ytterligare stärka domstolarnas och domarnas oberoende på lång sikt. Bland annat bör inrättandet av ett från riksdag och regering fristående domstolsråd övervägas. En annan fråga rör domstolsanslagets placering i statens budget. Även tillsynen av domstolarna bör ses över.

Vi tycker också att det borde övervägas om Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen ska ges ett ökat inflytande över vilka som utnämns till justitieråd. I denna del bör det även övervägas om de domstolarna bör ges lagstadgad rättighet att under beredningsprocessen framföra synpunkter till Domarnämnden och även till regeringen om regeringen överväger att utse någon annan till justitieråd än den som domstolen förordat.

Vi moderater har också motionerat om att det finns behov av ett tydligare system för att kontrollera om en viss bestämmelse i lag eller annan författning strider mot en grundlag. Exempelvis skulle man kunna införa ett krav på förnyad lagrådsgranskning när ett lagförslag har avstyrkts av Lagrådet och regeringen återkommer med ett reviderat lagförslag. Vidare bör ett krav på kvalificerad majoritet i riksdagen övervägas vid behandlingen av ett lagförslag som Lagrådet har ansett oförenligt med grundlag, Europakonventionen eller rättssäkerhetens krav. En vanlig domstol bör då kunna slå fast att en bestämmelse i lag strider mot grundlag eller Europakonventionen.

Fru talman! Avslutningsvis vill jag nämna att utskottet föreslår två tillkännagivanden med utnyttjande av sin initiativrätt. Det ena handlar om att riksdagsstyrelsen bör tillsätta en parlamentariskt sammansatt kommitté med uppgift att se över vissa bestämmelser om budgetpropositionens lämnande och provisorisk budget.

Det andra tillkännagivandet är till regeringen och handlar om att tillsätta en parlamentariskt sammansatt kommitté med uppgift att se över regleringen av krigsdelegationen. Bestämmelserna om krigsdelegationen tillkom för över 40 år sedan i en delvis annan tid. Syftet med utredningen är att säkerställa att regleringen av hur riksdagens arbete organiseras i krig eller krigsfara är ändamålsenlig.

Fru talman! Jag står självklart bakom samtliga moderata reservationer, men av tidsskäl yrkar jag bifall endast till reservation 9 under punkt 9.

Anf. 35 Per Söderlund (SD)

Fru talman! För tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservationerna 4 och 13, även om vi naturligtvis står bakom samtliga våra reservationer.

Fru talman! När ett lagförslag får kritik från Lagrådet bör regeringen se över förslaget ordentligt. Så långt det är möjligt bör Lagrådets synpunkter beaktas innan lagförslaget läggs fram för riksdagen för beslut. Det finns dock inget krav i regeringsformen att Lagrådets åsikter ska hörsammas eller hur de ska hanteras i ett ärendes fortsatta beredning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Författningsfrågor

I praktiken står det en majoritet i riksdagen fritt att anta lagar som strider mot gällande rättsordning, trots Lagrådets yttranden eller avrådan. Ett ganska färskt exempel på det är den så kallade gymnasielagen. Lagrådet sa i sitt yttrande om förslaget att "gränsen har nåtts för vad som är acceptabelt i fråga om hur lagstiftning kan utformas".

Lagrådets kritik var ovanligt hård, och man menade att lagförslaget hade många brister och stod i strid med gällande författningar. Trots det röstade riksdagen igenom lagförslaget med enkel majoritet. Det tål att funderas över hur detta kan komma att påverka Lagrådets inflytande i framtiden.

Fru talman! Den nuvarande ordningen med konkret normprövning behöver kompletteras med en möjlighet till abstrakt normprövning. Vi anser att en abstrakt normprövning bör vara begränsad till att i så fall ske på domstolens eget initiativ, alternativt av någon för ändamålet särskilt utsedd myndighet. En sådan myndighet skulle kunna agera på sådana anmälningar från allmänheten som den bedömer som lämpliga.

