Sök

Riksdagen sa ja till att kommuner ska få större möjligheter att göra registerkontroll vid anställning.

Enligt beslutet ska kommuner kunna genomföra registerkontroll på personer som ska arbeta i hemmet åt äldre personer eller vuxna personer med funktionsnedsättning. Registerkontroller ska även få göras på personer som ska anställas till ledande befattningar i kommuner. Dessutom utökas möjligheten till registerkontroll av personer som ska arbeta med barn.

Detta innebär att kommuner i fler fall än i dag ska kunna ta del av information från belastningsregistret – och i vissa fall även misstankeregistret – innan de anställer någon.

Syftet med de nya reglerna är att motverka att personer med brottsliga eller skadliga avsikter tar anställning i kommunala verksamheter.

De nya lagarna och lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2026.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

9, 50 minuter

Justering

2026-01-22

Datum

2026-01-23

Bordläggning

2026-01-27

Debatt

2026-01-28

Beslut

2026-01-28

Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag om vapenfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2025.

Förslagen handlar bland annat om lämplighet att inneha skjutvapen, handläggning av vapenlicensärenden och vapenamnesti.

Riksdagen hänvisar bland annat till det arbete som pågår med anledning av 2022 års vapenutredning.

Behandlade dokument

27

Förslagspunkter

11

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

31, 90 minuter

Justering

2026-01-15

Datum

2026-01-16

Bordläggning

2026-01-20

Debatt

2026-01-21

Beslut

2026-01-21

Riksdagen sa nej till 12 förslag i motioner om unga lagöverträdare från den allmänna motionstiden 2024.

Motionerna handlar bland annat om nyrekrytering av barn och unga, insatser för tjejer inom den organiserade brottsligheten, snabbare lagföring av unga och straffbarhetsålder.

Anledningen till att riksdagen säger nej till motionerna är främst att arbete redan pågår.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

5

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

24, 102 minuter

Justering

2026-01-15

Datum

2026-01-16

Bordläggning

2026-01-20

Debatt

2026-01-21

Beslut

2026-01-21

Riksdagen vill att regeringen skyndsamt ger Polismyndigheten i uppdrag att prioritera och intensifiera arbetet mot sexuella övergrepp mot barn i digitala miljöer. Riksdagen riktar därför en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om det.

Riksdagen anser också att uppdraget även bör omfatta arbetet med att utveckla den så kallade spärrlistan för att i större utsträckning än i dag kunna omfatta webbplatser som på olika sätt främjar eller möjliggör sexuella övergrepp mot barn.

Bakgrunden till uppmaningen är de uppgifter som har framkommit i medierna om hur bland annat svenskar begår sexuella övergrepp på filippinska barn över nätet. Det har även rapporterats om hur så kallade sugardejtingsidor förmedlar sexuella kontakter mellan vuxna män och minderåriga samt att det förekommit försäljning av sexdockor som föreställer barn via vissa stora e-handelsplattformar.

Tillkännagivandet om polisens arbete mot sexuella övergrepp mot barn i digitala miljöer har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ från justitieutskottet. Ett utskottsinitiativ betyder att förslaget har väckts i utskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

12, 61 minuter

Justering

2025-12-11

Datum

2025-12-11

Bordläggning

2025-12-12

Debatt

2025-12-15

Beslut

2025-12-16

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skärpa reglerna för villkorlig frigivning.

Förslagen handlar bland annat om att

• den andel av strafftiden som måste avtjänas innan villkorlig frigivning kan ske höjs från två tredjedelar till tre fjärdedelar och att denna höjning genomförs stegvis med de längsta fängelsestraffen först
• tröskeln för att skjuta upp den villkorliga frigivningen om den dömde missköter sig under anstaltsvistelsen sänks
• det ska vara möjligt att skjuta upp den villkorliga frigivningen om det finns en risk för att den dömde återfaller i allvarlig brottslighet
• allmänna fängelseminimum, det kortaste fängelsestraffet, ska höjas till en månad och att alla fängelsestraff ska omfattas av systemet med villkorlig frigivning
• prövotiden efter villkorlig frigivning ska vara minst två år, i stället för dagens ett år, och att den villkorligt frigivne som huvudregel ska ställas under övervakning
• hela den villkorligt medgivna friheten ska förverkas vid återfall i brott under prövotiden samt att det inte ska ges någon ny villkorlig frigivning från den förverkade delen.

