Aktuellt

Beslut i korthet

• Snabbare utbyggnad av platser på fängelser och häkten (CU25)

  Behandlade dokument

  2

  Förslagspunkter

  1

  Reservationer

  1 

  Anföranden och repliker

  12, 33 minuter

  Justering

  2026-04-23

  Datum

  2026-04-23

  Bordläggning

  2026-04-27

  Debatt

  2026-04-28

  Beslut

  2026-04-29

  Betänkande 2025/26:CU25

  Snabbare utbyggnad av platser på fängelser och häkten (CU25)

  Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att i större utsträckning kunna bevilja tidsbegränsade bygglov för fängelser och häkten. Dessutom sa riksdagen ja till förslaget om att ge regeringen befogenheter att under vissa förutsättningar meddela föreskrifter om nödvändiga och tidsbegränsade undantag från plan- och bygglagen.

  Bakgrunden till beslutet är att det idag råder brist på fängelse- och häktesplatser. Därtill innebär de beslutade och föreslagna straffskärpningarna att behoven av fler fängelse- och häktesplatser kommer att öka.

  De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2026.

• Fler ska kunna ladda elfordon hemma (CU29)

  Behandlade dokument

  3

  Förslagspunkter

  3

  Reservationer

  4 

  Anföranden och repliker

  23, 51 minuter

  Justering

  2026-04-23

  Datum

  2026-04-23

  Bordläggning

  2026-04-27

  Debatt

  2026-04-28

  Beslut

  2026-04-29

  Betänkande 2025/26:CU29

  Fler ska kunna ladda elfordon hemma (CU29)

  Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ökade möjligheter att ladda sitt elfordon i närheten av hemmet. Förslaget innebär att en hyresgäst eller bostadsrättshavare i vissa fall ska ha rätt att på egen bekostnad begära installation av en laddningspunkt för laddning av elfordon på den egna parkeringsplatsen.

  Lagändringen bygger på ändrade EU-regler och börjar gälla den 29 maj 2026.

• Riksbankens verksamhet och förvaltning 2025 (FiU23)

  Behandlade dokument

  3

  Förslagspunkter

  2

  Justering

  2026-04-23

  Datum

  2026-04-23

  Bordläggning

  2026-04-28

  Debatt

  2026-04-29

  Beslut

  2026-04-29

  Betänkande 2025/26:FiU23

  Riksbankens verksamhet och förvaltning 2025 (FiU23)

  Riksdagen fastställde Riksbankens resultaträkning och balansräkning för 2025 enligt direktionens förslag. Riksdagen godkänner också fullmäktiges beslut om resultatdisposition för 2025.

  Riksbanksfullmäktiges beslut innebär att vinsten på 5 297 miljoner kronor behålls i Riksbanken och att ingen utdelning sker till statskassan.

  Vidare beviljade riksdagen riksbanksfullmäktige ansvarsfrihet för verksamheten 2025 och beviljar Riksbankens direktion ansvarsfrihet för förvaltningen av Riksbanken 2025. Riksdagen lade även Riksrevisionens redogörelse om revisionsberättelsen över Sveriges riksbanks årsredovisning 2025 till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

  Riksdagen beslutade också att godkänna det som finansutskottet anför om Riksbankens internationella verksamhet 2025. Utskottet framhåller bland annat att Riksbanken, som en relativt liten centralbank, är en respekterad och aktiv aktör i relevanta internationella sammanhang. Bland annat lyfter utskottet vikten av att Riksbanken fortsätter att hålla hög kvalitet i det inter­nationella arbetet, arbeta långsiktigt och prioritera sina resurser rätt.

• Fler skyddade utrymmen ska ge starkare skydd vid höjd beredskap (FöU12)

  Behandlade dokument

  11

  Förslagspunkter

  6

  Reservationer

  6 

  Anföranden och repliker

  6, 31 minuter

  Justering

  2026-03-31

  Datum

  2026-04-02

  Bordläggning

  2026-04-28

  Debatt

  2026-04-29

  Beslut

  2026-04-29

  Betänkande 2025/26:FöU12

  Fler skyddade utrymmen ska ge starkare skydd vid höjd beredskap (FöU12)

  Regeringen vill att skyddet för civilbefolkningen vid höjd beredskap ska stärkas. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag om skyddsrum och skyddade utrymmen.

  I dag finns cirka 64 000 skyddsrum med plats för 7 miljoner individer i Sverige. Det är dock inte tillräckligt för att ge befolkningen ett fullgott skydd. Nu vill regeringen säkerställa att Sverige har ett modernt skydd för civilbefolkningen vid höjd beredskap eller väpnat angrepp.

  Regeringen har därför föreslagit en ny lag om skyddsrum och skyddade utrymmen. Den nya lagen innebär bland annat att det införs bestämmelser om ett nytt skyddsalternativ utöver den om skyddsrum, så kallade skyddade utrymmen. Ett skyddat utrymme är ett utrymme för skydd av befolkningen som ger ett begränsat skydd i förhållande till skyddsrum.

  Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2026.

