Sök

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om flera regelförenklingar inom skogsbruket.

Lagändringarna innebär bland annat följande:

• Anmälan för samråd för skogsbruksåtgärder enligt miljöbalken behövs endast om det framgår av föreskrifter som regeringen bestämmer.
• Markägarens kostnad för att skaffa den kunskap som behövs innan en skogsbruksåtgärd vidtas, exempelvis vad gäller skyddade arter i ett skogsområde, ska vara rimlig i förhållande till fastighetens värde.
• Sekretessen till skydd för djur- och växtarter ändras så att markägare får ta del av den information som behövs för att avgöra om samråd krävs.
• Skogsstyrelsens beslut enligt skogsvårdslagen ska överklagas till en mark- och miljödomstol i stället för till en förvaltningsdomstol.
• Fristen för ideella miljöorganisationer att överklaga beslut om skogsbruk eller skogsbruksåtgärder ska räknas från den dag då beslutet meddelades. Dessutom ska Skogsstyrelsen ges partsställning när miljöorganisationer överklagar myndighetens beslut.

Förslaget syftar bland annat till att stärka äganderätten och öka förutsägbarheten för skogsägare.

Lagändringarna ska i huvudsak börja gälla den 1 januari 2027. Bestämmelsen om att samrådsplikt enligt miljöbalken ska gälla endast om det framgår av en förordning ska dock gälla först den dag som regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

6

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

14, 149 minuter

Justering

2026-06-09

Datum

2026-06-09

Bordläggning

2026-06-14

Debatt

2026-06-15

Beslut

2026-06-16

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i miljöbalken. Ändringarna innebär i huvudsak att skogs- och markägare ska ha rätt till ersättning när bestämmelser om skydd för djur och växter leder till begränsningar i deras markanvändning. Lagändringarna syftar till att stärka äganderätten av skog och mark, samtidigt som incitamenten för skydd av arter kan öka.

Ändringarna innebär även att det ska finnas möjlighet för staten att kräva tillbaka utbetald ersättning om begränsningen på grund av artskyddet inte längre består. Ett sådant beslut om återbetalning behöver dock vara skäligt i förhållande till den enskilde fastighetsägaren och bedömas utifrån omständigheterna i det enskilda fallet.

Lagändringarna börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

19, 61 minuter

Justering

2026-06-09

Datum

2026-06-09

Bordläggning

2026-06-14

Debatt

2026-06-15

Beslut

2026-06-16

Riksdagen sade ja till regeringens förslag som gör det möjligt att inrätta en ny myndighet för miljöprövningar. Den nya myndigheten, Miljöprövningsmyndigheten, ska ta över de uppgifter som miljöprövningsdelegationerna vid länsstyrelserna i dag ansvarar för.

Syftet med beslutet är att göra miljötillståndprocesserna mer effektiva, enkla och likvärdiga.

De nya reglerna börjar i huvudsak att gälla den 1 juli 2027.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

24, 3 minuter

Justering

2026-06-09

Datum

2026-06-09

Bordläggning

2026-06-13

Debatt

2026-06-14

Beslut

2026-06-15

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om åtgärder för att motverka fusk i livsmedelskedjan. Åtgärderna ska stärka kontrollen och innebär bland annat följande:

• Två utsedda kontrollmyndigheter, Livsmedelsverket och Jordbruksverket, ska i vissa fall kunna ta över kontrollansvaret från andra organ, som länsstyrelser och kommuner.
• Nya bestämmelser införs om uppgiftsskyldighet mellan kontrollmyndigheter med koppling till livsmedelssektorn.

Lagändringarna om att en central myndighet kan ta över kontrollansvaret börjar gälla den 1 januari 2028. Lagändringarna om uppgiftsskyldighet börjar gälla den 1 januari 2027.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

10, 36 minuter

Justering

2026-05-28

Datum

2026-05-28

Bordläggning

2026-06-02

Debatt

2026-06-03

Beslut

2026-06-03

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskning av statens arbete med att förvärva utsläppskrediter.

Riksrevisionen har granskat om statens arbete med att förvärva utsläppskrediter uppnår intentionerna med internationella klimatinsatser: att minska globala utsläpp av växthusgaser, att främja klimatomställning och hållbar utveckling i de länder där de genomförs och att kunna bidra till att de svenska klimatpolitiska målen uppnås på ett kostnadseffektivt sätt. Riksrevisionens övergripande slutsats är att statens arbete med internationella klimatinsatser delvis uppnår sina syften.

