Sök

Kravet på att gå en introduktionskurs för att börja övningsköra för B-körkort tas bort. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om detta.

Introduktionskursen har sedan 2006 varit obligatorisk för både elever och handledare men slopas nu bland annat på grund av att den inte haft avsedd effekt att förbättra övningskörningens planering, struktur och innehåll.

Lagändringen börjar gälla den 1 augusti 2026.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

11, 46 minuter

Justering

2026-04-16

Datum

2026-04-21

Bordläggning

2026-04-21

Debatt

2026-04-22

Beslut

2026-04-22

Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag som rör järnvägs- och kollektivtrafikfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om organisering av järnvägsunderhåll, järnvägens signalsystem, banavgifter, nattåg, mål för kollektivtrafiken och färdtjänst.

Riksdagen hänvisar bland annat till redan vidtagna åtgärder samt pågående utrednings- och beredningsarbete.

Behandlade dokument

50

Förslagspunkter

19

Reservationer

42 

Anföranden och repliker

45, 154 minuter

Justering

2026-03-31

Datum

2026-04-09

Bordläggning

2026-04-14

Debatt

2026-04-15

Beslut

2026-04-16

Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag som rör yrkestrafik och taxi i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om frågor relaterade till tillsyn och kontroll samt genomförandet av översyner inom olika delar av området.

Riksdagen hänvisar främst till planerade och vidtagna åtgärder samt pågående utrednings- och beredningsarbete.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

10

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

44, 141 minuter

Justering

2026-03-24

Datum

2026-03-26

Bordläggning

2026-04-14

Debatt

2026-04-15

Beslut

2026-04-16

Riksdagen säger nej till 104 förslag i motioner som handlar om cykelfrågor. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och med anledning av regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om förutsättningar för cykeltrafiken. Motionerna handlar bland annat om mål för cykelpolitiken, bestämmelser för säker cykling och insatserna för att fler barn och unga ska cykla.

Riksdagen hänvisar i första hand till planerade och redan genomförda insatser. Dessutom anser riksdagen att dagens infrastrukturplanering och regelverk uppmuntrar till en ökad och säker cykling.

Riksdagen lade också regeringens skrivelse till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutas.

Behandlade dokument

29

Förslagspunkter

17

Reservationer

29 

Anföranden och repliker

17, 77 minuter

Justering

2026-03-10

Datum

2026-03-11

Bordläggning

2026-03-20

Debatt

2026-03-23

Beslut

2026-03-25

Riksdagen sa nej till 67 förslag om trafikfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2025.

Förslagen handlar bland annat om finansiering och drift av flygplatser, beredskapsflygplatser, flygsäkerhet, obemannade luftfartyg, flygets klimatpåverkan och insatser för att utveckla elflyget.

Riksdagen hänvisar bland annat till vidtagna åtgärder samt pågående utrednings- och beredningsarbete.

Behandlade dokument

39

Förslagspunkter

12

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

49, 146 minuter

Justering

2026-03-03

Datum

2026-03-11

Bordläggning

2026-03-20

Debatt

2026-03-23

Beslut

2026-03-25

Riksdagen sa nej till 79 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2025 om sjöfartsfrågor.

Förslagen handlar bland annat om svensk sjöfarts konkurrenskraft, isbrytning, miljö- och klimatfrågor samt fritidsbåtsfrågor.

Riksdagen hänvisar bland annat till vidtagna åtgärder och att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.

Behandlade dokument

35

Förslagspunkter

11

Reservationer

24 

Anföranden och repliker

29, 110 minuter

Justering

2026-03-03

Datum

2026-03-06

Bordläggning

2026-03-18

Debatt

2026-03-19

Beslut

2026-03-19

Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag om vägtrafik- och fordonsfrågor från den allmänna motionstiden 2025.

Förslagen handlar bland annat om arbetet för en fossilfri fordonsflotta, tillgång till fossilfri tankning, laddinfrastruktur för elfordon samt organisering av vägunderhåll och vinterväghållning.

