Företag, kapital och fastighet

Anf. 20 Kjell Jansson (M)

Fru talman! Sverige har högst skattetryck i världen, sa jag i mitt förra inlägg. Jag säger det igen, för det tål att påminnas om.

Statens totala skatteintäkter är cirka 2 100 miljarder årligen. Många av våra invånare betalar upp till 70 procent av sin inkomst i skatt, 30 procent i kommunalskatt och 22 procent i statlig inkomstskatt för dem som är över brytpunkten, samt moms och punktskatter. Staten är vinnare i alla lägen på driftiga människor.

Varje felanvänd skattekrona är en stöld från folket, sa den socialdemokratiske ingenjören Gustav Möller en gång i världen. Och det hade han alldeles rätt i. Vad har staten för legitimitet att ta ut så höga skatter? Det kan man fundera över. Svaret är socialism och en övertro på att staten ska sköta saker i samhället som kan göras effektivare och bättre av den privata sektorn.

Skatterna borde generellt sänkas. Då kommer mer kapital att skapa högre intäkter för staten genom de dynamiska effekterna. Det är också förmögenhetsbildande för enskilda människor och företag. Människor som bygger företag och riskerar kapital måste belönas i högre grad.

Riksdagen har under decennier byggt upp en enorm statsapparat. Vi har i dag cirka 450 myndigheter med 230 000 anställda i landet. Många behövs för rättssäkerheten, som polis och försvar med mera. Men många myndigheter i dag håller också på med saker som man kan ifrågasätta, bland annat när det gäller skogen.

Under de sju år som har gått under regeringen Löfvens styre har det bildats 50 nya myndigheter. Samtidigt har staten flera områden som behöver förstärkas, såsom försvar och polis i första hand samt utbildning och sjukvård.

En kraftig översyn av statliga myndigheter skulle behöva göras. Flera myndigheter driver i dag politik, som jag var inne på, och ger sig på skogen och äganderätten. De lägger ut biotopskydd på privatägd skog, vilket i högsta grad kan ifrågasättas. Om skogsägaren är med på det är det väl okej, men ofta är inte markägarna med på noterna och tvingas till det här mot dåliga ersättningar - och i form av en engångsersättning. Skogen vårdar man av tradition av generationer i Sverige; det är därför vi har så fin och välskött skog.

Så fort ett samhällsproblem uppstår ska en ny myndighet till. Syftet är även att fördela om pengar enligt den socialistiska ideologin, till delar godtyckligt.

Företag, kapital och fastighet

Personligen anser jag att det borde införas ett skattetak på 30 procent av ens arbetsinkomst samt på punktskatter och moms, vilket ändå borde ge staten starka intäkter. Som ni vet är den statliga skatten totalt 3 procent av statens intäkter, 55 miljarder.

Fru talman! Företagsbeskattningen är en stor inkomst för statskassan, cirka 120 miljarder årligen för bolagsskatten. Den är 20,6 procent, och det är en skattesats där jag tycker att vi ligger rätt i Sverige. Den tycker jag inte att vi behöver sänka, utan den ligger rätt internationellt i enlighet med de länder som vi konkurrerar med och säljer varor till. Exportindustrin är en motor i Sverige. 52 procent av bnp kommer från exporten.

640 miljarder i arbetsgivaravgifter och särskild löneskatt betalas av företagen. Därtill kommer skatteintäkter och egenavgifter från småföretagen med 12 miljarder. Jag vill lyfta att företagarna alltså bidrar starkt till vårt välstånd. Ibland misstänker man alla företagare för att vara banditer och skojare, men det är inte sanningen. Sanningen är tvärtom att det är de som bär Sverige, och det gäller både exportföretag och småföretag.

Småföretagen är roten i samhället - att folk kan leva i glesbygden, driva sitt lilla företag och försörja sin familj på det. Så har det blivit i och med att lantbruket har minskat så kraftigt. År 1950 var 50 procent av Sveriges näring lantbruk. I dag är det cirka 1 procent.

Utan företag inget välstånd! Kapitalskatterna är en stor skattebas. Det är också 3 procent av statens intäkter, som den statliga inkomstskatten. Normal skattesats på kapital är i dag runt 30 procent; det är lite olika. Sedan har vi 3:12-reglerna, och där är det 20 procent. Kupongskatt med utdelningar från bolag är cirka 30 procent. Det ger statskassan 9 miljarder om året.

Reavinstskatt vid försäljning av bostäder är 22 procent. Det är alldeles för högt. Det stoppar rörligheten i bostadsbeståndet. Om man säljer en villa, låt oss säga i Vallentuna, för 5 miljoner och ska betala skatt på det får man i bästa fall en etta i innerstaden för pengarna, eller knappt det längre. Man kanske får en etta i förorterna. Så ser det ut. Det är inte bra, utan här måste en översyn till. Detta borde man kunna göra något åt utan att man stjälper statens finanser.

ISK-kontot kom till under regeringen Reinfeldt via Anders Borg. Det är mycket bra, och det är 30 procent schablonskatt på det. Avkastningsskatt på kapitalförsäkringar, kapitalpensioner och pensionsförsäkringar ger cirka 5 miljarder. Kapitalförsäkringar beskattas med 30 procent av schablonintäkten. För pensionsmedel är det 15 procent i skatt.

Personligen tycker jag att det vore önskvärt att förenkla detta. Jag tror att det är åtta olika nivåer på kapitalskatter i Sverige. Det är förvirrande och försvårande för den vanliga lilla människan att hålla reda på detta. Man kanske skulle sträva efter att ha två olika nivåer på kapitalskatter.

Fru talman! Nu kommer jag med någonting som säkert får mina politiska motståndare att reagera. Om kapitalskatten sänktes till 20 procent skulle det få enormt positiva effekter på jobben och tillväxten - jag vet att inte alla tycker om tillväxt, men om man nu gör det, om man tror på ett samhälle som växer och klarar finanserna. Enligt en utredning från IFO-institutet skulle det skapas 35 000 nya jobb om man sänkte kapitalskatten till 20 procent. Det skulle bli 3 procent högre bnp, 6 procent högre investeringar inom ekonomin och 8 ½ miljard i ökade skatteintäkter.

Fastighetsskatten är en omstridd skatt, som delvis har varit uppe här i dag. Den avskaffades av regeringen Reinfeldt. Nu har många ekonomer börjat vakna till liv och vill återinföra den. Varför vet jag inte, för den är oerhört skadlig både för boende och för ekonomin i landet. Den är en annan form av förmögenhetsskatt som är konfiskatorisk. Att behöva betala skatt på egendom med redan skattade pengar kan vem som helst räkna ut är konfiskatoriskt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Företag, kapital och fastighet

Nu är skatten 1 procent på obebyggda tomter och sedan en kommunal avgift. Det är högst rimligt.

Men det är inte bara ekonomer som är på om att fastighetsskatten ska införas igen. Även flera ledande miljöpartister och socialdemokrater har fallit in i kören med samma budskap. Framför allt finansministern och Anders Ygeman har framfört att de vill återinföra fastighetsskatten. Jag vill här en gång för alla med all tydlighet och kraft deklarera att vi moderater aldrig kommer att medverka till att införa denna konfiskatoriska skatt igen.

