Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Offentlig upphandling

Betänkande 2023/24:FiU34

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
6 mars 2024

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

PDF
Offentlig upphandling(pdf, 321 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2023/24:34 Offentlig upphandling

Beslut

Nej till motioner om offentlig upphandling (FiU34) 

Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag i motioner om offentlig upphandling från allmänna motionstiden 2023.

Motionerna handlar bland annat om hur regelverket för offentlig upphandling är utformat, sociala kriterier och djurskydd.

Riksdagen hänvisar bland annat till att motionsyrkandena till viss del är tillgodosedda.

Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 27

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2024-02-08
Justering: 2024-02-15
Trycklov: 2024-02-16
Reservationer: 14
Betänkande 2023/24:FiU34

Alla beredningar i utskottet

2024-02-01, 2024-02-08

Nej till motioner om offentlig upphandling (FiU34)

Finansutskottet föreslår att riksdagen ska säga nej till cirka 50 förslag i motioner om offentlig upphandling från allmänna motionstiden 2023.

Motionerna handlar bland annat om hur regelverket för offentlig upphandling är utformat, sociala kriterier och djurskydd.

Finansutskottet hänvisar bland annat till att motionsyrkandena till viss del är tillgodosedda.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2024-03-05
Debatt i kammaren: 2024-03-06
Stillbild från Debatt om förslag 2023/24:FiU34, Offentlig upphandling

Debatt om förslag 2023/24:FiU34

Webb-tv: Offentlig upphandling

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Oliver Rosengren (M)
Anf. 9 Oliver Rosengren (M)

Herr talman! Varsamhet och sparsamhet med skattebetalarnas pengar är ett avgörande uppdrag för oss som fått förtroendet att företräda medborgarna och förvalta det gemensammas resurser.

Rätt använda är offentliga upphandlingar ett redskap för att få så mycket som möjligt för varje skattekrona. Fel använda kan de leda till snårig byråkrati som skapar suboptimering och slöseri.

Herr talman! Offentliga upphandlingar ska främja konkurrens, kvalitet och innovation. Upphandlingssystemet ska utvecklas och vårdas genom lagstiftning men också genom nya modeller inom befintligt regelverk.

Ett exempel på detta är hur fler och fler aktörer använder olika dynamiska inköpssystem för att säkerställa kontinuerligt hög kvalitet och samtidigt kontinuerligt konkurrensutsätta priser. Det visar sig av verkligheten fungera på såväl byggtjänster som fruktinköp.

Vi främjar en öppen och transparent upphandlingsprocess. Det är genom sund konkurrens som företag får lika möjligheter att delta. Då skapas också incitament att leverera det bästa möjliga erbjudandet till det offentliga som ska upphandla, vilket inte bara gynnar skattebetalarna utan också driver fram nya idéer och innovationer och hög effektivitet.

Vi värnar kvalitet och utveckling. Genom att sätta hög standard för de varor och tjänster som upphandlas säkerställer vi att det offentliga och därmed ytterst invånare eller medarbetare i verksamheter får tillgång till det allra bästa möjliga. Samtidigt vill vi främja regler som uppmuntrar företag att vara nytänkande och innovativa för att möta samhällets ständigt föränderliga behov. Upphandlingsprocesser får såklart inte låsa fast lösningar utan ska främja att vi följer med i tiden.

Byråkratin behöver minska i upphandlingsprocessen. Vi vill förenkla regler för att underlätta för företag att delta och för att snabba på beslutsfattandet så att vi kan lösa problem när de uppstår. Genom att minska onödiga administrativa bördor kan vi öppna upp för en smidigare och effektivare hantering. Det kan sänka priser och motivera fler att vara med i konkurrensen när systemet fungerar väl.

Herr talman! Lagstiftningen behöver såklart hänga ihop. Det går inte att ha en ordning där vi lagstiftar fram höga krav på producenter för att säkerställa hög kvalitet och trygghet i samhället men samtidigt hindrar myndigheter och andra aktörer från att ställa motsvarande höga krav som konsumenter. Då riskerar vi att stänga ute svenska företag från att vara med och leverera. Säkerhetsläget som vi har just nu motiverar tvärtom att vi ökar möjligheterna för svenska leverantörer och kanske också överväger om vi ibland ska begränsa andras.

Herr talman! Jens Nylander, även känd som Jens of Sweden, har nyligen satt strålkastarljuset på hur det slarvas med skattemedel. Vi i den här kammaren kan diskutera prioriteringar, skattenivåer, besparingar och satsningar, men jag tror att vi alla är överens om att kommuner, regioner och myndigheter inte ska betala dyra fakturor till företag som inte ens finns.

Nylander gör med hjälp av artificiell intelligens sammanställningar, granskningar och kontroller av miljontals fakturor. Bland avslöjandena finns ett annonsföretag som bluffat till sig nära 300 miljoner skattekronor av myndigheter.