Riksdagen hänvisar bland annat till planerade eller redan vidtagna åtgärder och pågående arbete.

Behandlade dokument

66

Förslagspunkter

22

Reservationer

28 

Anföranden och repliker

29, 120 minuter

Justering

2026-02-05

Datum

2026-02-10

Bordläggning

2026-02-16

Debatt

2026-02-17

Beslut

2026-02-25

Riksdagen sa nej till cirka 110 förslag i motioner om digitaliserings- och postfrågor. Riksdagen la också regeringens skrivelse som handlar om Riksrevisionens granskningsrapport om statliga strategiska digitaliseringsprojekt till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och en av dem från 2024. Förslagen handlar främst om digital delaktighet, digitalisering i offentlig verksamhet, tillgång till elektronisk kommunikation, artificiell intelligens och postfrågor. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete och vidtagna åtgärder.

I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer i granskningsrapporten Statliga strategiska digitaliseringsprojekt – stora gemensamma utmaningar.

Behandlade dokument

50

Förslagspunkter

15

Reservationer

32 

Anföranden och repliker

17, 94 minuter

Justering

2026-01-29

Datum

2026-02-05

Bordläggning

2026-02-16

Debatt

2026-02-17

Beslut

2026-02-25

Genom en ny lag ska Sverige avvika från en EU-förordning om gigabitinfrastruktur – det vill säga 5G-nät, fiber eller andra typer av nät med mycket hög kapacitet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om detta.

Förslaget innebär att förordningens bestämmelse om så kallat tyst godkännande inte ska gälla i Sverige. Tyst godkännande betyder i det här fallet att en nätoperatör som inte fått sin tillståndsansökan behandlad inom en viss tid automatiskt får tillståndet beviljat. EU-länderna får under vissa förutsättningar avvika från bestämmelserna om tyst godkännande, vilket regeringen alltså föreslagit att Sverige ska göra.

Den nya lagen börjar gälla den 12 mars 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 4 minuter

Justering

2026-01-29

Datum

2026-01-30

Bordläggning

2026-02-03

Debatt

2026-02-04

Beslut

2026-02-04

Regeringen vill begränsa möjligheterna för personer med körkort från tredjeländer, det vill säga länder utanför EU och EES, att kringgå de svenska reglerna genom så kallad körkortsturism. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Körkortsturism är när personer som är permanent bosatta i Sverige åker till en annan EES-stat för att där få ett tredjelandskörkort utbytt till ett utländskt EES-körkort. Därefter reser personerna tillbaka till Sverige och ansöker om att byta ut det utländska EES-körkortet till ett svenskt körkort.

Huvudregeln ska enligt regeringen vara att ett EES-körkort med ursprung i ett tredjeland inte får bytas ut till eller ersättas med ett svenskt körkort. Det ska endast vara möjligt att byta ut ett sådant körkort i undantagsfall. Exempelvis om körkortshavaren har haft ett körkort med motsvarande körkortsbehörighet inom EES i minst fem år före den permanenta bosättningen i Sverige.

Riksdagen sa också nej till ett förslag i en motion från allmänna motionstiden 2025 som handlar om körkortsturism.

Lagändringarna börjar gälla den 1 maj 2026.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2026-01-29

Datum

2026-01-29

Bordläggning

2026-02-03

Debatt

2026-02-04

Beslut

2026-02-04

Riksdagen sa nej till 120 förslag om trafiksäkerhet i motioner från den allmänna motionstiden 2025.

Förslagen handlar bland annat om hastighetsbegränsningar och hastighetsövervakning, insatser mot alkohol och droger i trafiken, trafiksäkerheten för mopedbilar och A-traktorer samt förarutbildning och körkort.

Riksdagen hänvisar bland annat till planerade eller redan vidtagna åtgärder och pågående arbete.