Jag yrkar bifall till Moderaternas reservation nummer 1.

Anf. 21 David Lång (SD)

Fru talman! Det här betänkandet handlar om beskattning av företag, kapital och fastigheter. I betänkandet behandlas motionerna från den allmänna motionstiden avseende just beskattning av företag, kapital och fastighet. När det gäller företag har Sverigedemokraterna genom åren lagt fram en lång rad olika förslag för att underlätta för framför allt små och medelstora företag. I detta betänkande har vi sju reservationer, och jag ber att få yrka bifall till reservation nummer 2.

Företagen utgör ryggraden i skattebasen, det vill säga företagens verksamhet är det som bär upp samhället ekonomiskt. När företagens situation medför att de känner sig tvingade att flytta utomlands för att kunna konkurrera tappar vi skattekraft. Vi måste därför ha ett skattesystem som gör det attraktivt för företagare att förlägga och utveckla sin verksamhet i Sverige.

Svensk ekonomi och svenska företag har länge fått kämpa under ansträngande administrativa regelverk och betungande skattebördor. Ibland kan man uppleva att systemet hindrar och låser in. Sverigedemokraterna ser ett behov av ett tydligt regelverk, och det måste finnas rimlighet i systemen. Det totala skatteuttaget från företag får heller inte överstiga den nivå som gör företagandet mindre intressant än vad det annars skulle ha kunnat vara och vad det borde vara. Vi vill därför satsa på att både förbättra och förenkla skattevillkoren såväl vad gäller kapital och kompetensförsörjning som vad gäller beskattning relaterad till företagens produktion och export.

Det är bra med ett brett aktiesparande i befolkningen, delvis för att stärka den enskildes finansiella situation men även för landet som helhet med ett högt inhemskt ägande av bolag som främst verkar i Sverige. Svenskarna ska vara ett ägande folk, har vi tidigare myntat. Därför är det viktigt att utvidga möjligheterna till investeringar genom förbättrade avdragsmöjligheter och återställda skattehöjningar på investeringssparkonton och kapitalförsäkringar, samtidigt som vi stimulerar till sparande i allmänhet och motverkar överskuldsättning i andra änden. Så menar vi att de svenska hushållen bör stärkas.

Investeringssparkontot, ISK, infördes som en schablonbeskattad sparform 2012. Det är angeläget att skattereglerna underlättar för enskilda småsparare att ha ett aktivt sparande, vilket kan minska byråkratin inte minst vid deklaration. Det finns många moment vid direkta investeringar som utgör hinder eller svårigheter vid exempelvis aktiesparande, såsom nyemissioner, fondemissioner och inlösenförfaranden.

När investeringssparkontot infördes var det inget av de åtta nuvarande partierna i riksdagen som hade någon annan uppfattning om hur schablonintäkten från investeringssparkontot skulle beräknas. Detta lär ha varit en tydlig signal till de småsparare som öppnade kontot om att det fanns långsiktiga, förutsägbara regler för hur deras innehav skulle beskattas och under vilka former det skulle ske.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Företag, kapital och fastighet

I budgetpropositionen för 2016 valde däremot den rödgröna regeringen att, endast fyra år efter införandet, ändra förutsättningarna för sparformen och tillföra ett tillägg på 0,75 procent av hela avgiftsunderlaget. Att så kort tid efter införandet ändra förutsättningarna var något som många uppfattade som ett svek mot småspararna. De småsparare som exempelvis nu skulle vilja återgå med sitt sparande till en vanlig aktiedepå som en konsekvens av att de långsiktiga förutsättningarna har förändrats, eller rent av saknas, tvingas nu till att avyttra samtliga värdepapper eftersom värdepapper inte kan flyttas ut från investeringssparkontot.

Skattereglerna kring beräkningen av avgiftsunderlaget bör återställas, då statsfinanserna tillåter, till de regler som gällde vid införandet 2012 och som även utgjort grundförutsättningen för de flesta som öppnat ett sådant här konto - en åtgärd som är angelägen för att uppvisa trovärdighet kring långsiktiga förutsättningar i denna investeringsform.

Fru talman! Coronapandemin har kraftigt påverkat det svenska näringslivet, och än har vi inte sett de totala effekterna. Även om ett flertal stödpaket presenterats under året kommer vi även i efterdyningarna av pandemin att behöva se över dels hur vi skapar förutsättningar för svenska företag att ta sig igenom den ansträngda situationen, dels hur vi kan rusta näringslivet inför framtiden och stärka dess konkurrenskraft. I det arbetet får det inte finnas några heliga kor, utan alla potentiella åtgärder bör lyftas för diskussion.

Ett förslag som skulle kunna vara av intresse att se över i det arbetet är en förändring av dagens system för ett bolags resultatutjämning över åren. I nuläget kan ett bolag som gör förlust bara kvitta den mot eventuella vinster kommande år, trots att framtiden är osäker. Systemet är alltså mer spekulativt än om bolaget hade fått kvitta förlusten mot tidigare års reella vinster. Det sistnämnda systemet, som kallas carry-back, används i dag i flera länder som en del i deras bolagsskattesystem, däribland USA, Storbritannien och Kanada.

I praktiken innebär ett sådant system att företag som har beskattats för vinster tidigare år men som sedan visar förlust under ett år - pandemi eller inte - ges möjlighet att få återbetalning av den skatt de betalt tidigare redan året efter förluståret. Skillnaden jämfört med dagens system blir därför att bolagets soliditet och likviditet kan stärkas tidigare än om man bara kan kvitta förlusten mot potentiella, men osäkra, framtida vinster. Samtidigt är det bolag som redan har bevisat sig vara lönsamma under normala omständigheter som gynnas.

Om detta system varit på plats redan nu hade det möjliggjort ett välbehövt kapitaltillskott för många bolag som för tillfället är ansträngda men som genererat en vinst i sin verksamhet under tidigare och mer normala verksamhetsår. Att systemet därutöver vore lättadministrerat och svårt att fuska med talar också för förslaget. Flera länder, däribland Norge, Belgien och Tjeckien, har under pandemin kommit till insikt om de potentiella fördelarna med systemet och därför implementerat carry-back för att stödja det inhemska näringslivet.

Det här ska dock inte förväxlas med den redan existerande möjligheten i dagens svenska skattesystem att genom en periodiseringsfond sätta av delar av vinsten för att sedan lösa upp den under ett förlustår. Det är nämligen bara 25 procent av årets vinst som kan sättas av till periodiseringsfonden, och den måste lösas upp inom sex år. Dessutom räntebeläggs avsättningarna vid beskattningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Företag, kapital och fastighet

Pandemin har påvisat behovet av att skyndsamt utreda möjligheten för ett företag att kvitta förluster mot tidigare års vinster och på så sätt ta ett steg mot de carry-back-system som återfinns i andra länder.