• En ny vapenlag (JuU10)

  Behandlade dokument

  4

  Förslagspunkter

  5

  Reservationer

  4 

  Anföranden och repliker

  38, 130 minuter

  Justering

  2026-04-23

  Datum

  2026-04-24

  Bordläggning

  2026-04-28

  Debatt

  2026-04-29

  Beslut

  2026-04-29

  Betänkande 2025/26:JuU10

  En ny vapenlag (JuU10)

  Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny vapenlag. De nya reglerna innebär bland annat förbud mot vissa typer av halv­automatiska gevär för jakt.

  Den nya vapenlagen innebär bland annat att

  • kraven för innehav av skjutvapen förtydligas
  • regellättnader införs, som till exempel flexiblare förvaringsregler och EU:s förenk­lade regler för att föra in vapen för sportskyttar och jägare
  • femårstillstånden för helautomatiska vapen och enhandsvapen för flerskott slopas och ersätts med ett tillsynsförfarande
  • ett förbud införs mot att ge nya tillstånd för vissa typer av halv­automatiska gevär för jakt och avlivning av fällfångade djur
  • det görs en tydligare uppdelning av de straffrättsliga bestämmelserna i vapenlagen mellan brott som typiskt sett begås av illegala vapen­innehavare och andra kriminaliserade överträdelser mot vapenlagen.

  De nya reglerna börjar gälla den 1 juni 2026.

• Skärpt förbud mot sena avbeställningar av jordbruks- och livsmedelsprodukter (MJU18)

  Behandlade dokument

  1

  Förslagspunkter

  1

  Justering

  2026-03-31

  Datum

  2026-03-31

  Bordläggning

  2026-04-22

  Debatt

  2026-04-23

  Beslut

  2026-04-29

  Betänkande 2025/26:MJU18

  Skärpt förbud mot sena avbeställningar av jordbruks- och livsmedelsprodukter (MJU18)

  Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett skärpt förbud mot sena avbeställningar av jordbruks- och livsmedelsprodukter.

  Syftet med förslaget är att säkerställa ett korrekt genomförande av ett EU-direktiv som kallas UTP-direktivet. Lagändringen innebär att en annullering av exempelvis kött, fisk, ägg, mjölk från stora livsmedelsföretag, myndigheter och kommuner inte bara ska vara förbjudna med mindre än 30 dagars varsel, utan även avbeställningar som sker med 30 dagars varsel eller mer kan omfattas av förbudet. Men det förutsatt att leverantören inte rimligen kan hitta något annat sätt att sälja eller använda varorna.

  Syftet med lagen, som infördes 2021, var att skydda jordbruks- och livsmedelsproducenter. Med den föreslagna lagändringen genomförs EU-direktivet fullt ut i svensk rätt.

  Lagändringen börjar gälla den 1 juni 2026.

• Nya regler för bättre hantering av avfall och återvinning (MJU19)

  Behandlade dokument

  4

  Förslagspunkter

  6

  Reservationer

  9 

  Anföranden och repliker

  19, 54 minuter

  Justering

  2026-04-14

  Datum

  2026-04-16

  Bordläggning

  2026-04-22

  Debatt

  2026-04-23

  Beslut

  2026-04-29

  Betänkande 2025/26:MJU19

  Nya regler för bättre hantering av avfall och återvinning (MJU19)

  Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i flera miljölagar som ska minska mängden avfall och öka återvinningen. Syftet är att Sverige ska kunna nå de mål som EU har beslutat på området.

  Ändringarna innebär bland annat att reglerna för ansvar för avfall blir tydligare. Det ska framgå vad ansvaret omfattar och när det upphör. Samtidigt ändras reglerna för tillsyn av avfallsverksamhet.

  Ändringarna ska också bidra till en mer cirkulär ekonomi och leda till en mer hållbar hantering av schaktmassor. Dessutom ska staten, kommuner, regioner och kommunalförbund inte längre ska behöva ställa ekonomisk säkerhet vid deponering av avfall eller vid hantering av avfall som uppstår vid utvinning av mineraler och andra naturresurser.

  De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2026.

• Skrivelse om statens arbete med underlag och utvärdering inom det klimatpolitiska ramverket har behandlats (MJU20)

  Behandlade dokument

  2

  Förslagspunkter

  2

  Reservationer

  1 

  Anföranden och repliker

  7, 37 minuter

  Justering

  2026-04-14

  Datum

  2026-04-16

  Bordläggning

  2026-04-27

  Debatt

  2026-04-28

  Beslut

  2026-04-29

  Betänkande 2025/26:MJU20

  Skrivelse om statens arbete med underlag och utvärdering inom det klimatpolitiska ramverket har behandlats (MJU20)

  Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av om regeringen och myndigheterna har bedrivit ett effektivt arbete med underlag och utvärderingar inom det klimatpolitiska ramverket.

  Riksrevisionens övergripande slutsats är att hanteringen har flera brister, framför allt när det gäller Naturvårdsverkets arbete med att ta fram ett samlat underlag till regeringens klimatredovisningar och klimathandlingsplaner. Riksrevisionen lämnade även ett antal rekommendationer till regeringen, Naturvårdsverket, Energimyndigheten och Klimatpolitiska rådet.

