En oberoende utredning av Sveriges del i PISA 2018

Betänkande 2020/21:UbU4

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
30 september 2020

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

Beslut

Riksdagen sade nej till ett initiativ om en oberoende granskning av Sveriges del i Pisa 2018 (UbU4)

Riksdagen har sagt ja till en reservation från S, C, V och MP och samtidigt nej till ett utskottsinitiativ med tillkännagivande till regeringen om att regeringen omgående tillsätter en oberoende utredning för att se över det underlag och de metoder som användes i Sveriges del av PISA 2018 och hur dessa påverkade resultatet. Reservanterna säger att OECD redan har blivit ombedd att granska Sveriges resultat en gång till eftersom den organisationen har bäst kunskap om undersökningen och vad som gör den jämförbar mellan länder och över tid.

PISA är en internationell elevstudie som organiseras av den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD. Den mäter 15-åringars kunskaper i läsförståelse, matematik och naturvetenskap. Skolverket ansvarar för studien i Sverige.

Riksdagens beslut
Kammaren biföll reservationen.
Utskottets förslag till beslut
Bifall till utskottets initiativ med tillkännagivande till regeringen om att regeringen omgående tillsätter en oberoende utredning för att se över det underlag och de metoder som användes i Sveriges del av PISA 2018 och hur dessa påverkade resultatet.

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Information kommer

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2020-06-16
Justering: 2020-09-10
Trycklov: 2020-09-14
Reservationer: 1
Betänkande 2020/21:UbU4

Alla beredningar i utskottet

2020-06-16

En oberoende utredning bör se över PISA-undersökningen 2018 (UbU4)

Det får inte finnas oklarheter om trovärdigheten av de siffror som Sverige rapporterade in till PISA-undersökningen 2018 och regeringen har bett den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD att granska resultatet på nytt. Utbildningsutskottet tycker inte att det räcker utan vill att regeringen sätter i gång en oberoende utredning om Sveriges del av undersökningen. Utskottet föreslår därför att riksdagen riktar en uppmaning, ett tillkännagivande, om det till regeringen.

Utredningen bör se över de underlag och metoder som användes i Sverige och hur dessa påverkade resultatet. Exempelvis när det gäller frågan om bortfall och hur många elever som kan exkluderas när det gäller nyanlända elever med kort tid i Sverige.

PISA är en internationell undersökning som genomförs vart tredje år och som mäter 15-åringars kunskaper i läsförståelse, matematik och naturvetenskap.

Förslaget om tillkännagivande är ett så kallat utskottsinitiativ. Det betyder att förslaget har väckts i utskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.

 

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2020-09-29
Debatt i kammaren: 2020-09-30
Stillbild från Debatt om förslag 2020/21:UbU4, En oberoende utredning av Sveriges del i PISA 2018

Debatt om förslag 2020/21:UbU4

Webb-tv: En oberoende utredning av Sveriges del i PISA 2018

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 24 Roza Güclü Hedin (S)

Fru talman! I dag debatterar vi betänkande UbU4 och frågan om huruvida vi ska ha en oberoende utredning av Sveriges del i PISA 2018. Innan jag berör den reservation vi har vill jag börja i en annan ände. Jag vill tala om visionen, ambitionen och målet.

Standardiserade tester visar hur Sverige står sig i internationella sammanhang. Men de gör ingen skillnad för min son, för din dotter eller för ditt barnbarn. Skolan är här och nu. Den tiden kommer inte tillbaka. Därför är det viktigt att vi ger barn och unga rätt förutsättningar och möjligheter från början.

Det är i skolan grunden läggs för framtiden för allas förutsättningar att på lika villkor kunna bidra till och delta i samhället. Det är där grunden läggs för allas möjligheter att växa och utvecklas som individer och för allas möjligheter att nå frihet och förmåga att ta sig an vadhelst man önskar i livet.

Sverige har tidigare haft ett av de mest jämlika och högpresterande skolsystemen i världen. Dit ska vi ta oss igen. Men för att göra det krävs det hårt arbete från lärare och elever, och det krävs investeringar och satsningar på att stärka undervisningen i skolan.

Sedan regeringen tillträdde 2014 har vi steg för steg återtagit kontrollen över skolans utveckling. Vi har i dag 31 000 fler anställda i skolan. Det gör skillnad i skolan och för dig som individ när du får det stöd som du behöver. Men mer behöver göras för att möta de barn och unga som har tuffast förutsättningar. När du som lärare går hem med en klump i magen för att du inte hann klart eller inte hann bemöta eleven som ivrigt försökte fånga din uppmärksamhet behöver du fler kollegor - fler som ser, som stöttar och som vägleder.

Vi har satsat på fortbildningen för att stärka dig som lärare och för att ge dig nya verktyg och möjligheter att utöva ditt viktiga jobb. Trots att vi har lärarbrist och växande elevkullar och trots att svensk skola har välkomnat många nyanlända elever de senaste åren har satsningarna på skolan gjort att fler elever lär sig mer. Fler har vågat ta steget ut i vuxenlivet med en ryggsäck full av kunskap, självförtroende och mod.

Fru talman! Vi vet också att vi har misslyckats med vårt viktiga uppdrag, för alla är inte där. Det finns fortfarande barn och unga som inte når målen och som inte tar de där viktiga stegen. Där har vi misslyckats, och där måste vi göra mer.

Vi vet att vi inte har lyckats bryta ojämlikheten i skolan. Den svenska skolan är mindre jämlik än våra grannländers. Det, fru talman, borde vara en väckarklocka för alla utbildningspolitiker.

Den marknadstro som har präglat skolpolitiken har lett till växande klyftor mellan skolor, och således har resultaten försämrats. Det här måste vi gemensamt motverka, för det leder inte till annat än att samhället delas upp redan i skolan.

Fru talman! För några veckor sedan kunde vi läsa att gymnasiebehörigheten stigit lite grann 2020. Om man tittar noggrant kan man se hur klassamhället går i arv genom skolsystemet. Vi vet att utrikes födda elever som kommer sent under sin skoltid har svårare att nå behörighet. Därför dras snittet ned i gruppen utrikes födda. Men tittar man på elever med utrikesbakgrund födda i Sverige ser man att det nästan inte finns några skillnader gentemot elever med etniskt svensk bakgrund.

Kontentan av detta är att det inte är ditt ursprungsland som avgör resultaten utan din klassbakgrund. Frågan vi då måste ställa oss är: Hur ska vi kunna ge alla barn möjlighet att klara skolan, oavsett vilket hem man råkar födas i eller vilken skola man går på? Detta är en av våra största utmaningar, och därför måste vi börja med att bryta skolsegregationen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En oberoende utred-ning av Sveriges del i PISA 2018

Fru talman! PISA genomförs vart tredje år, och Sverige har deltagit i studien sedan 2000. Den senaste studien genomfördes våren 2018. Drygt 5 500 elever från 223 skolor deltog. PISA testar elevers kunskaper och kompetens i läsförståelse, matematik och naturvetenskap. Regering, riksdag och hela det svenska skolsystemet behöver ha bra underlag om elevers kunskaper och om kvaliteten i grundskolan för att kunna fatta adekvata beslut och göra satsningar där det behövs.

Låt mig vara tydlig med att det är allvarligt att det uppstått frågetecken kring statistiken och frågan om urval och bortfall. Man ska kunna lita på en studie som PISA. Det är självklart att varje deltagande skola ska hålla sig till de regler som bestämts av OECD när det gäller vilka elever som ska göra testet. Det är Skolverket som ansvarar för Sveriges deltagande, och det har försäkrats att Skolverket på bästa sätt kommer att instruera deltagande skolor om gällande regler vid deltagande i PISA 2021.

Fru talman! När vi socialdemokrater har makten och resultaten vänder kommer kritiken. I utskottets betänkande, i medier och bland utbildningspolitiker av annan färg än min har det konspirerats, misstänkliggjorts och insinuerats på ett sätt som inte hör hemma i en demokrati. En del av debatten har kommit att landa i svensk migrationspolitik, hur invandrare och människor med annan bakgrund drar ned och tär på resurserna i svensk skola.

För mig är det självklart att alla elevers kunskap och skolgång är vårt gemensamma ansvar. Vi bildar och satsar för framtiden. Det är därför vår skyldighet att ge rätt förutsättningar och möjligheter till alla barn, oavsett bakgrund.