Sveriges företagare är som tidigare nämnts viktiga för vårt välstånd, vår välfärd och vår trygghet. Det är viktigt att förstå att varje företag är unikt, att varje uppstart har sin särskilda resa och att varje konjunktur har sitt tidstypiska utfall. Det föranleder att det skulle kunna vara av nytta för företagen att periodiseringsfonderna erbjöds i ett system som var enklare och något mer flexibelt. Inte minst i spåren av coronapandemin kan vi se att företagens behov kanske inte alla gånger är cykliska över året utan att det ibland även kan uppstå ett behov av obeskattade reserver att ta till för att säkra överlevnaden av företaget vid en oförutsedd omsättningsminskning.

Vi vill se över reglerna för periodiseringsfonder så att de är optimalt anpassade för de behov företagen har i olika skeden. Vi föreslår därför en utredning med syfte att ta fram förslag som skapar större flexibilitet och frihet för företagen.

Jag ska säga några ord även om produktutveckling. Produktutvecklingen i företagen förutsätter forskning och utveckling, vilket i sin tur genererar tillväxt, arbetstillfällen och på längre sikt skatteintäkter och därmed en tryggad välfärd. Sverigedemokraterna vill se ett ökat ekonomiskt utrymme för de tidiga innovationsprocesserna i företag och deras avdelningar eller dotterbolag för forskning och utveckling. Vi föreslår därför en utredning om möjligheten att införa särskilda skattelättnader just för forskning och utveckling.

Anf. 22 Helena Vilhelmsson (C)

Fru talman! Det är viktigt att skatter utformas så att svenska företags konkurrenskraft stärks ytterligare. Skatterna måste utformas så att människor vågar ta risker och starta företag, därom är vi alla ense. Skatter ska medverka till tillväxt i hela landet, underlätta jobbskapande och stimulera en grön skatteväxling. Skatterna måste också vara förutsägbara, rättssäkra och långsiktiga.

Sveriges konkurrenskraft bygger på att företagen har hög kompetens och i stor utsträckning på att många företag satsar mycket på sina anställdas vidareutbildning och på kompetenshöjande insatser. Detta är otroligt viktigt inte minst nu i pandemitider. Men eftersom det alltid finns en risk att företag förlorar värdet av en sådan investering, exempelvis om den anställde byter jobb, är det inte alla företag som vågar gör dessa investeringar i kompetenshöjande åtgärder. Därför är det extra viktigt att skapa särskilda ekonomiska incitament att investera i anställdas vidareutbildning. Centerpartiet har genom den budgetsamverkan vi har bland annat skapat ytterligare möjligheter till avdrag för personer som jobbar med forskning och utveckling.

Fru talman! Att satsa sig ur en kris är också en god tanke som staten bör premiera. Därför föreslog Centerpartiet en skattereduktion för investeringar i årets budget, som en ytterligare förstärkning av befintligt investeraravdrag, vilket gick igenom.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Företag, kapital och fastighet

Det pågår också en märklig debatt i landet om skogsbruk. Det är den näring som är viktigast av alla för omställningen till ett fossilfritt samhälle. Det är en näring som kan ersätta fossilt bränsle och fossilt material såsom plast och som kan ersätta mindre klimatsmarta byggmaterial. Samtidigt vet vi att det är en näring som har enormt stor betydelse för Sveriges ekonomi och exportnetto.

Kloka ekonomiska handlingsåtgärder för Sveriges skogsägare, till exempel möjlighet att avsätta pengar från avverkning på skogskonto, är helt avgörande för skogsägarnas ekonomi. Det innebär att pengar från en avverkning - och då pratar vi om en omloppstid på kanske 80 år - måste få disponeras över tid och inte tas ut och beskattas vid avverkningstillfället. Skatteförenklingsutredningen kom 2014, och där föreslogs att detta skulle upphöra och göras om. Sedan dess har Sveriges skogsägare i princip levt i ovisshet kring dessa frågor. Det är dags att regeringen nu sätter ned foten och dessutom utvecklar skogskontot så att även ersättning för naturvårdsavtal kan disponeras på precis samma sätt.

Fru talman! Ibland får små och för de allra flesta helt okända delar av skattelagstiftningen oerhört stora konsekvenser. Det finns stora skillnader i hur ekonomiska resurser fördelas inom till exempel dam- och herridrott, trots att det är relativt jämnt fördelat mellan kvinnor och män när det gäller antalet utövare. Sponsring är en stor och betydande del av de ekonomiska resurserna för idrottsverksamheter. De största sponsringsinsatserna görs dock för herridrotten. En anledning till att det ser ut som det gör är att avdragsrätten är mycket större vid sponsring av herridrott.

Detta beror på att det är marknadsvärdet och motprestationen av sponsringen som ligger till grund för att beräkna avdraget. När man går in på Skatteverkets hemsida ser man ett exempel på direkt motprestation, till exempel att sponsorn får ett antal biljetter till det sport- eller kulturarrangemang som sponsras. Ett annat exempel är att sponsorn får en reklamplats på till exempel sportarenan, i teaterlokalerna eller i programblad. Men vi skriver nu år 2021, fru talman, och det är inte matchprogram i pappersformat som säljs för 40 kronor utanför en fotbollsarena eller en liten skylt vid sidan av handbollsplanen som är företagens anledning att sponsra.

Till att börja med är det för många företag ett strategiskt beslut att bidra till exempelvis idrotten. Vi pratar då om social hållbarhet, vilket det blir allt vanligare för företag att vara delaktiga i. Men valen styrs såklart av kostnader när det ena blir "dyrare" än det andra. Om det inte finns avdragsmöjligheter för det företag som sponsrar ett ungdomslags träningsläger en sommarvecka - ja, då kanske det inte blir någon sponsring. När ett företag syns på en tröja på en fotbollsspelare inom damfotbollen når det såklart oerhört många fler än enbart de som är på matchen fysiskt eller ser den på tv. Jag kan till exempel titta på det allsvenska lag jag själv stöder, KIF Örebro, där flertalet spelare har runt tusen följare bara på Instagram. Detta kan jämföras med publiksnittet, som 2019 var runt 800 per match.

Företag, kapital och fastighet

Bara dessa enkla exempel visar att regelverket är förlegat. Och observera att jag säger "regelverk", mina vänner, för lyssna på det här: Det finns i dag ingen direkt lagstiftning som reglerar avdragsrätten för sponsring! År 2020 drog de tio största förbunden sett i sponsorintäkter in hela 502 miljoner kronor tillsammans. Att vi då inte har en tydlig lagstiftning i botten är såklart ett problem. Därför håller det inte riktigt att regeringen och utskottsmajoriteten skriver som de gör, nämligen: "Utskottet konstaterar vidare att det är en viktig del i ett fungerande skattesystem att reglerna om avdrag för sponsring är generella och tydliga. Det är också en av de bärande principerna bakom skattepolitiken. Frågorna om en mer jämställd idrott eller om sponsring av kulturen bör därför enligt utskottets mening inte lösas genom undantag i skattereglerna."

För det första finns det alltså inga skatteregler, utan allt bygger på praxis från domar i mål prövade i regeringsrätten. För det andra är det ju just praxis och undantag som måste ändras om det är de som leder till det ojämställda - i det här fallet det strukturellt ojämställda. Vi vet att det tar tid att påverka normer, men vi måste få bort de systembrister som i dag försvårar för tjejer och kvinnor att utöva idrott på lika villkor. Flickor slutar idrotta i tidigare ålder jämfört med pojkar.