Enskilda bör inte kunna väcka talan enbart för att få en viss bestämmelses lagenlighet prövad, annat än enligt den ordning som gäller i dag. Det är emellertid väsentligt för demokratin att en domstol, med ett fåtal tjänstemän, aldrig helt och hållet får upphäva de lagar som folkvalda beslutat.

Vi anser att såväl Lagrådets funktion som möjlighet till abstrakt normprövning behöver utredas ytterligare. Vi ställer oss därför bakom Kristdemokraternas särskilda yttrande i detta betänkande då det innehåller flera bra förslag på framtida lösningar i den riktningen.

Fru talman! Vi har nyligen tagit oss igenom processen med att bilda regering. Det var en långdragen process, även ur ett historiskt perspektiv. Otåligheten bland landets väljare ökade för varje dag som gick. Att det tog så lång tid berodde till stor del på det parlamentariska läge som uppstod när valresultatet hade fastställts.

I regeringsformen finns vissa ramar för hur regeringsbildningsprocessen ska gå till. Däremot saknas tidsgränser, och i praktiken kan en regering som röstats bort av riksdagen fortsätta styra landet fram till nästkommande ordinarie val. Vår uppfattning är att någon form av bortre tidsgräns för regeringsbildning bör införas i regeringsformen. På så sätt kan man undvika långdragna processer med oro bland väljare och näringsliv. Exakt hur en sådan gräns ska utformas bör utredas inom ramen för en parlamentarisk kommitté.

Fru talman! I alla parlamentariska och demokratiska monarkier i Europa är det statschefen, det vill säga monarken, som formellt leder arbetet med att utse en regeringsbildare. Vi anser att samma ordning bör gälla även i Sverige och därmed att statschefen bör överta de uppgifter som talmannen har i dag när en ny statsminister ska utses. Regeringen bör därför bereda ändringar i regeringsformen för att lämna över talmannens uppgift vid regeringsbildning till statschefen och återkomma till riksdagen med förslag.

Anf. 36 Linda Ylivainio (C)

Fru talman! Staten är till för att underlätta, inte hindra, människors möjligheter att använda det mesta av sin egen förmåga och våga växa bortom sina egna gränser. Statens uppgift är att garantera människors grundläggande fri- och rättigheter. Institutionerna ska säkra rättsordningen och spelreglerna i samhället. Målet för staten ska vara att skydda de svagaste och mest utsatta, att öppna livschanser för alla genom likvärdig utbildning, vård och omsorg samt att erbjuda en grundläggande ekonomisk trygghet i livets olika skeden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Författningsfrågor

Erfarenheten visar dock att offentliga institutioner och myndigheter ibland tenderar att skapa behov av ännu mer makt. Följden blir att den offentliga makten växer på bekostnad av människors självbestämmande. Den sätter käppar i hjulet för enskilda människors initiativ, drivkrafter och entreprenörskap. Den brister kanske också i respekten för människors integritet. I värsta fall leder det till att makt centraliseras och flyttas allt längre bort från de människor som berörs.

Centerpartiet vill att staten gör det den är till för, så effektivt och rättssäkert som möjligt, och därutöver undviker att genomreglera och överbeskatta människor. Staten är till för människan, inte tvärtom.

Fru talman! Staten är den enda enheten i samhället som får utöva tvång och våld. Därför måste den makt som staten utövar vara föremål för kontroll. Konstitutionella fri- och rättigheter är i det sammanhanget medborgarnas kanske viktigaste verktyg. Politiska beslut och juridiska domslut måste kunna överklagas så att medborgerliga och mänskliga fri- och rättigheter kan försvaras.

Fru talman! Ett starkt skydd för våra grundläggande fri- och rättigheter är centralt för Centerpartiet. Det gäller särskilt i tider då sådana är satta under stort tryck i delar av vår omvärld.

Vi har länge arbetat för en författningsdomstol, där medborgare ska kunna få frågor som rör grundlagsrelaterade ärenden prövade. Vi ser en författningsdomstol som ett naturligt inslag i ett samhälle som värnar enskilda människors frihet.