Riksrevisionen rekommenderar regeringen att tydliggöra mål och förväntningar i styrningen av Energimyndigheten och att överväga att sätta kvantitativa mål för förvärv av utsläppskrediter i förhållande till klimatmålet 2045 och etappmålen 2030 och 2040. Regeringen rekommenderas även att följa upp kostnadseffektiviteten utifrån totalkostnad, så att både pris per utsläppskredit och administrativa kostnader beaktas och kan jämföras med andra kompletterande åtgärder.

Liksom regeringen välkomnar riksdagen Riksrevisionens granskning och anser att den utgör ett värdefullt underlag för det fortsatta arbetet med att genomföra kostnadseffektiva internationella klimatinsatser. I sin skrivelse instämmer regeringen delvis i Riksrevisionens rekommendationer.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

35, 93 minuter

Justering

2026-05-19

Datum

2026-05-20

Bordläggning

2026-05-26

Debatt

2026-05-27

Beslut

2026-06-03

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om lagändringar som ska göra det möjligt att genomföra ett EU-direktiv på ett tydligare och mer heltäckande sätt.

EU-direktivet handlar om ett förbud mot att ge läkemedel med vissa ämnen till livsmedelsproducerande djur. Det handlar exempelvis om ämnen som har hormonell verkan och andra ämnen som kan lämna hälsofarliga restsubstanser i djuren.

Förslaget innebär att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om begränsningar av eller förbud mot att använda eller inneha dessa ämnen. Föreskrifterna ska gälla djurhållare och personal inom djurens hälso- och sjukvård och vara nödvändiga för att uppfylla Sveriges skyldigheter enligt EU-rätten.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2026-05-19

Datum

2026-05-19

Bordläggning

2026-05-22

Debatt

2026-05-25

Beslut

2026-05-26

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lag om beredskapslager av varor i livsmedelskedjan, det vill säga hela processen från jord till bord. Syftet med lagerhållningen är att säkerställa tillgången till livsmedel om Sverige är i krig eller krigsfara eller om det till följd av en utomordentlig händelse är, eller riskerar att bli, brist på livsmedel i landet.

Bland annat ska följande gälla Sveriges beredskapslager:

• Regeringen ska besluta om vilka varor i livsmedelskedjan som ska beredskapslagras och i vilken mängd, samt var i landet det ska finnas beredskapslager.
• Beredskapslagren ska hållas av den myndighet som regeringen bestämmer. Ett beredskapslager får även hållas av privat aktör som den ansvariga myndigheten ingår avtal med.
• De varor som ska beredskapslagras ska införskaffas av den ansvariga myndigheten och ägas av staten.
• Tystnadsplikt ska gälla för den som deltagit i en enskilds verksamhet att på uppdrag av en myndighet hålla ett beredskapslager och som genom detta får reda på känsliga uppgifter.

Regeringen bedömer att beredskapslagren bör byggas upp successivt under en längre tid.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

5, 25 minuter

Justering

2026-05-19

Datum

2026-05-19

Bordläggning

2026-05-22

Debatt

2026-05-25

Beslut

2026-05-26

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att förenkla möjligheterna till jakt.

Förslaget innebär att regeringen får rätt att besluta om regler som gör det möjligt att fånga vilt på någon annans mark för märkning, undersökning eller andra åtgärder för att skydda och bevara vilt. Förslaget innebär också att det införs en ny bestämmelse som gör det möjligt för jakträttshavaren att söka efter, spåra eller förfölja vilt för att avliva det av djurskyddsskäl.

Förslaget innebär även att det ska bli tillåtet att efter anmälan jaga på allmänt vatten och efter anmälan jaga säl i Sveriges ekonomiska zon, i syfte att förbättra yrkesfiskets förutsättningar och underlätta för jägare att jaga på allmänt vatten. Vidare införs det i offentlighets- och sekretesslagen en ny sekretessbestämmelse för att skydda uppgifter som kan avslöja en enskilds identitet i ärenden om jakt på stora rovdjur och om ersättning för skada orsakad av stora rovdjur.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

8, 43 minuter

Justering

2026-05-07

Datum

2026-05-11

Bordläggning

2026-05-20

Debatt

2026-05-21

Beslut

2026-05-26

Riksrevisionen har granskat om statens insatser för jordbrukets klimatomställning är effektiva. Regeringen har i en skrivelse redovisat sin bedömning och sina åtgärder med anledning av de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen lämnar i sin rapport.

Riksrevisionens övergripande slutsats är att befintliga styrmedel i stort är effektivt utformade och genomförda men endast täcker en liten del av jordbrukets totala växthusgasutsläpp. Riksrevisionen bedömer samtidigt att regeringens styrning inte har lett till att jordbruket bidragit till klimatmålen på ett effektivt sätt.