Fru talman! Ojämställdheten inom idrotten börjar redan från de första knaggliga träningarna på småbarnsben och är ett problem som multipliceras över tid. Att ta fram lösningar som lyfter bort uppenbara skattetekniska hinder som står i vägen för jämställd sponsring borde stå högt upp på prioriteringslistan för alla i denna kammare. Vi kan inte ducka för detta längre. Damidrotten behöver fungerande villkor nu - ett system för 2020-talet och framåt.

Därmed yrkar jag bifall till reservation 21.

(forts. § 11)

Anf. 109 Tony Haddou (V)

Herr talman! Det har varit nödvändigt med stora krisåtgärder för att hjälpa krisande företag och rädda jobb, men man ska komma ihåg att Stockholmsbörsens bolag delade ut 1 718 miljarder kronor under de tio åren före krisen. Detta kan såklart betecknas som de goda åren för storägarna, som har kunnat öka kapitalägarnas och ledningarnas privata förmögenheter. Och nu har vi ett och annat storbolag som går vidare med utdelningar trots att de har fått samhällets stöd, vilket skapar ett system som spär på ojämlikheten. Detta är helt orimligt när syftet med krispengarna har varit att rädda jobben.

Vi har återkommande krävt ett mer balanserat svar på den ekonomiska krisen. Om man lyfter blicken är det inte svårt att se att hela krisen handlar om klass. Vi har sett vilka stora klassmarkörer exempelvis utbildning och inkomster är för hälsa, sjuklighet och dödlighet. Då kan man inte upprätthålla klassamhället och de skillnader vi ser. Det finns ingen anledning att koncentrera pengarna i toppen av inkomstpyramiden och låta människor hamna efter.

Det handlar inte bara om miljardärer och superrika som drar ifrån när de ekonomiska klyftorna ökar, utan det handlar om hur decennier av skattesänkningar och subventioner för de rika har misslyckats och hur ett trasigt ekonomiskt system behöver lagas så att flertalet kan få det bättre. Den fråga vi behöver ställa oss är: När ska de rika betala tillbaka i form av kapital och förmögenheter?

Vid utformningen av politiken efter krisen måste de som gynnats av skattepolitiken vara med och finansiera nödvändiga satsningar på välfärden och på att rusta upp samhället. Sjukvården måste rustas upp, bostäder måste byggas och räls måste läggas. Det behövs kraftfulla offentliga investeringar, och här är skattesystemet avgörande för att vi ska kunna sätta stopp för den ekonomiska ojämlikheten och börja omfördela mer till vårt gemensamma.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Företag, kapital och fastighet

Krisen har inte bara synliggjort klassklyftorna och hur livsavgörande klassfrågan är. Den har också visat att nyliberalismen och skattesänkningarna har nått sin ände. I Sverige har den rikaste procentens förmögenheter fördubblats sedan 80-talet, och på den linjen tycks regeringen fortsätta. Det är en välbekant linje som efter decennier av skattesänkningar, privatiseringar och nedskärningar i välfärden gett oss ett samhälle som inte är rustat nog att hantera kriser, samtidigt som de rika drar ifrån och fattiga lämnas efter.

Tidigare var vi världens mest jämlika land. Nu har Sverige blivit det OECD-land där klyftorna ökar mest. Faktum är att inkomstskillnaderna har ökat snabbare i Sverige än i något annat jämförbart land.

Tittar vi på kapitalinkomsterna har de koncentrerats till de allra rikaste. De är också en av de främsta förklaringarna till ökade inkomstskillnader. De sammanlagda kapitalinkomsterna uppgår till närmare 400 miljarder kronor. 90 procent av dem går direkt till den tiondel av befolkningen som har de högsta inkomsterna.

Tittar vi på den svenska förmögenhetsfördelningen är förmögenheterna ännu mer ojämnt fördelade än inkomsterna. Och de är mer ojämnt fördelade än i länder som USA och Storbritannien. Den tiondel av befolkningen med de största förmögenheterna beräknas äga nästan 78 procent av den sammanlagda privata förmögenheten i Sverige, varav den rikaste procenten äger nästan hälften.

De rikaste har dessutom ofta möjlighet att omvandla arbetsinkomster till lågt beskattade kapitalinkomster. De tjänar helt enkelt pengar på pengar som i stället skulle ha omfördelats för att exempelvis rusta upp vården och den generella välfärden samt se till att undersköterskan får fler kollegor och bättre arbetsvillkor.

Men i stället koncentreras kapital och förmögenheter till dem som redan har mest. Det liknar mer ett fåvälde, där pengarna koncentreras till den rikaste tiondelen och den rikaste procenten i landet. Det sker samtidigt som skolor i landet har besparingskrav, budgetar innehåller nedskärningar i välfärden och samhällsbärande verksamheter är nedläggningshotade.

Det går naturligtvis att bryta denna utveckling. Det handlar om att särskilt beskatta enskilda väldigt rika för att göra det bättre för flertalet. Det finns länder som nu går i bräschen och gör detta och särskilt beskattar förmögenheter och kapital, och med all rimlighet ger de coronanotan till dem som faktiskt har det bäst ställt. Det är inte så konstigt, eftersom det faktiskt är de som har gynnats av den ekonomiska politiken under decennier.

Skatter på kapitalinkomster och förmögenheter innebär inte bara mer rättvisa och välfungerande samhällen utan också en maktförskjutning bort från ett fåtal kapitalägare.

Jag yrkar bifall till reservation 19.

Anf. 110 Hampus Hagman (KD)

Herr talman! Sedan mer än ett år tillbaka präglas hela vår värld av kris. Coronapandemin har fört med sig ett enormt lidande för många människor, framför allt för dem som själva har drabbats och för deras anhöriga. Åtgärderna mot pandemin har också lett till att många företagare och anställda har drabbats på ett mycket hårt sätt. Att rikta stöd till företag för att de ska kunna finnas kvar och behålla anställda har därför varit helt rätt strategi, även om det finns mycket berättigad kritik både mot utformningen av olika stöd och mot de många förseningar som präglar utbetalningarna av stöden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Företag, kapital och fastighet

Men det kommer också, förhoppningsvis snart, en tid när vi kan börja återgå till ett mer normalt liv. Om vi då snabbt ska kunna bygga upp välstånd och välfärd igen kommer det att krävas goda villkor för företagen så att de kan utvecklas och anställa. Då behöver skatter och regler utformas så att det är attraktivt och så enkelt som möjligt att starta och driva företag, för utan företag har vi ingen välfärd.

Det finns mycket på området som skulle kunna bli bättre. Men allt är verkligen inte negativt i Sverige i dag. Det finns en lång rad världskända företag som har startats här på senare år: Skype, King, Spotify och Izettle är bara några exempel. De visar att vi faktiskt är ett av världens mest innovativa länder. Det ska vi vara stolta över.