Vi har som sagt en reservation i detta betänkande avseende den oberoende utredning som bör göras. PISA är världens största elevstudie, och det är viktigt och en självklarhet att man ska kunna lita på resultaten. För att säkerställa att resultaten håller hög kvalitet och är jämförbara mellan länder är det viktigt att undersökningen granskas av en oberoende part. OECD har redan ombetts att ytterligare en gång granska Sveriges resultat, och det är vår mening att OECD är den mest lämpliga parten att granska PISA-undersökningens kvalitet eftersom de också har bäst kunskap om undersökningen och vad som gör den jämförbar mellan länder och över tid.

Jag yrkar därför avslag på utskottets förslag och bifall till reservationen.

(Applåder)


Anf. 25 Niels Paarup-Petersen (C)

Fru talman! Till följd av medierapporter har det skapats osäkerhet om PISA-undersökningen i Sverige och trovärdigheten i dess resultat. PISA används både som underlag för insatser och som temperaturmätare för skolans resultatutveckling. Därför är det oerhört viktigt att vi kan lita på resultaten av mätningen. Vi måste ha förtroende för skolan, och vi måste ha förtroende för de underlag vi får som grund för skolpolitikens utveckling. Det tror jag att alla är överens om - jag hoppas det, i alla fall.

Att det finns delar av riksdagen som har lågt förtroende för regeringen är i och för sig inget nytt. Det ligger väl närmast i sakens natur mellan regering och opposition. Men att Socialdemokraterna här i talarstolen försöker flytta fokus från sakfrågan ökar nog inte detta förtroende.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En oberoende utred-ning av Sveriges del i PISA 2018

Alla förstår att PISA inte är den enda eller ens den viktigaste frågan för svensk skola. Nu är det dock den frågan vi ska debattera och fatta beslut om i dag, och den kräver faktiskt fakta om skolan, oavsett vad dessa fakta visar om skillnaden mellan skolor, elever, ursprung eller annat.

Att det finns intresse av att undersöka om regeringen och dess myndigheter hanterat PISA korrekt är inget överraskande. Vi i Centerpartiet instämmer helt i det behovet. För Centerpartiet är det viktigt att det finns en stor tillit till PISA-undersökningen, och såklart också andra internationella jämförelsestudier av svensk skola. De uppgifter som har framkommit om hanteringen av PISA vad gäller exkludering av elever på skolor behöver i allra högsta grad granskas. Svensk skola ska utvärderas ärligt och öppet. Bara så kan vi säkra en positiv utveckling av skolan.

Att OECD inte skulle kunna anförtros att undersöka om Sverige har gjort rätt i utförandet av PISA håller vi i Centerpartiet dock inte med om. Att använda OECD, som ansvarar för PISA, till att granska de oroväckande medierapporter som har kommit fram är både snabbast, enklast och mest effektivt. Det innebär att de som utvärderar genomförandet är de som har absolut bäst koll på hur PISA faktiskt bör genomföras och samtidigt har mest att förlora på om undersökningens trovärdighet undermineras.

Centerpartiet har därför drivit på för att just OECD ska få i uppdrag att granska Sveriges resultat ytterligare en gång - de har ju inte tittat på alla delar - och att i samband med det göra en särskild granskning av exkluderingen av elever i PISA-undersökningen mot bakgrund av medierapporterna. Det uppdraget har OECD fått, och detta kommer att komma fram de närmaste dagarna. Vi tycker att det har varit rätt ordning.

Om OECD:s granskning mot förväntan inte lever upp till de förväntningar vi har på dem om oberoende etcetera, om de inte tittar på de saker de borde, utesluter vi på intet sätt att vi kan gå vidare med andra åtgärder. Men vi måste börja med att låta dem som har bäst koll på hur sakerna borde genomföras kolla om de har genomförts på det sättet. Det är det mest logiska.

Fru talman! Uppdraget till OECD fångar väl upp de frågor jag och Centerpartiet anser är viktiga att granska. Jag ställer mig därför bakom reservationen, som stöder att OECD är det mest lämpliga organet att granska de svenska PISA-resultatens kvalitet. Jag tror som sagt att det kommer att leda till en snabbare process än utskottets förslag. Det anser jag att vi alla bör vara intresserade av - vi ska ju inte låta tiden gå i utvecklingen av svensk skola.


Anf. 26 Daniel Riazat (V)

Fru talman! Då fortsätter vi debatten med anledning av det förslag till utskottsinitiativ som lades fram av Liberalerna och Moderaterna angående PISA-resultaten och huruvida det behövs en extern granskning eller inte.

PISA är en internationell studie, inrättad av OECD, som undersöker 15-åringars kunskaper inom läsförståelse, matematik och naturvetenskap. Studien genomförs vart tredje år. PISA är världens största elevstudie. I studien deltar både OECD-länder och icke-OECD-länder.

Under en längre period har kritik förekommit om PISA och huruvida de svenska resultaten är korrekta eller inte. Frågan har även varit uppe för mediala granskningar. I debatten har vissa använt argument utifrån Migrationsverkets statistik för att insinuera att elever som borde ha gjort provet har blivit bortplockade för att inte sänka snittresultaten för Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En oberoende utred-ning av Sveriges del i PISA 2018

Skolverket har vid ett flertal tillfällen påtalat att det är felaktigt att använda sig av Migrationsverkets statistik eftersom den inte säger något om hur länge en elev har gått i svensk skola och ännu mindre om hur länge en elev fått undervisning i svenska, något som är ett krav för att kunna medverka i PISA-undersökningen.

OECD:s regler över vilka elever som får exkluderas enligt språkkriteriet säger dessutom ingenting om hur länge en person har varit bosatt i landet. Kravet för att få göra PISA-provet är att man ska ha fått undervisning i svenska i minst ett år. De enda som kan avgöra om en elev har fått undervisning i svenska i minst ett år är de skolsamordnare som finns på varje PISA-deltagande skola.

Fru talman! Låt mig förtydliga en sak. Vi som förtroendevalda och alla andra människor ska kunna lita på att de resultat som presenteras i världens största skolundersökning är korrekta utifrån de kriterier som finns. Där är vi alla överens. Men att kräva en extern utredning på grund av en artikel i Expressen, trots att OECD, regeringen och berörda myndigheter redan tittar på frågan, menar jag är orimligt.

Det finns många problem att lyfta upp när det gäller PISA. Exempelvis kan man kritisera själva utformningen av provet om man vill. Man kan kritisera hur oproportionerlig betydelse PISA har fått för många länders utbildningspolitik under många år. Fokus i skolpolitiken läggs många gånger på hur vi ska förbättra PISA-resultaten i en tävling mellan länder snarare än att fokusera på kunskapsutveckling i en bredare kontext och utifrån många andra parametrar än de som PISA mäter. Det går att kritisera.

Det finns även en rad andra viktiga frågor att belysa utifrån OECD:s rapporter om svensk skola. De konstaterar gång efter gång att svensk skola är ojämlik och att likvärdigheten försämras, att skillnaderna ökar och att föräldrarnas utbildningsbakgrund och därmed också klasstillhörighet har större och större betydelse för barnens skolgång.

Men det är inte vad Liberalerna och Moderaterna vill prata om, för då blir det tydligt att 30 års experimentverkstad med världens mest extrema friskolelagar, en dålig finansieringsmodell och det segregerande skolvalet har lett till stora försämringar. Majoriteten av de borgerliga partierna vill hellre tala om teknikaliteter än om de stora nedskärningar som pågår i den svenska skolan. Man vill hellre tala om hur utrikesfödda elevers resultat ser ut än om de reformer som man själv har genomfört och som har lett till en stor skolsegregation och till att eleverna med en annan bakgrund, de som är nyanlända, kanske inte uppnår samma kunskapsmål som andra elever i skolan. Man vill inte heller tala om hur de reformer som man har infört har splittrat lärarkåren.

Jag yrkar avslag på utskottsinitiativet och bifall till reservationen.


Anf. 27 Niels Paarup-Petersen (C)

Fru talman! Daniel Riazat säger att högern, vilket väl för en vänsterpartist är alla till höger om honom, alltså ungefär alla här i salen, gärna vill tala om hur det ser ut i utanförskapsområden, hur utlandsföddas resultat påverkar skolresultaten etcetera men inte vill tala om skolan i övrigt. Det är såklart inte sant.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En oberoende utred-ning av Sveriges del i PISA 2018

Det som jag och säkert många andra här i salen vill tala om är hur det faktiskt ser ut. Om vi vill veta hur svensk skola utvecklas, oavsett om den består av barn som är födda i Sverige, av barn vars familjer har levt här i generationer, av invandrarbarn - mina barn är också invandrarbarn - eller av nyanlända måste vi veta vad som är fakta. Det blir en märklig diskussion att göra det till en fråga om någonting annat än att vi faktiskt vill veta om skolan levererar, oavsett om eleverna har varit i svensk skola i tre år eller i tio år. Att låtsas som att det inte är viktigt att veta vad som faktiskt är skolresultaten för våra barn i svensk skola och jämföra deras resultat med resten av världen tycker jag visar på någon typ av ansvarsflykt från Vänsterpartiets sida. Varför är det inte rätt och viktigt att få veta om resultaten vi får från OECD är korrekta?