Ett syfte med regeringens förslag är att fokus ska flyttas från gärningsman till brottsoffer och samhällsskydd.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026, utom vissa av lagändringarna om höjning av andelen av strafftiden som måste avtjänas innan villkorlig frigivning kan ske. De lagändringarna börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

11, 57 minuter

Justering

2025-11-27

Datum

2025-11-28

Bordläggning

2025-12-02

Debatt

2025-12-03

Beslut

2025-12-03

Totalt cirka 95 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Rättsväsendet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Mest pengar, drygt 48 miljarder kronor, går till Polismyndigheten. Det näst största anslaget, drygt 24 miljarder kronor, går till Kriminalvården och nästan 8,5 miljarder kronor går till Sveriges domstolar. Pengar går också till ytterligare 14 områden.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Riksdagen sa även ja till regeringens förslag om ändringar i ett antal lagar när Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden byter namn till Myndigheten för säkerhet och integritetsskydd.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

65, 207 minuter

Justering

2025-11-27

Datum

2025-11-28

Bordläggning

2025-12-03

Debatt

2025-12-04

Beslut

2025-12-10

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att skärpa kraven för offentliga biträden. Ett offentligt biträde anlitas för att ge juridiskt stöd och företräda enskilda personer i exempelvis avvisnings- och utvisningsärenden eller ärenden om tvångsomhändertagande. Även kompetenskraven på tolkar i migrationsärenden ska skärpas.

Syftet med lagändringarna är bland annat att stärka rättssäkerheten i ärenden som rör personers integritet och frihet.

Lagändringarna handlar bland annat om följande:

• Behörighetskraven för offentliga biträden skärps. I dag finns exempelvis inget absolut krav på juristexamen vilket ska krävas enligt lagförslaget.
• Det ska krävas särskilt tillstånd för att ett offentligt biträde ska få överlämna sitt uppdrag till någon annan behörig person.
• En person som bedöms olämplig ska kunna förklaras obehörig att vara ombud eller biträde vid Migrationsverket, Polismyndigheten och Säkerhetspolisen.
• Det införs kompetenskrav för tolkar och översättare i migrationsärenden. Det innebär bland annat att myndigheten, om möjligt, ska anlita en tolk eller översättare som är auktoriserad.

Lagändringarna börjar gälla 1 januari 2026.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

4, 27 minuter

Justering

2025-11-20

Datum

2025-11-20

Bordläggning

2025-11-20

Debatt

2025-11-25

Beslut

2025-11-26

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att fler ska kunna avtjäna sina fängelsestraff med elektronisk övervakning, så kallad fotboja.

Sammanfattningsvis innebär regeringens förslag följande:

• Fängelsestraff på upp till ett år och sex månader ska kunna avtjänas med elektronisk övervakning. I dag är gränsen sex månader. Den dömde ska befinna sig i sin bostad eller i nyinrättade kontrollerade boenden som drivs av Kriminalvården.
• Om straffet överstiger sex månader ska en fördjupad lämplighetsprövning göras innan det fattas beslut om elektronisk övervakning i bostaden.
• En ny form för att verkställa fängelsestraff, elektronisk övervakning i kontrollerat boende, införs. Den ska kunna tillämpas på fängelsestraff på högst ett år och sex månader.

Den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2026. I fråga om verkställighet i kontrollerat boende ska dock den nya lagen tillämpas första gången den 1 juni 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

7, 41 minuter

Justering

2025-10-21

Datum

2025-10-22

Bordläggning

2025-11-04

Debatt

2025-11-05

Beslut

2025-11-05

Det ska bli tydligare i vilka situationer och under vilka förutsättningar som polisen får använda skjutvapen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Regeringen föreslår även tydligare regler för hur ingripanden som innebär att skjutvapen används ska planeras, genomföras och dokumenteras. Förslagen innebär en förenkling och modernisering av nuvarande regelverk.

Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2025-10-21

Datum

2025-10-21

Bordläggning

2025-11-04

Debatt

2025-11-05

Beslut

2025-11-05

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ökade möjligheter att dela personuppgifter inom Polismyndigheten.

En del av Polismyndighetens underrättelseverksamhet handlar om att inhämta, bearbeta och analysera information. Samtidigt som inflödet av information ökar menar regeringen att nuvarande regelverk om Polismyndighetens personuppgiftshantering skapar hinder för myndighetens underrättelseverksamhet.

Framförallt är det reglerna för så kallade gemensamt tillgängliga uppgifter, alltså uppgifter som delas med fler än ett fåtal personer, som föreslås ändras.