Det finns många skäl till att företag som dessa växer fram här i Sverige. Men ett skäl är att det sedan gåvoskatter, arvsskatter och förmögenhetsskatter har tagits bort finns förutsättningar för att behålla och återinvestera kapital här i Sverige. Det är oerhört värdefullt för det svenska samhället både nu och på sikt. Det är därför oroande när socialdemokrater och vänsterpartister talar om nya eller högre skatter på kapital. Det skulle slå mot investeringar i nya företag. Därmed skulle det också slå mot framtidens jobb och framtidens välfärd.

Kristdemokraternas besked är tvärtom att de skatteregler som har gett förutsättningar för dessa nya företag ska värnas. Ska förändringar göras måste det handla om att Sverige med sitt skattesystem ska bli mer konkurrenskraftigt, mer attraktivt att driva företag i och locka till fler investeringar.

Herr talman! Vi har flera olika förslag i dagens betänkande. Alla är givetvis bra, men jag vill särskilt lyfta fram våra förslag kring förbättringar av investeringssparkontot och tonnageskatten. Investeringssparkontot, eller ISK som det kort och gott brukar kallas, infördes 2012. Sedan dess har det vuxit snabbt och blivit den vanligaste kontotypen för sparande. Syftet med denna sparform var att underlätta för privatpersoner att spara pengar genom att ha en enkel schablonbeskattning som gör det lätt att sälja och köpa och att flytta innehav mellan olika banker.

Men det finns fortfarande saker som behöver förbättras. De senaste åren har det uppmärksammats att lagstiftningen är tvetydig och att banker tolkar lagen på olika sätt. Det gör att alla sparare inte behandlas på samma sätt. Problemet uppstår när noterade bolag ska göra emission med både nyemitterade och befintliga aktier, eller när bolag ska noteras och både nyemitterade och befintliga aktier är en del av erbjudandet. Eftersom bankerna gör olika tolkningar av lagstiftningen har vissa sparare fått möjlighet att teckna sig för emissionen eller noteringen, medan andra har nekats. Vi kristdemokrater vill att regeringen ska återkomma med ändringar som möjliggör att befintliga aktier i ett erbjudande om emission eller notering hanteras på samma sätt som nyemitterade aktier.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Företag, kapital och fastighet

I detta sammanhang vill jag också lyfta fram att vi kristdemokrater har sagt nej till de skattehöjningar som regeringen gjort på ISK och att vi tvärtom har föreslagit att skatten ska sänkas igen. Men det hanteras i samband med höstbudgeten och är inte en del av dagens betänkande.

Herr talman! Jag vill också lyfta fram Kristdemokraternas förslag om att utveckla tonnagebeskattningen för sjöfarten. Tonnagebeskattningen är en schablonskatt som bidrar till att förenkla förutsättningarna för svensk sjöfart. Sjöfarten är en mycket viktig näring för Sverige, och införandet av ett svenskt tonnageskattesystem har bidragit till att förbättra förutsättningarna för den svenska sjöfarten.

Men nu är det hög tid att börja utveckla vårt tonnageskattesystem, utreda de begränsningar som finns och minimera de osäkerhetsfaktorer som finns för rederierna i det nuvarande systemet. Jag har vid flera tillfällen frågat finansministern om det inte är dags att göra en översyn av tonnageskattesystemet. Det har för övrigt även flera andra ledamöter från andra partier gjort. Standardsvaret från finansministern är att det måste gå några år först för att det ska bli relevant att utvärdera. Men vi är nu inne på det femte året med tonnageskatt. Det har alltså gått några år, och en utvärdering är verkligen på sin plats.

I andra länder skruvar man kontinuerligt på beskattningen för att göra just den egna modellen till den mest attraktiva. Särskilt Danmark är mycket duktiga på detta. Vi måste hänga med i utvecklingen. Vi måste vara offensiva. Vår ambition måste vara att Sverige ska vara det bästa landet att driva sin verksamhet i.

Herr talman! Förbättrad tonnagebeskattning är ett exempel på hur förutsättningarna för svenska arbetstillfällen förbättras, i det här exemplet genom att förbättra förutsättningarna för svensk sjöfart. Samma logik gäller i alla branscher. Om de skattemässiga förutsättningarna är goda genom skatteregler som uppmuntrar till investeringar, skatteregler som är enkla att förstå och skattenivåer som är konkurrenskraftiga förbättras också förutsättningarna för att fler jobb ska växa fram. Och fler jobb ger större skatteintäkter. Det är skatteintäkter som kan användas för att förbättra vården, äldreomsorgen och polisen, bara för att nämna några saker.

Vi kristdemokrater står givetvis bakom alla våra reservationer, men för att spara tid vid voteringen yrkar jag bifall enbart till reservation 5.

Anf. 111 Gulan Avci (L)

Herr talman! I debatten om detta betänkande tänker jag bara ägna mig åt en specifik fråga, nämligen liberalfeministisk ekonomisk politik - dels för att jag brinner för jämställdhetsfrågor i alla deras former, dels för att vi pratar alldeles för lite om sparande, dels för att kvinnors möjligheter att bygga eget sparkapital är för få.

Jag noterade tidigare under debatten att både ledamoten David Lång och ledamoten Hampus Hagman var inne på sparandefrågorna. Men de glömde kvinnorna. Därför tänkte jag passa på att lyfta fram just kvinnoperspektivet.

När det handlar om sparande och kvinnors möjlighet till sparande vill jag säga att de buffertar som man bygger upp och som i kvinnomun kallas för - förlåt mig, herr talman, för att jag använder ett olämpligt uttryck - fuck-off-kapital är viktiga både för kvinnors ekonomiska självständighet och för att skapa förutsättningar för att bygga sig en framtid som också innebär trygghet. Detta är väldigt viktigt. Vi liberaler uppmuntrar fler svenskar att spara och bygga just eget buffertkapital, för vi vet att vägen till frihet och trygghet går genom egna pengar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Företag, kapital och fastighet

Jag ska erkänna att jag hade förväntat mig mycket mer av den rödgröna regeringen, som suttit vid makten sedan 2014. Den inledde sina regeringsår med att kalla sig en feministisk regering som driver en feministisk politik. Men de konkreta förslagen för att stärka kvinnors ekonomiska frihet har varit få. Därför har vi liberaler väckt en motion om att snabbutreda och förändra regelverket för investeringssparkonton, ISK, för nyemissioner och göra det mer lönsamt för fler att börja spara.

Alldeles för många människor i Sverige, i synnerhet kvinnor, har för små ekonomiska marginaler och saknar den trygghet som ett sparande på banken innebär. Skattesystemet har snarare uppmuntrat till skuldsättning framför sparande. Normen har varit att slösa och inte spara. Självklart är det viktigt med konsumtion. Det ena ska inte behöva utesluta det andra. Vi kommer att behöva konsumera för att få igång de ekonomiska hjulen igen när vi väl tar oss förbi pandemin. Men det är också viktigt att skapa det andra myntet i sparandefrågan. Därför vill vi göra det möjligt att spara upp till 100 000 kronor utan att behöva betala skatt på avkastningen. Detta förslag skulle faktiskt innebära att kvinnor fick möjlighet att på allvar bygga upp de här trygghetsbuffertarna, vilket är väldigt svårt för många att uppnå i dag.

