Från kungamakt till folkstyre
I juni 2023 kan Sverige fira 500 år som en självständig nation. Den historiska händelsen ger en utgångspunkt för att beskriva hur vårt lands styrelseskick har vuxit fram, från riksmötet i Strängnäs till dagens konstitution. Sveriges riksdag uppmärksammar och högtidlighåller hur Sveriges styrelseskick har utvecklats, med tyngdpunkt på riksdagens roll och utveckling av dess arbetsformer under 500 år.
Pedagogiskt material
Från kungamakt till folkstyre är ett pedagogiskt material om riksdagens utveckling under 500 år, om beslut som fattats historiskt och som har betydelse för oss än i dag. Materialet riktar sig till årskurs 4–6 och ger eleverna möjlighet att reflektera kring demokratiska värden och samhällsfrågor då och nu. Materialet hittar du på sidan Beställ och ladda ned studiematerial under rubriken årskurs 4–6.
Affischutställning
Affischutställningen är en utskrivbar utställning som kan laddas ned och sättas upp, till exempel på bibliotek eller i skolor. För 500 år sedan blev Sverige återigen en självständig stat och lämnade Kalmarunionen. Under århundradena har riksdagens makt och uppgifter varierat. Affischutställningen ger en inblick i hur riksdagens roll och arbetsformer har utvecklats under de senaste 500 åren – från riksmötet i Strängnäs 1523 till dagens moderna parlament. Affischutställningen finns att ladda ner eller beställa från riksdagen på sidan övriga trycksaker.
Från kungamakt till folkstyre - riksdagen under 500 år
Hör talman Andreas Norlén berätta om riksdagens utveckling under 500 år, från riksmötet 1523 till dagens moderna parlament.
Besluten som förändrade Sverige
På tidslinjen kan du följa viktiga beslut och händelser som har förändrat Sverige, format vår demokrati och påverkat riksdagens utveckling. Tidslinjen går från år 1523 vid riksmötet i Strängnäs fram till 2023 och dagens moderna riksdag.
Riksdagens historia
För ungefär hundra år sedan fick kvinnor och män allmän och lika rösträtt. Men riksdagens historia började långt tidigare. Här kan du läsa om vägen fram till demokratins genombrott 1918–1922 och om utvecklingen därefter.