  I sin skrivelse välkomnar regeringen Riksrevisionens granskning och instämmer i huvudsak i Riksrevisionens problembeskrivning men gör delvis en annan bedömning av vilka åtgärder som bör vidtas. Regeringen lyfter fram i skrivelsen att den bedriver ett löpande arbete med att utvärdera och utveckla underlagen inom det klimatpolitiska ramverket i syfte att förbättra kvaliteten och tydligheten i klimatredovisningen och klimathandlingsplanen. Regeringen lyfter även att det under de senaste åren även har vidtagits åtgärder för att förbättra myndigheternas arbete med underlag inom det klimatpolitiska ramverket.

  RIksdagen välkomnar likt regeringen Riksrevisionens granskning och ser positivt på regeringens arbete med att förbättra kvaliteten och tydligheten i klimatredovisningarna och klimathandlingsplanerna och utgår från att detta arbete fortsätter.

  RIksdagen la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

• Riksrevisionens rapport om statens insatser för jordbrukets klimatomställning har granskats (MJU21)

  Behandlade dokument

  5

  Förslagspunkter

  5

  Reservationer

  6 

  Anföranden och repliker

  16, 54 minuter

  Justering

  2026-04-16

  Datum

  2026-04-20

  Bordläggning

  2026-04-27

  Debatt

  2026-04-28

  Beslut

  2026-04-29

  Betänkande 2025/26:MJU21

  Riksrevisionens rapport om statens insatser för jordbrukets klimatomställning har granskats (MJU21)

  Riksrevisionen har granskat om statens insatser för jordbrukets klimatomställning är effektiva. Regeringen har i en skrivelse redovisat sin bedömning och sina åtgärder med anledning av de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen lämnar i sin rapport.

  Riksrevisionens övergripande slutsats är att befintliga styrmedel i stort är effektivt utformade och genomförda men endast täcker en liten del av jordbrukets totala växthusgasutsläpp. Riksrevisionen bedömer samtidigt att regeringens styrning inte har lett till att jordbruket bidragit till klimatmålen på ett effektivt sätt.

  Regeringen instämmer i vissa av de bedömningar och rekommendationer som Riksrevisionen har gjort. Riksdagen la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

• Nya regler ska attrahera utländska forskare och motverka missbruk av uppehållstillstånd för studier (SfU23)

  Behandlade dokument

  2

  Förslagspunkter

  2

  Reservationer

  1 

  Anföranden och repliker

  15, 56 minuter

  Justering

  2026-04-23

  Datum

  2026-04-23

  Bordläggning

  2026-04-28

  Debatt

  2026-04-29

  Beslut

  2026-04-29

  Betänkande 2025/26:SfU23

  Nya regler ska attrahera utländska forskare och motverka missbruk av uppehållstillstånd för studier (SfU23)

  Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändrade regler för utländska forskare, doktorander och studenter. Förändringarna innebär bland annat följande:

  • Doktorander ska kunna beviljas uppehållstillstånd för forskning.
  • Forskare och doktorander ska kunna beviljas permanenta uppehållstillstånd snabbare, och de ska också kunna beviljas längre uppehållstillstånd för att söka arbete efter slutförd forskning eller slutförda studier.
  • Forskare och doktorander samt deras familjemedlemmar får utökade möjligheter att ansöka om uppehållstillstånd inifrån Sverige.
  • Möjligheterna att arbeta med ett uppehållstillstånd för studier begränsas.
  • Kraven på att göra godtagbara framsteg i studierna skärps.
  • Kraven för att byta från ett uppehållstillstånd för studier till uppehållstillstånd för arbete skärps.
  • Nya regler införs för när uppehållstillstånd för familjemedlemmar till studerande kan återkallas.

  Riksdagen sa också ja till en ny lag med särskilda bestämmelser om beviljande av uppehållstillstånd för så kallade massflyktingar från Ukraina.

  De nya reglerna börjar gälla den 11 juni 2026.

• Kraven för svenskt medborgarskap ska skärpas (SfU28)

  Behandlade dokument

  5

  Förslagspunkter

  8

  Reservationer

  10 

  Anföranden och repliker

  57, 182 minuter

  Justering

  2026-04-28

  Datum

  2026-04-28

  Bordläggning

  2026-04-28

  Debatt

  2026-04-29

  Beslut

  2026-04-29

  Betänkande 2025/26:SfU28

  Kraven för svenskt medborgarskap ska skärpas (SfU28)

  Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skärpa kraven för att få svenskt medborgarskap.

  Förslaget innebär bland annat att

  • kravet på att man ska ha bott i Sverige under en viss tid, det vill säga haft sin hemvist här, ska höjas från fem till åtta år som utgångspunkt
  • det ställs högre krav på levnadssättet hos den som vill få svenskt medborgarskap
  • det införs ett krav på försörjning vid ansökan om medborgarskap
  • det införs ett krav på tillräckliga kunskaper i svenska och om det svenska samhället för att få svenskt medborgarskap
  • anmälningsförfarandet, det vill säga möjligheten att bli svensk medborgare genom anmälan, ska begränsas så långt det går
  • barn ska kunna förvärva svenskt medborgarskap självständigt efter att barnets vårdnadshavare har gjort en ansökan.