Det är ingen hemlighet att kvinnor har både sämre lön och sämre löneutveckling än män. Detta förföljer många kvinnor under ett helt yrkesliv. Kvinnor arbetar i större utsträckning deltid än män. Kvinnor tar det största ansvaret för det oavlönade jobbet hemma, med ansvar för både barn och hem. Kvinnor tar ut merparten av föräldraförsäkringen och vabbar i mycket större utsträckning än män under barnens första levnadsår när de går i förskolan.

Detta bidrar till att kvinnor inte bara får sämre pension utan också har sämre - och väldigt dåliga - förutsättningar under sina yrkesliv. Det sker i ett av världens mest jämställda och välutvecklade länder. Det måste jag få säga är ett underbetyg för den politik som har drivits på jämställdhetsområdet hittills. Börjar vi dessutom skrapa lite på ytan och jämföra inrikes födda och utrikes födda kvinnors situationer med varandra framträder en ännu mörkare bild, eftersom det också finns avgörande klyftor mellan kvinnor beträffande löneinkomster och arbetslöshet.

Herr talman! Jag är med i olika grupper på sociala forum där tjejer och kvinnor ger varandra olika tips om sparande och om aktier och fonder man ska investera i. Jag erkänner att jag blir väldigt positiv varje gång jag träder in i dessa forum. Jag får en positiv rusning i hela kroppen, för det ger mig hopp om en annan framtid, där kvinnor och framför allt unga tjejer kan flytta fram sina positioner när det gäller makten över den egna ekonomin. Medvetenheten bland unga tjejer om vikten av eget sparande ökar. Den kunskapen och den glöden ska spridas till fler och inte släckas av oss politiker. Fler börjar förstå att en ekonomisk buffert är både en försäkring mot det oförutsedda och biljetten till exempelvis bostadsmarknaden.

Herr talman! Det var alliansregeringen som införde investeringssparkontot 2008. Det har kommit att bli en väldigt attraktiv sparform. Både användningen och beskattningen är enkel att förstå, inte minst när det är dags att deklarera varje år. Men denna sparform har inte direkt vårdats av den här regeringen. Tvärtom tillät man under förra mandatperioden Vänsterpartiet att diktera regeringspolitiken. Därmed höjdes också skatten på investeringssparkontot. Detta gjorde givetvis att många småsparare blev besvikna, eftersom de faktiskt hade börjat spara tack vare just den här sparformen. Inte minst för alla sparare som hade ett långsiktigt sparande var just ISK väldigt bra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Företag, kapital och fastighet

Men under den här mandatperioden är det Liberalerna som har dikterat villkoren för regeringspolitiken. Det är priset som Socialdemokraterna fått betala för att sitta ytterligare fyra år vid regeringsmakten. Vi har genom budgetsamarbete satt stopp för ytterligare skattehöjningar för denna sparform.

Förutom att möjliggöra för fler att börja spara utan att behöva betala skatt på de första 100 000 kronor som de lyckas få ihop är det också viktigt att ta de varningssignaler som kommit från banker på allvar; de varnar för att ISK missgynnas när företag till exempel börsintroduceras och man inte har möjlighet att teckna upp.

Detta hotar givetvis den demokratisering av sparandet som har varit lagstiftarens ursprungliga avsikt med reformen. En lösning på problemet behöver skyndsamt utredas eftersom den nuvarande situationen skapar orättvisor mellan olika sparformer. En snabbutredning borde fler partier kunna ställa sig bakom, förutom Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna som jag har förstått det i debatten, för att vi ska kunna få till en ändring av regelverket för ISK.

Fru talman! I går kunde vi ta del av en jämställdhetsrapport som Kristdemokraterna presenterade. Det var en rad olika förslag med åtgärder för att stärka jämställdheten. Men jag såg inga konkreta förslag för att stärka kvinnors ekonomi.

Det är klart att unga tjejer ska kunna känna sig trygga när de rör sig i det offentliga rummet med bland annat en pepparsprej i handväskan. När jag själv var 19 år och jobbade på helger och på nätter i Stockholms tunnelbanor hade jag också lite sprej i väskan för att känna mig trygg när jag gick hem från jobbet efter en sen arbetsnatt.

Men det är inte pepparsprejen som kommer att skapa den ekonomiska tryggheten för tjejer och kvinnor. Det är något som är en av grundförutsättningarna, just tillgången till den ekonomiska friheten. Den banar vägen för att kvinnor aldrig ska behöva känna sig beroende av vare sig samhället eller sin partner.

Det är därför det nu är hög tid att vi i jämställdhetsdebatten börjar lyfta fram ekonomiska frågor som är kopplade till kvinnors utsatta situation. Det är via den egna plånboken och den egna bufferten som de kan ha på banken som de också kan skapa sig den optimala friheten i ett av världens mest jämställda länder.

Fru talman! Med detta yrkar jag bifall till Liberalernas reservation nummer 6.

Anf. 112 Patrik Lundqvist (S)

Fru talman! Det har varit mycket tal om ISK här. Även om jag egentligen inte hade tänkt att tala så mycket om det vill jag börja med att adressera den frågan.

ISK är ett bra system om man vill att vanligt folk lättare ska kunna spara i aktier. Det är mycket riktigt som det har sagts här, att det är otroligt mycket enklare. Man behöver inte hålla reda på hur mycket man köper aktierna för och hur mycket man gör i vinst när man säljer dem och så vidare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Företag, kapital och fastighet

Det är mycket enklare att göra väldigt många transaktioner under den tid man har pengarna i ett ISK än om man skulle göra det på det traditionella viset. Det gör såklart att fler kommer åt aktiemarknaden på ett enklare sätt. Man behöver inte sätta sig in i så mycket. Men det är fortfarande oerhört förmånligt jämfört med att äga aktier på vanligt sätt.

Det låter som att vi har höjt skattesatserna nästan till skyarna under förra mandatperioden. Den här mandatperioden har man hållit det tillbaka för vanligt folks skull. Det man missar, och det framför allt Liberalerna här alldeles nyss missar, är hela den grupp av människor som över huvud taget inte har råd med några besparingar.

Vad hjälper det dem att vi gynnar människor med väldigt mycket pengar med lägre skattesatser på deras aktieägande? Inte särskilt mycket. Man kan kalla det en jämställdhetsfråga om man absolut vill det. Men det är verkligen inte en jämställdhetsfråga för hela befolkningen.

De som inte har råd att spara är dessutom ofta anställda i offentlig sektor - där vi skulle kunna använda pengarna, i stället för att sänka skatterna på aktieägande - för att se till att de får lite bättre löner. Det är en jämställdhetsreform jag skulle ställa mig bakom.

Vi hörde tidigare här i dag moderaterna tala om en himla massa olika skatter som behöver sänkas. De påstod till och med här i talarstolen att Sverige är det land i världen som har högst skattetryck. Det är helt enkelt inte sant. Det finns många partier och medlemmar som behöver uppdatera sin kunskap om läget i världen.

