Helena Vilhelmsson (Cen)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i svensk vapenlagstiftning. Ändringarna bedöms nödvändiga för att införa det så kallade ändringsdirektivet till EU:s vapendirektiv i svensk lag.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2023 och innebär bland annat att

• kraven på märkning utökas samtidigt som det införs en möjlighet att göra undantag från märkningskraven för historiskt värdefulla vapen
• vapenmagasin som rymmer många patroner och som kan kombineras med vissa halvautomatiska skjutvapen regleras
• vapenmäklare, det vill säga verksamhet som kopplar ihop köpare och säljare av vapen, regleras på motsvarande sätt som vapenhandlare
• vapenhandlare och vapenmäklare ska rapportera om ett köp eller försök till köp av ammunition väckt misstankar, exempelvis på grund av omfattningen
• kraven på registrering utökas.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

13, 58 minuter

Justering

2023-06-01

Datum

2023-06-01

Bordläggning

2023-06-02

Debatt

2023-06-07

Beslut

2023-06-07

Motion till riksdagen 2022/23:2397 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) med anledning av prop. 2022/23:116 Ett granskningssystem för utländska direktinvesteringar till skydd för svenska säkerhetsintressen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inkludera utländska direktinvesteringar

Inlämnad

2023-06-07

Förslag

3

Datum

2023-06-07

Utskottsberedning

2022/23:JuU32

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 3 avslag

Riksdagen riktade en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att förtydliga lagen om investeringssparkonto. Ett investeringssparkonto är en sparform som schablonbeskattas, vilket betyder att skatten inte baseras på den faktiska avkastningen utan på en årlig skatt som beräknas på värdet av tillgångarna på kontot.

Riksdagen anser att det idag finns begränsade möjligheter för sparare att föra in aktier som tecknats i samband med en börsintroduktion eller en nyemission direkt på ett investeringssparkonto. Enligt dagens regelverk måste man ha sitt investeringssparkonto hos det emissionsinstitut som hanterar börsintroduktionen för att få in sina aktier direkt. Har man sitt investeringssparkonto hos en annan part måste aktierna gå via en aktiedepå eller värdepapperskonto in på investeringssparkontot. Vid en sådan överföring anses aktierna därmed vara skattemässigt avyttrade, det vill säga sålda och eventuell kapitalvinst måste tas upp och kapitalförlust dras av. Förtydligandet innebär att innehavare av investeringssparkonton ska behandlas lika och därmed kunna delta i fler nyemissioner

Tillkännagivandet kom i samband med att riksdagen behandlade motioner som inkommit under allmänna motionstiden 2022.

Riksdagen sa nej till övriga motioner om företag, kapital och fastigheter. Riksdagen anser bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

33

Förslagspunkter

13

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

28, 90 minuter

Justering

2023-04-20

Datum

2023-04-27

Bordläggning

2023-05-10

Debatt

2023-05-11

Beslut

2023-05-24

Motion till riksdagen 2022/23:2389 av Martin Ådahl m.fl. (C) med anledning av prop. 2022/23:100 2023 års ekonomiska vårproposition Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen godkänner förslaget till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (avsnitt 2 och 3). 1  Sammanfattning Med denna vårmotion är

Inlämnad

2023-05-02

Förslag

1

Datum

2023-05-02

Utskottsberedning

2022/23:FiU20

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Riksdagen sa ja till regeringens föreslag om en ny lag om mervärdesskatt, så kallad moms. Lagen innebär en anpassning till EU:s mervärdesskattedirektiv. Lagen ska också bland annat tydliggöra vad som gäller när ideella föreningar säljer tjänster internt.

Riksdagen har tidigare, i ett tillkännagivande, pekat på att det rått oklarheter kring vad som gäller när ideella föreningar säljer tjänster internt. Idag är ideella föreningar, så som idrottsrörelsen, studieförbund och registrerade trossamfund, undantagna från kravet på att betala moms. Detta kan även gälla när en fristående grupp inom en förening säljer en tjänst internt. Exempelvis kan det handla om en stor organisation, där flera föreningar ingår, som har en gemensam avdelning som säljer it-support till föreningarna.

Om tjänsten istället hade kunnat köpas på marknaden, kan det dock bedömas som att undantaget från moms leder till en snedvridning av konkurrensen. I sådana fall får undantaget från moms inte tillämpas. De interna försäljningarna bedöms då som momspliktiga. Riksdagen uppmanade i sitt tillkännagivande regeringen att utreda hur frågan kan lösas utan att orsaka en snedvridning av konkurrensen, och utan att öka risken för fusk med mervärdesskattesystemet.