Nylander avslöjar också hur slöseriet kan bli när upphandling inte används. Exempelvis har en kommun köpt tjänster för ungefär 3 500 kronor i timmen, totalt nära en halv miljon, utan att över huvud taget prisjämföra. En annan kommun köpte ett gäng elverk utan serviceunderlag på en övergiven militäranläggning för 2,1 miljoner skattekronor.

Nylander har upptäckt personer som arbetat heltid i en myndighet och samtidigt fakturerat en annan myndighet via bolag för samma tid. Det är sådant som kan vara svårt att upptäcka för en person men som med hjälp av den tekniken går att upptäcka, precis som man upptäckte att assistansbolag förfalskat årsredovisningar genom att ett AI-verktyg kände igen identiska texter över flera år. Detta är artificiell intelligens i det allmännas tjänst.

Herr talman! Den här typen av AI-avslöjanden påminner om att det bästa botemedlet mot korruption och slösaktighet inom det offentliga är transparens och öppenhet. Därför är det viktigt att offentliga upphandlingar är välfungerande och görs i skattebetalarnas tjänst.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

Ciczie Weidby (V)
Anf. 10 Ciczie Weidby (V)

Herr talman! Jag tar varje möjlighet jag får att ha en liten debatt med Oliver Rosengren.

Oliver pratar mycket om att han vill förenkla regler. Det vore spännande att höra vilka regler det är som ska förenklas, för mycket är ju väldigt enkelt redan som det är nu.

Det handlar också mycket om att sänka priser. Då blir jag nyfiken. När man ska sänka priserna ytterligare, på vems bekostnad ska man sänka dem? Är det någon sorts statlig lönesänkarpolitik där man för varje upphandling kan försämra löner och villkor? Är det de som får sätta livet till på arbetsplatser i förenklingar som gör att man inte har någon kontroll som ska betala prissänkningen?

En annan fråga jag har är hur många underentreprenörer Oliver Rosengren och Moderaterna tycker ska kunna finnas. Hur många är rimligt? Är det 10, är det 20 eller är det 119 stycken, som i fallet med den tragiska hissolyckan i Sundbyberg? Har Moderaterna en siffra på hur många underentreprenörer de tycker är rimligt att ha?

Oliver Rosengren (M)
Anf. 11 Oliver Rosengren (M)

Herr talman! Tack så mycket, Ciczie Weidby, för frågorna!

För att börja med frågan om förenklade regler är jag ganska säker på att en hel del av de inte minst småföretagare som vill vara med och leverera när till exempel en kommun ska upphandla tjänster för parkförvaltning inte håller med om att det är så enkelt att fylla i de där 800 sidorna i upphandlingsunderlaget. Jag är ganska säker på att det finns en och annan kvinna i äldreomsorgen som gärna hade varit med och levererat när man ska upphandla en tjänst för till exempel hemtjänst men som tycker att det finns en del i underlagen som är komplicerat.

Vi ska ställa höga krav, men vi ska också vara tydliga. Vi ska se till att det är enkelt att göra rätt för dem som vill vara med och att de som åker ur upphandlingssystemet, de som inte får leverera, inte är de som fastnar i byråkrati utan de som helt enkelt inte är tillräckligt bra för att få erbjuda service eller produkter till våra invånare. Det ska vara kvalitet, inte krångel, som avgör om man är med och levererar till det offentliga för skattebetalarnas pengar.

På tal om pengar kommer vi till prisfrågan. Det är klart att i en vänsterpartists värld är detta ett nollsummespel där det inte är fråga om en välfungerande dynamisk marknad där det finns flera olika aktörer som levererar exempelvis mobiltelefoner till Alvesta kommun. Då spelar det ingen roll hur många man är eller hur väl det fungerar, för det blir direkt en fråga om att det blir sämre för någon när ett pris ska bli lägre.

Det är tvärtom så att om vi har ett välfungerande upphandlingssystem kan man komma i en situation där det finns kanske fem aktörer som är redo att erbjuda en kommun en lösning. Då kan man tänka sig att de behöver göra det till ett bättre pris än om det bara finns en. Detta är poängen. Vi ska inte pressa priser på saker när detta inte går att göra, men i välfungerande konkurrens kommer vi att få ett bättre prisläge.

Ciczie Weidby (V)
Anf. 12 Ciczie Weidby (V)

Herr talman! Vilken tur att Oliver har en replik kvar eftersom han inte svarade på hur många underentreprenörer man ska kunna ha.

Oliver Rosengren säger att det ska vara tydligt och enkelt att göra rätt och att konkurrera. Men så är det inte nu, för de som vinner upphandlingar är alltid de som kommer med lägsta pris. Man kan räkna ut hur det kommer sig att de har det lägsta priset; det är för att entreprenören i fråga köper upp andra leverantörer under sig för att utföra jobbet. Det är detta som är pudelns kärna och problemet: att de bra företagen inte tillåts konkurrera på lika villkor. En entreprenör kommer in och ger ett pris och köper sedan in väldigt lågbetalda personer för att göra jobbet. Det vore mycket bättre om man begränsade antalet underentreprenörer så att man visste vem som utför jobbet och, framför allt, om villkoren för att utföra jobbet är hyggliga och bra.