Fru talman! Vi debatterar i dag motioner som inkommit under den allmänna motionstiden. Det är ett brett lapptäcke av olika förslag som på ett eller annat sätt adresserar alla dessa skatter på företag, kapital och fastigheter och diverse problem som enskilda ledamöter eller partier ser i skattenivåerna eller skattesystemen.

Ofta får man höra när man är ute och diskuterar den här formen av skatter eller skatter generellt att det svenska skattesystemet är en schweizerost med en enorm mängd undantag och olika särregleringar för olika saker. Det stämmer naturligtvis. Vi har gjort insatser för att gynna olika sektorer. Men vi har också gjort en hel massa sedan skattereformen på 90talet för att täppa till hål i lagstiftningen där olika aktörer som vill betala lite mindre har kommit på klipska upplägg.

Det här uppdraget vore oerhört mycket enklare om alla höll sig till intentionerna i lagstiftningen. Då skulle vi också kunna ha ett betydligt rättvisare skattesystem. Det behövs därför, fru talman, en större skattereform som är inriktad mot större rättvisa och bredare skattebaser.

I dag har vi väldigt skilda skattenivåer beroende på om man får sin inkomst från att jobba eller från att äga företag och någon annans arbete. Det systemet fungerar till exempel bra för mig som arbetat och fått i stort sett alla mina inkomster under min livstid utbetalda som lön. Det gäller ändå de flesta av oss här i samhället. Det fungerar också bra för dem som äger aktier och tjänar sina pengar på kapital och inte behöver blanda.

Däremot finns det en väldigt stor grupp däremellan som det fungerar väldigt dåligt för. Det är den grupp som både arbetar och äger sitt företag. Då kommer de så kallade 3:12-reglerna in. Tanken med dem är naturligtvis god. Det handlar om att skilja på de olika inkomstslagen för ägaren så att den inkomst man har för att arbeta beskattas lika som för den anställda i samma firma som gör samma jobb. De inkomster man får för att man äger firman beskattas enligt reglerna för kapitalbeskattning som för alla andra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Företag, kapital och fastighet

Anledningen till att detta behövs är att skatterna i grunden är ojämlika. Det blir en nödvändighet när skattesatsen på kapitalinkomster sänkts så som har gjorts i omgångar sedan skattereformen.

Flertalet motioner som inkommit handlar om att ytterligare sänka kapitalbeskattning eller ge skattelättnader till företag för olika saker. Det kan handla om väldigt bra saker, som utbildning eller att stärka det svenska näringslivet. Men majoriteten handlar om fler undantag och fler möjligheter att minska skatterna för dem som i bred mening har det väldigt gynnsamt redan i dag.

Det är överlag inte rätt väg att gå framåt. Vi måste skapa en större rättvisa, minska skillnaderna mellan beskattning av arbete och kapital och bredda skattebasen. I dag är det mer gynnsamt att hantera pengar än att investera för att producera varor och nyttor för samhället.

Det är en av anledningarna till att vi ser en bankskatt som en bra väg framåt. Det ökar bidraget från den finansiella sektorn. Vi kan på så vis föra över skattebördan från arbete till kapital. Den vägen måste vi fortsätta på eftersom det enda alternativet är att urholka det gemensamma.

Med facit i hand efter det senaste årets pandemi, ökade spänningar i närområdet och alla de brister som vi ser i samhället finns inte det utrymmet. Samhället måste stå starkare, både till vardags och inför nästa kris. Det är vi skyldiga nuvarande och kommande generationer.

Fru talman! På senare tid har tidigare bastioner för det konservativa och nyliberala ekonomiska sättet att tänka, såsom IMF och OECD, insett vikten av att ha en jämlik fördelning för att säkra jobb och långsiktigt hållbara ekonomier. Insikten om att en evigt sänkt bolagsskatt inte främjar länderna som deltar eller helheten har till exempel slutligen kommit i kapp stora delar av världen. I både England och USA kommer bolagsskatter att höjas de närmaste åren. I EU diskuteras ett golv, och jakten på skatteparadisen har väl inte undgått någon.

Fru talman! Här ligger den svenska debatten långt efter. Fortfarande drivs borgerligheten och högern av idéer som överges av fler och fler därför att de inte fungerar. Fler måste vara med och bidra mer rättvist. Samhället måste bli mer jämlikt för att vi tillsammans ska kunna stå starkare.

Vi har i januariavtalet kommit överens om en större skattereform tillsammans med Liberalerna, Miljöpartiet och Centerpartiet. Nu kan man ju fundera på hur Liberalerna ska kunna leverera där med tanke på det som har hänt den senaste tiden och hur segt det har varit att komma igång. Det känns inte direkt som att Liberalerna har haft något intresse av det här tidigare heller.

Men oavsett hur det går med den saken är vi socialdemokrater bestämda med att vi måste stärka samhället framöver. I det ingår en större skattereform som riktar in sig på ökad rättvisa, stärkt trygghet och en hållbar finansiering för att samhället ska kunna leverera överallt där det behövs - alltifrån en trygg pension och en sjukförsäkring till ett försvar och en infrastruktur att lita på.

Fru talman! Jag yrkar avslag på samtliga motioner och bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Anf. 113 Gulan Avci (L)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Företag, kapital och fastighet

Fru talman! Ledamoten Patrik Lundqvist manade mig verkligen att begära replik, för det var väldigt mycket saker som Statsrådet Ardalan Shekarabi (S) på en och samma gång. Låt oss ta dem i tur och ordning.

Vi ledamöter från andra partier uppmanades av Patrik Lundqvist att uppdatera oss på verkligheten. Jag lovar att vi gör det varje dag.

Ledamoten pratar om orättvisor i samhället och menar att det enda sättet att lösa samhällsproblem på är att öka kapitalinkomstbeskattningen. Men ledamoten nämner inte med ett enda ord att Sverige är ett av de länder som har världens högsta marginalskatter på arbetsinkomster. Det slår direkt mot vanligt folk, som Patrik Lundqvist adresserade i sitt anförande.

Om man verkligen ska få bukt med de orättvisor som finns och se till att människor som arbetar, inte minst låg- och medelinkomsttagare, ska kunna få mer pengar i plånboken måste man också titta på den beskattning som sker på arbetsinkomster. Det här är en realitet som även Patrik Lundqvist måste förhålla sig till.

Ledamoten går sedan över till att prata om en ny skattereform. Ursäkta mig, men har ledamoten missat att vi har befunnit oss i den värsta kris som Sverige och världen har upplevt sedan efterkrigstiden? Din finansminister har behövt lägga all sin tid och alla resurser på att se till att det kommer ut krispaket så att vi kan rädda företag från konkurs, Patrik Lundqvist.

Anf. 114 Patrik Lundqvist (S)

Fru talman! Nej, det har jag naturligtvis inte missat. Det var också det jag försökte poängtera. Frågan är hur vi ska lösa det nu. Den pandemi vi har är en av de faktorer som gör att vi inte har lyckats. Men vi har också, vad jag ändå anar, ett visst ointresse från delar av de partier som ingår i överenskommelsen av att genomföra någonting.