För oss är de grundlagsskyddade fri- och rättigheterna, till exempel yttrandefriheten, tryckfriheten och meddelarfriheten, självklara. De ska garanteras. Respekten för den enskildes personliga integritet är en grundsten i varje demokrati. En egen personlig sfär där människor utan övervakning kan forma och utbyta tankar och skapa relationer är en förutsättning för personlig utveckling och ett fritt offentligt samtal. Ett starkt integritetsskydd är därför en omistlig del av ett öppet och demokratiskt samhälle.

Det är därför viktigt med en maktdelning, där politiska beslut och andra maktbefogenheter inte centraliseras till ett fåtal institutioner och individer. Öppenhet och transparens är grundförutsättningar för frihet och demokrati och för att förhindra korruption och övergrepp.

Vi är medvetna om att det gäller att hitta en modell för en författningsdomstol som fungerar i Sveriges typ av rättssystem. Vår ambition är att nästa övergripande grundlagsöversyn återigen ska pröva frågan om författningsdomstol.

Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 14.

Anf. 37 Mia Sydow Mölleby (V)

Fru talman! Jag står förstås bakom Vänsterpartiets samtliga reservationer, men för att vinna tid yrkar jag bifall endast till reservation nr 2.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Författningsfrågor

Som har framgått tidigare debatterar vi nu författningsfrågor. Det handlar om hur vårt land ska styras, hur beslut ska fattas och så vidare. Det handlar helt enkelt om hur vår demokrati ska fungera. Det är avgörande och mycket viktiga frågor.

Fru talman! Nästan hela den här mandatperioden har vi ett slags jubileum. På olika sätt uppmärksammar och firar vi att Sverige har haft demokrati i 100 år. Firandet har sin utgångspunkt i att vi har haft allmän och lika rösträtt sedan 1919, eller rättare sagt: Det första beslutet fattades 1918, och det ordentliga beslutet fattades sedan 1919. Det första val som kvinnor deltog i hölls 1921.

Det här betydde ändå inte att alla hade rösträtt. Det fanns något som hette ordentlighetsstrecket. Det innebar till exempel att personer som inte hade betalat sin kommunalskatt eller som tog emot stöd från fattigvården inte hade någon rösträtt alls. Först 1945 fick även de som uppehöll stöd från fattigvården rösträtt, och så sent som 1989 togs begreppet omyndigförklarad bort. Först då, för bara 30 år sedan, fick alla över en viss ålder, oavsett börd, ekonomi, gener, allmän redlighet och så vidare, rösträtt och rätt att delta i alla val.

Så nu har alla rösträtt, och alla kan väljas till alla uppdrag, eller? Ja, det gäller alla uppdrag utom det som landets främsta företrädare. Det är inte den som är bäst lämpad eller den som har störst förtroende som utses. När det gäller statschefen handlar det fortfarande om börd. Det är fortfarande så att uppdraget går i arv i familjen Bernadotte.

Vänsterpartiet tycker absolut att demokratin är värd att fira, och vi behöver kämpa för att bevara den varje dag. Vår uppfattning är också att det är dags att utvidga demokratin så att vi även utser statschefen på ett demokratiskt sätt. Självklart ska man till det högsta ämbetet i ett demokratiskt land utses antingen genom direkta val eller genom val i riksdagen på det sätt vi utser talman.

Det behövs förstås en utredning som tittar på exakt hur vi skulle kunna gå till väga för att genomföra en sådan förändring, och då finns det flera olika varianter att utreda. Vi kan ha ett direktval av president, som man har i Finland, eller ett val som görs i riksdagen, som i Tyskland. Vi kan låta regeringen gemensamt bära statschefsansvaret på ett sätt som liknar det system som finns i Schweiz, eller så låter vi talmannen vara den främsta företrädaren för landet - talmannen, som företräder svenska folkets valda representanter i riksdagen.