Behandlade dokument

68

Förslagspunkter

19

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

40, 137 minuter

Justering

2026-01-20

Datum

2026-01-29

Bordläggning

2026-02-03

Debatt

2026-02-04

Beslut

2026-02-04

Totalt cirka 106,7 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Kommunikationer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Mest pengar, drygt 46 miljarder kronor, går till utveckling av statens transportinfrastruktur. Det näst största anslaget, drygt 40 miljarder kronor, går till vidmakthållande av statens transportinfrastruktur och cirka 6,5 miljarder kronor går till Trafikverket. Pengar går också till ytterligare 23 områden.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden och investeringsplaner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

49, 169 minuter

Justering

2025-12-09

Datum

2025-12-16

Bordläggning

2025-12-15

Debatt

2025-12-16

Beslut

2025-12-16

Riksdagen sade ja till regeringens förslag som handlar om effektivare sanktioner inom luftfarten. De nya reglerna innebär också att luftfartslagens straffbestämmelser även kommer att omfatta överträdelser av bestämmelser i EU-förordningar som handlar om luftfarten.

• Vårdslöshet i lufttrafik som inte är grov ska kunna ligga till grund för ansvar, och det förtydligas i lagen när ett brott ska bedömas som grovt.
• Personer som under berusning utför en uppgift av väsentlig betydelse för flygsäkerheten utanför ett luftfartyg ska enligt beslutet i större utsträckning än med det nuvarande regelverket kunna dömas för flygfylleri.
  

Lagändringarna innebär också att regeringen i ett enskilt fall ska kunna besluta om tillfälliga inskränkningar av eller förbud mot luftfart inom hela landet. Detta gäller under särskilda förhållanden eller när det i övrigt krävs av hänsyn till allmän säkerhet.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2026.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 26 minuter

Justering

2025-10-23

Datum

2025-10-29

Bordläggning

2025-11-04

Debatt

2025-11-05

Beslut

2025-11-05

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i lagen om intelligenta transportsystem vid vägtransporter, som är en del i genomförandet av ett EU-direktiv.

Intelligenta transportsystem är ett samlingsnamn för olika it-lösningar som exempelvis kan förmedla information om trafikflöden, hastighetsbegränsningar, vägnätets skick, olyckor och väderförhållanden till förare.

När direktivet ändrades 2023 innebar det att nya datatyper och tjänster blev möjliga att ta del av via en nationell åtkomstpunkt. Det har fått till följd att fler informationstjänster kan utvecklas till nytta både för väghållare, företag, trafikanter och resenärer. Syftet med direktivet är att vägtransporter ska bli säkrare, effektivare och mer hållbara.

Eftersom EU-bestämmelserna är mycket omfattande och detaljerade innebär det att förslaget i huvudsak ska genomföras med föreskrifter snarare än lag.

Lagändringarna börjar gälla den 15 december 2025.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2025-10-14

Datum

2025-10-15

Bordläggning

2025-11-04

Debatt

2025-11-05

Beslut

2025-11-05

Nya regler ska förenkla in- och uthyrningen av obemannade skepp, så kallade skeppslega. Riksdagen sade ja till regeringens lagförslag som innebär att svenska rederier kommer att få lättare att organisera sin verksamhet, fatta affärsmässiga beslut, delta i projekt med utländska rederier och hitta finansieringen till nya skepp.

Skeppslega handlar om att en skeppsägare hyr ut ett obemannat fartyg samtidigt som den som hyr skeppet tar över ansvaret för fartygets drift. Fartyget byter under upplåtelsetiden flaggstat till det land som det hyrs ut till. Förslaget medför också att det svenska fartygsregistret ska byggas ut med ett register över inhyrda utlandsägda skepp.