  Syftet med förslaget är att stärka medborgarskapets status samt öka individens möjlighet att aktivt delta i samhället.

  Lagändringarna börjar gälla den 6 juni 2026. Lagändringarna i fråga om medborgarskapsprovet i läs- och hörförståelse i svenska på funktionell nivå börjar gälla den 1 oktober 2027 eller den tidigare dag som regeringen bestämmer. Lagändringarna i fråga om medborgarskapsprovet i svenska i övrigt börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.

• Ställföreträdarskapet ska bli mer pålitligt (CU22)

  Behandlade dokument

  10

  Förslagspunkter

  6

  Reservationer

  5 

  Anföranden och repliker

  6, 37 minuter

  Justering

  2026-04-14

  Datum

  2026-04-17

  Bordläggning

  2026-04-21

  Debatt

  2026-04-22

  Beslut

  2026-04-22

  Betänkande 2025/26:CU22

  Ställföreträdarskapet ska bli mer pålitligt (CU22)

  Regeringen vill att stödet för människor som är i behov av en ställföreträdare, det vill säga en god man eller förvaltare, ska bli mer pålitligt. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

  Förslaget innebär bland annat att ramarna för den gode mannen eller förvaltarens uppdrag blir tydligare med ett ökat hänsynstagande till den enskildes vilja och ett ökat fokus på den enskildes välbefinnande. Regeringen föreslår även att en central statlig myndighet ska ansvara för ställföreträdarområdet och att det införs ett nationellt ställföreträdarregister.

  Syftet med förslaget är att stärka den enskildes ställning, höja kvaliteten på verksamheten, skapa bättre möjligheter för att rekrytera och behålla kompetenta gode män och förvaltare samt förbättra överförmyndarnas verksamhet.

  De flesta av lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026. Förslaget om ett ställföreträdarregister börjar gälla den 1 januari 2028.

• Bättre kontroll över vem som äger en fastighet (CU27)

  Behandlade dokument

  3

  Förslagspunkter

  3

  Reservationer

  2 

  Anföranden och repliker

  5, 29 minuter

  Justering

  2026-04-14

  Datum

  2026-04-17

  Bordläggning

  2026-04-21

  Debatt

  2026-04-22

  Beslut

  2026-04-22

  Betänkande 2025/26:CU27

  Bättre kontroll över vem som äger en fastighet (CU27)

  Riksdagen sa ja till regeringens förslag om skärpta krav på att ange en identitetsbeteckning vid ansökan om lagfart. Riksdagen ställde sig också bakom regeringens förslag som ska hindra att regelverket kringgås när hyresrätter ombildas till bostadsrätter.

  Beslutet innebär att en lagfartsansökan i fråga om en fysisk person ska innehålla uppgifter om förvärvarens person- eller samordningsnummer. När det gäller juridiska personer ska ansökan innehålla uppgifter om förvärvarens organisationsnummer. Syftet med beslutet är att skapa bättre kontroll över vem som äger en fastighet. Skärpta identitetskrav kan bidra till polisens och andra myndigheters möjligheter att förebygga och bekämpa brott.

  Om en bostadsrättsförening vill förvärva ett hyreshus för att ombilda hyresrätter till bostadsrätter ska detta beslutas på en föreningsstämma. Ombildningsbeslutet är bara giltigt om hyresgästerna i minst två tredjedelar av de lägenheter som omfattas av förvärvet går med på beslutet. Riksdagsbeslutet innebär att det införs ett krav på att en bostadshyresgäst ska ha varit folkbokförd på en fastighet under minst sex månader närmast före föreningsstämman för att få räknas med i den kvalificerade majoritet som krävs.

  De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2026.

• Bostadsrätter ska registreras i ett nationellt register (CU28)

  Behandlade dokument

  1

  Förslagspunkter

  1

  Justering

  2026-04-14

  Datum

  2026-04-17

  Bordläggning

  2026-04-21

  Debatt

  2026-04-22

  Beslut

  2026-04-22

  Betänkande 2025/26:CU28

  Bostadsrätter ska registreras i ett nationellt register (CU28)

  Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att inrätta ett nytt register för alla bostadsrätter.

  I registret ska det bland annat finnas uppgifter om bostadsrättslägenheten, bostadsrättshavaren, bostadsrättsföreningen och pantsättningar. Det innebär att grundläggande uppgifter om bostadsrätter samlas på ett ställe.

  Ett av flera syften med ett nationellt bostadsregister är att göra hanteringen av pantsättningar mer modern och rättssäker. I stället för underrätta bostadsrättsföreningen om en pantsättning ska den registreras. Det innebär att köpare, kreditgivare, mäklare och andra intressenter får tillgång till korrekt information om i vilken utsträckning en bostadsrätt är pantsatt.