Jag skulle kunna ställa många fler frågor, men jag stannar där. Oliver Rosengren får nu möjlighet att under två minuter berätta hur han tänker att det ska se ut och hur många underentreprenörer man ska kunna ha för att bedriva en bra och säker verksamhet.

Oliver Rosengren (M)
Anf. 13 Oliver Rosengren (M)

Herr talman! Jag ska erkänna att det även om jag ibland kanske till och med kan prata något för fort var svårt att hinna med alla Ciczie Weidbys tre frågor på två minuter. Därför är det bra att jag nu får ägna två minuter åt den tredje frågan.

Du sätter fingret på något mycket relevant, Ciczie Weidby, när det gäller vad som inte funkar vid upphandlingar. Vi lägger oproportionerligt mycket kontroll, krav, granskning och uppföljning i upphandlingsmomentet men har alldeles för lite uppföljning under processen. Det är det som gör att vi så ofta inte får det vi har köpt - att kommuner kan ha boenden som upphandlats för unga som mår dåligt och har jättesvåra problem, där det påstås att de ska få välfungerande heldygnsvård men de inte får det. Det är det som gör att det kan finnas byggarbetsplatser som klart och tydligt uppger att de ska följa alla regler men inte gör det. Detta kan i värsta fall sluta med att människor får sätta livet till på sitt arbete. Det är helt oacceptabelt och fruktansvärt och ska inte förekomma i Sverige.

Detta är skälet till att de krav som ställs inte bara ska ställas vid ett skrivbord när det görs en upphandling utan också måste ställas genom hela leveransprocessen så att vi följer upp och säkerställer att man gör och ger det man får betalt för.

Du ber mig ange ett antal underleverantörer. Det är såklart inte möjligt för mig att säga exakt si eller så många. Det viktiga är att den som svarat på ett anbud, vunnit en upphandling och ingått ett avtal ska vara ansvarig, oavsett om man inte har en enda underentreprenör eller om man har flera. Man är ansvarig för att avtalet, lagen och alla krav som ställs följs, inte bara på leveransens första utan också på dess sista dag.

Gunilla Carlsson (S)
Anf. 14 Gunilla Carlsson (S)

Herr talman! Offentlig upphandling omsätter miljardbelopp i Sverige varje år. Det handlar om en betydande del av samhällets totala ekonomi och om våra gemensamma skattepengar, som ska användas på ett ansvarsfullt och klokt sätt.

Genom upphandlingslagstiftningen har vi möjlighet att motverka korruption, godtycke och slöseri med skattepengar. Men vi har också ett ansvar att ställa krav på att pengarna går till företag som erbjuder goda arbetsförhållanden, att arbetarnas rättigheter tillgodoses och att man upphandlar med klimat- och miljöhänsyn. Det är viktigt att man anlitar företag som vill göra rätt för sig. Offentliga medel ska aldrig bidra till osund konkurrens och till att dumpa villkoren på svensk arbetsmarknad.

Tyvärr ser vi, herr talman, hur arbetslivskriminalitet är ett växande problem, och detta får konsekvenser på flera olika sätt. Oseriösa aktörer gör goda affärer genom kreativa upplägg. Man betalar ingen skatt, och det förekommer momsbedrägerier och parallell brottslig verksamhet. Utländsk arbetskraft exploateras.

Seriösa företag upplever att upphandlingar ibland har alltför stort fokus på låga priser, att de relevanta kvalitetskraven är för få och att man brister i avtalsuppföljningen. Kombinationen av låga priser och bristande avtalsuppföljning riskerar att ge oseriösa företag en konkurrensfördel i förhållande till de företag som följer regelverk och avtal. I vissa fall väljer de seriösa företagen bort att lägga anbud, för de vet att de aldrig kan och inte heller vill konkurrera med så låga priser.

Att oseriösa företag får uppdrag via offentlig upphandling innebär att våra offentliga medel bidrar till att upprätthålla verksamheter där människor far illa. I förra veckan besökte jag ett av de sju a-krimcenter som den förra socialdemokratiska regeringen inrättade. Jag fick bland annat höra berättelser om hur vuxna och ibland även barn bor på arbetsplatser. Människor sover och lagar mat i miljöer som är direkt hälsofarliga. De befinner sig i Sverige och tvingas arbeta och leva här under extremt dåliga förhållanden, som faktiskt rent av är olagliga.