Fru talman! I avvaktan på att monarkin avskaffas finns andra saker att göra. I Sverige är alla lika inför lagen, eller nja - nästan alla. Kungen kan inte ställas inför rätta eller till svars för någonting, alldeles oavsett vad det är och när det eventuella brottet har begåtts. Kungen har total immunitet, till skillnad från till exempel statsministern, som har viss immunitet för sådant som görs i tjänsten. Det gäller exempelvis uttalanden. Så är det också för oss riksdagsledamöter när det handlar om saker vi säger här i kammaren. Men kungen - honom kan polisen inte stoppa om han kör för fort, om han kör full eller om han begår vilket annat brott som helst mellan snatteri och mord. Så kan vi ju inte ha det i en demokrati! Det är klart att den totala åtalsimmuniteten för statschefen måste bort.

I en demokrati är det självklart att vi har religionsfrihet. Men det gäller inte heller riktigt alla. Kungen ska alltid vara av den rena evangeliska läran, sådan som den, uti den oförändrade Augsburgiska bekännelsen, samt Uppsala mötes beslut av år 1593, antagen och förklarad är. Det är väldigt ålderdomligt, kan man tycka, men så står det i successionsordningen. Prinsar och prinsessor ska uppfödas i samma lära och inom riket; annars kan de inte göra anspråk på tronen. Ingen religionsfrihet där, inte!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Författningsfrågor

Men visst får man gifta sig med vem man vill i en demokrati? Och visst får man resa när man vill? Nja, det där gäller inte heller alla. Prinsar och prinsessor får inte gifta sig utan att regeringen har godkänt det och inte heller resa utomlands utan kungens samtycke - i alla fall inte om de vill fortsätta att ha möjlighet att bli statschef i framtiden.

Men visst granskar vi ändå alla offentliga medel som går till statlig verksamhet på samma sätt? Det är väl givet i en demokrati att representationskostnader och kvitton kan granskas? Nja, så är det för all verksamhet utom för hovet. Pengarna till hovstaten kommer i klump, och hur de används kan inte granskas. För Vänsterpartiet är det enda rimliga att statschefen får ett arvode för sitt uppdrag, precis som statsministern har, och att ämbetets kostnader sedan är pengar som kan granskas precis som medlen till Regeringskansliet, riksdagen eller vilken myndighet som helst.

Det är ju hur mossigt som helst att ha den här särskilda ordningen för statschefen och hovet, men det är alltså det som gäller i den moderna demokratin Sverige. Så kan vi inte fortsätta att ha det.

Gör det möjligt även för den som i sin ungdom har rest utomlands utan pappas tillstånd eller för den som har gift sig med någon i smyg att ändå kandidera till landets högsta ämbete - oavsett om det blir talman, president eller statsminister! Utvidga demokratin, och låt oss se till att alla har rätt att välja sina företrädare på alla nivåer i det svenska systemet!

Nu, när vi firar demokratins 100 år, är det hög tid att också se till att ta bort de sista odemokratiska delarna i det svenska statsskicket. Det är helt enkelt dags att avskaffa monarkin.

Anf. 38 Joar Forssell (L)

Fru talman! På ett personligt plan kan jag notera att även jag, likt Mia Sydow Mölleby före mig här i talarstolen, vill införa demokrati fullt ut i det här landet. Jag tycker att det är det enda rimliga.

Fru talman! Europeiska unionen finns till för Europas medborgare. För att lagar och regler som stiftas i EU ska vara legitima och få önskat genomslag måste medborgarna känna till att besluten fattas demokratiskt. Det demokratiska underskott som upplevs måste motarbetas, och medborgarna måste känna förtroende för sina parlament, både de nationella och det europeiska.

Europaparlamentet kan i dag inte föreslå lagstiftning utan måste invänta lagförslag från EU-kommissionen. Men, fru talman, vi liberaler vill se till att stärka de europeiska medborgarnas inflytande och ge Europaparlamentet rätt att föreslå nya EU-lagar som sedan får beslutas om tillsammans med ministerrådet.