Anf. 28 Daniel Riazat (V)

Fru talman! I Niels Paarup-Petersens eldiga debattal här låtsas han som att vi inte röstar på exakt samma reservation i dag, vilket vi gör och därmed håller med varandra i frågan om PISA-undersökningen. Det blir också lite märkligt när man från Centerpartiet talar om att vi ska få reda på saker och få uppgifter och information med tanke på att Centerpartiet motsätter sig att vi ska införa en offentlighetsprincip i den svenska skolan för att kunna få just information och statistik för att kunna följa upp detta.

Har Centerpartiet ändrat sig? Har ni lämnat marknadsexperimenten bakom er och vill satsa på skolan och att vi ska ha en öppenhet för de skolverksamheter som vi finansierar med vår skatt?


Anf. 29 Niels Paarup-Petersen (C)

Fru talman! Vi kan absolut ta en snabb runda om det som Daniel Riazat gärna vill tala om, nämligen insyn i svensk skola.

Vi har pressat på regeringen för att få mer insyn i svensk skola. Nu kommer den första lagstiftningen strax att gå igenom, och vi fortsätter att jobba med regeringen för att få ökad insyn i svensk skola igen. Det var SCB som stoppade insynen i svensk skola och inte vi, som Daniel Riazat såklart vet.

Det som är frågan är varför det är nödvändigt för en vänsterpartist att stå i talarstolen och påstå att det är en undanflykt att man vill ha fakta. Vi har sagt att vi stöder OECD rörande att de ska undersöka, men vi har också sagt att om de inte visar ordentligt vad problemen har varit, om det har varit problem, är vi redo att gå vidare. Det har vi ett eget yttrande om här.

Det jag tycker är märkligt är när man från Vänsterpartiet står här i talarstolen och säger att det är någon typ av undanflykt från alla andra partier, också de partier som vill ha en annan granskning än vad vi vill, att man faktiskt vill ha fakta på bordet.

Det är problematiskt om vi får en debatt om svensk skola som bygger på chimärer som handlar om att vissa försöker skylla ifrån sig. I stället behöver vi ta tag i de konkreta problemen och få fakta på bordet om hur svensk skola är, vilka problem som finns och hur utvecklingen är för svenska elever. Oavsett vilka partier som föreslår detta måste vi få fakta på bordet. Det borde alla ha som primär grund och vara positiva till.


Anf. 30 Daniel Riazat (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En oberoende utred-ning av Sveriges del i PISA 2018

Fru talman! Jag tycker fortfarande att det är märkligt att det enda borgerliga parti som stöttar oss i den här frågan tar replik om det som jag sa och som ordagrant var "majoriteten av de borgerliga partierna". Det gjorde jag för att jag i det här fallet inte menade Centerpartiet.

Men absolut, jag anser inte att alla som sitter i den här salen vill skolans bästa. Jag har kommit så pass långt i politiken och har tappat så mycket naivitet på vägen att jag faktiskt tror att en del personer har ett syfte med att plocka upp vissa frågor snarare än andra. Precis som jag gör i mitt politiska arbete tror jag också att andra gör, men jag tror att vi har olika syften. Mitt syfte är att visa på den ökande segregationen och ojämlikheten i svensk skola och på att likvärdigheten sjunker, precis som i princip all skolforskning och samtliga instanser i Sverige och EU säger. Andra vill snarare tala om huruvida vi kan lita på OECD som organisation och om den ska granska det här eller inte.

Jag tycker att det är ganska anmärkningsvärt, och det var därför jag lyfte upp det.


Anf. 31 Annika Hirvonen Falk (MP)

Fru talman! I dag debatterar vi utbildningsutskottets betänkande, En oberoende utredning av Sveriges del i PISA 2018.

PISA-studien genomförs av OECD och är den största elevundersökning som görs i världen där elevers kunskaper i matematik och naturkunskap och deras läsförståelse mäts.

PISA är också den studie som har haft ojämförligen störst påverkan på den svenska politiska debatten om skolan. När vi såg hur de svenska resultaten i läsning, matematik och naturvetenskap sjönk i mätning efter mätning var det en väckarklocka, ett alarm, som gjorde att politiska partier från vänster till höger växlade upp i skolpolitiken. Det var viktigt.

I internationella undersökningar har vi sett ett trendbrott som innebär att resultaten i läsning, matematik och naturvetenskap inte längre sjunker. Det visade bland annat undersökningen Timss, som mäter just kunskap i matematik och naturvetenskap, 2015. Det visade också undersökningen Pirls, som mäter läsning, där resultaten 2016 var bättre än resultaten i den föregående undersökningen 2011. Trendbrottet för svensk skola syns också i OECD:s undersökning om läraryrkets attraktivitet, Talis. Det är otroligt goda nyheter.

Sedan kom PISA-undersökningen 2018. Den visade samma positiva förändring i kunskaper i såväl läsning som matematik och naturvetenskap. Det är otroligt glädjande när vi kan se att eleverna lär sig mer inom de viktiga områdena. Läsningen är grunden för allt annat lärande. Matematiken är också en otroligt viktig grundbult, liksom naturvetenskapen.

Samtidigt visar PISA oroväckande nog att skillnaderna mellan skolor ökar i Sverige. Vi har inte en jämlik skola. Vilken bakgrund elever har spelar allt större roll. Om föräldrarna har en högre utbildning eller inte är den viktigaste faktorn för hur det kommer att gå för ett barn i skolan. Så ska det inte vara i en välfärdsstat. Skolan ska ge alla barn, oavsett bakgrund, möjligheter att komma vidare i livet, arbeta med det man vill, utvecklas som människa och vara en del av samhället.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En oberoende utred-ning av Sveriges del i PISA 2018

PISA mäter alltså just skillnader mellan skolor. Där sticker Sverige ut i jämförelse med våra grannländer. Vi ser också att det oroväckande nog inte finns ett trendbrott vad gäller jämlikheten i svensk skola.

Det är viktigt att vi kan lita på resultatet av en undersökning som får stor betydelse för den politik vi har för svensk skola. Det är därför oroande att i reportage höra enskilda skolor berätta att de inte har följt de riktlinjer som har ställts upp av OECD, som genomför studien, och Skolverket, som i Sverige ansvarar för hur den ska genomföras.

Fru talman! Man måste ändå tillåta sig att fråga sig: Vad är motivet bakom de högerpartiers önskemål som kommer till uttryck i detta betänkande? Är syftet verkligen att ta reda på fakta, eller är syftet något helt annat?

Högerpartierna säger nämligen i dag att de vill att det inte ska vara OECD som ska granska Sverige utan att någon annan ska göra det - trots att det är OECD som sätter upp reglerna för PISA och trots att det rimligen är OECD som bäst kan tolka om Sveriges deltagande är i enlighet med OECD:s regler för OECD:s studie. Det är också OECD som har bäst möjlighet att se till att länders resultat är jämförbara, både mellan länder och mellan provtillfällen över tid. Men de här partierna vill alltså att någon annan ska göra det.

Det finns flera saker som är oroväckande med detta. Bland annat verkar det som att man vill underminera OECD som internationell organisation. Jag menar att det är en del i populistiska partiers arbete med att underminera mellanstatliga organisationer generellt. Vi har sett hur Donald Trump i USA underminerar Världshälsoorganisationen och FN. Jag är på riktigt orolig över om vi har partier i Sveriges riksdag som vill påstå att internationella organisationers undersökningar inte är trovärdiga, inte ens om de internationella organisationerna själva styr tolkningen av sina egna studier. Det är problematiskt i sig.

Fru talman! Jag tror faktiskt också att man har ett intresse av att verkligheten inte ska vara den som studierna jag har berättat om visar. Jag tror inte att man vill se att det i svensk skola har skett positiva förändringar på kunskapssidan. Jag tror att det hos vissa partier finns ett intresse av att visa på att allting är på väg åt fel håll och dessutom av att skylla det på invandringen.

Jag yrkar därför bifall till reservationen.