Herr talman! Förra året blev ett svart år när det gäller arbetsplatsolyckor - 65 personer gick till arbetet men kom aldrig hem igen. I går kunde jag läsa på Arbetsmiljöverkets hemsida att det redan efter årets två första månader är 8 personer som har förolyckats i samband med sitt arbete. Detta är en stor tragedi, för familj, närstående, vänner och arbetskamrater men också för hela samhället.

Dessa personer har mist livet i samband med att de utförde sitt arbete. Detta kan vi aldrig acceptera. Alla måste kunna känna sig trygga när de går till sina arbetsplatser.

Att ställa krav gällande arbetsmiljö redan vid upphandling förebygger förstås både arbetsplatsolyckor och arbetssjukdomar. Det är också ett effektivt sätt att förhindra att oseriösa företag skaffar sig konkurrensfördelar genom att bryta mot arbetsmiljölagen för att vinna anbud.

Men antalet underleverantörer påverkar också. Framför allt påverkar det hur arbetet planeras och genomförs och hur man kan utkräva ansvar om något händer. I dag använder man underleverantör på underleverantör i flera led. Det finns stor risk att huvudleverantören till slut inte har någon kontroll på sina egna underleverantörer.

För några veckor sedan hade jag, herr talman, en interpellationsdebatt här i kammaren med statsrådet Slottner, med anledning av att han är ansvarig för just upphandlingsfrågorna. Min fråga till statsrådet handlade om ifall regeringen har för avsikt att agera för att ändra upphandlingsregelverket i syfte att minska olyckor och begränsa möjligheterna till fusk.

I sitt svar sa ministern bland annat att den mest effektiva åtgärden mot företag som ägnar sig åt arbetslivskriminalitet är att aldrig ge dessa aktörer tillträde till marknaden - att kriminella aktörer som systematiskt agerar i strid mot lagar och förordningar inte ska få offentliga kontrakt genom upphandling.

Jag kan inte annat än hålla med. Men för att detta ska bli verklighet ser vi socialdemokrater att man måste skärpa upphandlingslagstiftningen och skapa de verktyg som behövs.

Jag har full respekt för alla som arbetar med upphandling. Man har väldigt olika förutsättningar, med alltifrån stora upphandlingsorganisationer till någon enstaka person. Jag vet att Upphandlingsmyndigheten gör ett bra jobb med att hjälpa till och informera, och i de flesta fall fungerar upphandlingarna väl.

Men vi ser att en hel del förbättringar borde genomföras.

Till exempel skulle man behöva stärka informationsutbytet inom EU. I dag finns e-Certis, men det är otillräckligt. Det bör finnas ett gemensamt system inom unionen för att kontrollera att skatt och sociala avgifter betalas in i vederbörlig ordning.

Vi vill att regeringen ska gå vidare med förslaget från utredningen om en effektiv och tillförlitlig kontroll av leverantörer vid tilldelning av offentliga kontrakt, den så kallade Leverantörskontrollutredningen, som har lagt fram förslag om att låta Bolagsverket ansvara för en funktion som möjliggör samordnade registerkontroller. På så sätt kan den upphandlande organisationen få tillgång till i dag sekretessbelagda uppgifter från register hos Boverket, Polismyndigheten, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och länsstyrelserna.

Man måste också titta på problemet med de långa leverantörskedjorna, eftersom de innebär en ökad risk för att överenskomna avtalsvillkor inte respekteras och försvårar uppföljning av efterlevnad hos samtliga underleverantörer. Vi anser att man bör begränsa antalet underleverantörsled och tillsätta en utredning som tittar på hur en sådan skulle kunna utformas.

Avslutningsvis, herr talman, vill jag yrka bifall till reservation 11. Men vi ställer oss självklart bakom samtliga socialdemokratiska reservationer.

(Applåder)

David Perez (SD)
Anf. 15 David Perez (SD)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 3 i betänkandet.

Offentlig upphandling omsätter ungefär 900 miljarder årligen, vilket motsvarar ungefär en sjättedel av svensk bnp. Det bidrar till att myndigheter, regioner, kommuner och andra offentliga aktörer förhåller sig transparent till både företag och medborgare. Som med all lagstiftning finns det alltid saker som kan förbättras - det har vi hört i dag från talarstolen - och det här är inget undantag.

Förra året lämnades i snitt 4,8 anbud per upphandling, vilket är en minskning jämfört med året innan. Vid 21 procent av alla upphandlingar inkom bara ett anbud, vilket är i linje med förra året. Det innebär att mer behöver göras. Majoriteten av dessa upphandlingar görs just av kommuner. En ökad konkurrens, även inom det offentliga, bidrar till att öka effektiviteten och antalet arbetstillfällen, något som vi alla välkomnar.