Det sägs ibland här i kammarens talarstol att det skulle vara mindre demokratiskt därför att EU är större än Sverige och känns som längre bort. Jag tycker att det är ett ganska märkligt argument, fru talman. Det är klart att det kan finnas en sådan känsla, men då måste man se till att kopplingen mellan det europeiska folket, den röst som vi lägger på valdagen, och de beslut som fattas stärks. Då är rätt väg att gå just att se till att Europaparlamentet får möjlighet att självt föreslå nya lagar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Författningsfrågor

Demokrati handlar inte om storleken på den organisation eller det parlament som ska stifta lagar. Demokrati handlar om hur själva valen förrättas, vilka som får delta, hur det går till, om lagen som stiftats av parlamentet följs - helt enkelt hur demokratin organiseras. Annars skulle Stockholm vara mindre demokratiskt än Linköping eftersom Stockholm är större. Eller så skulle USA vara mindre demokratiskt än Venezuela eftersom USA är större. Det är naturligtvis, fru talman, ett löjeväckande argument att graden av demokrati skulle ligga i storleken på det område som demokratin avser. Det handlar om principer, och det handlar om hur staten är organiserad.

Fru talman! Vi liberaler vill också stärka möjligheten för Europaparlamentet att kalla berörda parter till granskningsutfrågningar när särskilda gränsöverskridande händelser behöver granskas.

Fru talman! Det är oacceptabelt att medlemsländer vägrar att följa och genomföra demokratiskt fattade EU-beslut och att de bryter mot EU:s grundfördrag, oavsett om det gäller migrationspolitik, rättsstaten eller ekonomiska frågor. Kommissionen ska, utan att ta politiska hänsyn, väcka talan mot de länder som inte genomför EU-besluten i tid eller på rätt sätt. Processer i EU-domstolen mot länder som tydligt bryter mot EU-fördragen måste gå snabbare än i dagsläget.

Av de skälen, fru talman, vill jag yrka bifall till reservation 8. Jag står såklart också bakom de andra ställningstaganden som Liberalerna har gjort men vill för tids vinnande inte yrka bifall till någonting mer.

Jag vill dock lyfta upp en sak till i diskussionen, fru talman. Det är reservation 14, som Centerpartiet redan har yrkat bifall till och som handlar om att införa en konstitutionsdomstol.

Sverige är en av världens mest stabila demokratier, men vi är inte immuna. I många länder går utvecklingen för demokratin just nu bakåt. Demokratin försvagas, och hårdföra regeringar tar kontroll över domstolar och medier. Riktigt så ser det inte ut i vårt land, men vi är inte på något sätt immuna.

Vi politiker - det ska vi nog erkänna - kan ibland falla offer för drev och dagsaktuella nycker, helt enkelt dras med lite i den politiska debatten, och vilja stifta lagar som i grunden utmanar vissa grundläggande demokratiska principer, till exempel yttrandefriheten som vi diskuterade tidigare i dag här i kammaren.

En liberal demokrati, fru talman, handlar inte bara om att flest personer ska vinna. Det handlar inte bara om att hundra personer ska få göra vad de vill med tio personer eller att 51 procent ska få bestämma hur de vill över 49 procent. En liberal demokrati vilar också på grundläggande principer, grundläggande fri- och rättigheter. Vi har slagit fast dem i vår grundlag.

En liberal demokrati måste också skydda sig från de politiker som vill riva upp, som vill utmana och som vill införa lagstiftning som inskränker de grundläggande rättigheter som garanterar demokratin. Det är inte demokratiskt, oavsett hur många man är, att ta bort yttrandefriheten. Det är inte demokratiskt, oavsett hur många man är, att inskränka pressfriheten - till exempel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Författningsfrågor

Därför behöver vi starka grundlagar som skyddar demokratin och våra mänskliga fri- och rättigheter, men vi behöver också en författningsdomstol som bevakar att riksdagen fattar beslut som stämmer överens med de grundlagar som vi har kommit överens om. I många länder runt om oss är en författningsdomstol ett viktigt skydd för rättssäkerheten och för demokratin. Så borde det vara också i Sverige.

Anf. 39 Hans Ekström (S)

Fru talman! Den svenska regeringsformen från 1809 gällde ända fram till 1974. När man skulle göra en ny regeringsform inför 1974 utreddes den i ungefär två decennier. Sedan, efter ca 30 år, tillsattes en ny grundlagsutredning som arbetade i många år och gjorde en revidering.