(Applåder)


Anf. 32 Kristina Axén Olin (M)

Fru talman! Tyvärr mäter inte vi i Sverige systematiskt kvalitet i skolor, i klassrum eller mellan skolor, till skillnad från många andra länder där detta görs. Vi moderater har flera gånger föreslagit att det ska göras, men tyvärr utan resultat. Därför får en undersökning som PISA stor betydelse - rätt eller fel.

PISA 2018 kommer många att komma ihåg. Självklart är resultatet intressant. Men framför allt gäller det vad debatten har kommit att visa, den debatt som vi har fått efter att resultatet offentliggjordes. Skolminister Anna Ekström twittrade att det var en glädjens dag. Det tyckte inte jag och vi moderater. Vi såg nämligen ganska tidigt, redan samma dag, att Sverige hade extremt stor frånvaro.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En oberoende utred-ning av Sveriges del i PISA 2018

Enligt PISA-regelverket, som någon tidigare talare har nämnt, kan elever som under mindre än ett år har fått svenskundervisning i Sverige exkluderas från att skriva provet. I Sverige exkluderades 11 procent. Det är absolut inte 11 procent av alla ungdomar som är 15 år i Sverige som har kommit till Sverige och bara läst svenska i ett år. Det var också en extremt stor andel som var frånvarande och som skulle ha skrivit provet. I Sverige var det 13,5 procent som inte dök upp den dagen. Någon förklaring till den höga frånvaron kan ingen ge.

Att 25 procent av 15-åringarna inte skrev PISA leder självklart till att jag undrar hur deras resultat skulle ha påverkat Sveriges slutresultat. Det skulle troligen ha blivit sämre, eftersom det i gruppen som exkluderades - de 11 procenten av vilka en så stor andel inte borde ha exkluderats - finns elever som inte talar särskilt bra svenska och vars resultat troligen hade blivit sämre.

Vi har stora problem i svensk skola, och vi måste våga tala om dem. Att dölja svaga elever eller elever med bristande språkkunskaper, trots flera års svenskstudier, hjälper ingen och det leder till att den nödvändiga diskussionen om vad skolan brister i uteblir.

Det är därför nödvändigt att lyfta upp haveriet med PISA så att det inte sker igen. Var har deltagandet brustit? Är det på skolnivå? Är det på lärarnivå? Beror det på Skolverket som för första gången var ansvarigt för PISA-undersökningens genomförande?

Det är OECD som genomför PISA. I år deltog 79 länder, däribland samtliga 37 OECD-länder. OECD har godkänt Sveriges deltagande. Man har rättat provet och publicerat Sveriges resultat. OECD:s tjänstemän i Sverige sitter på Regeringskansliet. Att OECD nu i efterhand skulle godkänna att man har gjort fel och gjort en exkludering som går emot det egna regelverket är nog inget som kommer att ske, eftersom då skulle OECD:s anseende bland alla de 79 länder som deltog riskeras och det skulle även äventyra kommande PISA-undersökningar.

En majoritet i utbildningsutskottet med Moderaterna, Liberalerna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna har därför krävt en oberoende granskning av PISA, gärna utförd av Riksrevisionen. Detta yrkar jag bifall till i dag, fru talman. Även om vi blir nedröstande här i dag ser jag samtidigt glädjande nog att en oberoende granskning kommer att ske. Riksrevisionen har nämligen själv bestämt sig för att den vill granska Sveriges deltagande i PISA och den stora exkludering som Sverige har fått göra. Jag ser fram emot att läsa vad Riksrevisionen kommer fram till så att vi kan våga se de problem som Sverige har vad gäller skolan och så att vi kan fatta nödvändiga beslut.


Anf. 33 Daniel Riazat (V)

Fru talman! Denna fråga är väldigt intressant, och vi har märkt att den väcker många känslor i främst det konservativa och nyliberala blocket.

Som jag sa i mitt huvudanförande ifrågasätter jag det enorma fokuset på PISA som den absolut viktigaste frågan just nu. Men utöver det är det intressant att Moderaterna föreslog ett utskottsinitiativ som i mycket baseras på en uppmärksammad tidningsartikel i Expressen. Detta hade såklart redan tidigare uppmärksammats. Något som är lite lustigt med artikeln är en sak som även tidningen Dagens ETC granskat. Man kom där fram till att både journalisten och källan till Expressens artikel har väldigt starka kopplingar till Hans Bergström, som är en av ägarna till Internationella Engelska Skolan och som har starka intressen i dessa frågor. Han har även tagit tydlig politisk ställning till fördel för högern i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En oberoende utred-ning av Sveriges del i PISA 2018

Jag undrar om Moderaterna hade någon aning om detta när de i utskottet framhöll bland annat Expressens artikel som en av anledningarna och ett av sina argument för att det här måste lyftas upp på detta sätt. Jag undrar även om syftet med att ta upp dessa frågor. Vilken intention har man när man insinuerar att OECD och regeringen - i princip anordnarna av provet - på något sätt har velat dölja någonting? Varför anser Moderaterna det?


Anf. 34 Kristina Axén Olin (M)

Fru talman! Nu känns det nästan som att vi är på Svensk Damtidning-nivå. Jag gör inte bakgrundskontroller eller tittar på människors släktträd. Det tycker jag inte att vi ska göra här i riksdagens kammare. Skolans resultat och kvalitet är för våra barn en betydligt viktigare fråga än en sådan slaskdebatt.

PISA-resultatet är viktigt eftersom era partier inte går med på att vi inför kvalitetsmätningar i svensk skola. Det är något som vi borde ha gjort för länge sedan, så att vi själva kan se kvaliteten i vår skola och se hur skolan utvecklas. Det är väl ändå viktigt att vi kan se att undervisningen för våra barn är bra? Skolan är grundbulten för hela samhället. Det är därför en tragedi att så många misslyckas i svensk skola. Vi måste våga göra något åt det.

Precis som Daniel Riazat själv tog upp är det OECD som anordnar PISA. Det är de som har godkänt Sveriges resultat. Det är de som har rättat Sveriges prov och lämnat resultatet av dem. Varför skulle OECD då säga: Oj, vi gjorde fel. Vi ber om ursäkt till 79 andra länder. Vi kanske har gjort fel hos dem också.

Det hade varit mycket bättre om utskottet och riksdagen redan från början hade beslutat att be Riksrevisionen att titta på detta. Nu delar de tack och lov vår uppfattning om att det är viktigt att reda ut vad som har blivit fel med Sveriges PISA-resultat. Så även om vi blir nedröstade i dag kommer det att bli en oberoende granskning. Jag ser fram emot den, eftersom jag tycker att det är viktigare att vi diskuterar svensk skola och hur den kan bli bättre för alla barn än att vi i denna kammare diskuterar vilken journalist som känner vem.


Anf. 35 Daniel Riazat (V)

Fru talman! Om jag hade hört till Moderaterna, ett parti som har så tydliga intressen och kopplingar till dessa personer, hade även jag sagt att jag inte hade velat titta på släktträd och använt samma argument. Det är en självklarhet att göra så om man är företrädare för Moderaterna.

Det som är lite märkligt är att Moderaterna helt plötsligt vill ha väldigt mycket information. De tycker att det är otroligt viktigt att det finns statistik och uppföljning, men bara så länge det inte handlar om en offentlighetsprincip i svensk skola eller om att granska de fristående skolorna. Det gäller bara när det handlar om en fråga där man insinuerar att det finns en konspiration mellan regeringen och OECD och där man ska ha försökt att dölja saker och ting. Detta tycker jag är väldigt märkligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En oberoende utred-ning av Sveriges del i PISA 2018

Riksrevisionen granskar inte enbart denna fråga utan även väldigt många olika andra frågor, som vi i vårt utskott också behandlar. Det har de inte gjort på grund av att Moderaterna har lyft upp något, utan det hade de gjort oavsett detta.

Vad gäller själva frågan undrar jag återigen: Vad är intentionen med detta? Vi vet att OECD har satt upp reglerna för PISA-undersökningen, och därmed vet de om den har utförts på ett korrekt sätt utifrån dessa regler eller inte.

Vi vet för övrigt att de procentsatser som Moderaterna tar upp inte stämmer. Det handlar nämligen inte om alla skolor som deltar i PISA-undersökningen, utan det handlar om ett antal skolor och ett antal elever som deltar. De är väldigt få, sett till det antal elever som vi har i hela landet.

Vad är Moderaternas syfte? Jag har fortfarande inte fått svar på frågan.