Vi har i dag från talarstolen också hört mycket om en person som har gjort ett väldigt viktigt arbete. Det är också viktigt med ordning och reda i det offentliga. Det stora avslöjandet om hur kommuner runt om i landet brister i sin uppgift och slarvar med leverantörsfakturor är oroande. Mannen bakom detta är, som vi redan har hört, Jens Nylander. Han visade hur ett flertal kommuner kringgått upphandling och exempelvis köpt licenser som aldrig använts, säkerhetsnycklar som aldrig hämtats ut och elverk som införskaffats via Blocket. Det är allvarligt. Enligt sina egna beräkningar bedömer han att det offentliga kan spara upp till 90 miljarder. Det behövs helt enkelt bättre och mer omfattande granskningar.

Det stora arbetet med granskningar ligger just på beställaren, men det finns även en vägledande myndighet för detta, Upphandlingsmyndigheten, som arbetar aktivt med att underlätta för fler att delta i upphandlingar. Men det är långt ifrån enkelt, som vi har hört här i dag, i synnerhet för små företag. Den statistikdatabas som vi talade om här från talarstolen för ett par år sedan finns i dag på plats och bidrar med god insikt om hur upphandlingar kan utvecklas och bli ännu bättre.

Det är viktigt med tydliga krav vid upphandlingar, ibland tuffa sådana. Men det är också viktigt att de följs upp och har ett konkret syfte. Ett företag som saknar en specifik certifiering ska inte falla bort på grund av en teknikalitet om varan eller tjänsten uppfyller övriga krav. Kollektivavtal, som lyfts fram i vår motion, är ett annat krav som ibland gör att företag gallras bort även om deras vara eller tjänst uppfyller kraven.

Ett annat förslag som vi från Sverigedemokraterna driver är att en upphandling bör kunna delas upp i mindre beståndsdelar för att uppmuntra till konkurrens från småföretag, alternativt att dessa små aktörer kan gå samman för att vinna en stor upphandling. På så sätt finns ett alternativ för små företag att samarbeta för att vinna en upphandling.

Herr talman! Det finns i dag en oro för att direktupphandlingar inte sker på lika villkor. Vi anser därför att gränsen för direktupphandlingar behöver höjas och att transparensen i samband dessa behöver öka för att undvika risken för korruption och missbruk. Denna form av upphandling behöver inte annonseras på samma sätt och är inte tillgänglig för granskning av andra företag eller marknadsaktörer.

Gällande betänkandet har Sverigedemokraterna en rad kommittémotioner som exempelvis lyfter vikten av att kunna ställa om vid händelse av kris. Det kan exempelvis gälla inköp av livsmedel. Om vi kan hjälpa våra inhemska företag i tider av kris tycker vi att det ska göras. I längden spelar dessa aktörer också en väldigt viktig roll, inte minst för det civila försvaret och beredskapen. Vi hade även gärna sett nationella riktlinjer som gör att offentliga inköp kan styras mer mot svenskproducerade varor.

En viktig del av upphandlingarna är just inköp av livsmedel. Sverige har tydliga krav på djurhållning och djurskötsel, och användningen av exempelvis antibiotika är förhållandevis låg. Bedövning före slakt är enligt vår uppfattning ett måste, men det är det inte utomlands. Det kött som ibland importeras och serveras kommer från länder som inte har lika strikta lagar och regler som Sverige. Därför anser vi att samtliga livsmedel som upphandlas offentligt ska produceras i enlighet med svensk miljö- och djurskyddslagstiftning när det är möjligt. Det ska inte råda någon tvekan om att den mat som serveras i våra skolor, på sjukhus eller på äldreboenden uppfyller samma tuffa krav som om den vore svensk. Det är naturligtvis upp till varje kommun att ställa denna form av krav i dag, men vi anser att det ska vara tvingande.

Avslutningsvis, herr talman, tycker jag att det är viktigt att vi främjar småföretagen i hela Sverige. Kan vi få fler entreprenörer att ge sig in i upphandlingar och komma med anbud kommer konkurrensen att leda till en mer kostnadseffektiv produkt, fler arbetstillfällen och möjligheter till entreprenörskap och förhoppningsvis mindre slöseri när det görs rätt.

Gunilla Carlsson (S)
Anf. 16 Gunilla Carlsson (S)

Herr talman! Jag lyfte i mitt anförande fram att vi ser ett allt större problem med välfärdskriminalitet, bolag som ger sig in i välfärdssektorn och använder våra gemensamma skattepengar för att bedriva illegal verksamhet. Företag startar och bedriver verksamhet, men de betalar inte skatt och sociala avgifter. De skickar pengarna utomlands. De lägger ned bolagen när någon myndighet börjar upptäcka att de bedriver felaktig verksamhet eller ägnar sig åt fuffens på olika sätt. De lägger ned och startar nya bolag. Ibland använder de sig av olika målvakter för att kunna göra de här affärerna. Därmed försvinner många miljarder ut från Sverige. Det är pengar som skulle kunna användas till vår gemensamma välfärd. Inte minst lyfts problemet med sekretessen mellan myndigheter fram - att man inte kan lämna över information mellan myndigheterna.