Där kompromissade partierna. Man hade inställningen att vi ska bråka om politik mellan partierna, men vi ska vara överens om spelreglerna. Ska man vara överens om spelreglerna får man inte alltid som man vill. Man måste byta saker i en lång process i en grundlagsutredning.

Jag tycker att ingångna avtal ska hållas. Det handlar om högsta domstolar eller huruvida man ska en författningsdomstol. Det kan handla om, som Mia Sydow Mölleby var inne på, om vi ska ha republik eller inte. Partierna har olika uppfattningar runt de här sakerna. Men de lämpar sig inte för enskilda motioner i riksdagen, och de lämpar sig inte att rösta igenom i riksdagen en efter en. De lämpar sig för långa, tråkiga, sega grundlagsutredningar där man byter uppfattningar med varandra, diskuterar och ser vad man kan komma överens om. Därför tycker jag att alla motioner om grundläggande förändringar runt statsskicket ska avvisas tills det tillsätts en ny, stor grundlagsutredning.

Ibland måste man göra mindre förändringar i våra grundlagar - anpassningar till tiden, anpassningar till olika saker. Det kan vi ägna oss åt. Vi har några sådana förslag om tillkännagivanden till regeringen i årets betänkande om grundlagarna, och dem ställer vi socialdemokrater oss bakom.

Det handlar till exempel om en översyn av krigsdelegationen. Krigsdelegationen har ju tack och lov aldrig prövats i verkligheten. Som många andra delar av vårt totalförsvar är den kanske inte helt up-to-date. Vi arbetar nu med att försöka återskapa det totalförsvar som av en statsminister för inte så länge sedan ansågs vara ett särintresse. Vi socialdemokrater har aldrig tyckt att det var ett särintresse. Vi tycker att totalförsvaret är viktigt, och då måste vi också se över riksdagens egen del av det, nämligen krigsdelegationen, och se till att den fungerar i en modern kontext.

Vad gäller en översyn med anledning av den långa regeringsbildningsprocess som vi hade efter förra årets val är det många som har ropat om att detta tog lång tid, över hundra dagar, så nu måste vi se över systemet. Jag skulle nog vilja säga: Nej, det är läge att ta det lugnt. Låt forskare utvärdera och diskutera lämpligheten av det. Låt oss få lite distans till det inträffade. Var det som hände en total katastrof? Landet fungerade, landet fick en budget, landet styrdes och vi fick så småningom fram en regering som fungerar i ett helt nytt politiskt landskap. Kanhända var våra grundlagsfäder klokare än vad vi tänker oss och förstod att ibland händer det saker i det planetsystem som partistrukturen är som gör att partierna måste omorientera sig och att systemet måste fungera i alla fall.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Författningsfrågor

Jag tycker att vi ska ta det lugnt. Grundlagarna ägnar sig inte till experiment utan till långa, tråkiga och sega utredningar.

Jag yrkar bifall till betänkandet.

(Applåder)

Anf. 40 Karin Enström (M)

Fru talman! Jag hade inte alls tänkt begära replik, men Hans Ekström utmanade mig lite grann i uttalandet om försvaret och totalförsvaret.

Jag vill, fru talman, påminna om att jag själv tillsammans med företrädare för alla riksdagens partier har suttit i mer än två år i en försvarsberedning och jobbat hårt, intensivt och seriöst när det gäller hur vi just ska kunna återupprätta ett modernt totalförsvar och ett modernt militärt försvar. Det var lite onödigt, Hans Ekström, att säga det här just en dag som i dag eftersom Socialdemokraterna och regeringen så tydligt i går sa: Ja, det här är jättefina planer, men vi kan inte lova en enda krona. Det stör mig, och det är mer det som jag vill påpeka i dag.

Debatten handlar inte om det här i dag, och det finns i övrigt mycket klokt när det gäller grundlagen, hur man ska tänka och att vi ska vara överens som jag håller med om.

Anf. 41 Hans Ekström (S)

Fru talman! Mitt anförande hade kanhända mer av en liten elak sticka till en tidigare moderat statsminister som hade en mer lättsinnig syn på totalförsvaret än det som Karin Enström just nu ger uttryck för. Jag uppskattar att moderaten har funnit sig till rätta i den moderna omvärlden.