Bland annat föreslår regeringen följande:

• Den så kallade fåtalsregeln ska utvidgas så att uppgifter som endast en särskilt avgränsad krets personer har rätt att ta del av inte ska anses som gemensamt tillgängliga.
• Fler uppgifter ska få göras gemensamt tillgängliga i Polismyndighetens underrättelseverksamhet.
• Kravet på att gemensamt tillgängliga uppgifter i vissa fall ska förses med särskilda upplysningar ska endast gälla så långt det är möjligt. Vidare ska en generell undantagsregel införas för när en sådan upplysningsskyldighet inte ska gälla.

Lagändringarna börjar gälla den 1 december 2025.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2025-10-16

Datum

2025-10-17

Bordläggning

2025-10-21

Debatt

2025-10-22

Beslut

2025-10-22

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att oskuldskontroller, intygande av sexuell oskuld samt oskuldsingrepp kriminaliseras, såväl inom som utanför hälso- och sjukvården. Ändringarna syftar till att stärka skyddet för de flickor och kvinnor som lever i en hederskontext.

Straffet för oskuldskontroll respektive oskuldsingrepp är fängelse i högst ett år. Straffet för intygande av sexuell oskuld är böter eller fängelse i högst sex månader.

Riksdagen sa även ja till regeringens förslag att underlåtenhet att avslöja eller förhindra brottet äktenskapstvång och barnäktenskapsbrott kriminaliseras, det vill säga att det blir straffbart att inte avslöja eller förhindra pågående brott.

Lagändringarna börjar gälla den 1 december 2025.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 56 minuter

Justering

2025-10-16

Datum

2025-10-17

Bordläggning

2025-10-21

Debatt

2025-10-22

Beslut

2025-10-22

De brottsbekämpande myndigheterna ska få möjlighet att använda hemliga och preventiva tvångsmedel mot barn under 15 år. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagen ska ge myndigheterna bättre verktyg för att bekämpa allvarlig brottslighet som begås av barn och minska risken för att barn involveras i brottslig verksamhet.

Förslagen handlar bland annat om följande:

• Hemliga tvångsmedel ska få användas för att utreda vissa allvarliga brott där den skäligen misstänkte är under 15 år.
• Preventiva tvångsmedel ska i vissa fall få användas mot barn under 15 år för att förebygga, förhindra och upptäcka särskilt allvarlig brottslighet.
• Barn ska kunna hållas kvar i fler fall och under något längre tid än i dag för förhör eller i syfte att överlämnas till exempelvis föräldrar eller socialtjänst.

Lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2025. Flera av lagändringarna ska tidsbegränsas till den 30 september 2028 eller den 30 september 2030.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

19, 72 minuter

Justering

2025-09-16

Datum

2025-09-16

Bordläggning

2025-09-16

Debatt

2025-09-17

Beslut

2025-09-17

Det ska i regel räcka att rätten består av en juristdomare när förvaltningsdomstolen överprövar mål om upphandling av fonder till premiepensionens fondtorg. Riksdagen sa ja till regeringens förslag, som innebär att rättens sammansättning blir densamma vid dessa mål som vid andra upphandlingsmål.

Lagändringen börjar gälla den 1 augusti 2025.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2025-06-03

Datum

2025-06-04

Bordläggning

2025-06-10

Debatt

2025-06-11

Beslut

2025-06-11

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om Säkerhetspolisens verksamhet.

Riksrevisionens bedömer bland annat att det finns flera brister i hur effektiv Säkerhetspolisens verksamhet är. I syfte att stärka effektiviteten rekommenderar Riksrevisionen att regeringen utövar en mer aktiv styrning av Säkerhetspolisen genom att efterfråga mer information om hur verksamheten fortlöper. Regeringen håller inte med om bedömningen av styrningen av Säkerhetspolisen utan anser att verksamheten följs noga. Enligt regeringen har det försämrade säkerhetsläget dessutom inneburit att informationsflödet mellan myndigheten och regeringen ökat betydligt.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2025-06-03

Datum

2025-06-04

Bordläggning

2025-06-10

Debatt

2025-06-11

Beslut

2025-06-11

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya regler för kontaktförbud som ska skydda utsatta personer i större utsträckning.

Kontaktförbud kan ges om det finns risk för att den person mot vilken förbudet ska gälla kommer att begå brott mot, förfölja eller på annat sätt trakassera skyddspersonen.

De nya reglerna väntas fungera mer brottsförebyggande än tidigare samt göra det möjligt att ge fler kontaktförbud.

De innebär bland annat följande:

• Att övervaka någon på olämpligt sätt införs som ny grund för att ge ett kontaktförbud.
• Det införs en presumtionsregel som innebär att förutsättningarna för att ge kontaktförbud alltid ska anses uppfyllda efter en dom om allvarliga brott i nära relationer.
• Utvidgat och särskilt utvidgat kontaktförbud ska ges lättare och gälla i större områden.
• Kontaktförbud ska kunna ges när en person förväntas utsätta någon för påtryckningar inför en kommande rättsprocess, exempelvis ett vittnesmål.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2025.