Min fråga till ledamoten handlar dels om möjligheten att avskaffa sekretessen mellan myndigheter, dels om Leverantörskontrollutredningen. Utredningen har nu lagt fram ett förslag om att Bolagsverket ska få i uppdrag att ansvara för samordnad registerkontroll för att göra det lättare att gå in och se om ett företag som lägger ett anbud har bedrivit en bra verksamhet eller inte och om man har betalat de skatter och den moms som man ska göra i Sverige, till exempel.

Hur ser ledamoten på förslaget som Leverantörskontrollutredningen har lagt fram och på välfärdskriminaliteten som i många fall lever på den här typen av upphandlingar?

David Perez (SD)
Anf. 17 David Perez (SD)

Herr talman! Tack, Gunilla Carlsson, för frågan!

Välfärdskriminalitet är oerhört allvarligt. Det handlar om väldigt stora skattemedel som försvinner till fel saker. Vi vet att kriminella utnyttjar kommuner och regioner på fel sätt. Det här är en utveckling som har eskalerat, inte minst när ledamotens parti satt vid regeringsmakten.

Jag tycker ändå att det är rimligt att frågan lyfts. Utredningen om den utbetalningsmyndighet som i dag har uppdraget att se till att utbetalningarna sker på rätt sätt var det ni som tillsatte, och nu har vi alltså Utbetalningsmyndigheten på plats. Jag tycker att den gör ett jättebra jobb.

Naturligtvis behöver arbetet för att klämma åt både kriminalitet och fusk intensifieras. Illegal verksamhet i det offentliga måste stävjas. Vi får aldrig tappa vår vilja att stå emot dem som gör fel och begår kriminella handlingar kring det offentliga.

Leverantörskontrollutredningen låter intressant, och regeringen kommer säkerligen att titta närmare på detta. Förhoppningsvis kan vi förbättra systemet jämfört med hur det fungerar i dag.

Gunilla Carlsson (S)
Anf. 18 Gunilla Carlsson (S)

Herr talman! Den förra socialdemokratiska regeringen fattade beslut om att tillsätta Utbetalningsmyndigheten. Jag är glad att regeringen har gått vidare i detta, för vi ska verkligen använda våra gemensamma skattepengar på ett så klokt sätt som möjligt. De företag som väljer att utnyttja systemen ska inte kunna ta del av våra gemensamma skattepengar.

Leverantörskontrollutredningens betänkande ligger i dag på regeringens bord. Det skulle vara bra om också Sverigedemokraterna är med och driver på i den frågan så att det faktiskt kommer en proposition om att fatta detta beslut. Inte minst myndigheterna efterfrågar möjligheten att kunna erbjuda registerkontroll till alla dem som upphandlar för närmare 900 miljarder. På så sätt skulle man faktiskt kunna stoppa många av de kriminella bolagen från att komma in i upphandlingssystemet.

En annan del handlar om de långa leverantörskedjorna - leverantör på leverantör som utför arbetet. Det har visat sig att detta innebär problem, för till slut har huvudleverantören inte någon koll på vad underleverantörerna gör eller om de bedriver en sjyst verksamhet. Ibland försvinner de till och med och går i konkurs. Man har ingen koll.

Hur ser ledamoten David Perez på att begränsa möjligheterna i underleverantörsleden? Skulle Sverigedemokraterna vara beredda att här i kammaren rösta för att minska antalet underleverantörer i upphandlingar?

David Perez (SD)
Anf. 19 David Perez (SD)

Herr talman! Tack återigen för frågorna, Gunilla Carlsson!

När det kommer till leverantörsledet och leverantörskedjorna tror jag att det är väldigt svårt att begränsa det till ett visst antal. Alla branscher har olika förutsättningar och olika möjligheter att utöva sin verksamhet, och jag tycker inte att vi politiker ska säga att de ska arbeta på ett visst sätt.

Naturligtvis ska vi ta fram rätt förutsättningar så att fel inte begås, oavsett om det handlar om 10, 20 eller 30 leverantörer. Det viktiga i det här fallet är att det görs rätt, inte hur många som nyttjas. Även Socialdemokraterna är väl intresserade av arbetstillfällena och att fler ska kunna gå till ett arbete och jobba, gärna i det offentliga.

Jag tycker också att vi har hört goda argument från andra partier här i dag varför just det här kan vara problematiskt. Vi kommer naturligtvis att få anledning att återkomma till den frågan. Ni driver ju den, och följaktligen kommer vi att debattera den.

Frågan om registerkontroller är naturligtvis intressant, och den kommer vi att få diskutera om det kommer en proposition. Jag kan inte här och nu säga hur vi från Sverigedemokraterna ställer oss till ett sådant förslag, men vi får som sagt anledning att återkomma till det.