Anf. 42 Karin Enström (M)

Fru talman! Då återstår bara att se till att regeringen kommer tillbaka till verkligheten och är beredd att betala det som krävs.

Anf. 43 Hans Ekström (S)

Fru talman! En budgetprocess återstår.

Anf. 44 Tuve Skånberg (KD)

Fru talman! Om man undantar den där lilla, lilla stickan som kan sticka fram ibland måste jag säga att jag i allting ställer mig bakom vad Hans Ekström just sa här i talarstolen. Jag tycker att det var en god sammanfattning när det gäller att vi är överens.

Vad är vi överens om? När det gäller Vänsterpartiets position har Vänsterpartiet motionerat så länge som det har varit möjligt att motionera i riksdagen - hela 1900-talet - om att avskaffa monarkin. Och varje gång, varje år, har riksdagen sagt: Nej, vi ska behålla den.

Det kallar jag för att monarkin är demokratiskt grundad. Frågan har varit uppe för avgörande i voteringar i varenda riksdag sedan det började motioneras. Så kommer det att bli i dag också. Det kan jag säga utan att avslöja några stora hemligheter. Varför kommer det att bli så? Jo, därför att vi är överens.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Författningsfrågor

Var blev vi överens? Jag var faktiskt inte med. Jag var förvisso född 1971 när Torekovöverenskommelsen gjordes, men mitt parti fanns inte med i den. Däremot har vi ställt oss bakom den och sagt att det här är rimligt.

Sedan tror jag att Hans Ekström råkade säga fel men att det blev rätt ändå. Han sa att vi byter åsikter med varandra i en förhandling. Det var kanske tänkt som att vi bryter åsikter med varandra, men jag skulle vilja ge honom rätt, för det blir på det viset efter en överenskommelse att när man väl är överens har man bytt åsikt - ibland med varandra. Så skedde 1971. Kristdemokraterna har ställt sig bakom överenskommelsen och säger: Detta är en rimlig ordning. Det här kommer vi att försvara och stå upp för.

Det kan låta orimligt med enskilda saker som vi hörde Vänsterpartiet ta upp, men det är vad vi är överens om, och då bevarar vi det. Man kan inte ha det på många sätt, utan man har det på det här sättet.

Precis som den förra regeringsformen, som höll från 1809 ända fram till 1974, tänker jag att den här ska kunna hålla ett tag till. Det hindrar inte att man kan ha åsikter om hur det skulle kunna vara i en framtid när det handlar om regeringsformen.

Länge har Kristdemokraterna propagerat för och motionerat om en författningsdomstol av den typ som till exempel finns i Tyskland. Det är vår position; det är vad vi tycker. Men nu vill vi pröva en annan väg.

Låt mig få läsa det särskilda yttrande som Kristdemokraterna har fogat till betänkandet och som också Sverigedemokraterna har anslutit sig till i formell mening och som sammanfaller med vad åtskilliga andra har sagt, bland annat Moderaterna, i sak.

"Lagrådet fyller en viktig funktion i förhandsgranskningen av regeringens lagförslag innan de läggs fram för riksdagen. Det är också enligt regeringsformen obligatoriskt för regeringen att inhämta yttrande från Lagrådet om lagförslagen faller inom granskningsområdet. Det kan finnas skäl att ytterligare stärka Lagrådets roll vid granskningen av regeringens lagförslag. Exempelvis skulle det kunna införas ett krav på förnyad lagrådsgranskning när ett lagförslag har avstyrkts av Lagrådet och regeringen återkommer med ett reviderat lagförslag. Det skulle vidare kunna övervägas om det bör införas ett krav på kvalificerad majoritet i riksdagen vid behandlingen av ett lagförslag som Lagrådet har ansett oförenligt med grundlag, Europakonventionen eller rättssäkerhetens krav.

