Besluten som förändrade Sverige

1500–1600

1523 – Sverige lämnar Kalmarunionen och samarbetet mellan kungarikena Sverige, Norge och Danmark som skapats 1397. Gustav Vasa väljs till kung den 6 juni.

1527 – Det första riksmötet med full riksdag (den så kallade reformationsriksdagen) hålls i Västerås. Gustav Vasa driver igenom en brytning med den katolska kyrkan i Rom och alla dess egendomar i Sverige dras in till staten. Den nu reformerade kyrkan blir beroende av staten.

1544 – Vid riksdagen i Västerås införs på Gustav Vasas förslag arvsmonarki. Kungen väljs inte längre, utan kungatiteln ärvs inom kungafamiljen.

1593 – Biskopar och präster som kallats till möte i Uppsala beslutar att den evangelisk-lutherska läran ska vara svensk statsreligion. Året därpå bekräftar också riksdagen beslutet. Därmed lämnar Sverige definitivt den katolska kyrkan. Reformationen är genomförd. Landets sista kloster i Vadstena stängs.

1601–1700

1627 – Det första riksdagsutskottet sammankallas vid riksdagen i Stockholm. Det kallas för Sekreta (hemliga) utskottet och ska diskutera krigen i omvärlden.

1634 – Sveriges första regeringsform antas. Initiativtagare är ämbetsmannen och rikskanslern Axel Oxenstierna. Det är början till en mer organiserad stat, vars vardagliga rutiner kan fungera mer oberoende av kungamakten. Regeringsformen slår också fast att kungahuset, regeringen, riksdagen och centralförvaltningen hädanefter ska ligga i Stockholm.

1668 – Riksens Ständers Bank grundas. Banken styrs av riksdagen och är föregångare till dagens riksbank.

1701–1800

1719 – Frihetstiden börjar. Kungen får mindre makt och riksdagen fattar de viktigaste besluten.

1723 – Den första riktiga riksdagsordningen antas som en av grundlagarna. Riksdagsordningen bestämmer hur riksdagen ska arbeta och vilket inflytande den ska ha. Ett röstningssystem införs, vilket gör att majoritetsbeslut i riksdagen för första gången väger tyngre än kungens vilja.

1766 – Tryckfrihetsförordningen antas. Sverige blir det första landet i världen att anta en lag som reglerar rätten till det fria ordet. Alla kan nu publicera sina åsikter i tryck, även om det finns vissa begränsningar när det gäller religion. Alla får också rätt att ta del av myndigheters handlingar. Denna offentlighetsprincip gör det möjligt för medborgarna att granska politiker och myndigheter.

1789 – Högsta domstolen (HD) inrättas som högsta dömande instans. Tidigare var det adeln i Riksrådet som dömde. Domstolsväsendet blir nu mer professionaliserat. Av de tolv ledamöterna ska hälften vara frälse, det vill säga adliga, och hälften ofrälse. Kungen kan också delta i dömandet och har två röster samt utslagsröst. Domstolen är en del av den centrala förvaltningen, inte oberoende som senare.

1801–1900

1809 – En ny regeringsform införs. Nu stiftar riksdagen lagarna tillsammans med kungen. Riksdagen beslutar dock själv om skatter – ett konstitutionsutskott, KU, bildas för att försäkra att kungen och regeringen följer lagen. Samtidigt inrättar Sverige som första land en justitieombudsman, JO. Till JO kan medborgarna vända sig med klagomål på myndigheterna.

1840 – Statsråden och kungen i regeringen får egna specialiserade departement till hjälp när de ska fatta politiska beslut. Det blev grunden för den moderna regeringsmaktens organisation.

1842 – Obligatorisk folkskola införs. Alla socknar och städer måste nu ha en skola med en utbildad folkskollärare. Staten är ansvarig för lärarutbildningen. Det dröjer dock innan undervisningen överallt blir längre än någon månad per år.

1846 – Skråväsendet avskaffas och näringsfrihet införs. Det innebär att i princip vem som helst kan starta en egen verksamhet eller ett eget företag. Bakgrunden är den pågående industrialiseringen som ställer nya krav på arbetsmarknaden.

1850 – En rad reformer börjar genomföras som minskar korruptionen i statsförvaltningen. Tjänstemännen får högre löner och det ställs krav på att de ska kunna mer om det de arbetar med.

1854 – Riksdagen beslutar att staten ska bygga och betala för stambanor, det vill säga järnvägar mellan större städer i Sverige.

1862 – Kommuner och landsting skapas. Varianter av kommunalt självstyre har dock funnits i Sverige sedan äldre medeltid och kanske ännu längre tillbaka.