Anf. 36 Kristina Axén Olin (M)

Fru talman! Det som är viktigt är att vi får en bättre skola för alla barn. Det är tragiskt att se hur skolan brister, inte minst i våra utanförskapsområden. Det är därför inte bra om man försöker dölja de problem vi har.

Jag ska ge Daniel Riazat rätt när det gäller siffrorna. Det var 24,5 procent som uteblev den dagen, inte 25 procent. Det var 11 procent som exkluderades och 13 ½ procent som skulle ha skrivit provet men som inte kom.

Jag tycker att det är viktigt att veta hur resultatet hade blivit om de som skulle ha skrivit provet hade gjort det. Vi måste våga visa och stå för de problem som vi har i svensk skola. Det hjälper inte någon om vi sopar de problem vi har under mattan. Men om ni vill gå med på Moderaternas förslag om att införa svenska kvalitetsmått som systematiskt följs upp i alla skolor, såväl i friskolor som kommunala skolor, år ut och år in får PISA-undersökningen inte det stora genomslag som den nu - rätt eller fel - får.

Anledningen till att vi vill ha en oberoende granskning av PISA har jag nu tagit upp flera gånger härifrån talarstolen. Det beror på att OECD redan har godkänt Sveriges resultat. Om de nu skulle medge att de har gjort fel och måste backa tillbaka bandet skulle det göra att alla andra 79 länder kan komma att ifrågasätta OECD:s granskning och rättning av deras prov. Detta kommer troligtvis inte att ske. Men de har ju på sig till kl. 24 i kväll att komma med en sådan rapport. Vi får sitta med spänning i dag och se om de ödmjukt kommer att medge att något har blivit fel. Jag ser i varje fall mer fram emot Riksrevisionens granskning än OECD:s.


Anf. 37 Annika Hirvonen Falk (MP)

Fru talman! Jag tycker att det är oerhört att en riksdagsledamot från Moderaterna konspirerar och påstår att OECD, som är en internationell samarbetsorganisation för ekonomisk utveckling och som bedriver forskning och jämförande studier mellan länder, inte skulle kunna medge brister och fel. Vilka grunder har Kristina Axén Olin för att påstå att det är på det sättet?


Anf. 38 Kristina Axén Olin (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En oberoende utred-ning av Sveriges del i PISA 2018

Fru talman! Jag hoppas att Annika Hirvonen Falk har rätt. Jag har inga grunder för att påstå att de inte kommer att medge om de har gjort ett fel. Men jag kan se ett stort problem om de medger detta, eftersom det kan få konsekvenser för alla andra länders deltagande. Jag tror att det kommer att finnas en rädsla för att ha gjort fel. Jag är rädd för det. Men vi får se. Före kl. 24 i kväll ska de ha lämnat sin slutrapport. Förhoppningsvis får vi alla här ta del av den så fort som det bara går.


Anf. 39 Annika Hirvonen Falk (MP)

Fru talman! Det finns alltså inga belägg för det påståendet. Det gläder mig att Kristina Axén Olin är tydlig med det.

Jag undrar då varför Kristina Axén Olin inte vill invänta att OECD kommer med sin rapport innan hon i riksdagens talarstol kommer med grova påståenden som totalt underminerar förtroendet för den här internationella organisationen - påståenden om att de inte är pålitliga och trovärdiga och inte skulle medge om de hade missat någonting eller gjort något fel.


Anf. 40 Kristina Axén Olin (M)

Fru talman! Det är helt enkelt ganska bråttom. Arbetet med nästa PISA har redan börjat. Vi behöver i Sverige ta reda på var det har brustit. Är det på skolnivå? Är det på lärarnivå? Är det på skolverksnivå? Handlar det om utbildningen? Var har det blivit fel i vår stora exkludering och frånvaro? Ska vi ändra tillbaka? Tidigare var det inte Skolverket utan högskolorna som ansvarade för PISA. Ska vi ändra tillbaka till det borde vi egentligen redan ha fattat beslut om det. Är det någonting annat som ska rättas till är det hög tid att göra det nu. Därför föreslog vi direkt en oberoende granskning. Vi har ingenting att vinna på att OECD gör en granskning först, som vi ser det.


Anf. 41 Roza Güclü Hedin (S)

Fru talman! Jag håller med om att det är jättebra att ha egna kvalitetssystem. Det finns också ett sådant uppdrag som Anna Ekström har gett till våra skolmyndigheter. Det kommer snart att återrapporteras hur det arbetet går. Det tycker jag är väldigt bra.

Men jag kan inte låta bli att reagera på det höga tonläge som Moderaterna har. När Moderaterna satt i regeringsställning byggde utbildningspolitiken på bilden att den svenska skolan var en katastrof. Då var PISA väldigt trovärdigt. Man använde PISA som en slägga mot skolan. Man slog också på skolan med snabba och väldigt illa genomförda reformer.

Nu när vi har makten kan vi se att resultaten har vänt lite grann. Är det så att det finns felaktigheter är det klart att man ska få bukt med dem. Men vi ser i alla fall en viss skiftning, en viss vändning i resultaten. Jag kan inte låta bli att undra om kritiken bara handlar om att bedriva en aggressiv oppositionspolitik för att misskreditera regeringen och undersökningen och visa att regeringen inte gör någonting rätt. Stämmer det, Kristina Axén Olin?


Anf. 42 Kristina Axén Olin (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En oberoende utred-ning av Sveriges del i PISA 2018

Fru talman! För mig och oss moderater är skolan en otroligt viktig grund i hela samhället, som jag sa tidigare till Daniel Riazat. Är det någonting vi kan göra för att förebygga kriminalitet, utanförskap och arbetslöshet är det att se till att alla barn går ut skolan och att alla barn går ut gymnasiet. Det har jag sagt många gånger i talarstolen. Men så är det inte i Sverige. Uppenbarligen verkar vi dessutom ha olika uppfattningar om vad som är en bra skola.

Förra veckan kom resultaten gällande niornas slutbetyg. Reaktionen från era partier var att det var glädjande resultat - det har blivit en höjning, och allt fler blir behöriga till gymnasiet. Ja, men nu i våras var det 16 500 barn som gick ut grundskolan utan att ha klarat av den.

Vi kan inte fortsätta att påstå att det är bra resultat när 16 500 barn inte ens har grundskoleexamen. En annan minister i er regering, Eva Nordmark, tillstod häromdagen att en tredjedel av alla arbetslösa tyvärr inte har gymnasieexamen och att det är ett gigantiskt problem. Det blir ju så att man önskar att Eva Nordmark var skolminister, för hon erkänner i alla fall att det är ett problem när elever går ut grundskolan och gymnasiet utan behörighet.

Vi måste våga prata om problemen i svensk skola. Vi ska inte låtsas att allt är bra och att det går åt rätt håll. Det är nämligen något som jag inte ser.


Anf. 43 Roza Güclü Hedin (S)

Fru talman! Vi delar bilden att vi har en hel del stora utmaningar i svensk skola. Men jag måste ändå återkomma till tiden när ni satt vid regeringsmakten. År 2012 var PISA-resultatet det sämsta någonsin. Det var ett slag i ansiktet. Ni satt åtta år i regeringsställning, och ni satsade 60 procent av reformutrymmet på att sänka skatter. 2 procent gick till reformer inom skolan. Det bidrog till sjunkande kunskapsresultat, minskad likvärdighet och större arbetsbörda för våra lärare.

Ja, vi delar bilden att vi har utmaningar. Men jag tror inte att medicinen mot problemet är mer av den politik vi fick se under åtta år med er vid regeringsmakten. Jag är genuint intresserad av att veta på vilket sätt vi ska ta oss an de här utmaningarna. Vi delar bilden, men jag tror att vi har lite olika sätt att se på hur:et. Jag är jättenyfiken på det, Kristina Axén Olin.


Anf. 44 Kristina Axén Olin (M)

Fru talman! Roza Güclü Hedin frågar mig om budgeten för 2012. Det är nästan tio år sedan, och jag var inte med i det här huset på den tiden. Jag kan tyvärr inte svara på vad Moderaterna i riksdagen gjorde då.

Det jag kan svara på är vad som händer nu. Roza! Ni har haft makten i sex år. Nu har mer än halva mandatperioden gått, och jag har inte sett ett enda förslag som varit viktigt för att förbättra skolundervisningen. Vi fick för några veckor sedan propositionslistan för de ärenden som Anna Ekström kommer med före januari. Det finns ett enda ärende på skolnivå, och det är införandet av frivilliga betyg i årskurs 4. Är det vad svensk skola saknar just nu?