I Sverige finns det inte några möjligheter till en abstrakt normprövning. Det är alltså inte möjligt att i Sverige väcka talan i en domstol och begära att domstolen ska upphäva en viss bestämmelse i en viss lag med hänvisning till att bestämmelsen strider mot en bestämmelse i en grundlag. Det är inte heller möjligt för riksdagen, eller en minoritet i riksdagen, att hänskjuta ett lagförslag till en domstol och begära att domstolen ska avgöra om förslaget strider mot en grundlag eller inte.

Frågan om en abstrakt normprövning behandlades endast kortfattat av Grundlagsutredningen (SOU 2008:125 s. 375) och det kan därför finnas behov av ytterligare utredningsåtgärder. Som exempel kan nämnas att närmare analysera skälen för och emot att införa en möjlighet till en abstrakt normprövning, antingen före eller efter det att en lag eller annan föreskrift antagits.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Författningsfrågor

Normkontrollsystemet har dock relativt nyligen utretts av Grundlagsutredningen. Kommitténs betänkande var resultatet av en överenskommelse mellan företrädare för samtliga dåvarande riksdagspartier som enats om att inte lämna några reservationer eller särskilda yttranden. Mot bakgrund därav avstår vi från att nu ge uttryck för en avvikande uppfattning i en reservation men vill samtidigt understryka att det vid nästa övergripande grundlagsöversyn är angeläget att Lagrådets granskning och abstrakt normprövning utreds på nytt."

Anf. 45 Björn Söder (SD)

Fru talman! Sverige skiljer sig från andra parlamentariska demokratier genom att talmannen i stället för statschefen har till uppgift att föreslå en ny statsminister för riksdagen. Att det är talmannens uppgift står fastslaget i regeringsformen. Att Sverige skiljer ut sig gentemot andra parlamentariska demokratier beror på den kompromiss som slöts mellan Socialdemokraterna och de borgerliga partierna 1971 i Torekov, den så kallade Torekovskompromissen.

Kompromissen var en del av Grundlagsberedningens arbete och innebar att den svenska monarkin bestod men till priset av att monarken fråntogs allt politiskt inflytande, till exempel vid regeringsbildningen.

Det är nu snart 50 år sedan kompromissen slöts, och det politiska landskapet i Sverige är förändrat. Det socialistiska blocket, med ett avskaffande av monarkin i programmet, har tack och lov inte längre egen majoritet och är dessutom långa vägar från att få det. Det är inte skäligt att en kompromiss som slöts för 50 år sedan, i ett helt annat politiskt landskap, ska bestå för all framtid. De politiska vindar som då blåste har mojnat. De två politiska block som fanns inom svensk politik under lång tid och som gjorde upp i kompromissen finns inte längre. Det är således i dag ett helt nytt politiskt landskap med nya politiska inriktningar.

Det vi kunde konstatera efter valet förra året var att talmansrollen, som ska vara skild från det rent politiska riksdagsarbetet, drogs in i det politiska spelet om regeringsmakten på ett sätt som vi tidigare inte skådat.

Det finns starka skäl till att vidta åtgärder för att skilja talmansrollen från det rent politiska spelet runt statsministerrollen så att den inte fortsätter att bli föremål för partipolitiska strategier och smutsigt spel. Därför bör ansvaret för att föreslå ny statsminister för riksdagen flytta tillbaka till statschefen, som står helt utanför partipolitiken. Det är dessutom helt logiskt att statschefen i egenskap av statens främsta företrädare leder arbetet med att finna en lämplig kandidat till posten som regeringschef. Därmed skulle Sverige inte heller urskilja sig från övriga parlamentariska demokratier i världen.

Jag yrkar bifall till reservation 4.

Författningsfrågor

Sedan skulle jag vilja ge en kommentar till Mia Sydow Möllebys och Vänsterpartiets fullständiga frontalangrepp mot kungen och kungahuset. Det var ett frontalangrepp som heter duga. Jag är glad och stolt över att konstatera att hon tillhör en minoritet i kammaren - Socialdemokraterna, Miljöpartiet och vissa liberala krafter inräknade - och jag är glad att det finns ett klart och tydligt stöd till vår konung och hans hus.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 18.)