Den nya lagen innebär en anpassning till EU:s mervärdesskattedirektiv, och ska därför inte kunna tillämpas snävare än direktivet. Enligt EU-domstolens praxis ska hänsyn tas till syftet med undantaget från momsplikten, nämligen att stödja civilsamhället. Undantaget får inte tolkas så restriktivt att det förlorar sin effekt. I vissa fall kan den nya lagen innebära att undantaget från momsplikten tillämpas annorlunda.

Riksdagen välkomnar den nya lagen, och konstaterar att regeringen därmed har tillgodosett tillkännagivandet.  

Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2023. 

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 50 minuter

Justering

2023-04-13

Datum

2023-04-13

Bordläggning

2023-04-19

Debatt

2023-04-20

Beslut

2023-04-20

Motion till riksdagen 2022/23:2379 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) med anledning av prop. 2022/23:102 Genomförande av ändringarna i vapendirektivet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att implementeringen ska ske på absolut miniminivå och tillkännager detta för regeringen.

Inlämnad

2023-04-20

Förslag

1

Datum

2023-04-20

Utskottsberedning

2022/23:JuU25

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Riksdagen har behandlat 15 förslag i motioner som inkommit under den allmänna motionstiden. Förslagen handlar bland annat om handläggning av vapenlicensärenden och vapenbrott.

Riksdagen sa nej till motionerna, bland annat med hänvisning till att det redan pågår utrednings- och beredningsarbete i de frågor som förslagen handlar om.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

7

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

13, 48 minuter

Justering

2023-04-13

Datum

2023-04-13

Bordläggning

2023-04-18

Debatt

2023-04-19

Beslut

2023-04-19

Riksdagen riktade en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att införa en nollvision för våld i nära relationer. Uppmaningen kom i samband med att riksdagen behandlade cirka 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om jämställdhet och åtgärder mot diskriminering

Riksdagen sa nej till förslag i övriga motioner bland annat med hänvisning till pågående arbete. Motionerna handlar exempelvis om tillsättande av utredningar på jämställdhetspolitikens område, om arbetet mot mäns våld mot kvinnor och mot hedersrelaterat våld och förtryck, om åtgärder för jämställdhet i arbetslivet och om olika initiativ för att motverka diskriminering i samhället.

Behandlade dokument

39

Förslagspunkter

11

Reservationer

22 

Anföranden och repliker

56, 162 minuter

Justering

2023-03-30

Datum

2023-03-30

Bordläggning

2023-04-18

Debatt

2023-04-19

Beslut

2023-04-19

Vid frågestunden svarar statsminister Ulf Kristersson (M) på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren.

Datum

2023-04-13

Motion till riksdagen 2022/23:2372 av Jonny Cato och Helena Vilhelmsson (båda C) med anledning av prop. 2022/23:85 En fortsatt stärkt arbetslöshetsförsäkring Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår regeringens proposition 2022/23:85 En fortsatt stärkt arbetslöshetsförsäkring. Motivering Regeringens proposition

Inlämnad

2023-04-05

Förslag

1

Datum

2023-04-05

Utskottsberedning

2022/23:AU10

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Skatteverket ska få bättre möjligheter att minska mängden fel och fusk i folkbokföringen. Detta för att kunna motverka brottslighet som riktas mot bland annat välfärdssystemen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Genom lagändringarna får Skatteverket behandla personuppgifter för att göra dataanalyser och urval i syfte att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga uppgifter i folkbokföringen. Myndigheten ska rikta in sig på områden med hög risk för fel och fusk och där man kan uppnå bästa möjliga effekt.

För de uppgifter som samlas in för analys och urval införs en ny reglering, som bland annat syftar till att minska det intrång i den personliga integriteten som förslagen kan innebära. Till exempel införs särskilda regler om längsta tid för behandling av personuppgifter samt ett starkt sekretesskydd.

Lagändringarna som gäller dataanalyser och urval och ändringen i lagen om riskskatt för kreditinstitut börjar gälla den 1 maj 2023. Övriga lagändringar börjar gälla den 1 september 2023.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

7

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

13, 54 minuter

Justering

2023-03-21

Datum

2023-03-24

Bordläggning

2023-03-28

Debatt

2023-03-29

Beslut

2023-03-29

Motion till riksdagen 2022/23:2362 av Helena Vilhelmsson m.fl. (C) med anledning av prop. 2022/23:69 Förlängning av den tillfälligt utökade skattenedsättningen på viss dieselanvändning inom jord-, skogs- och vattenbruk Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen

Inlämnad

2023-03-29

Förslag

1

Datum

2023-03-29

Utskottsberedning

2022/23:SkU17

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Statsminister Ulf Kristersson (M) återrapporterar från möte med EU:s stats- och regeringschefer den 9–10 februari. Statsministern inleder, därefter får ledamöter tillfälle att ställa frågor.