Nej, det finns en massa saker vi borde göra. Vi borde ha mindre klasser. Vi borde ha fler timmar. Vi borde ha kortare lov. Vi borde ha tydligare fokus på kunskaper. Vi borde se till alla barns möjligheter. Det är en massa saker vi borde göra, men till dem hör inte att prata om vad som hände 2012.


Anf. 45 Patrick Reslow (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En oberoende utred-ning av Sveriges del i PISA 2018

Fru talman! Låt mig först och främst yrka bifall till förslaget i betänkandet.

Så fortsätter då parodin kring de uppblåsta PISA-resultaten och den minst sagt häpnadsväckande hanteringen av dessa. Fru talmannen får ursäkta, men det är hårresande att höra alla insinuationer som oseriöst slängs ut i den här salen från vänsterblocket. Är det någon regeringskris på gång? Man undrar ju. Vad är det som har fått er ur balans i dag i den här debatten?

Här står S-ledamoten och håller ett linjetal om någon allmänpolitisk företeelse, med skygglapparna på för vad det egentligen handlar om. Är inte Socialdemokraterna oroade över de uppgifter som har kommit fram? Ser man inte allvarligt på att det påstås att resultaten har blivit felaktiga? Ser man inte alla de åsikter som finns kring varför de har blivit felaktiga? Vad har hänt med den socialdemokrati som en gång i tiden var så pragmatisk? Den är som bortblåst.

Jag tycker att det finns anledning att vara allvarlig. Det finns anledning att vara oroad, för de här PISA-resultaten speglar inte hur det ser ut i klassrummen runt omkring i landet. Om inte Socialdemokraterna inser det är det verkligen allvarligt ställt.

Det är mycket sorgligt att betrakta detta händelseförlopp och sättet på vilket resultat manipuleras och politiseras, och där utvärderingar uppenbart påverkas från alla möjliga håll. Att kalla det något annat än ett fiasko vore tjänstefel, och det är precis det det är: ett enda stort fiasko.

Redan när PISA-rapporten kom i december 2019 var vi sverigedemokrater mycket kritiska till att så många elever hade plockats bort från testet - betydligt fler än i något annat land. Därmed ansåg vi att resultaten hade förskönats. Man ville inte se verkligheten. Det är ju inget nytt. Man vill inte se verkligheten, och då gjorde man så även i en undersökning som skulle visa på kunskapsutvecklingen i landet.

Det var alltså 11 procent av eleverna som exkluderades, en siffra tre gånger högre än EU-snittet. Av dem som blev utvalda att skriva testet dök 13,5 procent inte upp. Den som tycker att detta är ett bra underlag måste nog rannsaka sig själv. Det var väldigt många elever som borde ha varit med men som helt plötsligt inte var det.

Vi är i och för sig vana vid det här tillvägagångssättet. För att försöka dölja effekterna av en totalt misslyckad migrationspolitik trixar man med statistiken på ett väldigt kreativt sätt. Det är inte första gången vi ser detta.

När vi hade vår budgetdebatt i utskottet den 19 december 2019 var det också höga brösttoner från regeringspartierna. En arbetsseger, sa en ledamot om PISA-rapporten. Ett resultat att glädjas åt, sa en annan. Vips så användes PISA-rapporten som ett bevis för hur förträfflig den socialdemokratiska skolpolitiken är. De ledamöter, däribland jag, som kritiserade det stora antalet exkluderade elever i testet viftades bort med förklaringen att så är minsann OECD:s regelverk.

Detta lyckorus skulle dock snart komma av sig. I början av juni rapporterade tidningen Expressen om att ett stort antal elever medvetet valts bort i strid med det regelverk som Socialdemokraterna så starkt förfäktade. Det var främst elever som förvisso hade bristande språkkunskaper men som hade varit i Sverige alldeles för länge för att omfattas av OECD:s regler om exkludering. Man hade alltså läst svenska i mer än ett år och skulle ha varit med på provet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En oberoende utred-ning av Sveriges del i PISA 2018

Från rektorerna gavs helt ofattbara motiveringar till dessa avsteg. Expressen hade till och med intervjuat en rektor som sa att man "måste sätta eleven i centrum" och att "om en elev inte bör skriva provet för att den mår dåligt . [kan jag] inte låta den eleven skriva provet".

Helt ofattbart! Men detta reflekteras det inte alls över i de anföranden som kommer från vänsterblocket i denna sal. Icke ett dugg!

Så ställer man frågor till rektorer i Finland. Där ges helt andra svar: Har man läst finska i ett år gör man provet - punkt slut. Det är raka rör.

Så här går det alltså till när kunskapsutveckling ska utvärderas i Sverige, och det var i det läget som regeringen fick krypa till korset. Utbildningsministern och Skolverkets generaldirektör kallades till utskottet. En utvärdering skulle nu plötsligt göras - av OECD och inte av någon nationell oberoende utredning. Det var OECD som hade bäst kännedom, var beskedet. Så försökte man att gömma ärendet och hoppas på det bästa.

I början av september rapporterade medierna att det är Skolverket som har fått i uppgift att besluta om villkoren för granskningen av sin egen verksamhet. Ni hörde rätt: Skolverket ska alltså besluta om villkoren för granskningen av den egna verksamheten.

Dessutom presenteras en rad uppgifter i medierna i form av mejlväxlingar, där man visar hur Skolverket och OECD samarbetar för att hitta möjliga förklaringsmodeller till varför så många elever valts bort. Det antyds också att Skolverket försöker påverka granskningen. Man säger inte att det är rätt eller fel, men någonstans borde det väcka oro i vänsterledet så att man tar det på allvar.

Det är allvarliga påståenden, och det har till och med gått så långt att ett antal professorer har gått ut och sagt att det som kommer inte är någon oberoende granskning. Man underkänner den. Och varför vill Skolverket se slutrapporten innan den presenteras offentligt?

Fru talman! Det vore mycket klädsamt om regeringspartiernas ledamöter i denna kammare här och nu i samband med detta betänkande tog ett steg tillbaka och sa okej, vi inser att det behövs en oberoende granskning - om inte annat för att PISA-rapporterna framöver ska kunna tas på allvar och inte för all framtid ifrågasättas. Risken är att det kommer att bli så.

Men så blir det såklart inte, för här väger prestigen tyngre än att få fakta på bordet. Kontentan av det hela blir en granskning som kommer att uppfattas som politiserad och som att man försöker dölja sanningen.

Sverigedemokraterna anser att alla typer av granskningar ska ske opartiskt. Det är själva grundvalen i en sann demokrati och dessutom en hörnsten i vår egen författning. Om vi rubbar den principen rubbar vi också förtroendet för det politiska systemet. I dag är det PISA-resultaten. Vad är det i morgon?

Vi har därför tillsammans med ett antal andra partier i utskottet krävt att det tillsätts en oberoende, nationell utredning som granskar underlaget och metoderna i Sveriges del av PISA-undersökningen 2018. För dem som fortfarande inte har förstått vad en oberoende granskning innebär är det en granskning som ska vara helt fristående från de organ och myndigheter som tidigare har varit inblandade. Det ska framför allt vara en granskning där regeringens myndigheter inte har möjlighet att påverka utgången.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En oberoende utred-ning av Sveriges del i PISA 2018

Det är en oberoende granskning. Så fungerar det i en välskött demokrati, och jag hoppas att det inte är för mycket begärt av regeringen och dess lydpartier.


Anf. 46 Annika Hirvonen Falk (MP)

Fru talman! Patrick Reslow bekräftar i sitt anförande mina värsta farhågor om motiven till det förslag som Sverigedemokraterna tillsammans med ett antal högerpartier lägger fram i dag. Han slänger ur sig konspirationsteorier om att alla aktörer i svensk skola, tillsammans med den internationella samarbetsorganisationen OECD vars hela förtroende bygger på opartiska granskningar baserade på forskning, statistik och internationella studier, ingår i en konspiration för att mörka invandringens konsekvenser.

Det är oerhört. Jag borde kanske inte längre vara förvånad över den iver med vilken Sverigedemokraterna vill underminera tilliten till myndigheter och till internationella samarbetsorganisationer. Sverigedemokraterna ingår ju faktiskt i den internationella politiska, populistiska rörelse som vill underminera förtroendet för samhällsstrukturer och internationellt samarbete.

Patrick Reslow säger i dag att den rapport som han ännu inte har läst, den rapport som OECD ska komma med senare i dag, kommer att uppfattas som politiserad. Det säger han innan han har läst rapporten. Han har bestämt sig för att OECD inte kommer att göra en gedigen granskning av Sveriges deltagande i PISA. Vad har Patrick Reslow för belägg för att OECD inte skulle göra en objektiv granskning av Sveriges deltagande i PISA?