Gulan pratar om marginalskatter och samtidigt om låg- och medelinkomsttagare. Det är ett faktum att de flesta låg- och medelinkomsttagare inte betalar marginalskatt. Marginalskatt träffar dem som har de högsta inkomsterna. Det hela mitt anförande gick ut på var faktiskt att föra över statens inkomster från en majoritet där basen är låg- och medelinkomster till kapitalinkomster och andra inkomster som människor som har det sämre ställt inte har.

Min poäng var att den borgerliga högern i Sverige hela tiden pratar om att främja låg- och medelinkomsttagare men i själva verket levererar en majoritet förslag som bara sänker skatter för dem som har väldigt mycket pengar. Det här behöver vi göra någonting åt. Vi måste se till att låg- och medelinkomsttagarna får mer kvar, och det måste kompenseras med skatter på dem som har höga inkomster, framför allt från finanssektorn och kapitalinkomster.

Anf. 115 Gulan Avci (L)

Fru talman! Jag är väl medveten om hur skatteskalan ser ut och att man vid olika inkomstnivåer betalar olika typer av skatt.

Vi har gemensamt infört ett tillfälligt jobbskatteavdrag, och det riktar sig framför allt till låg- och medelinkomsttagarna. Är Patrik Lundqvist beredd att se till att det permanentas? Det är min första fråga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Företag, kapital och fastighet

Min andra fråga är hur Patrik Lundqvist ser på specialistsjuksköterskan, läraren eller förskolepedagogen som faktiskt kommer över gränsen för statlig inkomstskatt. Anser Patrik Lundqvist att de personer som har den här typen av yrken - och det är framför allt kvinnor - är höginkomsttagare som ska straffbeskattas för att Patrik Lundqvist och socialdemokratin ska rätta till orättvisor i samhället? Menar Patrik Lundqvist att de som redan får betala alldeles för mycket av sina löner ska behöva betala ännu mer?

Avslutningsvis, fru talman, måste jag ändå säga att det är fascinerande att samarbeta med Socialdemokraterna, som själva är med och genomför olika förändringar för att skapa mer incitament för människor att få behålla mer pengar i plånboken. Värnskatten är en sådan tydlig fråga. Nu tar Patrik Lundqvist helt avstånd från den politik han själv driver. Men det är detta det innebär att få sitta vid makten under de här fyra åren. Man får betala ett högt pris för den politik man inte tror på.

Jag tror på min politik, och jag är väldigt tacksam över att det är just socialdemokratin som nu gör de nödvändiga förändringar som innebär att vi både får en liberaliserad arbetsmarknad och skapar rätt förutsättningar för människor att arbeta och veta att de får behålla lite mer pengar i plånboken. Det tycker jag är rätt prioriterad politik.

Anf. 116 Patrik Lundqvist (S)

Fru talman! Återigen hör vi förslag som egentligen bara är riktade till dem som har de högre inkomsterna och ingenting till dem som är låginkomsttagare.

Värnskatten träffade människor med väldigt höga inkomster, till exempel oss här. Vi fick tillbaka pengar. Behövde vi det? Nej, det skulle jag inte säga. Pengarna hade kunnat användas bra mycket bättre på andra håll.

Men jag vet, precis som vi nyss fick höra, att det här är ett av de pris som vi fick betala för att få igenom den regeringsbildning som nu finns. Det kostade ett antal miljarder, och det är klart att det svider för mig. Det var en av poängerna när vi debatterade det här direkt efter regeringsbildningen och en partikollega stod här och sa: Det bästa med den här regeringsreformen var att få se Socialdemokraterna trycka på ja-knappen för att avskaffa värnskatten.

Jag förstår att man nu inom Liberalerna är i den situation man är. Man gick in i en regeringsöverenskommelse snarare med motivet att skada Socialdemokraterna och göra det kostsamt för oss än med motivet att driva sin egen politik. Vi har också hört partiledaren prata om att det inte finns några liberala reformer. Man har inte gjort några vinster alls i januariöverenskommelsen. Det blir ju så när man inte driver några frågor förutom dem som syftar till att slå på andra.

Anf. 117 Rebecka Le Moine (MP)

Fru talman! Det har varit en lång dag med intressanta debatter. Det var nu ett tag sedan vi inledde den här debatten. Kjell Jansson från Moderaterna kom då in lite grann på skogspolitik, och då måste jag få bemöta det nu i slutet av det här passet.

Det sas någonting i stil med att det är okej att skydda naturen så länge markägaren är med på det. Drar man detta till sin spets kan man tänka: Då ska vi väl skydda Amazonas så länge de markägarna är okej med det. Då ska vi väl skydda korallhaven så länge de som fiskar där är okej med det. Men vi har faktiskt en miljöbalk i Sverige. Det är inte helt och hållet frivilligt att ta hänsyn till våra medarter i Sverige. Vi har också de 16 miljömål som jag ständigt tjatar om och som den här församlingen har ställt sig bakom.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Företag, kapital och fastighet

Så nej, det är inte riktigt så enkelt som att detta kan bygga helt på frivillighet. Vi har också konventioner för biologisk mångfald som Sverige har ställt sig bakom. Vi har sagt att vi har ett ansvar för alla de arter som finns inom nationens gränser. Det måste vi förhålla oss till, både politiskt och ekonomiskt.

På tal om skogen nämnde Helena Vilhelmsson just skogsbruket och vad man kan göra med skatter för att gynna dem som tar hänsyn till naturen. Där har Skogsutredningen kommit med ett intressant förslag om att ge ersättningen skattefritt. Det tycker jag att vi bör titta närmare på.

Jag har också hört mina kollegor Gulan Avci från Liberalerna och Helena Vilhelmsson från Centerpartiet prata mycket om feminism och jämställdhet. Jag uppskattar verkligen att vi får in de perspektiven.

Då vill jag också nämna detta med mångfald. När vi pratar om företag tittar vi ganska blint på just AB, aktiebolag, men det finns ju en mångfald av olika företagsformer, inte minst de kooperativa företagen. De är medarbetarägda och ekonomiskt demokratiska och kan verkligen stötta jämställdheten och bidra till en lokal ekonomi. Där finns det också mycket vi kan göra utifrån våra roller, med skatter, så att vi inte missgynnar eller glömmer bort dessa företagsformer.

Som nämnts i både denna och föregående debatt behöver vi också se hur klassklyftorna ökar i Sverige. Vi behöver koppla detta till annat arbete, inte minst miljöarbetet. Framför allt behöver vi agera utifrån denna kunskap och insikt.

Då kommer vi just till kapitalbeskattning. Att det är någonting som väcker stort engagemang har vi hört här i dag. Som jag nämnt i tidigare debatter - jag kommer säkert att upprepa mig - finns det en inbyggd orättvisa, menar jag, när man beskattas högt av att arbeta men lågt av att äga kapital. Även om det är obekvämt av olika ideologiska övertygelser att adressera och ta i detta är det vår skyldighet, för så länge vi inte gör det kan ingen i den här kammaren påstå sig vara förvånad när klassklyftorna ökar.

Jag tänker avsluta den här debatten och är redan sugen på nästa debatt. Jag avslutar med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 14 april.)