Jag tycker ändå att det viktiga när det gäller offentliga upphandlingar, som vi har talat om här i dag, är just att man ska ha koll på det som upphandlas. Jens Nylander har med hjälp av artificiell intelligens blottlagt att det finns svagheter i dag, så att just registerkontroller skulle vara lösningen på alla fel är inte säkert. Men jag tycker ändå att det finns anledning att diskutera frågan ytterligare, för vi har i dag en välfärdsbrottslighet som är bortom kontroll för det offentliga, och vi måste göra mer.

Ciczie Weidby (V)
Anf. 20 Ciczie Weidby (V)

Herr talman! Vänsterpartiet anser att det ska råda ordning och reda vid offentlig upphandling. Arbetstagare som arbetar inom offentligt finansierade verksamheter som upphandlas ska garanteras sjysta löner och villkor. Skattemedel ska inte gå till företag som dumpar löner och arbetsvillkor.

I dag finns stora problem med hur offentlig upphandling tillämpas. Alltför ofta är lägsta pris vägledande, vilket leder till att oseriösa företag vinner upphandlingar genom att hålla priserna nere på bekostnad av en god arbetsmiljö och rimliga arbetsvillkor. De krav som ställs följs alltför sällan upp.

Herr talman! Efter valet 2014 slöt Vänsterpartiet en överenskommelse med Socialdemokraterna och Miljöpartiet. En av punkterna handlade om att få bort social dumpning i offentlig upphandling. Den delen av överenskommelsen resulterade i propositionen Nytt regelverk om upphandling, som antogs av riksdagen med vissa ändringar. Beslutet innebär att de upphandlande myndigheterna vid upphandlingar över tröskelvärdet ska ställa särskilda arbetsrättsliga villkor, såsom krav på kollektivavtalsenliga villkor vad gäller lön, arbetstid och semester. Det var behövligt. Därmed garanteras arbetstagarna sjysta löner och villkor.

Nu är det dock hög tid att genomföra förslagen i denna proposition fullt ut. I propositionen föreslogs även att upphandlande myndigheter, utöver möjligheten att ställa krav på kollektivavtalsenliga villkor vad gäller lön och semester, även skulle få ställa krav på försäkringar, pensioner och annan ledighet än semester. Den här delen av propositionen avslogs av de borgerliga partierna och Sverigedemokraterna. Dessutom begränsades möjligheten att ställa krav på lön, arbetstid och semester till upphandlingar över tröskelvärdena, vilket motsvarar ungefär en tredjedel av upphandlingarna. För en stor andel av upphandlingarna finns det således inte möjlighet att ställa sådana krav, vilket såklart skapar utrymme för underbudskonkurrens och social dumpning i samband med offentlig upphandling.

Herr talman! Ett problem som inte åtgärdats genom det nya regelverket är just de långa underentreprenörskedjor som flera av oss har pratat om här i dag och som ofta präglar offentligt upphandlade projekt, särskilt inom bygg- och anläggningsbranschen. Huvudentreprenörer tar ofta in flera led av underentreprenörer. Detta leder till långa kedjor, vilket såklart innebär brister i samordning och kontroll. Ju längre ned i kedjorna man kommer, desto sämre koll har man på arbetsmiljö och arbetsvillkor. Svartjobb, skattefusk och låglönekonkurrens är vanligt förekommande.

Vänsterpartiet anser att det som huvudregel ska ställas krav på att det finns max två led av underentreprenörer vid offentlig upphandling. Då skulle möjligheterna till samordning och kontroll stärkas.

Problemet med långa underentreprenörskedjor vid offentlig upphandling är akut och behöver åtgärdas nu. Det blev ytterst tydligt under 2023, då vi kunde konstatera att många av de tragiska arbetsplatsolyckorna med dödlig utgång skedde på arbetsplatser med okontrollerbart många underentreprenörer.

Ett annat problem med den nuvarande upphandlingslagstiftningen är när en ny entreprenör tar över driften över en verksamhet som från början drevs av till exempel en kommun eller en myndighet. I samband med övergången till den nya entreprenören kan man nämligen låta alla de som var anställda där tidigare söka sina tjänster på nytt till ett betydligt sämre kollektivavtal och därmed en avsevärt lägre lön.

Detta är ett återkommande problem vid offentliga upphandlingar. Grundproblemet är att det att det är möjligt för beställaren att anta det anbud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga för beställaren, det vill säga lägsta möjliga kostnad inom ramen för lagstiftningens krav.

Detta innebär att företag som omfattas av kollektivavtal med lägre löner och ofta sämre villkor såklart vinner upphandlingarna. För de anställda innebär detta en successiv lönesänkning i samband med varje ny upphandling. Detta, mina vänner, är en form av statligt sanktionerad lönesänkningspolitik.