Anf. 47 Patrick Reslow (SD)

Fru talman! Det som sägs i talarstolen är rent nonsens - trams. Det är inte vad det här handlar om. Här handlar det om huruvida det ska vara en oberoende granskning eller inte. Sverige är väl ingen bananrepublik?

En oberoende granskning görs av en kommission eller myndighet som inte har varit inblandad i den första processen. Det är självklart. Det här är häpnadsväckande. Jag ska komma ihåg detta om Annika Hirvonen Falk i något annat sammanhang vill ha någon form av granskning, det vill säga att inblandade parter ska göra granskningen. Det här är ingen rättsstat. Står inte Miljöpartiet upp för rättsstaten? Det kan vara en fråga värd att besvara.

Jag tycker inte heller om att ord läggs i mun som inte har sagts och att man försöker tolka vad jag säger.

Sverigedemokraterna vill ha en oberoende granskning oavsett resultaten; om de blir bättre eller sämre eller vad. Vi vill ha en oberoende granskning. Det är vad ärendet handlar om. Jag får be Annika Hirvonen Falk att hålla sig till sakfrågan.


Anf. 48 Annika Hirvonen Falk (MP)

Fru talman! Sakfrågan här gäller misstroendet mot OECD, som äger PISA-studien och som sätter upp reglerna. Regeringen har bett OECD att granska regeringens, svenska myndigheters, skolors och rektorers arbete att genomföra OECD:s studie. Det är där som Patrick Reslow redan har tagit ställning, och han har sagt att OECD:s granskning av hur Sverige har genomfört studien inte kommer att vara objektiv, opartisk, utan att den kommer att uppfattas som politiserad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En oberoende utred-ning av Sveriges del i PISA 2018

Jag frågar än en gång vilka belägg Patrick Reslow har för att påstå att det medvetet har funnits en konspiration som OECD också ingår i. Förslaget i dag handlar om att säga att det som OECD lägger fram kan vi inte lita på. Jag förstår verkligen önskan - och jag instämmer i den - att vi ska få fakta på bordet. Men redan innan ni har tagit del av och läst OECD:s rapport har ni bestämt er för att den inte går att lita på. Jag undrar varför.


Anf. 49 Patrick Reslow (SD)

Fru talman! Annika Hirvonen Falk bättrade sig lite grann på slutet. Det är ofta så att personer som försöker hävda att det föreligger en konspiration själva är konspirationsteoretiker.

Här är ingen konspiration, utan här har det varit en granskning där Skolverket har varit inblandat och där OECD har varit inblandat. Det finns uppgifter om att siffrorna inte stämmer, och det finns uppgifter i medierna om att det nu föregår diskussioner mellan Skolverket och OECD. Vi vet inte om uppgifterna stämmer. Att i det läget säga att OECD ska göra en granskning är inte bra för en rättsstat.

Vi ska ha alla fakta på bordet. Då måste det ske en oberoende granskning. I den granskningen ska man inhämta synpunkter från OECD. Men i och med att OECD har varit part i målet, det är OECD:s undersökning, kan OECD inte göra granskningen. Så fungerar det inte någonstans. Det är ungefär detsamma som att låta ett departement ta hand om konstitutionsutskottets granskningar. Det är lika befängt. Det måste vara opartiskt. Så fungerar det i en demokrati - i en rättsstat.

Jag vet inte om önskan är att Sverige ska vara som vilken bananrepublik som helst. Vi sverigedemokrater vill inte det, utan vi vill upprätthålla principerna. Därför vill jag se en oberoende granskning.


Anf. 50 Daniel Riazat (V)

Fru talman! Jag tycker att det är lustigt när en ledamot som inte ens kan hålla koll på sina egna kvitton står här i talarstolen och pratar om att granska hela utbildningssystemet. Nog om det.

Man måste lyssna på Sverigedemokraterna för att förstå vad Moderaterna egentligen vill. Här kommer det fram att det egentligen inte handlar om huruvida det har blivit ett fel eller inte. Alla här är överens om att om det har blivit något fel måste det rättas till. Här handlar det om ett helt annat syfte, nämligen att föra bort fokus från viktiga frågor som handlar om att till exempel jämlikheten i den svenska skolan har sjunkit, vilket OECD har pratat om många gånger, till att föra över fokus till en debatt där man misstänkliggör myndigheter och där man lägger fram en konspirationsteori om att alla aktörer har gått ihop för att fuska i PISA-undersökningen.

Det som också framgår här är att Patrick Reslow inte ens känner till kriterierna för PISA. Ett av dem är bland annat att PISA bygger på frivillighet, vilket gör att du inte kan tvinga någon. Ett annat kriterium handlar om att elever som har läst svenska i mindre än ett år och som inte behärskar svenska språket tillräckligt väl inte ska vara med i undersökningen. Och det finns en rad andra kriterier. Det går även att utesluta hela skolor av olika anledningar. Detta är alltså OECD:s kriterier.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En oberoende utred-ning av Sveriges del i PISA 2018

Vad har Sverigedemokraterna för syfte med att spä på en konspirationsteori, som i grunden utgår från partiets rasistiska idé?


Anf. 51 Patrick Reslow (SD)

Fru talman! Osanna påståenden om mig som person i talarstolen utgår jag från blir föremål för en diskussion med talmannen. Men det kan vi ta senare.

Vi känner visst till OECD:s regelverk. Vi vet hur det ser ut. Daniel Riazat behöver inte stå här och mästra, som han så ofta försöker göra, och visa sig duktig med att han har läst igenom OECD:s regelverk. Vi kan det.

Problemet är att Daniel Riazat tillsammans med sina vänsterkompisar inte vill ha oberoende granskningar. Han vill inte att en kommission eller kommitté, helt fristående från de organ som har genomfört PISA-rapporten, ska se vad som är rätt och fel. Varför? Det är kanske så att Daniel Riazat själv inte vill ha korten på bordet, att Daniel Riazat är rädd för vad en sådan oberoende granskning skulle komma fram till, att det inte var ett så bra resultat som man kunde förvänta sig, att det finns större problem i svensk skola än vad Daniel Riazat vill se.

Sverige ska inte vara en bananrepublik, men Sverige ska inte heller vara en kommunistisk diktatur. Granskningarna ska vara oberoende, och där ska inte inblandade parter vara närvarande. Så fungerar en demokrati, och det står Sverigedemokraterna upp för.


Anf. 52 Daniel Riazat (V)

Fru talman! Nej, Sverige ska inte vara en bananrepublik, vilket det ibland ser ut att vara när företrädare för Sverigedemokraterna står i talarstolen.

Det som återigen blir lustigt är konspirationsteorin, där numera också jag ingår eftersom jag har något att förlora på att det kommer fram andra uppgifter i frågan.

Jag vill en gång för alla förtydliga att alla som sitter i salen, inklusive de partier vi inte har ett samarbete med eftersom Vänsterpartiet är i opposition, tycker att det ska komma fram om det finns felaktigheter. Där är vi alla överens. Då kan vi lämna försöket att föra bort fokus från vad frågan egentligen handlar om, nämligen att Sverigedemokraterna tillsammans med ett par andra partier hetsar upp sig kring en fråga. De gör det på ett aggressivt sätt för att föra bort fokus från många viktiga frågor, bland annat segregationen i svensk skola och den sjunkande jämlikheten.

Jag tycker att det är anmärkningsvärt att en ledamot i Sveriges riksdag ändå så pass tydligt visar en fientlighet gentemot de myndigheter och personer som har haft ansvar för frågan. Man litar inte heller på att den organisation som själv har satt upp kriterierna för ett prov faktiskt kan granska om länder som ingår i undersökningen har följt kriterierna. Låt oss också vara tydliga med att säga att reglerna inte är unika för Sverige. Samtliga länder som deltar i OECD-mätningarna utgår från samma regelverk. Det finns inte några undantagsfall där, utan alla följer dem.

Återigen: Varför vill Sverigedemokraterna skapa misstänksamhet mot Skolverket, mot OECD, mot alla aktörer? Tydligen är också Vänsterpartiet med på konspirationen. Varför?


Anf. 53 Patrick Reslow (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En oberoende utred-ning av Sveriges del i PISA 2018

Fru talman! Konspirationer hit och dit - jag kan lika gärna prata med en vägg, verkar det som.