Datum

2023-02-14

Motion till riksdagen 2022/23:2322 av Helena Vilhelmsson m.fl. (C) med anledning av prop. 2022/23:46 Ny mervärdesskattelag Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det skyndsamt bör tillsättas en utredning om hur frågan om internmoms mellan föreningar i samma organisation

Inlämnad

2023-02-01

Förslag

1

Datum

2023-02-01

Utskottsberedning

2022/23:SkU10

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om anslag för 2023 inom utgiftsområdet Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering. Totalt handlar det om cirka 5,6 miljarder ur statens budget.

Mest pengar går till kommunersättningar vid flyktingmottagande på drygt 4,1 miljarder kronor samt särskilda jämställdhetsåtgärder på drygt 700 miljoner kronor. Inom utgiftsområdet ingår även anslag för etableringsåtgärder, diskrimineringsombudsmannen, åtgärder mot diskriminering och rasism, Jämställdhetsmyndigheten, bidrag för kvinnors organisering och åtgärder mot segregation.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

79, 230 minuter

Justering

2022-12-15

Datum

2022-12-15

Bordläggning

2022-12-17

Debatt

2022-12-19

Beslut

2022-12-20

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) Sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) Civilminister Erik Slottner (KD)​Migrationsminister Maria Malmer Stenergard

Datum

2022-12-15

Motion till riksdagen 2022/23:2297 av Helena Lindahl m.fl. (C) med anledning av prop. 2022/23:20 En tillfällig skatt på extraordinära vinster för vissa företag under 2023 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att syftet med den extraordinära skatten inte uppfylls genom

Inlämnad

2022-12-02

Förslag

1

Datum

2022-12-02

Utskottsberedning

2022/23:SkU9

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L) bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell (M) finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister Paulina

Datum

2022-12-01

Riksdagen ställer sig bakom förslaget till en ny lag om samordningsnummer och även till ändringar i bland annat folkbokföringslagen och folkbokföringsdatabaslagen. Syftet är att stärka systemet för samordningsnummer genom att till exempel öka kraven på de identitetskontroller som görs innan man ger ett samordningsnummer till en person.

Ett samordningsnummer är en identitetsbeteckning för personer som inte är eller har varit folkbokförda i Sverige, men som ändå har behov av att ha kontakt med svenska myndigheter eller andra delar av samhället. Personer som folkbokförs i Sverige tilldelas i stället ett personnummer.

Samordningsnummer delas upp i olika nivåer beroende vilken identitetskontroll som gjorts innan. Idag finns det två nivåer. Med den nya lagen ska ett samordningsnummer kunna ges i tre olika nivåer. För att få den högsta nivån ska personen kunna styrka sin identitet med giltiga identitetshandlingar och även personligen infinna sig på plats vid ansökningstillfället. Identitetshandlingarna ska även kunna begäras in för kontroll av de biometriska uppgifter som finns lagrade i dessa handlingar.

Förslaget innebär också att Skatteverket tar över ansvaret för bland annat identitetskontroller när ett samordningsnummer ska tilldelas en person. Andra myndigheter ska underrätta Skatteverket om det kan antas att en uppgift är felaktig i folkbokföringsdatabasen när det gäller personer med samordningsnummer.

Förslaget innehåller även en begränsning av det undantag från folkbokföring som gäller för personer som är lokalanställda vid utländska ambassader eller konsulat i Sverige.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Lagändringarna som gäller lokalanställda vid ambassader och konsulat ska börja gälla den 1 januari 2023 och övriga den 1 september 2023.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

7

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

12, 49 minuter

Justering

2022-11-24

Datum

2022-11-24

Bordläggning

2022-11-29

Debatt

2022-11-30

Beslut

2022-11-30

Motion till riksdagen 2022/23:2208 av Jonny Cato m.fl. (C) Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering enligt förslaget i tabell 1 i motionen. Jämställdhet

Inlämnad

2022-11-23

Förslag

1

Datum

2022-11-23

Utskottsberedning

2022/23:AU1

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag