Malin Björk (Cen)

Motion till riksdagen 2022/23:848 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) En bättre digital säkerhet stärkt cybersäkerhet för nutid och framtid Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att statsunderstödda cyberattacker bör omfattas av den solidariska säkerhetspolitiken och tillkännager

Inlämnad

2022-11-22

Förslag

40

Datum

2022-11-22

Utskottsberedning

2022/23:CU8 2022/23:FiU22 2022/23:FiU34 2022/23:FöU6 2022/23:FöU7 2022/23:FöU8 2022/23:JuU10 2022/23:TU12 2022/23:UbU10 2022/23:UbU11 2022/23:UbU9 2023/24:UU11

Riksdagsbeslut

(40 yrkanden): 40 avslag

Motion till riksdagen 2022/23:1120 av Catarina Deremar m.fl. (C) Nordiskt samarbete Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om arbetet för att göra Norden till den mest integrerade och klimatsmarta regionen i världen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer

Inlämnad

2022-11-22

Förslag

17

Datum

2022-11-22

Utskottsberedning

2022/23:AU7 2022/23:NU17 2022/23:SkU13 2022/23:SoU14 2022/23:TU4 2022/23:TU5 2022/23:TU11 2022/23:UbU11 2022/23:UU5

Riksdagsbeslut

(17 yrkanden): 17 avslag

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lagändringar och grundlagsändringar. Grundlagsändringarna är ett så kallat vilande förslag, vilket innebär att riksdagen har tagit ett beslut i den delen vid ett tidigare tillfälle.

Lagförslagen innebär bland annat att utlandsspioneri, grovt utlandsspioneri och grov obehörig befattning med hemlig uppgift med grund i utlandsspioneri kriminaliseras och förs in i brottsbalken.

Riksdagen sa också ja till det vilande förslaget om ändringar i de två grundlagarna tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Ändringarna innebär bland annat att utlandsspioneri samt de former av obehörig befattning med hemlig uppgift och vårdslöshet med hemlig uppgift som har sin grund i utlandsspioneri även blir kriminaliserat som tryck- och yttrandefrihetsbrott.

Lagändringarna innebär även begränsningar av meddelarfriheten och anskaffarfriheten, alltså rätten att meddela och anskaffa uppgifter för publicering i grundlagsskyddade medieformer.

Eftersom förslaget i vissa delar gäller ändringar i grundlagar krävs det att riksdagen röstar lika två gånger och det måste vara ett val mellan omröstningarna. Det första beslutet om grundlagsförslaget togs den 6 april 2022 och då röstade riksdagen ja. Därefter har det varit ett riksdagsval.

Lagändringarna börjar gälla 1 januari 2023.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

35, 99 minuter

Justering

2022-11-10

Datum

2023-09-06

Bordläggning

2022-11-15

Debatt

2022-11-16

Beslut

2022-11-16

Statsminister Magdalena Andersson (S) återrapporterar från mötet i den europeiska politiska gemenskapen den 6 oktober och informellt möte mellan EU:s stats- och regeringschefer den 7 oktober. Statsministern inleder, därefter får ledamöter tillfälle att ställa frågor. Ledamöter som önskar att få ordet kan förhandsanmäla

Datum

2022-10-12

Motion till riksdagen 2022/23:30 av Malin Björk m.fl. (C) med anledning av prop. 2021/22:272 Statens stöd till trossamfund samt demokrativillkor vid stöd till civilsamhället Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att s.k. omvändelseterapi ska stå i strid med demokrativillkoret

Inlämnad

2022-10-11

Förslag

2

Datum

2022-10-11

Utskottsberedning

KrU

Motion till riksdagen 2022/23:18 av Malin Björk m.fl. (C) med anledning av prop. 2021/22:279 Snabbare lagföring av brott Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att även tidigare utdömda bötesstraff i samband med uppdelad handläggning eller deldom ska kunna beaktas vid senare

Inlämnad

2022-10-11

Förslag

1

Datum

2022-10-11

Utskottsberedning

2022/23:JuU2

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2022/23:7 av Malin Björk (C) med anledning av prop. 2021/22:262 Ökad insyn i ägandet av radio- och tv-företag Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att följa upp hur de förslag som nu presenteras av regeringen fungerat och tillkännager detta för regeringen.

Inlämnad

2022-10-03

Förslag

1

Datum

2022-10-03

Utskottsberedning

2022/23:KU13

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om skärpta regler för utvisning på grund av brott. Regeringens förslag innebär bland annat att

• utvisning på grund av brottets allvar ska kunna ske vid lägre straffvärden än i dag
• det ska ställas högre krav på utlänningens etablering i det svenska samhället för att han eller hon inte ska bli utvisad
• kravet på synnerliga skäl för utvisning när utlänningen vistats länge i Sverige ska tas bort
• förbudet mot att i vissa fall utvisa den som kom till Sverige som ung tas bort och ska ersättas med kvalificerade krav för utvisning
• domstolen inte längre ska beakta det men som utlänningen förorsakas genom utvisningen vid straffmätningen och valet av påföljd
• återreseförbuden blir längre och ska börja löpa vid dagen för utresa.

Regeringen föreslår även att det ska ges ökade möjligheter att neka uppehållstillstånd för en utlänning som har begått brott och att skyddet mot återkallelse av uppehållstillstånd ska stärkas för den som har blivit utsatt för våld eller allvarliga kränkningar i en nära relation.

De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2022.

Riksdagen riktar även uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen om bland annat att

• återfallsbrottslighet lättare ska kunna leda till utvisning
• återkomma med förslag om inhibition vid icke bestående verkställighetshinder, så att en utvisning kan verkställas så snart det inte längre finns något hinder
• den som har utvisats på grund av brott mot familjemedlem inte ska kunna återvända till Sverige på grund av anknytning till brottsoffren.

Behandlade dokument

31

Förslagspunkter

17

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

11, 70 minuter

Justering

2022-06-02

Datum

2022-06-08

Bordläggning

2022-06-10

Debatt

2022-06-13

Beslut

2022-06-14

Riksdagen sa ja till förslag från regeringen som syftar till att stärka rättsprocessen för brottmål och göra att fler personer blir dömda för brott. Bland annat innebär beslutet att den som medverkar i utredningen av någon annans brott, ett så kallat kronvittne, ska kunna få ett lindrigare straff. Samtidigt skärps straffet för olika former av falska anklagelser. Regeringen har också föreslagit att övergrepp i rättssak, grova fall av mened och skyddande av brottsling ska kunna leda till betydligt strängare straff. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om detta. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2022.

Riksdagen beslutade även att rikta två uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen. Riksdagen vill se ett kronvittnessystem som innebär att en misstänkt kan garanteras den strafflindring som åklagaren erbjuder. Det bör även utredas om brottet skyddande av brottsling ska kunna omfatta fler situationer än i dag. Till exempel bör brottet omfatta situationer där någon, till förmån för den som är misstänkt eller dömd för ett brott, under en brottsutredning lämnar falska uppgifter som kan påverka bevisläget.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

16

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

6, 50 minuter

Justering

2022-05-19

Datum

2022-05-20

Bordläggning

2022-05-31

Debatt

2022-06-01

Beslut

2022-06-02

Brottsoffer ska få utvidgad rätt till skadestånd och möjlighet att få ut sitt skadestånd. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Ändringarna som regeringen föreslår handlar i korthet om att

• åstadkomma en kraftig höjning av nivåerna på kränkningsersättning
• utvidga rätten till kränkningsersättning för poliser och andra yrkesgrupper med särskild beredskap
• stärka rätten till ersättning för efterlevande anhöriga genom en ny form av ideell ersättning, en så kallad särskild anhörigersättning
• utvidga möjligheterna för ett brottsoffer att utmäta gärningspersonens frihetsberövandeersättning
• ändra företrädesordningen vid löneutmätning, så att fordringar som gäller skadestånd på grund av brott går före oprioriterade fordringar.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2022, med undantag för lagändringen om ändrad företrädesordning vid löneutmätning som börjar gälla den 10 september 2022.

Vidare riktar riksdagen en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen som upprepar det som riksdagen förde fram i ett tillkännagivande 2021. Riksdagen anser att regeringen snarast bör tillsätta en utredning om effektivare utbetalning av ersättning till brottsoffer genom att staten betalar ut skadeståndet efter att domen på skadestånd börjat gälla. Tillkännagivandet grundas på förslag i motioner. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

6

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

6, 40 minuter

Justering

2022-05-19

Datum

2022-05-20

Bordläggning

2022-05-25

Debatt

2022-05-30

Beslut

2022-05-31

Regeringen har lämnat förslag som syftar till att skyddet mot hemfridsbrott och olaga intrång ska moderniseras och stärkas. Lagändringarna innebär bland annat att det kan bli strängare straff för den som begår de här brotten. Det ska också bli tydligt att det kan utgöra olaga intrång att vistas utan tillåtelse på en gårdsplan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen beslutade också att rikta två uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen. En särskild brottskod för djurrättsrelaterad brottslighet bör införas och en ökad kartläggning göras av sådan brottslighet. Regeringen bör även återkomma med förslag som ger eftersöksjägare och jägare som bedriver skyddsjakt ett starkare skydd och att straffen för hot och våld mot dessa skärps.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

7

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

5, 31 minuter

Justering

2022-05-19

Datum

2022-05-25

Bordläggning

2022-05-25

Debatt

2022-05-30

Beslut

2022-05-31

En ny terroristbrottslag ska ersätta tre lagar som i dag omfattar brott kopplade till terrorism. Det anser regeringen och riksdagen sa ja till förslaget.

Den nya lagen ska omfatta:

• terroristbrott
• samröre med en terroristorganisation
• finansiering av terrorism eller särskilt allvarlig brottslighet
• offentlig uppmaning till terrorism eller särskilt allvarlig brottslighet
• rekrytering till terrorism eller särskilt allvarlig brottslighet
• utbildning för terrorism eller särskilt allvarlig brottslighet
• resa för terrorism eller särskilt allvarlig brottslighet.

Dessutom säger riksdagen ja till förslag om skärpta straff för de flesta av brotten, samt att terroristbrott, som inte är mindre grova, inte ska kunna preskriberas.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2022.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

8

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

6, 43 minuter

Justering

2022-05-19

Datum

2022-05-20

Bordläggning

2022-05-25

Debatt

2022-05-30

Beslut

2022-05-31

Straffet för gravfridsbrott har inte ändrats på nästan 30 år och maximistraffet är i dag fängelse i två år.

För att visa på brottets allvar föreslår regeringen att bestämmelsen om brott mot gravfrid ska kompletteras med en särskild straffskala för grovt gravfridsbrott. Förslaget innebär att straffet för grovt brott ska vara fängelse i lägst sex månader och högst fyra år.

Vid bedömningen av om det är ett grovt brott ska det tas särskild hänsyn till om gärningsmannen har tillfogat ett lik en svår skada, om gärningen har lett till stor förstörelse eller på annat sätt har varit särskilt hänsynslös eller farlig.

Regeringen föreslår också att försök till gravfridsbrott och försök, förberedelse och stämpling till grovt gravfridsbrott ska vara straffbart.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen beslutade samtidigt att rikta två uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen om att

• straffskalan för grovt brott bör vara fängelse i lägst två och högst åtta år
• grund för att anse ett brott som grovt bör gälla när hantering av en avliden kropp försvårar en brottsutredning.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2022.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

14, 51 minuter

Justering

2022-05-12

Datum

2022-05-12

Bordläggning

2022-05-18

Debatt

2022-05-19

Beslut

2022-05-19

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om skärpta straff för knivbrott.

Förslagen innebär

• att maxstraffet för avsiktliga knivbrott höjs från fängelse i sex månader till fängelse i ett år
• införande av en särskild straffskala för så kallade oaktsamma knivbrott som ska kunna ge böter eller fängelse i högst sex månader
• att straffskalan för grovt knivbrott ändras så att maxstraffet blir fängelse i högst två år istället för fängelse i högst ett år
• att fler knivbrott ska kunna räknas som grova eftersom fler omständigheter ska kunna tas med i bedömningen.

Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 juli 2022.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

5

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

5, 29 minuter

Justering

2022-05-12

Datum

2022-05-12

Bordläggning

2022-05-17

Debatt

2022-05-18

Beslut

2022-05-18

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av ersättning till rättsliga biträden i brottmål.

Mer specifikt har Riksrevisionen granskat om tingsrätternas och Domstolsverkets kontroll över hanteringen av ersättning till offentliga försvarare och målsägandebiträden i brottmål är tillräcklig. Detta eftersom utgifterna för rättsliga biträden har ökat kraftigt under de senaste åren. Riksrevisionens övergripande slutsats är att tingsrätternas kontroll över hanteringen av ersättning inte är tillräcklig. Riksrevisionen rekommenderar därför regeringen att se över hela regelverket för detta.

Riksdagen instämmer i regeringens bedömning att det är viktigt att ta till åtgärder för att dämpa kostnadsutvecklingen och förbättra kontrollsystemet. Vidare anser riksdagen att ett nytt system för ersättningsanspråken bör införas och utformas på ett sätt som gör att kontroll och granskning sker rutinmässigt och att det är enkelt att upptäcka fusk och dubbeldebitering. Riksdagen riktar därför ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att den ska göra en översyn av hela regelverket för ersättning till rättsliga biträden i brottmål.

Förslaget om tillkännagivande kom i samband med behandlingen av förslag i följdmotioner samt ett förslag i en motion från allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner samt lade regeringens skrivelse åt handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

7, 40 minuter

Justering

2022-04-21

Datum

2022-04-21

Bordläggning

2022-05-10

Debatt

2022-05-11

Beslut

2022-05-11

Regeringen behöver göra mer för att färre unga ska begå brott. Det anser riksdagen som riktade flera uppmaningar till regeringen, så kallade tillkännagivanden, som handlar om unga lagöverträdare.

Tillkännagivandena handlar i korthet om

• åtgärder mot ungdomsrånen
• utredning av brott av barn under 15 år
• så kallad bevistalan som innebär åklagarens talan i samband med att barn som inte är straffmyndiga misstänks för ett svårt brott
• slopad straffrabatt för unga myndiga
• ansvaret för sluten ungdomsvård
• placering av unga på Sis-hem

Tillkännagivandena gjordes i samband med behandlingen av cirka 90 förslag från den allmänna motionstiden 2021 om unga lagöverträdare. Riksdagen sa nej till de övriga motionerna.

 

Behandlade dokument

26

Förslagspunkter

31

Reservationer

32 

Anföranden och repliker

6, 50 minuter

Justering

2022-04-28

Datum

2022-04-29

Bordläggning

2022-05-03

Debatt

2022-05-04

Beslut

2022-05-05

Motion till riksdagen 2021/22:4721 av Annie Lööf m.fl. (C) med anledning av prop. 2021/22:99 Vårändringsbudget för 2022 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår regeringens förslag om garantitillägg i bostadstillägget. Riksdagen godkänner ändrade ramar för utgiftsområden och anvisar ändrade anslag enligt regeringens

Inlämnad

2022-05-04

Förslag

2

Datum

2022-05-04

Utskottsberedning

2021/22:FiU21

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Motion till riksdagen 2021/22:4720 av Annie Lööf m.fl. (C) med anledning av prop. 2021/22:100 2022 års ekonomiska vårproposition Sammanfattning Rysslands vedervärdiga invasion av Ukraina präglar även den svenska ekonomins utsikter våren 2022. Återhämtningen efter pandemin möter nya utmaningar i form av ökande priser

Inlämnad

2022-05-04

Förslag

1

Datum

2022-05-04

Utskottsberedning

2021/22:FiU20

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2021/22:4724 av Helena Vilhelmsson m.fl. (C) med anledning av prop. 2021/22:231 Skärpt syn på våldtäkt och andra sexuella kränkningar Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att höja straffminimum till två års fängelse för grovt sexuellt övergrepp mot

Inlämnad

2022-05-04

Förslag

3

Datum

2022-05-04

Utskottsberedning

2021/22:JuU41

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 3 avslag

Riksdagen uppmanade regeringen genom fyra tillkännagivanden att ta fram en rad nya verktyg mot gängkriminaliteten. Tillkännagivandena handlar om

• förbättrade möjligheter att förverka, det vill säga frånta, tillgångar från kriminella
• införande av vistelseförbud
• effektivare användning av biometrisk information, exempelvis dna
• bättre informationsutbyte mellan myndigheter.

Tillkännagivandena gjordes i samband med att riksdagen behandlade cirka 20 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

6

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

23, 89 minuter

Justering

2022-04-21

Datum

2022-04-21

Bordläggning

2022-04-26

Debatt

2022-04-27

Beslut

2022-04-27