Här hittar du svar på vanliga frågor om valet och regeringsbildningen och får tips på var du kan hitta mer information.
Det är riksdagen som beslutar om vem som ska bli statsminister.
Talmannen presenterar ett förslag till ny statsminister i riksdagen och uppger samtidigt vilka partier som ska ingå i den kommande regeringen. Sedan fattar riksdagen beslut genom att rösta om förslaget. Om mer än hälften av riksdagsledamöterna, det vill säga minst 175, röstar mot förslaget går det inte igenom. Annars godkänns det.
När talmannen lagt fram ett förslag på statsminister ska riksdagsledamöterna rösta om förslaget senast fyra dagar därefter.
Det är statsministern som bestämmer vilka ministrar som ska ingå i regeringen.
Under tiden mellan det att regeringen har avgått och den nya har tillträtt sitter den gamla regeringen kvar för att sköta det löpande arbetet. En sådan regering kallas övergångsregering.
En övergångsregering har i princip samma befogenheter som en vanlig regering men den får inte utlysa extra val. Den brukar enligt praxis inte ta några nya politiska initiativ.
Nej, en övergångsregering kan inte avgå i traditionell mening. Däremot kan enskilda ministrar behöva bytas ut om övergångsregeringen sitter länge.
Om en statsminister avgår eller förlorar en statsministeromröstning efter ett val ska talmannen lägga fram ett nytt förslag till statsminister. Innan dess ska talmannen diskutera med de vice talmännen och alla partiledare. Talmannen pratar med partiledarna i tur och ordning, samtal som ofta kallas för "talmansrundor".
När talmannen har pratat med alla partiledare under regeringsbildningen, i så kallade talmansrundor, kan hen ge ett sonderingsuppdrag till en av dem. Då undersöker partiledaren vilka möjligheter han eller hon har att få stöd som statsminister och kunna bilda regering.
Det är talmannen som bestämmer hur lång tid en partiledare har på sig att sondera. Talmannen kan också förlänga uppdraget om hen anser att det behövs mer tid.
Efter en talmansrunda ska talmannen lämna förslag till riksdagen om nästa steg i regeringsbildningen. Det kan innebära att talmannen föreslår en statsminister, men det kan även innebära att talmannen föreslår en ny talmansrunda.
Det finns inga regler om tidsgräns. Talmannen får lägga fram totalt fyra förslag på statsminister. Om inget av förslagen godkänns, ska extra val hållas inom tre månader efter den fjärde omröstningen i riksdagen.
Då görs ett nytt försök. Talmannen kan föra fram sammanlagt fyra förslag. Om inget av förslagen godkänns ska extra val hållas inom tre månader.
Talmannen har fyra försök på sig att föreslå en statsminister som riksdagen röstar om, men i övrigt finns ingen tidsgräns.
Budgetpropositionen för 2027 ska lämnas senast den 12 november. Om en ny regering inte är utsedd tills dess så lämnas budgetpropositionen in av en övergångsregering. Den nya riksdagen röstar därefter om budgeten.
En sittande regering kan besluta om extra val till riksdagen mellan ordinarie val. Extra val ska då hållas inom tre månader efter beslutet. Men beslut om extra val får inte fattas av en övergångsregering. Extra val bryter inte ordningen för de ordinarie valen. Dessa äger alltid rum vart fjärde år i september.
Extra val hålls om talmannen misslyckas fyra gånger i rad med att få sitt förslag till ny statsminister godkänt. Valet måste ske inom 3 månader efter riksdagens beslut. Talmannen bestämmer då valdag efter samråd med Valmyndigheten.
Mer att läsa i frågan:
Extra val har bara använts en gång. Det var valet till andra kammaren den 1 juni 1958. Den viktigaste valfrågan gällde då den allmänna tilläggspensionen, ATP.
Val till riksdagen – Extra val
Nästa ordinarie riksdagsval är den 8 september 2030.