För att komma till rätta med detta bör upphandlingslagstiftningen ses över. Det ska inte vara möjligt för beställaren att i samband med en ny upphandling anta bud som innebär sänkta löner för de anställda. Det är rimligt att de anställda, när det blir en ny entreprenör, följer med och garanteras precis samma löner och villkor som de hade tidigare.

Till sist, herr talman, saknas även nationell koordinering mellan de upphandlande myndigheterna. Bristen på nationell koordinering gör att oseriösa företag som upptäcks i en kommun eller region kan fortsätta att bedriva sin verksamhet och vinna kontrakt i andra delar av landet. Detta måste vi komma till rätta med.

Vänsterpartiet anser att regeringen bör dels utreda möjligheten att upprätta system där samtliga upphandlande myndigheter och statliga och kommunala bolag måste delta, dels inrätta en svart lista över oseriösa företag.

Vänsterpartiet anser att det ska råda ordning och reda på svensk arbetsmarknad i allmänhet och inom det offentliga i synnerhet. Med detta vill jag tacka för ordet och för besöket i finansutskottet och yrka bifall till reservation nummer 8.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 17.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2024-03-06
Förslagspunkter: 10, Acklamationer: 7, Voteringar: 3
Stillbild från Beslut 2023/24:FiU34, Beslut: Offentlig upphandling

Beslut 2023/24:FiU34

Webb-tv: Beslut: Offentlig upphandling

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

    Förslagspunkter och beslut i kammaren

    1. Utformningen av upphandlingsregelverket

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2023/24:378 av Staffan Eklöf m.fl. (SD) yrkande 21,

      2023/24:413 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkande 11,

      2023/24:920 av Beatrice Timgren (SD),

      2023/24:1111 av Boriana Åberg (M),

      2023/24:1640 av Niels Paarup-Petersen (C) yrkandena 1 och 2 samt

      2023/24:2195 av Ann-Sofie Lifvenhage (M).
      • Reservation 1 (SD)
    2. Sociala kriterier, sociala företag och ideella organisationer

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2023/24:1085 av Azra Muranovic m.fl. (S) yrkande 2 och

      2023/24:2617 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 32.
      • Reservation 2 (S, MP)
    3. Små och medelstora företag

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2023/24:420 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 8.
      • Reservation 3 (SD)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 3 (SD)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S930013
      SD061011
      M60008
      C19005
      V20004
      KD16003
      MP15003
      L13003
      -1100
      Totalt23762050
      Ledamöternas röster
    4. Djurskydd och livsmedelsproduktion

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2023/24:378 av Staffan Eklöf m.fl. (SD) yrkandena 7 och 18.
      • Reservation 4 (SD)
    5. Miljökrav

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2023/24:763 av Margareta Cederfelt (M),

      2023/24:901 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 5,

      2023/24:1519 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkandena 11 och 72,

      2023/24:1574 av Mattias Vepsä och Jytte Guteland (båda S) yrkande 2 och

      2023/24:2453 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 26 och 29-31.
      • Reservation 5 (C)
      • Reservation 6 (MP)
    6. Antal underleverantörer och skäliga villkor

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2023/24:439 av Ciczie Weidby m.fl. (V) yrkandena 20-24 och

      2023/24:2647 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkande 1.
      • Reservation 7 (S)
      • Reservation 8 (V)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 8 (V)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S009313
      SD610011
      M60008
      C19005
      V02004
      KD16003
      MP15003
      L13003
      -1010
      Totalt185209450
      Ledamöternas röster
    7. Allmännyttan och LOU

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2023/24:1336 av Denis Begic (S) yrkandena 1-3,

      2023/24:2319 av Malcolm Momodou Jallow m.fl. (V) yrkande 25,

      2023/24:2637 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 24 och

      2023/24:2647 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkande 6.
      • Reservation 9 (S)
      • Reservation 10 (V)
    8. Innovations- och funktionsupphandling

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2023/24:2196 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson och Malin Höglund (båda M).
    9. Upphandling, oseriösa aktörer och nationell säkerhet

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2023/24:1314 av Hanna Westerén och Peder Björk (båda S),

      2023/24:2493 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 8 och

      2023/24:2647 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkandena 2-5.
      • Reservation 11 (S)
      • Reservation 12 (C)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 11 (S)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S093013
      SD610011
      M60008
      C10185
      V20004
      KD16003
      MP15003
      L13003
      -1100
      Totalt187941850
      Ledamöternas röster
    10. Kollektivavtal och lärlingsplatser

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2023/24:439 av Ciczie Weidby m.fl. (V) yrkande 25,

      2023/24:652 av Serkan Köse (S),

      2023/24:1304 av Jamal El-Haj m.fl. (S),

      2023/24:1540 av Kenneth G Forslund m.fl. (S),

      2023/24:1944 av Aylin Nouri m.fl. (S) yrkandena 1 och 2 samt

      2023/24:2060 av Kristoffer Lindberg m.fl. (S).
      • Reservation 13 (S)
      • Reservation 14 (V)