Regeringen instämmer i vissa av de bedömningar och rekommendationer som Riksrevisionen har gjort. Riksdagen la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

5

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

16, 54 minuter

Justering

2026-04-16

Datum

2026-04-20

Bordläggning

2026-04-27

Debatt

2026-04-28

Beslut

2026-04-29

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av om regeringen och myndigheterna har bedrivit ett effektivt arbete med underlag och utvärderingar inom det klimatpolitiska ramverket.

Riksrevisionens övergripande slutsats är att hanteringen har flera brister, framför allt när det gäller Naturvårdsverkets arbete med att ta fram ett samlat underlag till regeringens klimatredovisningar och klimathandlingsplaner. Riksrevisionen lämnade även ett antal rekommendationer till regeringen, Naturvårdsverket, Energimyndigheten och Klimatpolitiska rådet.

I sin skrivelse välkomnar regeringen Riksrevisionens granskning och instämmer i huvudsak i Riksrevisionens problembeskrivning men gör delvis en annan bedömning av vilka åtgärder som bör vidtas. Regeringen lyfter fram i skrivelsen att den bedriver ett löpande arbete med att utvärdera och utveckla underlagen inom det klimatpolitiska ramverket i syfte att förbättra kvaliteten och tydligheten i klimatredovisningen och klimathandlingsplanen. Regeringen lyfter även att det under de senaste åren även har vidtagits åtgärder för att förbättra myndigheternas arbete med underlag inom det klimatpolitiska ramverket.

RIksdagen välkomnar likt regeringen Riksrevisionens granskning och ser positivt på regeringens arbete med att förbättra kvaliteten och tydligheten i klimatredovisningarna och klimathandlingsplanerna och utgår från att detta arbete fortsätter.

RIksdagen la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

7, 37 minuter

Justering

2026-04-14

Datum

2026-04-16

Bordläggning

2026-04-27

Debatt

2026-04-28

Beslut

2026-04-29

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i flera miljölagar som ska minska mängden avfall och öka återvinningen. Syftet är att Sverige ska kunna nå de mål som EU har beslutat på området.

Ändringarna innebär bland annat att reglerna för ansvar för avfall blir tydligare. Det ska framgå vad ansvaret omfattar och när det upphör. Samtidigt ändras reglerna för tillsyn av avfallsverksamhet.

Ändringarna ska också bidra till en mer cirkulär ekonomi och leda till en mer hållbar hantering av schaktmassor. Dessutom ska staten, kommuner, regioner och kommunalförbund inte längre ska behöva ställa ekonomisk säkerhet vid deponering av avfall eller vid hantering av avfall som uppstår vid utvinning av mineraler och andra naturresurser.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2026.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

6

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

19, 54 minuter

Justering

2026-04-14

Datum

2026-04-16

Bordläggning

2026-04-22

Debatt

2026-04-23

Beslut

2026-04-29

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett skärpt förbud mot sena avbeställningar av jordbruks- och livsmedelsprodukter.

Syftet med förslaget är att säkerställa ett korrekt genomförande av ett EU-direktiv som kallas UTP-direktivet. Lagändringen innebär att en annullering av exempelvis kött, fisk, ägg, mjölk från stora livsmedelsföretag, myndigheter och kommuner inte bara ska vara förbjudna med mindre än 30 dagars varsel, utan även avbeställningar som sker med 30 dagars varsel eller mer kan omfattas av förbudet. Men det förutsatt att leverantören inte rimligen kan hitta något annat sätt att sälja eller använda varorna.

Syftet med lagen, som infördes 2021, var att skydda jordbruks- och livsmedelsproducenter. Med den föreslagna lagändringen genomförs EU-direktivet fullt ut i svensk rätt.

Lagändringen börjar gälla den 1 juni 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2026-03-31

Datum

2026-03-31

Bordläggning

2026-04-22

Debatt

2026-04-23

Beslut

2026-04-29

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skärpa regelverket för invasiva främmande arter.

Lagförslaget innebär bland annat att den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet för in en invasiv främmande art till Sverige från ett annat EU-land kan dömas till böter eller fängelse i högst två år.

Förslaget innebär också att den som för in invasiva främmande arter från ett annat EU-land ska vara skyldig att anmäla arten till Tullverket. Tullverket ska också få befogenheter att kontrollera införsel av främmande arter vid den inre landsgränsen och vid behov omhänderta sådana arter.

Med invasiva främmande arter menas arter av djur, växter, svampar eller mikroorganismer som förs in och sprids i miljön och orsakar problem för exempelvis ursprungliga växter och djur, människors hälsa och samhället.

Lagändringarna börjar gälla den 1 maj 2026.

Riksdagen sa också nej till cirka 200 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025, framför allt med hänvisning till redan vidtagna åtgärder. Förslagen handlar bland annat om invasiva främmande arter, områdesskydd, artskydd, sanering och strandskydd.