Jag har ju sagt att principen måste vara att om man ska granska saker ska inte de parter som tagit fram ett underlag vara inblandade i själva granskningen.

Eftersom det är OECD:s PISA-undersökning är det inte de som ska granska här. Det blir inte rätt. Här ska det vara en nationell oberoende granskning där OECD är en part och där man undersöker vad OECD har fått för uppgifter och hur de har agerat. Skolverket blir en annan part. Detta för att få så konkreta fakta som möjligt.

Det här verkar Vänsterpartiet inte förstå eller vilja förstå. Jag har svårt att begripa vad det är som är så svårt. Vi säger att vi ska ha en oberoende granskning, och där passar inte OECD in.

Sedan försöker man göra detta till att vi skulle vara fientliga mot myndigheter. Vi är inte fientliga mot myndigheter. Men man ska aldrig granska sig själv. Det är en grundläggande rättsstatsprincip: Granska aldrig dig själv! Det ska inte göras i det här fallet heller.

Jag hoppas att Daniel Riazat någon gång förstår vad vi menar, men det verkar vara kört med det.


Anf. 54 Gudrun Brunegård (KD)

Fru talman! Jag vill till att börja med yrka bifall till utskottets förslag.

PISA-rapporterna är en otroligt viktig värdemätare för tillståndet i OECD-ländernas skolor och för benchmarking mellan länderna. När Sverige under ett antal år hade resultat under OECD-snittet blev det en betydelsefull drivkraft för kvalitets- och kunskapsutveckling.

Men det här bygger på att proven är jämförbara. Det finns ett väl utvecklat regelverk för vilka elever som ska delta och vilka som ska undantas med hänsyn till att elevens språkkunskaper är otillräckliga och provresultatet därför inte kan förväntas spegla elevens verkliga kunskaper. Konkret handlar kravet om att eleven ska ha fått undervisning på svenska i ett år.

Mycket är redan sagt och skrivet i denna fråga, och jag ska inte upprepa den debatt som förts här. Men då den andel av Sveriges elever som undantogs från att genomföra provet vida översteg den andel elever som bara fått undervisning på svenska i ett år är det stor risk att resultatet inte är representativt för svensk skola som helhet.

Detta kunde vi var och en läsa oss till samma dag som rapporten publicerades. Det behövde vi inte vänta på någon Expressenjournalistik för att göra.

Det var bra att regeringen reagerade och ville utreda frågan, men metoden för utvärdering riskerar att brista i trovärdighet. När den berörda myndigheten ska utreda sig själv och när OECD utreder med hjälp av Skolverkets handläggare finns det risk att eventuella missförhållanden inte uppdagas.

Därför yrkar jag bifall till utskottets förslag med ett utskottsinitiativ om att omgående tillsätta en oberoende utredning för att se över det underlag och de metoder som användes i Sveriges del av PISA 2018 och hur dessa påverkade resultatet.


Anf. 55 Roger Haddad (L)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En oberoende utred-ning av Sveriges del i PISA 2018

Fru talman! Den parlamentariska majoriteten i utbildningsutskottet gör att jag, som är en av initiativtagarna till detta utskottsyrkande om en oberoende granskning, hamnar sist på talarlistan. Men vi vet tyvärr att om Centerpartiet står fast vid sin reservation kommer utfallet av dagens votering att bli att vårt krav på en oberoende extern granskning faller i kammaren. Det beklagar jag starkt.

Fru talman! Jag står bakom vårt yrkande och utbildningsutskottets förslag om en oberoende extern granskning.

Det är anmärkningsvärt vilka saker man blir påklistrad av de övriga kollegorna i utbildningsutskottet.

Liberalerna krävde som ett första steg att Skolverkets generaldirektör och senare även utbildningsministern skulle kallas till utbildningsutskottet under senvåren för att utfrågas om regeringens hantering av PISA 2018.

Redan när Skolverket besökte utbildningsutskottet i december medgav man att det fanns vissa problem med urvalet, att man ska vara försiktig när man drar slutsatser och att uppgången som vi alla välkomnade ska tolkas med viss försiktighet. Redan i december medgav alltså Skolverket att det finns ett antal delar i hanteringen, i underlaget, som gör att vi inte kan vara hundra procent säkra på de slutsatser som dras.

Det som är anmärkningsvärt är de uppgifter som framkom före sommaren, nämligen att det kan vara så att den kategori av elever som har bott i Sverige under ett antal år - och då pratar jag över huvud taget inte om dem som kom från Syrien eller Irak 2015 och framåt - inte behärskar det svenska språket utifrån den takt eller utveckling som normalt prognostiseras och att det är där det skett en exkludering, en överexkludering. Om det stämmer och om det påverkar resultaten och slutsatserna i PISA 2018, det vet inte vi - inte heller jag. Det är därför viktigt och centralt att vi har en extern oberoende granskning.

Jag noterade, fru talman, att jag knappt ett dygn efter vår kritik vaknade till nyheten att utbildningsminister Anna Ekström gick ut - i princip tvingades gå ut - och meddelade att man ska låta OECD granska PISA-mätningen. Kvällen innan och även på morgonen samma dag i juni gick Skolverket ut och sa: Vi har inte gjort några fel. Vi ser ingen anledning att ifrågasätta urvalsmetoden, och vi har ingen anledning att driva igenom en eftergranskning. Men Skolverket fick självklart acceptera att dess uppdragsgivare regeringen kontaktade OECD och bad om en eftergranskning.

Vi i Liberalerna står inte bakom det här hanteringssättet. Vi står inte bakom regeringens hantering av kontakten med OECD och begäran att de ska granska PISA-mätningen. Många skäl har tagits upp. Men en oberoende granskning innebär också att man gör en självständig granskning, och det kan man inte påstå att det är när både OECD och Skolverket och regeringen, det vill säga alla inblandade parter, sitter runt bordet och går igenom ekonomi, budget, tidsplan, kriterier, indikatorer etcetera. Det är varken fritt, självständigt eller oberoende.

Därför är vårt krav viktigt, fru talman. Jag noterar att även om vi inte får igenom dagens förslag på grund av reservationerna blir det en extern granskning, och det välkomnar vi. Det är Riksrevisionen som själv gjort den bedömningen, och jag utgår från att de inte är populister. De har tagit del av den offentliga debatten och debatten i utskottet och av de uppgifter som framkommit i medierna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En oberoende utred-ning av Sveriges del i PISA 2018

För övrigt har vi en annan verksamhet, nämligen Statens skolinspektion, som oftast reagerar på uppgifterna när medier upptäcker brister eller någon skola med kopplingar till extremism eller vad det nu kan vara. Jag sitter i insynsrådet, och jag får återkommande höra att man reagerar på medieuppgifter. Jag har inga problem med det. De utför sitt uppdrag, och de gör sitt jobb.

Kom inte till kammaren och ifrågasätt våra motiv eller vad vi vill uppnå egentligen! Ni får som ni vill, ni som inte vill se en extern oberoende granskning. Ni kommer att avslå det här förslaget, som vi påbörjade arbetet med redan före sommaren.

PISA är den viktigaste internationella mätningen för Sverige på skolområdet. PISA är en avgörande del i svensk skolpolitik - så har det varit oavsett vilken regering som har suttit på Utbildningsdepartementet. Ingen glömmer väl när Gustav Fridolin och Miljöpartiet våren 2015 presenterade Skolkommissionen. Huvudargumentet och huvudmotiveringen till Skolkommissionens arbete var ju Sveriges utveckling i de senaste PISA-resultaten. Detta är därför viktigt.

Oavsett vad de kommer fram till och oavsett vad detta landar i vill vi ha en bekräftelse på om det är en uppgång, som vi såg i presentationen 2019, eller om det finns felaktigheter som påverkar slutsatserna. Det är det som är Liberalernas motiv och syfte.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 9.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2020-09-30
Förslagspunkter: 1, Voteringar: 1

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

    Förslagspunkter och beslut i kammaren

    1. Oberoende utredning av metoderna och resultaten i Sveriges del av PISA 2018

      Kammaren biföll reservation 1

      Beslut:

      Kammaren biföll reservation 1

      Utskottets förslag:
      Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen omgående tillsätter en oberoende utredning för att se över det underlag och de metoder som användes i Sveriges del av PISA 2018 och hur dessa påverkade resultatet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
      • Reservation 1 (S, C, V, MP)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (S, C, V, MP)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S016084
      M110059
      SD100052
      C05026
      V04023
      KD30019
      L30016
      MP03013
      -0011
      Totalt27281293
      Ledamöternas röster