1865–1866 – Ståndsriksdagen avskaffas och ersätts av en tvåkammarriksdag. Det gamla ståndssamhället, där de flesta föddes in i ett visst stånd, är på väg bort. Riksdagen ska i stället spegla det nya samhället. Alla ledamöter ska väljas och inte automatiskt representera sitt stånd. Två kamrar skapas, första och andra kammaren. Valbestämmelserna begränsar starkt rösträtten. Godsägare, ämbetsmän och storföretagare dominerar därför i första kammaren, självägande bönder i den andra.

1878 – Riksdagen beslutar att gemensam tid, standardtid, ska införas i hela Sverige.

1901–2000

1901 – Allmän värnplikt införs och alla män mellan 18 och 47 år är skyldiga att göra militär grundutbildning och repetitionsövningar. Om de blir inkallade vid krig eller krigsfara är de skyldiga att inställa sig. Systemet lever kvar fram till mitten av 1990-talet. Från 2010 ersätts den allmän värnplikten av en frivillig utbildning.

1909 – Kungens rätt att delta i dömande domstol upphör.

1917 – Parlamentarismen införs. Det innebär att regeringen är ansvarig inför riksdagen och måste ha stöd där för sin politik. Riksdagen är i sin tur ansvarig inför sina väljare, det vill säga folket. Kungen beslutar inte längre vilka som ska sitta i regeringen och förlorar i praktiken sin politiska makt.

1919 – Åttatimmars arbetsdag beslutas. Eftersom det fortfarande är sex dagars arbetsvecka är arbetstiden 48 timmar per vecka.

1918–1921 – Riksdagen beslutar om allmän och lika rösträtt för både män och kvinnor. Både män och kvinnor hade nu varsin röst och var valbara till riksdagen. Demokratin får sitt genombrott.

1923 – Behörighetslagen antas. Lagen innebär att kvinnor nu har rätt till nästan alla offentliga ämbeten utom militära befattningar och prästämbeten. Från 1974 har män och kvinnor lika rättigheter till alla sorters arbeten.

1928 – Lagen om kollektivavtal införs och arbetsdomstolen inrättas. Det blir grunden för den moderna arbetsmarknaden. Lagen omfattar i praktiken endast anställda inom industri och transport och gäller inte statligt anställda, hembiträden, handelsanställda och anställda inom jordbruket.

1946 – Sverige blir medlem av FN.

1947 – Sverige undertecknar det världsomspännande frihandelsavtalet Gatt. Avtalet reglerar handel med varor över länders gränser. Syftet är att öka den internationella handeln genom att minska tullavgifter och andra handelshinder.

1950 – Sverige blir medlem av Europarådet som främjar demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstaten. Sverige skriver under Europakonventionen som skyddar medborgarnas fri- och rättigheter. Det dröjer dock till 1995 innan konventionen blir en del av svensk lag och därför i praktiken användbar.

1950 – Riksdagen beslutar om nioårig skolplikt. Nu ska alla ska elever gå i skolan i minst nio år.

1951 – Religionsfrihetslagen stiftas. Den ger svenska medborgare rätt att fritt gå ur Svenska kyrkan, utan att gå med i ett annat religiöst samfund. Religionsfriheten innebär att alla har rätt att utöva sin religion och ordna offentliga gudstjänster. Ministrarna i regeringen måste inte längre vara kristna.

1962 – Den gemensamma, enhetliga grundskolan införs. Tanken är att alla elever ska gå i samma sorts skola, med samma läroplan. Nu blir undervisningen lika för alla.

1971 – Tvåkammarsystemet avskaffas och det blir bara en kammare. Nu bestämmer medborgarna vid ett och samma val riksdagens sammansättning. Det nya valsystemet innebär att partierna får exakt så stor del av mandaten som de får av rösterna. Detta bekräftas i 1974 års riksdagsordning. Regeln om att ett parti måste ha minst fyra procent av rösterna för att bli representerat i den nya enkammarriksdagen, bestäms också 1971.

1974 – En ny regeringsform beslutas som innebär att parlamentarismen nu står med i grundlagen. Kungens politiska makt, som har varit avskaffad i praktiken, försvinner även formellt.

1994 – Mandatperioden för riksdagen, landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige förlängdes från tre till fyra år.

1995 – Sverige blir medlem i Europeiska unionen, EU. Svenska väljare får nu rösträtt i EU-parlamentsvalet och delar av riksdagens lagstiftande makt förs över till EU.

2001– 

2000 – Kyrkan skiljs från staten. Svenska kyrkan är inte längre statskyrka utan blir ett trossamfund bland alla andra trossamfund i Sverige. Den månghundraåriga traditionen av nära relationer mellan stat och kyrka är därmed bruten.

2022 – Sverige ansöker om medlemskap i försvarsalliansen Nato.

2023 – Det är nu 500 år sedan Kalmarunionen upphörde och styret i Norden blev nationellt uppdelat. Under åren har makten mellan kungen och riksdagen böljat fram och tillbaka. I dag är Sverige en demokrati och vår riksdag består av ledamöter som väljs av folket och där alla svenska medborgare över 18 år har möjlighet att rösta.