De nya reglerna börjar gälla den 1 februari 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

4, 20 minuter

Justering

2025-10-14

Datum

2025-10-15

Bordläggning

2025-10-21

Debatt

2025-10-22

Beslut

2025-10-22

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om skärpt kontroll av styrelser i företag som besiktar fordon. Lagändringen innebär att alla styrelseledamöter och styrelsesuppleanter i aktiebolag eller ekonomiska föreningar som utför sådan verksamhet ska omfattas av en lämplighetsprövning.

Besiktningsföretagens verksamhet innebär myndighetsövning mot enskilda personer. Mot den bakgrunden ska prövningen kontrollera att ledande personer i företagen är lämpliga att bedriva besiktning samt att de förväntas följa de regler som gäller för verksamheten.

Ändringen i fordonslagen börjar gälla den 1 januari 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2025-09-30

Datum

2025-10-01

Bordläggning

2025-10-21

Debatt

2025-10-22

Beslut

2025-10-22

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om statens insatser för att minska sjöfartens utsläpp av skadliga ämnen i havet.

Riksrevisionen konstaterar att miljön i svenska hav är hårt belastad och inte når god miljöstatus. Om det inte vidtas omfattande åtgärder förväntas det få negativa konsekvenser för både miljö och samhälle. Riksrevisionens rekommendationer till regeringen är bland annat att så snart som möjligt införa ett förbud mot utsläpp av så kallat skrubbervatten, det vill säga rensvatten från fartygens avgasreningssystem, i Sveriges hela territorialvatten.

I sin skrivelse instämmer regeringen i huvudsak i Riksrevisionens rekommendationer och har åtgärdat eller planerar åtgärder för att hantera frågor som berörs av rekommendationerna.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa också nej till 80 förslag i motioner om sjöfartsfrågor från den allmänna motionstiden 2024. Bland annat med hänvisning till planerade eller redan vidtagna åtgärder och pågående arbete.

Förslagen handlar exempelvis om svensk sjöfarts konkurrenskraft, isbrytning, miljöfrågor samt fritidsbåtsfrågor.

Behandlade dokument

32

Förslagspunkter

13

Reservationer

32 

Anföranden och repliker

28, 111 minuter

Justering

2025-06-10

Datum

2025-06-11

Bordläggning

2025-06-16

Debatt

2025-06-17

Beslut

2025-06-18

Riksdagen sa nej till cirka 110 förslag om olika trafiksäkerhetsfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2024.

Förslagen handlar bland annat om hastighetsbegränsningar och hastighetsövervakning, insatser mot alkohol och droger i trafiken, trafiksäkerheten för mopedbilar och A-traktorer samt förarutbildning och körkort.

Riksdagen hänvisar bland annat till planerade eller redan vidtagna åtgärder och att arbete pågår inom flera av de frågor som förslagen tar upp.

Behandlade dokument

74

Förslagspunkter

19

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

28, 100 minuter

Justering

2025-05-22

Datum

2025-05-27

Bordläggning

2025-06-03

Debatt

2025-06-04

Beslut

2025-06-10

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som är en följd av ändrade EU-regler. Ändringarna görs eftersom bakomliggande EU-regler har ändrats på så sätt att fler tunga fordon ska anses vara utsläppsfria. Förslaget innebär även bland annat en följdändring av vad som menas med uttrycket referensvärde för koldioxidutsläpp när det handlar om indelningen av olika klasser av koldioxidutsläpp.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2025.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2025-05-06

Datum

2025-05-16

Bordläggning

2025-05-19

Debatt

2025-05-20

Beslut

2025-05-21

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i lagen om hamnskydd.

Ändringarna syftar till att säkerställa att svensk rätt är utformad i enlighet med EU-rätten och förtydligar hamnskyddet genom att hamnens gränser ska fastställas i en hamnskyddsutredning. Hamnskyddet kan vara åtgärder som ska vidtas i hamnar för att skydda människor, infrastruktur och utrustning i hamnarna mot allvarliga olagliga handlingar.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2025.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2025-05-06

Datum

2025-05-15

Bordläggning

2025-05-19

Debatt

2025-05-20

Beslut

2025-05-21