Riksdagen sa samtidigt nej till förslag i motioner varav fyra är från den allmänna motionstiden 2024.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

8

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

20, 79 minuter

Justering

2025-05-13

Datum

2025-05-14

Bordläggning

2025-05-16

Debatt

2025-05-19

Beslut

2025-05-20

Riksdagens sa ja till regeringens förslag till ändringar i brottsbalken. Till exempel utvidgas straffansvaret för våldtäkt mot barn och köp av sexuella handlingar som utförs på distans kriminaliseras. Dessutom läggs kön till i bestämmelsen om straffskärpning vid brott med hatbrottsmotiv.

Den som genomför samlag eller en annan sexuell handling med ett barn under 18 år med nedsatt förmåga att värna sin sexuella integritet på grund av exempelvis psykisk ohälsa, funktionsnedsättning eller gärningsmannens auktoritet, ska kunna dömas för våldtäkt mot barn och sexuellt övergrepp mot barn.

Brottsbeteckningen köp av sexuell tjänst ändras till köp av sexuell handling och det straffbara området för det brottet och för koppleri utökas till att även omfatta handlingar som utförs på distans, det vill säga utan fysisk kontakt, till exempel via webbkamera.

Ändringarna innebär också att fler fall av bedrägerier mot äldre och andra särskilt utsatta personer ska bedömas som grova brott och ge ett hårdare straff.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2025.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

7

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

13, 68 minuter

Justering

2025-05-13

Datum

2025-05-14

Bordläggning

2025-05-16

Debatt

2025-05-19

Beslut

2025-05-20

Offentligt anställdas skydd mot bland annat hot och våld ska stärkas. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om detta. Förslaget omfattar bland annat åtgärder som att straffskalorna ska skärpas och att det nya brottet förolämpning mot tjänsteman ska införas. Det ska också införas ett uttryckligt stöd för att i vissa fall utelämna beslutsfattares namn i skriftliga underrättelser om beslut.

Lagändringarna börjar gälla den 2 juli 2025.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

24, 81 minuter

Justering

2025-05-13

Datum

2025-05-14

Bordläggning

2025-05-16

Debatt

2025-05-19

Beslut

2025-05-20

Riksdagen sa ja till en ny lagstiftning om internationell verkställighet i brottmål. Syftet är att säkerställa att reglerna om överförande av frihetsberövande påföljder, böter och förverkande till och från stater utanför Norden och EU är effektiva och anpassade till Sveriges internationella åtaganden.

Möjligheterna att föra över frihetsberövande påföljder från Sverige till ett annat land blir fler. Beslutet innebär att en dömd person utan samtycke ska kunna avtjäna sitt fängelsestraff i en annan stat om han eller hon exempelvis ska utvisas ur Sverige.

Dessutom handlar beslutet om skyndsammare handläggning hos Kriminalvården och domstolarna i frågor som handlar om att föra över frihetsberberövande påföljder till andra länder.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2025.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

17, 55 minuter

Justering

2025-05-13

Datum

2025-05-14

Bordläggning

2025-05-19

Debatt

2025-05-20

Beslut

2025-05-20

Varje år redovisar regeringen i en skrivelse till riksdagen hur de brottsbekämpande myndigheterna använder hemlig avlyssning och andra hemliga tvångsmedel. Riksdagen har behandlat skrivelsen om användningen under 2023. Den handlar om hur Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Polismyndigheten, Tullverket och Säkerhetspolisen har använt sig av hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, övervakning av elektronisk kommunikation, kameraövervakning och rumsavlyssning.

Riksdagen anser i likhet med regeringen att de hemliga tvångsmedlen fyller en viktig funktion för att utreda brott och att redovisningen visar att de hemliga tvångsmedlen har varit till nytta. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

11, 45 minuter

Justering

2025-05-08

Datum

2025-05-09

Bordläggning

2025-05-14

Debatt

2025-05-15

Beslut

2025-05-15

Riksdagen sa nej till cirka 20 förslag som rör vapenfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar bland annat om skjutvapens lämplighet för jakt, krav på skjutbanor och rätt för jägare att medföra kniv i bilen.

Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom Regeringskansliet med anledning av förslag som lämnats av 2022 års vapenutredning.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

5

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

32, 113 minuter

Justering

2025-05-08

Datum

2025-05-08

Bordläggning

2025-05-12

Debatt

2025-05-13

Beslut

2025-05-14