  Lagändringarna syftar också till att förbättra konsumentskyddet, skapa en mer transparent bostads- och kreditmarknad och förenkla hanteringen av information för myndigheter och marknadsaktörer.

  De lagändringar som avser uppbyggnaden av registret ska börja gälla den 1 januari 2027. Övriga lagändringar ska börja gälla den dag som regeringen bestämmer.

• Riksrevisionens rapport om statens insatser vid hantering av dödsbon har behandlats (CU42)

  Behandlade dokument

  1

  Förslagspunkter

  1

  Anföranden och repliker

  3, 15 minuter

  Justering

  2026-04-14

  Datum

  2026-04-17

  Bordläggning

  2026-04-21

  Debatt

  2026-04-22

  Beslut

  2026-04-22

  Betänkande 2025/26:CU42

  Riksrevisionens rapport om statens insatser vid hantering av dödsbon har behandlats (CU42)

  Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskning av statens insatser i samband med utredning, förvaltning och skifte av dödsbon.

  Riksrevisionen rekommenderar regeringen att se över de nuvarande regelverken för utredning, förvaltning och skifte av dödsbon i deras helhet, i syfte att göra det möjligt att hantera dödsbon snabbt och smidigt samtidigt som de berördas intressen värnas. Riksrevisionen rekommenderar också regeringen att göra det möjligt att lämna in bouppteckningar elektroniskt.

  I sin skrivelse välkomnar regeringen Riksrevisionens granskning och instämmer i flera av Riksrevisionens iakttagelser och bedömningar, bland annat att bouppteckningar ska kunna lämnas in elektroniskt. Liksom regeringen instämmer riksdagen i flera av Riksrevisionens iakttagelser och bedömningar, bland annat att regelverket är gammalt och att det kan vara svårt för den enskilde att sätta sig in i det.

  Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades.

• Extra ändringsbudget för 2026 – Sänkt skatt på drivmedel samt el- och gasprisstöd (FiU48)

  Behandlade dokument

  4

  Förslagspunkter

  4

  Reservationer

  4 

  Anföranden och repliker

  31, 107 minuter

  Justering

  2026-04-21

  Datum

  2026-04-21

  Bordläggning

  2026-04-21

  Debatt

  2026-04-22

  Beslut

  2026-04-22

  Betänkande 2025/26:FiU48

  Extra ändringsbudget för 2026 – Sänkt skatt på drivmedel samt el- och gasprisstöd (FiU48)

  Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en extra ändringsbudget i syfte att sänka skatten på drivmedel samt införa ett tillfälligt nytt el- och gasprisstöd.

  Förslaget innebär att energiskatten på bensin och diesel tillfälligt sänks med 82 öre per liter respektive 319 kronor per kubikmeter under perioden den 1 maj–30 september 2026.

  För bensin och diesel i miljöklass 1 innebär det en sänkning till energiskattedirektivets miniminivå. Energiskatten på alkylatbensin sänks så mycket det är möjligt utan att understiga minimiskattenivån. Sänkningen av energiskatten medför ändringar i lagen om skatt på energi.

  Regeringen föreslår också att det ska anvisas pengar för ett nytt tillfälligt el- och gasprisstöd till hushållen för januari och februari 2026.

  Förslaget innebär att statens inkomster minskar med cirka 1,56 miljarder kronor och att statens utgifter beräknas öka med cirka 2,4 miljarder kronor 2026. Därmed försvagas förvaltningens finansiella sparande och statens budgetsaldo med cirka 4,1 miljarder kronor 2026.

  Regeringen får lämna ordinarie ändringsbudgetar två gånger om året. Men den får även lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. Konflikten i Mellanöstern, vilken bedöms påverka drivmedelspriserna, samt de höga elpriserna och den stränga kyla som har gjort att hushållens kostnader för uppvärmning har varit höga under inledningen av 2026 är enligt regeringen sådana skäl och riksdagen gör ingen annan bedömning.

• Grundlagsförslag om tillgänglighetskrav för vissa medier (KU32)

  Behandlade dokument

  1

  Förslagspunkter

  1

  Anföranden och repliker

  3, 17 minuter

  Justering

  2026-04-16

  Datum

  2026-04-17

  Bordläggning

  2026-04-21

  Debatt

  2026-04-22

  Beslut

  2026-04-22

  Betänkande 2025/26:KU32

  Grundlagsförslag om tillgänglighetskrav för vissa medier (KU32)

  Riksdagen sa ja till att som vilande anta regeringens förslag om ändringar i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Att förslaget antas som vilande innebär att riksdagen behöver ta ytterligare ett likalydande beslut i frågan efter nästa riksdagsval.

  Regeringens förslag innebär att fler krav som avser tillgänglighet ska kunna ställas i vanlig lag på produkter och tjänster som omfattas av grundlagsskydd. Syftet med ändringarna är att säkerställa tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning samt de krav som följer av medlemskapet i Europeiska unionen.