Behandlade dokument

93

Förslagspunkter

25

Reservationer

30 

Anföranden och repliker

53, 146 minuter

Justering

2026-03-10

Datum

2026-03-12

Bordläggning

2026-03-17

Debatt

2026-03-18

Beslut

2026-03-19

Länsstyrelserna ska få fler verktyg för att utöva tillsyn över hundar för att förebygga och hindra att hundar orsakar skador. Som exempel kan nämnas att länsstyrelserna får tillträde till bostäder och andra utrymmen för tillsynen och att de i större utsträckning får besluta om omedelbara omhändertaganden.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som också innebär att Polismyndigheten, i vissa fall, kan besluta om avlivning av djur som omhändertagits enligt djurskyddslagen.

De nya reglerna börjar gälla den 1 maj 2026.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

9, 35 minuter

Justering

2026-03-10

Datum

2026-03-11

Bordläggning

2026-03-17

Debatt

2026-03-18

Beslut

2026-03-19

Riksdagen sa nej till 230 förslag i motioner om cirkulär och giftfri ekonomi. Förslagen lämnades in under den allmänna motionstiden 2025.

Förslagen handlar bland annat om återanvändning och återvinning, avfallsfrågor, plast och kemikaliepolitik.

Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete pågår i flera frågor som förslagen rör.

Behandlade dokument

61

Förslagspunkter

23

Reservationer

29 

Anföranden och repliker

14, 57 minuter

Justering

2026-03-05

Datum

2026-03-05

Bordläggning

2026-03-11

Debatt

2026-03-12

Beslut

2026-03-18

Riksdagen sa nej till 162 förslag i motioner om klimatpolitik. Förslagen lämnades in under den allmänna motionstiden 2025.

Bland annat handlar förslagen om det internationella klimatarbetet, klimatarbetet inom EU, svensk klimatpolitik, negativa utsläpp, transportsektorns klimatomställning och klimatanpassning.

Riksdagen hänvisar främst till att arbete pågår i flera frågor som förslagen rör.

Behandlade dokument

33

Förslagspunkter

15

Reservationer

26 

Anföranden och repliker

47, 122 minuter

Justering

2026-02-26

Datum

2026-03-02

Bordläggning

2026-03-09

Debatt

2026-03-10

Beslut

2026-03-11

Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag om jakt och viltvård. Förslagen har lämnats in i motioner under den allmänna motionstiden 2025 och handlar exempelvis om översyn av jaktlagstiftningen och viltförvaltningen, älgförvaltningen och rovdjursförvaltningen.

Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete pågår i frågor som förslagen tar upp.

Behandlade dokument

70

Förslagspunkter

7

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

35, 114 minuter

Justering

2026-02-19

Datum

2026-02-25

Bordläggning

2026-03-09

Debatt

2026-03-10

Beslut

2026-03-11

Riksdagen sa ja regeringens förslag om att anpassa två lagar till EU-rätten. Det är lagen och kontroll av skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel, samt lagen om sanktioner vid intrång till vissa skyddade beteckningar.

Lagändringarna innebär bland annat att regeringen, eller en utsedd myndighet, ska kunna besluta om hur invändningar mot en ansökan om skyddad beteckning ska gå till i Sverige. Föreskrifter ska även kunna meddelas om hur producentgrupper ska sättas samman. Producentgrupper kan vara lokala livsmedelsproducenter som ansöker om att en produkt ska få en skyddad beteckning.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 april 2026.

Behandlade dokument

50

Förslagspunkter

12

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

46, 125 minuter

Justering

2026-02-19

Datum

2026-02-19

Bordläggning

2026-02-23

Debatt

2026-02-24

Beslut

2026-02-25

Riksdagen sade nej till 92 förslag om fiskeripolitik. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om förvaltningen av fiskeresursen, begränsning av storskaligt fiske, fiskeri- och vattenbruksnäringens roll för livsmedelsförsörjningen och ålfiske.

Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp.

Behandlade dokument

38

Förslagspunkter

11

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

39, 104 minuter

Justering

2026-02-19

Datum

2026-02-19

Bordläggning

2026-02-25

Debatt

2026-02-26

Beslut

2026-03-04

Riksdagen sa nej till ett 80-tal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025 om djurskydd. Riksdagen hänvisar framförallt till redan vidtagna åtgärder och pågående arbete.

Förslagen handlar bland annat om djursjukvård, afrikansk svinpest, illegal handel med djur och delfinarier.

Behandlade dokument

38

Förslagspunkter

12

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

40, 108 minuter

Justering

2026-02-05

Datum

2026-02-10

Bordläggning

2026-02-24

Debatt

2026-02-25

Beslut

2026-03-04