  De föreslagna ändringarna innebär bland annat följande

  • Utrymmet utvidgas för att ställa krav på att införa och på ett visst sätt utforma produktinformation, exempelvis på en förpackning.
  • Det ska bli möjligt att ställa tillgänglighetskrav som rör information, format och funktion på bland annat e-böcker och e-handelstjänster.
  • Skyldighet för nätinnehavare att vidaresända tillgänglighetstjänster, som textning och tolkning, ska kunna gälla andra än public service-företagens program.

  Eftersom förslaget gäller grundlagsändringar krävs att riksdagen röstar lika två gånger om förslaget och att det hålls ett riksdagsval mellan omröstningarna. Det här är det första beslutet om förslaget. Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till att anta förslaget som vilande.

  Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2027.

• Digitala upptagningar som inhämtas genom beslag och kopiering vid husrannsakan ska inte anses vara allmänna handlingar (KU33)

  Behandlade dokument

  2

  Förslagspunkter

  2

  Reservationer

  1 

  Anföranden och repliker

  2, 9 minuter

  Justering

  2026-04-16

  Datum

  2026-04-17

  Bordläggning

  2026-04-21

  Debatt

  2026-04-22

  Beslut

  2026-04-22

  Betänkande 2025/26:KU33

  Digitala upptagningar som inhämtas genom beslag och kopiering vid husrannsakan ska inte anses vara allmänna handlingar (KU33)

  Regeringen föreslår att en digital upptagning som har tagits i beslag eller kopierats vid en husrannsakan inte ska anses vara en allmän handling. Riksdagen sa ja till att som vilande anta regeringens förslag till ändring i tryckfrihetsförordningen.

  Regeringens förslag innebär att en upptagning för automatiserad behandling som har tagits i beslag eller kopierats vid en husrannsakan bland annat i en brottsutredande verksamhet inte ska anses vara en allmän handling. Detsamma gäller en sådan upptagning som har kommit in till en myndighet till följd av att myndigheten har tagit över ansvaret för den beslagtagna informationsbäraren eller kopian från husrannsakan.

  Om en upptagning tillförs en utredning av brott eller brottslig verksamhet eller annan verksamhet hos myndigheten ska den dock även fortsättningsvis utgöra en allmän handling.

  Eftersom förslaget gäller grundlagsändringar krävs att riksdagen röstar lika två gånger om förslaget och att det hålls ett riksdagsval mellan omröstningarna. Det här är det första beslutet om förslaget. Riksdagen sa ja till att anta förslaget som vilande.

  Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2027.

• Tillståndsprocesserna för förnybar energi ska bli kortare (NU18)

  Behandlade dokument

  4

  Förslagspunkter

  6

  Reservationer

  6 

  Anföranden och repliker

  7, 39 minuter

  Justering

  2026-03-31

  Datum

  2026-04-08

  Bordläggning

  2026-04-15

  Debatt

  2026-04-16

  Beslut

  2026-04-22

  Betänkande 2025/26:NU18

  Tillståndsprocesserna för förnybar energi ska bli kortare (NU18)

  Riksdagen sa ja till regeringens förslag till en ny lag och lagändringar som bland annat ska förenkla och förkorta tillståndsprocesserna för förnybar energi.

  Förslaget är en del av genomförandet av ett EU-direktiv, förnybartdirektivet, som syftar till att öka användningen av förnybar energi inom EU.

  Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.

• Nej till motioner om socialförsäkringsfrågor (SfU18)

  Behandlade dokument

  61

  Förslagspunkter

  33

  Reservationer

  46 

  Anföranden och repliker

  14, 61 minuter

  Justering

  2026-03-31

  Datum

  2026-04-01

  Bordläggning

  2026-04-15

  Debatt

  2026-04-16

  Beslut

  2026-04-22

  Betänkande 2025/26:SfU18

  Nej till motioner om socialförsäkringsfrågor (SfU18)

  Riksdagen sa nej till 162 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om trygghetssystem för företagare och studerande, sjukförsäkring och rehabilitering, sjuk- och aktivitetsersättning samt arbetsskadeförsäkring. Riksdagen hänvisar bland annat till att utredningar och beredningar pågår.

• Slopat krav på anmälan före ansökan om föräldrapenning (SfU20)

  Behandlade dokument

  1

  Förslagspunkter

  1

  Anföranden och repliker

  4, 16 minuter

  Justering

  2026-04-16

  Datum

  2026-04-16

  Bordläggning

  2026-04-21

  Debatt

  2026-04-22

  Beslut

  2026-04-22

  Betänkande 2025/26:SfU20

  Slopat krav på anmälan före ansökan om föräldrapenning (SfU20)

  Riksdagen sa ja till regeringens förslag att kravet på anmälan före ansökan om föräldrapenning ska tas bort. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag att socialförsäkringsbalken i vissa andra delar anpassas till gällande lagstiftning eller rättas.

  Syftet är att underlätta och förenkla för föräldrar som ska planera sin föräldraledighet och ansöka om föräldrapenning.

  Lagändringen kan också bidra till en mer effektiv administration för Försäkringskassan, som menar att anmälan inte längre fyller någon funktion för kontroll eller handläggning.

  Lagändringen om avskaffat krav på anmälan ska börja gälla den 1 juli 2026. Övriga lagändringar ska börja gälla den 31 maj 2026 men tillämpas för tid från och med den 1 januari 2026.

• Ny ordning vid tillfälliga hinder för avvisning eller utvisning (SfU22)

  Behandlade dokument

  4

  Förslagspunkter

  4

  Reservationer

  4 

  Anföranden och repliker

  24, 78 minuter

  Justering

  2026-04-14

  Datum

  2026-04-14

  Bordläggning

  2026-04-21

  Debatt

  2026-04-22

  Beslut

  2026-04-22

  Betänkande 2025/26:SfU22

  Ny ordning vid tillfälliga hinder för avvisning eller utvisning (SfU22)

  Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny ordning vid tillfälliga verkställighetshinder.

  En utlänning som uppehåller sig i Sverige men som av olika skäl inte har rätt att vistas i landet får meddelas ett beslut om avvisning eller utvisning. Det kan dock finnas verkställighetshinder vilket innebär att ett beslut om avvisning eller utvisning inte får genomföras. Hindret kan handla om att personen riskerar att straffas med döden, utsättas för tortyr, eller annan omänsklig eller förnedrande behandling.

  I dag beviljas ofta tillfälliga uppehållstillstånd vid tillfälliga hinder för avvisning eller utvisning. Beslutet innebär att utvisningen eller avvisningen skjuts upp i stället för att personen beviljas ett tidsbegränsat uppehållstillstånd. Utlänningen kan också bli skyldig att anmäla sig hos Migrationsverket eller hos Polismyndigheten och samtidigt förbjudas att lämna ett vistelseområde.

  Syftet med de nya reglerna är att skapa förutsättningar för ett effektivare arbete för återvändande. Dessutom ska reglerna stärka statens förmåga att hantera personer som utgör ett hot mot Sverige och som under en viss tid inte kan lämna landet.

  De nya reglerna börjar gälla den 1 juni 2026.

• Skattefri laddning av elfordon på arbetsplatsen och utvidgad rätt till avdrag för drivmedelsutgifter införs (SkU23)

  Behandlade dokument

  2

  Förslagspunkter

  2

  Reservationer

  1 

  Anföranden och repliker

  8, 22 minuter

  Justering

  2026-04-16

  Datum

  2026-04-16

  Bordläggning

  2026-04-21

  Debatt

  2026-04-22

  Beslut

  2026-04-22

  Betänkande 2025/26:SkU23

  Skattefri laddning av elfordon på arbetsplatsen och utvidgad rätt till avdrag för drivmedelsutgifter införs (SkU23)

  Riksdagen sa ja till regeringens förslag att den tillfälliga skattefriheten för förmån av laddel på arbetsplatsen ska gälla permanent och att avdragsrätten för utgifter för drivmedel för tjänsteresor med förmånsbil utvidgas.

  Förslagen syftar bland annat till att underlätta omställningen till en fossilfri fordonsflotta och att gynna arbetsresor med laddbara fordon framför mindre hållbara alternativ.

  Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.

• Avtal om beskattning av inkomster från sparande ska sägas upp (SkU32)

  Behandlade dokument

  1

  Förslagspunkter

  1

  Justering

  2026-04-16

  Datum

  2026-04-16

  Bordläggning

  2026-04-21

  Debatt

  2026-04-22

  Beslut

  2026-04-22

  Betänkande 2025/26:SkU32

  Avtal om beskattning av inkomster från sparande ska sägas upp (SkU32)

  Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att säga upp avtalen om beskattning av inkomster från sparande med Anguilla, Jungfruöarna, Caymanöarna, Montserrat och Turks- och Caicosöarna eftersom den faktiska användningen av sparandeavtalen numera är mycket begränsad.

  Riksdagen sa också ja till att upphäva lagen om avtal om beskattning av inkomster från sparande med Anguilla, Aruba, Caymanöarna, Guernsey, Isle of Man, Jersey, Jungfruöarna, Montserrat, Nederländska Antillerna och Turks- och Caicosöarna.

• Nej till motioner om hälso- och sjukvårdens organisation (SoU16)

  Behandlade dokument

  75

  Förslagspunkter

  14

  Reservationer

  20 

  Anföranden och repliker

  44, 148 minuter

  Justering

  2026-03-31

  Datum

  2026-04-01

  Bordläggning

  2026-04-15

  Debatt

  2026-04-16

  Beslut

  2026-04-22

  Betänkande 2025/26:SoU16

  Nej till motioner om hälso- och sjukvårdens organisation (SoU16)

  Riksdagen sa nej till 176 förslag i motioner om hälso- och sjukvårdens organisation från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om hälso- och sjukvårdens organisation och finansiering, privatisering och lagen om valfrihetssystem, tillgänglig och jämlik vård, psykisk hälsa hos vuxna, barn och unga samt samsjuklighet.

  Riksdagen hänvisar främst till pågående arbete.

• Nej till motioner om prioriteringar inom hälso- och sjukvården (SoU17)

  Behandlade dokument

  92

  Förslagspunkter

  11

  Reservationer

  18 

  Anföranden och repliker

  25, 118 minuter

  Justering

  2026-03-31

  Datum

  2026-04-01

  Bordläggning

  2026-04-15

  Debatt

  2026-04-16

  Beslut

  2026-04-22

  Betänkande 2025/26:SoU17

  Nej till motioner om prioriteringar inom hälso- och sjukvården (SoU17)

  Riksdagen sa nej till 172 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar om prioriteringar i hälso- och sjukvården samt andra medicinsk-etiska frågor.

  Riksdagen anser att det är sjukvårdshuvudmännens ansvar att bedöma behovet av satsningar på enskilda sjukdomar och hur vården av patienter med dessa sjukdomar ska organiseras. Dessutom hänvisar riksdagen till pågående arbeten och tidigare behandlingar.

• Kravet på introduktionskurs för övningskörning slopas (TU16)

  Behandlade dokument

  3

  Förslagspunkter

  3

  Reservationer

  2 

  Anföranden och repliker

  11, 46 minuter

  Justering

  2026-04-16

  Datum

  2026-04-21

  Bordläggning

  2026-04-21

  Debatt

  2026-04-22

  Beslut

  2026-04-22

  Betänkande 2025/26:TU16

  Kravet på introduktionskurs för övningskörning slopas (TU16)

  Kravet på att gå en introduktionskurs för att börja övningsköra för B-körkort tas bort. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om detta.

  Introduktionskursen har sedan 2006 varit obligatorisk för både elever och handledare men slopas nu bland annat på grund av att den inte haft avsedd effekt att förbättra övningskörningens planering, struktur och innehåll.

  Lagändringen börjar gälla den 1 augusti 2026.

• Nej till motioner om säkerhetspolitik och nedrustning (UU6)

  Behandlade dokument

  23

  Förslagspunkter

  7

  Reservationer

  13 

  Anföranden och repliker

  37, 123 minuter

  Justering

  2026-03-26

  Datum

  2026-04-09

  Bordläggning

  2026-04-15

  Debatt

  2026-04-16

  Beslut

  2026-04-22

  Betänkande 2025/26:UU6

  Nej till motioner om säkerhetspolitik och nedrustning (UU6)

  Riksdagen sa nej till 51 förslag i motioner om säkerhetspolitik och nedrustning från den allmänna motionstiden 2024 och 2025. Förslagen handlar bland annat om Sveriges medlemskap i Nato, kärnvapen, internationella insatser och avtalet om försvarssamarbete mellan Sverige och USA, det så kallade DCA-avtalet.

  Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom de områden som förslagen tar upp.

• Nej till motioner om kriminalvården (JuU15)

  Behandlade dokument

  34

  Förslagspunkter

  21

  Reservationer

  8 

  Anföranden och repliker

  7, 59 minuter

  Justering

  2026-03-31

  Datum

  2026-04-02

  Bordläggning

  2026-04-14

  Debatt

  2026-04-15

  Beslut

  2026-04-16

  Betänkande 2025/26:JuU15

  Nej till motioner om kriminalvården (JuU15)

  Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag som rör kriminalvården i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om Trygghetsberedningens förslag, utbyggnaden av anstalter och häkten samt en utredning av intagna kvinnors behov.

  Riksdagen hänvisar bland annat till pågående utrednings- och beredningsarbete.

• Nej till motioner om yrkestrafik och taxi (TU14)

  Behandlade dokument

  19

  Förslagspunkter

  10

  Reservationer

  9 

  Anföranden och repliker

  44, 141 minuter

  Justering

  2026-03-24

  Datum

  2026-03-26

  Bordläggning

  2026-04-14

  Debatt

  2026-04-15

  Beslut

  2026-04-16

  Betänkande 2025/26:TU14

  Nej till motioner om yrkestrafik och taxi (TU14)

  Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag som rör yrkestrafik och taxi i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om frågor relaterade till tillsyn och kontroll samt genomförandet av översyner inom olika delar av området.

  Riksdagen hänvisar främst till planerade och vidtagna åtgärder samt pågående utrednings- och beredningsarbete.

• Nej till motioner om järnvägs- och kollektivtrafikfrågor (TU15)

  Behandlade dokument

  50

  Förslagspunkter

  19

  Reservationer

  42 

  Anföranden och repliker

  45, 154 minuter

  Justering

  2026-03-31

  Datum

  2026-04-09

  Bordläggning

  2026-04-14

  Debatt

  2026-04-15

  Beslut

  2026-04-16

  Betänkande 2025/26:TU15

  Nej till motioner om järnvägs- och kollektivtrafikfrågor (TU15)

  Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag som rör järnvägs- och kollektivtrafikfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om organisering av järnvägsunderhåll, järnvägens signalsystem, banavgifter, nattåg, mål för kollektivtrafiken och färdtjänst.

  Riksdagen hänvisar bland annat till redan vidtagna åtgärder samt pågående utrednings- och beredningsarbete.