Energipolitik

Fru talman! Det är alltid en ära att få tala om sitt första betänkande i näringsutskottet. Nu har vi laddat med två timmars utskottssammanträde inför det här, så vi känner oss pigga och glada inför debatten!

Energipolitik

Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet utom i fråga om punkterna 1 och 3, där jag yrkar bifall till reservationerna 1 och 8. Vi står naturligtvis bakom alla våra reservationer, men vi yrkar inte bifall till alla.

Detta är ett motionsärende, kan jag berätta för dem som lyssnar på debatten. Det handlar mycket om förnybar energi och energieffektivisering, kärnkraft, effektskatter och lite annat.

Elen är intressant. Den är inte så hiskeligt gammal. I slutet av 1800-talet började det hända en hel del saker, till exempel Edisons glödlampa. Men vad inte så många vet - inte jag heller förrän jag började läsa på - är att Jonas Wenström, med reservation för uttalet av efternamnet, var nära att komma först med glödlampan. Vad han däremot kom först med var trefasen. Det var nämligen problem med att överföra el med likström, då man fick stor effektförlust. Denne Jonas grundade sedan ett företag som sedermera blev Asea, numera ABB. Vi har alltså rejäla rötter i det här.

Det som är lite extra intressant för en dalkarl är att den första ledning av trefas som byggdes gick från Hällsjön till Grängesberg i Dalarna. Det känns lite extra att Dalarna än en gång har varit med och på ett eller annat sätt lett utvecklingen. 14 kilometer var det. Vi har Wenströmska gymnasiet, det finns en gubbe som man kallar för trefasgubben i Örebro och det finns en väg i Finspång. Det finns alltså ett antal kvarvarande minnen efter denna ingenjör, som gick bort alldeles på tok för tidigt. Jag tror att han bara var 38 år.

Vi ska nu tala lite om dagens problem, också. Vi vet alla att elen har varit betydelsefull för vår utveckling och för vårt välstånd. Det är många goda ingenjörer som på olika sätt har sett till att vi har haft denna utveckling. Vi har en basindustri som har varit beroende av just elkraften. Tidigare var vattenkraften det man tog kraften ifrån, men i och med att man kunde flytta kraften i elledningar kunde man också börja se till att industrier och liknande kom till på andra håll och kanter.

I dag har vi låga energipriser. Om vi börjar backa tillbaka tror jag inte att det har funnits någon som kunde tro att det skulle se ut så i dag. Det beror naturligtvis dels på en lågkonjunktur, dels på att vi har tillfört energi. Jag återkommer till det, fru talman.

Man kan fundera lite över uttryck i Stockholm som afterwork, caffelatte och liknande. Vi som bor ute på landet talar fortfarande om skogen, malmen, järnet och stålet. Vi känner till dess betydelse. Jag tror att det är viktigt att vi slår fast att basindustrin i Sverige är betydelsefull för vår välfärd. Det finns alla skäl i världen att på olika sätt se till att vi kan bevara den genom kunskap och genom att vi har duktiga ingenjörer. Men vi måste också se till att vi har elenergi som gör att vi kan vara konkurrenskraftiga. Jag tror att ordet konkurrenskraft är viktigt.

Här finns en hel del frågetecken. Det finns en energikommission som sitter och jobbar med frågorna. Jag är inte en del av den, så jag kan kanske ta ut lite vidare svängar. Sedan får jag se om Lars Hjälmered tittar lite styggt på mig och tycker att det går för långt; då får han rätta till det.

Det finns ett stort problem som vi moderater ser, och där har vi gjort ett utspel. Det gäller effektskatten, som vi vill sänka. Vi ska vara ärliga och säga att när det var goda tider och höga elpriser höjde vi den. Då fanns det goda vinster. Vi ser att denna marginal inte finns nu. Om man tittar på kostnaden för el, tar ett spotpris på 28,8 öre och jämför det med vindkraften får man ett elcertifikat, om man nu har vindkraftsel, på 17 öre. Detta är siffror från 2014. Den enda skatt man har då är en fastighetsskatt på 0,4 öre per kilowatt. Detta ger ett netto till den som har vindkraften på 45,4 öre per kilowatt. Om man däremot har kärnkraft och samma spotpris finns det ingen uppsida, utan där finns bara fastighetsskatt på 0,3 öre, kärnavfallsavgift på 4 öre och effektskatt på 7,5 öre. Det ger ett netto på endast 17 öre till innehavaren.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik

Även från statliga Vattenfall har man varit oerhört tydlig med att detta måste ses över. Frågan brådskar. Detta är något som har föranlett att vi moderater har gjort ett utspel och sagt att det måste till en sänkt effektskatt. Annars finns det en stor risk att våra kärnkraftverk, som är ålagda att öka sin säkerhet, inte kommer att genomföra dessa investeringsbeslut.

Om vi teoretiskt skulle lägga ned kärnkraften har jag siffror på att det kommer att kosta åtminstone ett par hundra miljarder att ersätta den. Det kommer naturligtvis konsumenterna att få lov att betala. Det är viktigt att regeringen kommer till en slutsats. Vi kanske får höra senare vad lösningen blir.

Också vattenkraften har problem i dag med en fastighetsskatt som slår med 9 öre per kilowatt. Även här finns annan lagstiftning som man börjar fundera lite över när det gäller hur vattenkraften ska se ut.

Fru talman! Elcertifikaten trädde i kraft den 1 maj 2003. Det var inte på grund av att det var den 1 maj som vi moderater var emot dem; vi har senare ställt upp på elcertifikaten. Men man kan se att elcertifikaten i dag driver fram ytterligare elkraft som inte efterfrågas av marknaden. Det är det som leder till ett lågt energipris. Elkonsumenten har enligt Svenskt Näringsliv fiffigt betalat 37 miljarder utan att vi ens ser det på elräkningen i dag. Det är en kostnad som vi elkonsumenter får betala.

I betänkandet ingår bland annat att regeringen ska se till att underlätta när det gäller elräkningen. Jag är lite tveksam till återinförandet på elräkningen av hur stor del som gäller elcertifikat, men jag tycker att det skulle vara en ganska bra varudeklaration. Motiveringen till att den togs bort en gång i tiden var just att man skulle underlätta läsandet av elräkningarna. Vi kommer ihåg att det var en rejäl debatt om detta.

Fru talman! Jag ska avslutningsvis nämna någonting om effektreserven. Lagstiftningen gäller till 2020, och Svenska kraftnät har ett uppdrag, jag tror att det är på 2 000 megawatt, att se till att det finns reservkraft. Det här kan lösas på två sätt: att någon tillhandahåller reservkraft när det blir otroligt kallt eller att elintensiv industri släcker ned sin verksamhet just då.

Tanken när man satte 2020 som slutdatum var att elmarknaden skulle lösa det här själv. Personligen tror jag att det blir svårt. Jag har förstått att regeringen har tänkt fortsätta med lagen om effektreserven, och jag tror att man ska försöka hitta former för den här elreserven som är billigast tänkbara för konsumenten.

En del brukar ironisera och säga: Nu har vi brist på ström, så då får Kvarnsveden hemma i Dalarna slå igen. Men industrin får en kompensation, och det kan vara otroligt billigt ur elkonsumenternas perspektiv på sikt att man gör så i stället för att bygga upp en effekt som vi bara behöver några timmar vartannat eller vart fjärde år.

Vi får se. Vi kanske får en redovisning från regeringspartierna om vad man har tänkt med den här effektreserven, om det blir en förlängning och den alltså inte upphör.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik

(Applåder)

Fru talman! Vi debatterar i dag energibetänkandet med motioner från den allmänna motionstiden. Sverigedemokraternas grundläggande inställning till energipolitiken är att den ska främja ett energisystem som ska ge en långsiktigt konkurrenskraftig och tillförlitlig energiförsörjning för industrin, välfärden och medborgarna. Det ska inte vara tvärtom. Fokus tycker vi ska vara att göra det möjligt för Sverige att upprätthålla en så hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard som möjligt.

När regeringen tillträdde aviserade och sjösatte man en parlamentarisk kommitté, Energikommissionen, för att analysera energipolitiken och sondera möjligheterna att nå en så bred energiöverenskommelse som möjligt med särskilt fokus på kraftförsörjningen tiden efter 2025. Det är givetvis vällovligt, men under tiden som regeringen avsatt för att analysera energipolitiken hinner mycket hända. Det har redan kommit nedläggningsbesked för fyra av landets tio kärnkraftsreaktorer.

Häromveckan kom även beskedet att Oskarshamn 1 kommer att stänga redan till nästa år, vilket var i det lägre spannet för det som man sedan tidigare hade aviserat och två år tidigare än 2019, som var den bortre gränsen i spannet.

Det här är någonting som är hårt drivet av ett konstlat lågt elpris kombinerat med straffskatt på kärnkraft i form av en effektskatt. Skattesanktionen mot vattenkraften i form av förhöjd fastighetsskatt äventyrar även på samma sätt kraftstationer som står inför större renoveringsbehov. När man ställs inför att man behöver investera kommer det inte att finnas den ekonomiska avsättning som behövs i investeringarna.

Som Sverigedemokraterna tidigare påtalat har regeringen genomfört ett flertal åtgärder som i allra högsta grad påverkar förutsättningarna efter 2025 och under den tid som kommissionen har arbetat och arbetar. Straffskatten på kärnkraft har höjts och ambitionsnivån i elcertifikatssystemet har höjts, vilket i dag alltmer blir ett rent bidragssystem för väderberoende kraftslag. Man riktar även skattemedel som går till subventioner för solkraftsinvesteringar. Det är åtgärder som bidrar och har bidragit till att förvärra den här problematiken även bortom 2025 med ett konstlat lågt elpris.

Frågan är hur mycket förutsättningarna för analysen kommer att ändras under tidsperioden fram till 2025 till följd av regeringens agerande och ovilja till agerande under tiden.

Fru talman! Grundproblemet med subventioner och olika former av stödsystem är att de snedvrider konkurrensen. Det har i dag drivits fram ett överutbud på kraftmarknaden som lett till konstlat låga elpriser, vilket inte återspeglar den verkliga kostnaden som kraftproducenter har. Det slår undan benen helt på exempelvis baskraften. Det är inte hållbart över tid, då ett vidmakthållande av situationen kräver alltmer subventioner för att upprätthålla kraft i systemet.

De subventionssystem som har tagits fram politiskt har även företrädesvis stimulerat investeringar i väderberoende kraftslag som inte nödvändigtvis levererar när behovet av kraft är som störst, och man har oftast en betydligt lägre kapacitetsfaktor än vad som är genomsnittet i kraftsystemet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik

Ser man även till de kraftslag som på politisk väg görs olönsamma genom straffbeskattning och som i praktiken ersätts av väderberoende kraftslag minskar marginalen i kraftbalansen. Vi kan nu se att leveranssäkerheten på allvar riskerar att äventyras, då vi börjar gå mot att nå minussiffror i kraftbalansen. Så har det inte varit på lång tid.

Sverigedemokraterna beklagar det här, för det har varit en av styrkorna för svenskt vidkommande att vi haft en hög leveranssäkerhet, och det har varit en tillgång för vår industri under lång tid. Ska vi gå mot en mer fungerande elmarknad är det vår uppfattning att man måste börja sanera marknaden från olika former av konkurrenssnedvridande stöd som tenderar att vara styrande. Tiden för långtgående subsidier är över.

Fru talman! Förutsättningarna för den småskaliga vattenkraften kommer även att diskuteras senare under våren, dock inte av näringsutskottet, utan i ett särskilt betänkande från civilutskottet. Vi tycker att frågan är högst angelägen under förutsättningarna som råder för de småskaliga kraftstationer som är utsatta för omfattade ny- och omprövningar av sina tillstånd.

De flesta av de här kraftstationerna ligger på platser där vattenkraften har använts i århundraden för att driva kvarnar, sågar, hammare och liknande. Många av de mindre samhällena i den södra hälften av Sverige har vuxit fram kring vattenkraften.

Det finns därför ett mycket stort kulturhistoriskt värde kring kraftverken utöver själva kraftproduktionen. Ett flertal av dessa småskaliga vattenkraftstationer hotas nu av nedläggning till följd av de här omprövningarna jämte det konstlat låga elpriset och straffbeskattningen i form av en förhöjd fastighetsskatt.

Den småskaliga vattenkraften har således ett stort energipolitiskt värde. Energimässigt bidrar man med bara drygt en tiondel av den totala vattenkraftens energiproduktion, men det viktiga är att dessa verk ur effektsynpunkt spelar en betydligt större roll. De är placerade främst i södra Sverige och har ett stort effektvärde. De bidrar med uppemot 900 megawatt till kraftbalansen under vintermånaderna. De 900 megawatten kan exempelvis jämföras med vindkraftens bidrag till kraftbalansen som är drygt 660 megawatt för hela landet. Den småskaliga vattenkraften bidrar alltså med ett högre effektvärde till kraftbalansen än vad hela den installerade vindkraftskapaciteten gör i Sverige. Det är nästan 50 procent mer.

Jag vill med detta yrka bifall till reservationerna 2 och 9 i betänkandet. Sverigedemokraterna står givetvis bakom samtliga våra reservationer i betänkandet, men för tids vinnande nöjer vi oss med att yrka bifall till dessa två reservationer.

Fru talman! Jag vill börja med att skryta lite. Det får man egentligen inte göra i Sverige, för här råder ju jantelagen, men jag tar risken. Jag brukar normalt sett dela ut anti-jante-karameller, men jag gör det nu symboliskt i stället.

Centerpartiet har en lång tradition av att driva politik som förenar många olika typer av hållbarhetsaspekter: ekonomi, den sociala delen och den ekologiska delen. Den gröna skatteväxlingen är bärande i vår miljöpolitik, och i min och Centerpartiets vision vill vi ha ett energisystem som är till 100 procent förnybart till 2040.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik

Några här sitter i Miljömålsberedningen, och jag är väldigt glad att ni har nått en överenskommelse om ett skarpt klimatmål till 2045. Det är lite tuffare än vad det var innan, och det tackar jag för.

Vi behöver en verktygslåda som möjliggör den här utvecklingen. För att nå målet, som troligen är världens mest ambitiösa klimatmål måste den här fossila energin ersättas med förnybar energi.

Jag står därför bakom förslaget i Centerpartiets motion 2371 om fortsatta satsningar på att bygga ut den förnybara energin. Vi förutsätter att Energikommissionen beaktar Miljömålsberedningens förslag i det kommande arbetet.

Sverige har, som jag har sagt ganska många gånger i den här talarstolen, unika förutsättningar när det gäller att producera förnybar energi från jorden, skogen, havet, vinden och solen. Sol- och vindel utgör tillsammans med vattenkraft och biokraft basen i ett robust och helt förnybart energisystem.

Ur ett internationellt perspektiv är Sverige ett föregångsland när det kommer till framgångsrik energi- och klimatpolitik. Om vi tittar på det svenska energisystemet utifrån ser vi att den förnybara energin växer, att elexporten är rekordhög nu, att elpriserna är låga och att Sveriges klimat- och energimål är på väg att uppnås. Vissa mål har nåtts sedan länge, till exempel målet om 10 procent förnybar energi i transportsektorn.

Fru talman! Allt detta är effekter av Alliansens klimat- och energiöverenskommelse som fortsätter att leverera konkreta resultat för klimatet och energiomställningen.

Läget är dock inte detsamma i resten av världen. Samtidigt som alarmerande rapporter fortsätter att komma om rekordvarma sommar- och vintermånader fortsätter världens behov av energi att öka.

I Sverige minskar behovet av el, medan elproduktionen slår rekord. Under 2015 uppnåddes den näst största årsproduktionen någonsin i Sverige. Vattenkraften var det kraftslag som producerade mest el och stod för 47 procent av Sveriges elproduktion under året. Vindkraften slog nytt produktionsrekord och står nu för 10 procent av den totala elproduktionen. Även installationstakten för solceller fortsätter att öka. Under 2014 fördubblades den svenska solcellsmarknaden för fjärde året i rad. Det är ganska bra.

Sveriges elanvändning var under fjolåret den näst lägsta under 2000-talet. Det bidrog till att det för femte året i följd nettoexporterades el från Sverige. Sverige visade också upp ett år av rekordhög elexport. Nettoexporten var hela 22,6 terawattimmar under 2015. Det är den största någonsin från Sverige. Det motsvarar dessutom produktionen från den svenska kärnkraften under knappt fem månader.

Fru talman! Inledningen på året har också innehållit en historisk händelse i och med att Nordbalt har tagits i drift. Det är en elöverföringskabel som gör Baltikum mindre beroende av rysk fossil energi då de kan handla el med den nordiska marknaden.

Sveriges möjligheter att på sikt exportera ännu mer förnybar el till länder i vår omvärld är goda. Men det kommer att krävas ytterligare förbättrad kraftöverföringskapacitet till våra grannländer och till kontinenten. Sverige kan och bör vara Europas gröna batteri.

Men vi ser också utmaningar inom energisektorn. Kraftproducenter står inför ekonomiska utmaningar, som vi har hört sägas i talarstolen tidigare. Solen har tyvärr blivit föremål för skatteintäkter på grund av den rödgröna regeringen. Och transportsektorns utsläpp är fortfarande Sveriges största energi- och klimatutmaning. Därför är det pågående arbetet i Energikommissionen viktigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik

Fru talman! För oss i Centerpartiet är det betydelsefullt att Energikommissionen beaktar hela energisystemet och inte ensidigt fokuserar på enskilda kraftslag eller på enskilda frågor utanför helheten.

Jag tycker dock att Energikommissionens smala uppdrag att hantera endast el är felaktigt. Centerpartiet var tydligt med att även transporterna borde ingå i Energikommissionens uppdrag. Jag vill därför ägna några minuter åt just transportsektorns energiomställning.

Utsläppen från transportsektorn är den största klimatutmaningen i Sverige. Mitt och Centerpartiets mål är att fordonsflottan ska vara fossiloberoende 2030. Eftersom Sverige redan har uppnått målet om 10 procent förnybar energi i transportsektorn anser jag att Sverige bör höja ambitionerna till 30 procent förnybar energi i transportsektorn till 2020. Det kan vi klara.

I Centerpartiets partimotion 2371, som jag hänvisade till tidigare, finns flera förslag till åtgärder som syftar till att realisera dessa mål. Jag står självfallet bakom samtliga dessa förslag. Men eftersom endast ett av dem är föremål för behandling i detta betänkande nöjer jag mig med att yrka bifall till förslaget om att det införs krav inom EU på att varje ny bil som säljs ska energideklareras. Om man gör det synliggörs en bils klimatprestanda för bilköparen. De miljömedvetna konsumenternas val kan då i förlängningen påverka utbudet av energi- och klimateffektiva bilar på ett positivt sätt. Jag vill att det ska vara lätt att göra rätt.

Jag vill också att det ska vara lätt att tanka rätt. Därför ser jag med oro på hur regeringens politik nu hotar att slå ut de förnybara drivmedlen, som vi i Alliansen har skapat förutsättningar för så att de ska kunna konkurrera med de fossila drivmedlen.

Försäljningen av biodiesel och etanol störtdyker till följd av aviserade skattehöjningar på hållbara biodrivmedel som regeringen infört i olika steg. Till exempel räknar branschen med en årlig volymminskning på 150 000 kubikmeter med det nuvarande och accelererande volymtappet på biodiesel. Samtidigt är etanolförsäljningen rekordlåg. Försäljningen av E85 sjönk med 40 procent under 2015. I december månad var nedgången hela 55 procent.

För att Sveriges energisystem ska bli förnybart och för att vi ska nå klimatmålet till 2045 är det här en energiutmaning som vi inte kan bortse från.

(Applåder)

Fru talman! Energipolitiken tillhör hörnstenarna i ett fungerande samhälle, och en trygg energiförsörjning är en förutsättning för välstånd. Liberalerna har tre övergripande mål för vår energipolitik. Det gäller klimatet, försörjningstryggheten och energisäkerheten.

Jag tror att vi alla är överens om att just klimatfrågan är vår tids största framtidsutmaning och att en stor del av de fossila utsläppen på global nivå som vi bekämpar återfinns i just energisektorn.

Målet för all energipolitik måste i första hand vara 100 procent fossilfritt. Det är ett mycket mer relevant mål som är betydligt mer brådskande att uppfylla än målet om 100 procent förnybart, som är lite diffust i den svenska debatten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik

Efter klimattoppmötet i Paris i december står nu världens länder samlade bakom målet att minska koldioxidutsläppen, även om vägen dit fortfarande är ganska diffus. Fokus är alltså på att minska koldioxidutsläppen, inte på att göra sig av med koldioxidsnåla energislag som regeringen har valt att göra det senaste året.

Faktum är att många länder är avundsjuka på den svenska elmixen. Det är nästan 100 procent fossilfritt redan i dag. Vi har inga strömavbrott att tala om, och vi har låga elpriser. Vi har på många sätt ett mycket bra utgångsläge.

Klimatutmaningarna finns i vårt närområde, hos våra EU-grannar. Där kan vi göra mycket mer för att hjälpa till. Energipolitiken får inte stanna vid Sveriges gränser; det finns en omvärld att ta hänsyn till, inte minst på andra sidan Östersjön.

Fru talman! Liberalernas andra mål för energipolitiken är försörjningstrygghet. Vi måste kunna garantera el till rimliga priser alla dagar om året. Vi som är ledamöter i Energikommissionen minns vad vi fick lära oss på SSAB i somras om de skrämmande siffrorna. 0,1 sekunders strömavbrott orsakar skador för flera miljoner kronor och förstör 75 ton stål för företaget. De siffrorna sätter fingret på vad försörjningstrygghet betyder i praktiken.

Ju mer väderberoende elproduktion vi bygger in i systemet, desto större blir utmaningen att klara effekten. Så länge vi inte kan lagra el måste vi därför värna om den baskraft vi har.

Fru talman! Liberalernas tredje mål i energipolitiken handlar om energisäkerheten. Regeringens höjning av effektskatten i en tid då elpriset är mycket lågt straffar ut den svenska kärnkraften. Det leder till att fossil elproduktion ökar i vårt närområde. Om det inte sker i Sverige sker det i grannländerna.

Frågan om energisäkerheten i våra grannländer är minst lika allvarlig som de fossila utsläppen. Med det kraftigt försämrade säkerhetsläget vi sett de senaste åren måste man vara närmast blind för att inte se att våra EU-grannars beroende av rysk gas är mycket allvarlig. Upp till sex EU-medlemmar är i dag helt beroende av Ryssland för sina gasleveranser.

Flera av dem har under de senaste åren upplevt politiska påtryckningar kopplade till just sina energiavtal med Ryssland.

Sverige skulle kunna exportera säker el till våra baltiska grannar för att hjälpa dem från gasberoendet, om det inte vore så att vi nu successivt gör oss av med den svenska kärnkraften. Solidariteten med våra grannar kommer då att kastas i papperskorgen.

Det hjälper inte heller att EU-kommissionen just har tagit initiativ till Energiunionen, vars syfte bland annat är att göra EU mindre beroende av rysk gas. Den svenska regeringen slår dövörat till och fortsätter att predika sitt mantra om 100 procent förnybart, som om inget hade hänt och som om våra baltiska grannar inte fanns.

Fru talman! Det är för mig ingen seriös energipolitik.

Särskilt aktuell är frågan om den nya ryska gasledningen i Östersjön. Jag beklagar verkligen att alliansregeringen inte gjorde mer för att stoppa projektet första gången. I dag är det säkerhetspolitiska och energipolitiska läget ett helt annat i Europa. Det vore dumt och fel att tillåta fler gasledningar på Östersjöns botten. Jag hoppas verkligen att regeringen sätter stopp för Nordstream 2.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik

Fru talman! Vi liberaler har i våra motioner stakat ut vår syn på energipolitiken med utgångspunkt från de principer som jag nyss nämnde.

Jag vill därför yrka bifall till reservation 1, som är gemensam för Alliansen, och reservationerna 5, 10 och 14. I övrigt står vi bakom utskottsmajoritetens förslag i betänkandet.

Fru talman! Det råder en osäkerhet kring energipolitiken, och det framförs ofta av inte minst basindustrin. Men under den senaste tiden har jag hört det också från många andra företag och verksamheter. Även ökande energikostnader framstår som ett hot, trots att vi ju vet att elkostnaderna har varit förhållandevis låga. Denna oro gäller naturligtvis särskilt stål- och skogsindustrin som har en hög energikonsumtion.

Den prisbild som finns påverkas av utjämning mot övriga Europa. Till exempel har Tysklands avveckling av kärnkraftverk till en början ersatts av fossila bränslen. Den oklara energipolitiken som bedrivs i vårt eget land inklusive kärnkraftens framtid leder till monopolprissättning av kraftbolagens konkurrens- och ägarförhållanden. Sverige var tidigare ett ganska intressant alternativ för många med elintensiv produktion - vem har inte glatt sig åt Google och andra som har etablerats i Sverige? - men det är inte lika självklart som tidigare, om än fortfarande ett starkt alternativ.

Basindustrin, liksom många andra, strävar naturligtvis efter ett stabilt system för elförsörjningen. Vi kristdemokrater tror mycket på den energikommission där jag själv är ledamot för att man ska komma överens om en långsiktighet i Sveriges elförsörjning. Där handlar det om att såväl förnybar energi som kärnkraft ges goda förutsättningar.

Kärnkraften är fortfarande en otroligt viktig del av basen i Sveriges elproduktion. Vi kan ju inte säga till företagen som driver reaktorerna att det inte går att få lönsamhet i verksamheten och att reaktorerna måste läggas ned tidigare. Självklart måste vi då vidta åtgärder.

Forskning måste ständigt pågå om vad vi kan göra för att producera förnybar energi, men också inom kärntekniken för att trygga den framtida energiförsörjningen, så att den får goda förutsättningar att möta hela det framtida energibehovet.

När det gäller de mest långsiktiga energiinvesteringarna hör ju investeringar i kärnkraft vid sidan av investeringar i elnät och vattenkraft till dem som står sig bäst över tid och ger en trygghet för övriga industriella investeringar. Det kan vi inte heller bortse ifrån.

Därför måste energiförsörjningen tryggas på alla sätt innan politiska beslut fattas som kan få omfattande konsekvenser både för kärnkraftens framtid och för Sveriges övriga energiförsörjning.

Fru talman! Detta är ett intressant område. Vi har tidigare här i kammaren diskuterat den termiska effekten. Skatten på termisk effekt - eller effektskatten - har ju diskuterats otroligt mycket. Många i energibranschen har en stor förväntan på att vi i Energikommissionen snart ska komma fram till ett förslag till beslut om detta.

Vi kristdemokrater sa redan i höstbudgeten att vi var emot höjningen av effektskatten. Samtliga partier måste nog fundera över ett borttagande av effektskatten och hur det påverkar övriga energislag. Därför kommer vi i Energikommissionen att titta på alla energislag och de finansiella effekterna. Då pratar jag alltså om skatter och avgifter totalt sett. Vi kan prata fastighetsskatter, moms eller någonting annat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik

Det är självklart att om man tar bort någonting från ett energislag påverkar det ju de andra. Jag som kristdemokrat tycker att det är otroligt viktigt att föra den diskussionen, eftersom vi hela tiden har förespråkat mångfalden av energislag. Det får inte slå åt ena eller andra hållet, utan man måste se möjligheterna att utveckla flera energislag samtidigt.

Som vi vet är det ibland kallt i det här landet, även om det den här vintern har varit väldigt varierande och mer mild än riktigt kall. Då kommer jag in på detta med effektreserven.

Vi kristdemokrater har förordat, och inte minst skrivit i vår energimotion, att det är viktigt att effektreserven finns kvar. Det finns en poäng i att den förlängs ända fram till 2030. Men det ska göras en avstämning vart femte år, så att man ser hur behovet ser ut. Vi tror också att det är bättre med längre upphandlingstider av effektreserven för att garantera aktörerna ersättning för eventuella investeringar som behövs. Det skulle kanske också kunna ske en upphandling som gäller över hela året för att man ska kunna ha säkerheten hos aktörerna, och också för att vi ska vara medvetna om att klimatförändringar faktiskt så småningom kan leda till behov av ökad effekt.

Effektreserven borde också bestå av mer miljövänlig elproduktion så att man kan komma ifrån de koleldade kraftverken som hittills har använts. Även om de inte används ofta bör man komma ifrån detta med kolkraftverken, om man ska sträva mot målet 100 procent förnybart.

Fru talman! Vi har just nu en situation i Sverige - jag vet inte hur många som följer debatten via datorn eller tv:n - där jag upplever att det finns en förväntan på oss politiker, riksdagsledamöter och inte minst Energikommissionen, att vi ska komma med nya kraftfulla förslag när det gäller elförsörjningen i Sverige. Min förhoppning är att det ska tas fram sådana under året som tar hänsyn till inte minst finansiella effekterna.

Jag kan passa på att nämna vattenkraften som jag och flera andra i den här kammaren har argumenterat för. Det gäller inte minst den småskaliga vattenkraften som jag och många med mig är oerhört bekymrade över. Man har så att säga misshanterat företag på landsbygden som åläggs ohemula summor i avgifter för någonting som har fungerat kanske i flera hundra år.

Fru talman! Vi fortsätter att jobba för att alla energislag ska kunna utvecklas och överleva utan ständiga subventioner. Vi kristdemokrater vill till exempel se över certifikatsystemet så småningom. Det finns som sagt många saker i energipolitiken som jag och många andra hoppas att vi ska kunna lösa i diskussioner inte minst i Energikommissionen.

(Applåder)

Fru talman! I dag ägnar vi oss alltså åt att debattera näringsutskottets betänkande nr 10 om energipolitiken. För ordningens skull, fru talman, vill jag redan här och nu yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik

Att energipolitiken föranleder en betydande aktivitet när det gäller att skriva motioner i Sveriges riksdag är varken ovanligt eller speciellt förvånande. Energipolitiken berör. Den är på olika sätt ständigt närvarande och är naturligtvis viktig som ett grundfundament i ett modernt samhälle som vi känner det. Den är viktig för jobb och sysselsättning, för service och välfärd.

Just därför är det så bra att vi har en debatt om energipolitiken också här i Sveriges riksdag och inte bara på debattsidorna i Dagens industri och Svenska Dagbladet. Det är ju på dessa debattsidor som flertalet av partiernas talespersoner under det senaste halvåret lagt ned merparten av sin energi.

När det gäller den övergripande inriktningen på den svenska energipolitiken råder det i grund och botten en bred samsyn. Grundfundamenten leveranssäkerhet, konkurrenskraft och låg inverkan på miljö och klimat är vi överens om, och det är alldeles utmärkt.

Fru talman! Allianspartiernas energiöverenskommelse börjar bli något ålderstigen. I sin iver att klamra sig fast vid den understryker man att den dateras till år 2009. När man åberopar den och menar att den ska vara utgångspunkten för den energipolitik man vill driva framgent känns det lite verklighetsfrånvänt. Det är precis som om ingenting i vår omvärld hade förändrats på detta område sedan 2009. Men hurdan var då prisbilden på Nord Pool 2009? Jo, snittpriset 2009 var 44,82 öre per kilowattimme. Är priset annorlunda nu? Ja, 2015 var snittpriset ungefär 24 öre per kilowatttimme. Då kan man fråga sig: Har detta någon påverkan på hur energimarknaden beter sig? Påverkar det förutsättningarna? Naturligtvis gör det det!

Fru talman! Det är dags att inse att någonting har hänt sedan 2009. Det är dags att vara med och ta ansvar för det viktiga uppdrag som Energikommissionen har. Det är dags att bidra i det arbetet med förslag och konstruktiva lösningar på de utmaningar som svensk energipolitik står inför, åtminstone med samma intensitet som man skriver debattartiklar med. Sverige behöver verkligen en långsiktig politik på det här området, med så stabila, förutsägbara och långsiktiga spelregler som det över huvud taget är möjligt i en levande demokrati med hänsyn tagen till de omvärldsförändringar vi är alltmer beroende av, oavsett om vi gillar dem eller inte.

Fru talman! När man följer den pågående debatten på det här området blir det ibland lite förvirrat. Ena dagen kräver oppositionen att alla energifrågor ska hanteras av Energikommissionen och att regeringen absolut inte får fatta några beslut på området. Nästa dag kräver samma opposition att regeringen ska fatta beslut i frågor som klart och tydligt ingår i Energikommissionens uppdrag. I det politiska spelet väljer man sekundsnabbt de argument som tycks passa bäst för stunden. Det blir lite spretigt, vilket också märks på det här betänkandet.

Fru talman! Som vanligt kommer näringsutskottets debatter om energipolitik nästan uteslutande att handla om el. Låt mig ändå kort beröra ytterligare ett område inom energipolitiken, nämligen transportsektorn, som också Helena Lindahl tog upp. Här finns den riktigt stora utmaningen för Sverige, nu och under de närmaste 10-15 åren.

Men den utmaningen innebär också stora möjligheter. En betydande del av transportsektorn kommer sannolikt att elektrifieras. Men det kommer också att krävas fler alternativ för att ersätta de fossila drivmedlen. De alternativen heter sannolikt biodrivmedel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik

För att stödja den processen har regeringen förstärkt Energimyndighetens resurser på detta område, så att de ska kunna inta en mer aktiv och samordnande roll. Från näringsutskottets perspektiv ser vi att en positiv utveckling på det här området inte bara innebär viktiga bidrag till att klara klimatmålen utan också skapar stora möjligheter för jobb och sysselsättning.

Fru talman! En viktig faktor när man talar om energi och den framtida energitillgången, lika viktig som produktionsfrågorna, är energieffektivisering. Här finns behov av nya innovationer och incitamentprogram inom näringslivet. Arbetsnamnet PFE 2.0 fungerar fortfarande utmärkt för att åskådliggöra vad vi menar. Men också inom andra sektorer, inte minst inom lokal- och bostadssektorn, finns mycket stora potentialer för energieffektivisering. Här krävs det verkligen att man tar ett helhetsperspektiv på energifrågorna och att man fullt ut tillämpar systemperspektivet. Bland annat behöver ansvarsfrågorna på myndighetsnivå ses över och förtydligas.

Föga förvånande har kärnkraften tyvärr en egen rubrik i dagens betänkande. Det säger jag inte för att kärnkraften och dess frågor inte skulle vara viktiga, utan för att svensk energidebatt fortsatt tycks kretsa kring en enda fråga. Kärnkraften är en viktig fråga och en viktig produktionskälla i den nuvarande svenska produktionsmixen - ingen kan påstå något annat. År 2015 stod den för 34 procent av vår elproduktion. Men den är inte den enda, och förutsättningarna förändras kontinuerligt.

Min och Socialdemokraternas utgångspunkt i den här debatten, likaväl som i Energikommissionen, är att produktionsfrågorna, precis som frågorna om elanvändning, distribution och utformning av de framtida marknadsmodellerna, måste ses och diskuteras i ett helhetsperspektiv, inte styckevis och delt. Energipolitiken måste hanteras och formuleras med ett systemperspektiv. Vi måste nu låta Energikommissionen göra sitt jobb och se till att ledamöternas energi ägnas åt det jobbet, inte åt att skapa opinionsstormar som försvårar för det Sverige så innerligt väl behöver: en bred och långsiktig överenskommelse om energipolitiken. Att nå det målet kommer att kräva såväl politiskt mod som förmåga till politiskt systemperspektiv.

Fru talman! Under rubriken "Förnybar energi" tar betänkandet upp en lång rad motionsyrkanden om olika energislag. Vindkraften fortsätter att bidra med en allt större andel av den svenska elproduktionen. År 2015 producerades 16 ½ terawattimme, vilket är lite mer än 10 procent av den totala produktionen. Det är en snabb och inte så lite imponerande utveckling. Men också vindkraften känner av marknadens låga elpriser, vilket inte minst märks på investeringstakten när det gäller nyetablerad vindkraft.

Under detta avsnitt, fru talman, vill jag också säga några ord om vattenkraften. Vattenkraften är lite av juvelen i den svenska elproduktionen, något av det nav kring vilket den framtida energiproduktionen i Sverige ska byggas. År 2015 stod vattenkraften för 46 procent av den svenska elproduktionen. Vattenkraftens förmåga till såväl basproduktion som reglerkraft men också som tillgång för att klara effektutmaningarna gör den oerhört värdefull.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik

Men även vattenkraften står inför stora utmaningar. Även här finns stora investeringsbehov, och elmarknadens nuvarande prisnivå gör det inte enklare för vattenkraften att locka investeringskapital. Vattenkraften har stora fördelar för den globala klimatpolitiken, men också en betydande påverkan på miljö och biologisk mångfald i närområdet. Vi måste klara båda dessa utmaningar: att tillvarata vattenkraftens stora klimatmässiga fördelar och på ett rimligt sätt klara miljöhänsynen.

Vi kommer att få anledning att återkomma till frågan om den svenska vattenkraften flera gånger under det här året. Under hösten avser regeringen att lägga fram sin proposition på det här området. Jag ser med spänning fram emot debatterna.

Avslutningsvis, fru talman, vill jag sammanfatta vår syn på det framtida energisamhället. Vi ser framför oss ett samhälle där vattenkraften fortsätter att vara ryggraden i elsystemet, där solkraft och vindkraft växer och levererar allt större mängder energi, där biomassan står för en viktig del av elproduktionen och samtidigt bidrar med alternativa transportbränslen, där elektrifieringen av transportsektorn går framåt, där människor och företag använder energi allt effektivare och där samarbetet över gränserna med våra grannar är grunden för hur vi löser framtidens utmaningar. För att klara detta kommer vi att behöva se över stora delar av dagens spelregler. Vi ser fram emot det arbetet, fru talman.

Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.

(Applåder)

Fru talman! Det var en hel del ord men väldigt få besked, som jag uppfattade det.

Vi kan hålla oss till kärnkraften. Det är väl ingen tvekan om att kärnkraften har utsatts för en konkurrens som är skapad av politiken.

Det är klart att man dopar marknaden med elcertifikat. Det gör att vindkraften blir en kraft som egentligen inte efterfrågas av marknaden i dag. Det är därför som spotpriserna har sjunkit. Det finns en överproduktion. Nu är tanken den att elcertifikaten ska fasas ut 2020. Det finns säkert diskussioner om det. De som är kvar i systemet ska finnas kvar till 2035.

Då infinner sig frågan: Ska man ha det långsiktigt? Det tycker naturligtvis vi från Alliansen. Energiöverenskommelsen från 2009 var väldigt bra. Det är väl ingen tvekan om att det finns tre partier som kanske är lite mer förälskade i kärnkraft och tror på den tekniken, och det finns ett som kanske inte är lika förtjust. Men det är ändå samlat i en gemensam ståndpunkt, så Alliansen har klarat det långsiktiga.

Fru talman! Ingemar Nilsson står och kritiserar det för att det börjar bli gammalt och unket. Är det något som vår basindustri behöver är det långsiktiga spelregler. Vi behöver ha en förutsägbar elanvändning. Tittar man på nuvarande inriktning kommer besparingsprogram och elcertifikat att göra att det blir ännu mer utbud.

Min fråga är: Vill Socialdemokraterna ha kärnkraften och basindustrin kvar, eller väljer ni Miljöpartiet?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik

Fru talman! Man skulle kunna vara lite elak med Ulf Berg. Men det vill jag inte vara, eftersom jag tycker att Ulf Berg är en frisk fläkt i debatten. Jag hälsar honom välkommen i näringsutskottet och i den energipolitiska debatten. Men man skulle kunna beskriva en del av den historieskrivning som du gör som ett exempel på ett marknadsmisslyckande.

Du sa själv i ditt anförande att det har funnits en bred politisk enighet om elcertifikaten. Om det skulle vara så att vi skulle plocka bort all den el som produceras av vindkraften i dag skulle vi fortfarande ha ett överutbud av el i Sverige. Den totala konsumtionen och efterfrågan på el har minskat dramatiskt.

Jag har en fråga tillbaka till Ulf Berg. Industrin efterlyser väldigt långsiktiga spelregler, och det säger också du här. Vi förespråkar långsiktiga spelregler. Men de kan inte bli mer långsiktiga än vad en levande demokrati förutsätter och ger möjligheter till.

Min fråga tillbaka blir: Hur förenar Moderaterna i sin politik denna långsiktighet med låga elpriser för bibehållen konkurrenskraft och att ändå ha investeringsincitament till industrin? Det är vad man inte klarar. Det är underkännandet av Alliansens energiöverenskommelse. Det byggdes mig veterligen ingen ny kärnkraft från 2009 till 2014, i varje fall i Sverige.

Frågan blir då: Vad är det som är så bra? Vad är det som har accepterats av marknaden i energiöverenskommelsen som ni träffade? Ingenting. Tvärtom är sanningen, Ulf Berg, att energiöverenskommelsen underkändes av kraftbranschen eftersom den inte gav förutsättningar. Den var inte tillräckligt bred, och den var inte tillräckligt långsiktig. Den är klart och tydligt underkänd av marknaden.

Vad är det som krävs, Ulf Berg, för att marknaden ska acceptera och inse att de långsiktiga spelreglerna fungerar?

Fru talman! Det som krävs är just långsiktighet. Sedan måste man naturligtvis också när verkligheten förändras rita om kartan. Det är den diskussionen som finns i Energikommissionen.

Det är klart att det med facit i hand är lätt att säga att om man inför elcertifikat, som man gjorde i början av 2000-talet, tänker man tillföra energi genom att man subventionerar för elkonsumenten. Det är åtskilliga miljarder, som jag redovisade i mitt inlägg. Det är klart att det får effekter. Man måste då politiskt ha gjort en annan bedömning, det vill säga att energiåtgången kommer att öka.

Nu har vi varit framgångsrika och sett till att spara energi. Vår industri har varit väldigt framgångsrik. Det ska vi vara otroligt tacksamma för. Vi har talat om transportnäringen. Det är där vi har problem med fossila utsläpp. Det finns inte inom elsidan. Det gäller möjligtvis de timmar då vi har en effektreserv och måste starta någon generator som går på olja eller gas.

Jag har en fråga tillbaka. Alliansen har en uppgörelse. Jag fick inte svar på frågan. Lyssnar Socialdemokraterna på LO och näringslivet när man säger att vi måste ha en elproduktion? Där är kärnkraften överlägsen. Då kan man se till att det inte blir dessa stopp på SSAB i Borlänge, Kvarnsveden, Luleå eller vad vi nu ska befinna oss.

Min fråga är än en gång: Vad vill Socialdemokraterna? Lyssnar man på LO och basindustrin? Jag fick inte något besked nu heller. Väljer man basindustrin och kärnkraften, eller väljer man Miljöpartiet?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik

Herr talman! Jag tror inte att världen är så enkel, Ulf Berg, att det finns ett absolut linjärt samband mellan basindustrin och kärnkraften. Fråga den svenska basindustrin vad den är beredd att betala för elpris. Fundera på vad nyetablerad och nyproducerad kärnkraft skulle kosta. Du kan göra ett studiebesök i Finland för att ta reda på förutsättningarna för att producera ny kärnkraft.

Vi har sagt, och det kommer vi aldrig att göra avkall på, att vi håller leveranssäkerhet och konkurrenskraft som oerhört viktiga. Det är två av de tre parametrar som jag räknade upp tidigare. De är en absolut förutsättning.

Vi ska se till att den svenska basindustrin, den svenska industrin och det svenska näringslivet, precis som resten av samhället, har en säker och trygg tillgång. Vilka produktionsslag det ska vara är en av de sakar som Energikommissionen ska diskutera och debattera. Men det förutsätter att vi tar in alla omvärldsfaktorer som finns över huvud taget.

Att vi ska ha konkurrenskraft i den svenska industrin har vi aldrig ifrågasatt. Det kommer vi inte heller att ifrågasätta i framtiden. Hur produktionsslagen ska se ut och hur marknadsmodellerna ska se ut är vad Energikommissionen ska fundera över.

Det hoppas och tror jag att vi kommer att fortsätta att göra. Jag hoppas också att vi ska nå fram till det som är Energikommissionens mål, nämligen en långsiktig, bred politisk överenskommelse som ger förutsättningar för svensk industri att utvecklas.

Herr talman! Det är intressant att lyssna på min käre kollega från Socialdemokraterna i replikskiftet med min andre kollega Ulf Berg från Moderaterna. Det är på något sätt så lätt att bara bolla över frågorna till den andra sidan utan att svara på någonting. Det är en skicklighet som jag ändå får tillerkänna min meddebattör här att alltid kunna göra det. Men med detta ger jag mig naturligtvis inte.

Frågan är vad vi ställer emot alliansöverenskommelsen. Har vi sett någon överenskommelse mellan regeringspartierna om energipolitiken? Nej, det har vi inte gjort. Samtal ska föras inom Energikommissionen. Det stod jag själv nyss i talarstolen och sa. Det är bra att vi gör det. Men låt oss då göra det. Låt oss också för allt i världen ha de raka åsikter som behövs för att det ska bli just det som sägs att kommissionen har som syfte, att vi ska ha en långsiktig plan för elförsörjningen i Sverige.

Då uppstår en fråga: Ska vi inte behålla den kärnkraft vi har? Man skyller helt plötsligt på alliansöverenskommelsen för att det inte byggdes nya reaktorer under de förra perioderna. Vad har då Socialdemokraterna gjort för att det ska bli en långsiktig och stabil energiförsörjning, inte minst för basindustrin? Vad är alternativet?

Herr talman! Jag vet inte om Penilla Gunther och Kristdemokraterna har varit på några andra sammanträden eller samtal med Energikommissionen än vad jag har varit på. Jag har inte varit på något sammanträde som jag kan dra mig till minnes där vi inte sagt - som jag tror att kommissionens ordförande uttrycker det - att vi måste ha den svenska kärnkraften som en brygga in i framtiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik

Vi är inte ännu framme vid ett svar på hur det framtida produktionssystemet för svensk elförsörjning ska se ut. Energikommissionen har ägnat en väldigt stor del av sitt första år till att ta in hur omvärlden ser ut vad gäller teknikutveckling, ekonomiska förutsättningar och forskning och utveckling.

Om svaret på frågan hade funnits hade vi inte behövt ha Energikommissionen. Energikommissionens syfte är att skapa underlag för en bred politisk uppgörelse. Den ska vara baserad på så mycket fakta och omvärldskunskap som det över huvud taget är möjligt och inte på gamla känslor och gamla övertygelser. Här gäller det att ta in så mycket fakta som möjligt. Det är en förutsättning.

Penilla Gunthers ursprungliga fråga var: Vad är alternativet, och hur ser regeringspartiernas förslag ut? Svaret på det är: Vi har tillsatt Energikommissionen. Det är den som har uppgiften att göra det.

Herr talman! Det kan vara klädsamt för Socialdemokraterna i regeringsställning att ändå ha något slags grundsyn på problemet som nu har uppstått, inte minst med tanke på att det finns reaktorer som ska läggas ned i förtid. Det påverkar i högsta grad basindustrin. Där får jag fortfarande inte svar på frågan. Vad är alternativet?

Jag hörde Ingemar Nilsson nyss i sitt anförande tala om vattenkraften. Vi står väl alla bakom att det ska finnas en bra, utvecklad, produktiv och effektiv vattenkraft. Faktum är att det behövs en övergripande modernisering av de svenska vattenkraftsanläggningarna. Det vet vi. Det ställs helt nya krav på tekniken för att vi helt enkelt ska kunna få ut det mesta möjliga av det.

Vad görs för detta? Här talar bara Ingemar Nilsson om den storskaliga vattenkraften medan man gång på gång väjer undan för den småskaliga och menar att den inte är någonting värd. Ska vi se till hela Sverige, landsbygden och de företag som vill verka och utvecklas på andra ställen än i de stora städerna behövs också den småskaliga vattenkraften.

Vad jag eftersträvar här som någon form av svar från Ingemar Nilsson är en helhetssyn. Vad vill Socialdemokraterna med energiförsörjningen för Sverige? Vilka energislag tycker man ändå är hyfsat vettiga att utveckla? Om nu inte kärnkraften hör dit, vad tänker man göra för att utveckla till exempel vattenkraften? Är det bara värt med de storskaliga, eller har vi också de småskaliga?

Herr talman! Jag gav vår syn på det i mitt anförande. Där talade jag om vattenkraften son navet i det hela. Låt mig konstatera att det som Penilla Gunther och några andra tar upp som något slags jakt på den småskaliga vattenkraften är ett resultat av alliansregeringens sista år vid makten.

Det innebar att man gav ett klart incitament till de lokala myndigheterna att starta det jobbet genom det anslag som de fick extra för att inleda det. De skulle undersöka de vattenverksamheter som inte hade tillstånd för sin verksamhet. Det är vad som pågår just nu. Regeringen kommer att återkomma till kammaren med en proposition om den svenska vattenkraften och synen på den.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik

Jag vill hänvisa till den nationella strategi som två myndigheter har tagit fram på området. Den ger en ganska god vägledning för hur man bör se på den svenska vattenkraften och dess framtid. Det innebär att man måste se på den i ett helhetsperspektiv. Man måste se på den storskaliga vattenkraften och varje enskilt vattendrag för sig och lösa varje område för sig.

Svaret på Penilla Gunthers fråga är: Det är inte produktion av el som är vårt näraliggande problem inom överskådlig framtid. Problemet som vi har att diskutera utifrån de förutsättningar som ges, ekonomiskt och tekniskt, är hur vi hanterar effektfrågor.

Också där kommer vi att komma tillbaka. Även Ulf Berg talade i sitt anförande om effektfrågan. Vi kommer att återkomma till den. Jag vill bara retoriskt på slutet konstatera att när jag lyssnade på Penilla Gunthers anförande talade hon om sin och Kristdemokraternas syn på effektfrågan och effektreserven.

Det är snubblande nära att det förslag som Penilla Gunther framför blir en kapacitetsmarknad för svensk elmarknad. Det är väldigt intressant om det är den inställning som Penilla Gunther och Kristdemokraterna har. Det är någonting som de övriga partierna tidigare har sagt att de inte vill ha. En effektreserv i den storleksordningen blir en kapacitetsmarknad. Det beklagar jag.

Herr talman! Utvecklingen på energiområdet går snabbt - både i Sverige och i världen. Några nyheter bara från den senaste veckan är att Japan nu beräknas tredubbla sin vindkraft till år 2020. Pakistans parlament drivs nu helt av solel.

Sedan näringsutskottet beredde detta betänkande har sju av riksdagens partier enats i Miljömålsberedningen om ett nytt klimatmål. Det tidigare målet till 2050 har tidigarelagts. Senast år 2045 ska Sverige ha noll nettoutsläpp för att åren därefter ha negativa utsläpp, alltså mindre än noll.

Miljömålsberedningen föreslår också att Sverige inför en klimatlag som innebär att varje regering framöver, oavsett färg, måste redovisa hur de arbetar för att minska klimatutsläppen. Ett oberoende vetenskapligt råd ska analysera utvecklingen av klimatpolitiken.

Klimatet är vår tids ödesfråga. Energipolitiken hänger tätt samman med hur vi klarar klimatutmaningen. Inom EU är Sverige fortfarande i topp i andel förnybar energi, i dag 52 procent. Regeringens mål är 100 procent förnybar energi.

I en energiutveckling som förändras är det viktigt att hålla sig uppdaterad. I flera motioner från bland annat Moderaterna och Kristdemokraterna sägs att kärnkraften står för hälften av Sveriges elproduktion. Det stämmer inte. Nyligen presenterade Energimyndigheten siffrorna för elproduktionen 2015. Kärnkraften står för 34 procent av elproduktionen, vattenkraften för 47 procent, och vindkraften är nu uppe i 10 procent.

Vid årsskiftet började det högre målet för elcertifikatssystemet att gälla. I oktober i höstas röstade riksdagen för regeringens proposition om att höja målet för utbyggnaden av förnybar energi till år 2020. Systemet har gynnat Sverige väl sedan införandet 2003, och Miljöpartiet är positivt till att förlänga det till år 2030.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik

Genom satsningar på förnybar energi skapar regeringen förutsättningar för minskade utsläpp och en utveckling mot ett hållbart energisystem. Solceller kommer att bli en viktig pusselbit i 100 procent förnybar energi. För att stimulera utbyggnaden av solceller satsar regeringen 1,4 miljarder kronor för perioden 2016-2019. De som har stått i den kö som bildades under alliansregeringens tid kommer nu att få betalt och få ut sitt investeringsstöd. Viktigt för solenergin är också det uppdrag som Energimyndigheten har getts att ta fram förslag till en solstrategi. Det blir första gången som Sverige får en nationell solstrategi.

Havsbaserad vindkraft är en annan energiform med stor potential. Regeringen har meddelat att stödet till havsbaserad vindkraft ska stärkas. Energimyndigheten har fått uppdraget att utreda hur det kan göras. Jag tycker att deras förslag är mycket intressant. Jag hoppas det kommer att finnas en riksdagsmajoritet för att införa ett sådant förslag.

Transporterna är den sektor som i dag har störst andel fossil energi. En omställning av transportsektorn för att bryta fossilberoendet är nödvändig och kräver energieffektivisering, elektrifiering och ökad andel biodrivmedel. Den förra regeringen tillsatte en utredning, som i betänkandet Fossilfrihet på väg lämnade viktigt underlag och många bra förslag. Men för att göra klimatnytta måste förslagen bli verklighet. Energimyndigheten ges nu resurser för att samordna arbetet med att göra verklighet av förslag för minskade klimatutsläpp i transportsektorn.

Energieffektivisering är viktigt för både minskad miljöpåverkan och stärkt konkurrenskraft. En analys beställd av regeringen visar att åtgärder för energieffektivisering behöver utvecklas för att nå potentialen till 2030. System för energieffektivisering, så kallade vita certifikat, har utretts av Energimyndigheten. Jag hoppas att det finns en majoritet i riksdagen som vill genomföra ett sådant system i Sverige, precis som många andra EU-länder har gjort.

I framtiden kommer energisystemet sannolikt att bli alltmer decentraliserat, och människor är delaktiga i energiomställningen. Något som förbättrat människors möjlighet att äga sin egen elproduktion är den skattereduktion som funnits på plats nu i över ett år. Den som har solceller på sitt tak får en ersättning på 60 öre per kilowattimme för den el som säljs ut via elnätet. Nu ska det också undersökas hur systemet kan göras enklare, exempelvis genom att räknas via elräkningen, och hur fler kan omfattas så att även den som bor i lägenhet och inte har ett eget tak att sätta solceller på kan vara delaktig. För den med egna solceller är det intressant att i framtiden använda batterier för att kunna lagra sin energi. Tekniken har utvecklats snabbt, och nu avsätter regeringen medel för bidrag till anläggningar för energilagring i hushåll.

Herr talman! Stora satsningar på förnybar energi och moderna lösningar genomförs nu. Samtidigt är Sverige på väg att fasa ut olönsam kärnkraft. Kärnkraftsägarna har meddelat att fyra av tio reaktorer kommer att stängas före 2020. En reaktor står redan still och kommer inte att startas, och den andra kommer att stängas under 2017.

Flera har i debatten påstått att kärnkraften stängs på grund av skatten. Men låt oss igen titta på siffrorna. Vattenfalls egna siffror visar en produktionskostnad för kärnkraften på 30-32 öre per kilowattimme. Den så kallade effektskatten är 7-8 öre per kilowattimme. Med dagens elpris på ca 20 öre per kilowattimme är alltså kärnkraften olönsam även om den helt slapp betala skatt. De som argumenterar för att kärnkraften till varje pris måste behållas bör rimligen svara på hur. Vill de ge statliga subventioner för att hålla kärnkraften under armarna? Som tur är argumenterar ingen för att ta bort de höjda säkerhetskraven eller beslutet att industrin ska betala för sitt eget kärnavfall. Det är tillsammans med det rekordlåga priset och säkerhetskraven den främsta orsaken till att kärnkraften i dag är olönsam. Ändå betalar kärnkraften fortfarande inte för sin egen försäkring. Det låga elpriset beror till stor del på att det finns ett överskott av el på marknaden. Det naturliga i en sådan situation är att produktionsenheter med högst kostnad tas bort från marknaden. Det vi ser är att utbyggnaden av förnybar energi fasar ut de äldsta kärnkraftverken som inte längre behövs.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik

I detta betänkande hanteras motioner om energi från den allmänna motionstiden. De ger en samlad bild av oppositionens åsikter och förslag. De borgerliga partierna upprepar att de är överens om den energiöverenskommelse som de fyra partierna slöt 2009. Men där slutar likheterna. I en centerpartistisk motion sägs att det inte finns någon framtid längre för ny kärnkraft. Moderaterna föreslår i stället att Energimyndigheten ska forska om ny kärnkraft. Två av de fyra partierna står bakom regeringens mål om 100 procent förnybar energi.

Mycket har hänt på energiområdet sedan den förra regeringens energiöverenskommelse slöts 2009, och den ger inga svar på hur Sverige ska fortsätta att ha ett hållbart och fungerande energisystem. I dag är det tillåtet att bygga ny kärnkraft, men marknaden avfärdar det som för dyrt. Ny vindkraft byggs i dag för 50 öre per kilowattimme, och ny kärnkraft kostar det dubbla.

Eftersom energipolitik behöver vara långsiktig är det viktigt med blocköverskridande överenskommelser som sträcker sig över mandatperioder. Regeringen har tillsatt en energikommission som ska lämna underlag till en bred politisk överenskommelse om den långsiktiga energipolitiken. De borgerliga partierna har hittills sagt att de kommer att samtala med enad röst i Energikommissionen. Men jag saknar deras konstruktiva förslag att diskutera. Nu är inte tid att sitta med armarna i kors eller att ägna sig åt politisk cirkus. Jag har i mitt anförande lyft fram tre förslag som vore viktiga för fortsatt utveckling av energipolitiken: förlängt elcertifikatssystem till år 2030, havsbaserad vindkraft och program för energieffektivisering. Jag har också gett en samlad bild av de många satsningar som regeringen genomför. Frågan kvarstår: Vad vill de borgerliga partierna?

Herr talman! Sverige har historiskt gynnats av att ha en framåtanda och en välkomnande attityd till ny teknik. Låt oss fortsätta så.

(Applåder)

Herr talman! Då ska vi se om vi kan få lite tydligare besked från Miljöpartiet än vad vi har fått från Socialdemokraterna.

Det är helt riktigt att kärnkraften inte är lönsam i dag. Det beror på effektskatt och annat. Jag kan retoriskt fråga hur det hade gått med vindkraften om inte elcertifikat hade funnits. Vad är det för produktionskostnad för vindkraften?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik

Jag skulle vilja ha svar på om Miljöpartiet är berett att sitta i regeringen och se till att sänka effektskatten alternativt ta bort den så att det blir de investeringsbeslut som behövs för att höja säkerheten i de kärnkraftverk som bedöms ska finnas kvar. Från Moderaternas sida har vi ett färskt partistämmobeslut på att vi gärna ser att kärnkraften bevaras, och vi kan även tänka oss den nya generationens kärnkraft, som är betydligt mindre riskabel. Nu finns kärnkraften, och vi vet att Vattenfall har varit tydligt med att om man inte får besked måste man stänga all kärnkraft. Det är inte försvarbart att göra dessa investeringar. Det är klart att man inte kan göra investeringar om bolaget går med förlust.

Nu tror väl inte någon att de låga energipriserna kommer att vara för evigt. Det är mycket som beror på att det är lågkonjunktur och så vidare. Är Miljöpartiet berett att sänka effektskatten?

Herr talman! Tack för frågan, Ulf Berg!

Det som är viktigt för Sverige är att ha en plan för vad som ska ta vid när kärnkraften fasas ut. Den börjar bli olönsam. Ulf Berg säger att kärnkraften är olönsam på grund av effektskatten. Låt mig upprepa vad jag sa i mitt anförande. Kärnkraften skulle i dag vara olönsam även om effektskatten helt togs bort.

Moderaternas förslag i budgeten är att göra en viss sänkning av effektskatten, men med den budget som Moderaterna och Berg står bakom är kärnkraften fortfarande olönsam. Ulf Berg talar varmt om att kärnkraften ska finnas kvar och inte stängas ned. Då blir den naturliga följdfrågan hur Moderaterna vill rädda kärnkraften. Vill man ge direkta statliga stöd?

Vilken nivå effekträtten kommer att ha framöver är något jag förutsätter att vi kommer att diskutera i Energikommissionen. Det viktiga för Miljöpartiet är att kärnkraften betalar mer av sina samhällsekonomiska kostnader. Effektskatten är en liten del av den kalkylen. Det som är en större påverkan är de höjda säkerhetskraven som myndigheterna har ställt. Det gäller även skadeståndsansvaret eftersom kärnkraften fortfarande inte betalar sin egen försäkring. Vidare är det kärnavfallsavgiften som myndigheten föreslår ska höjas ytterligare för att det ska finnas pengar så att industrin ska betala för sitt eget avfall.

Kärnkraften är olönsam. Låt oss då i Energikommissionen diskutera hur vi ska bygga Sverige starkt och ge förutsättningar för investeringar för framtiden.

Vi ser i dag att det är billigare att bygga vindkraft än ny kärnkraft. Det basindustrin efterfrågar är stabila elleveranser till lågt pris. Varför vill Moderaterna envist bygga ny kärnkraft som är dubbelt så dyr som att bygga vindkraft?

Herr talman! Nu diskuterar vi inte att bygga ut kärnkraften i dag. Det är inte problemet. Jag vidhåller att om vi tar bort dagens kärnkraft får vi rejält höjda elpriser därför att det inte går att producera vindkraftsel för 30 öre per kilowattimme. Då skulle vi inte ha sett ett enda. Om det skulle vara så har elcertifikaten varit fullständigt onödiga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik

Vi måste naturligtvis se till att sänka effektskatten. Vi moderater har varit tydliga. Vi kan tänka oss en sänkning. Vi är också beredda att diskutera frågor för att hitta alternativ finansiering. Vi tror att det är viktigt för vår basindustri att få en säker energi på elsidan. Det är viktigt.

Miljöpartiet vill förlänga elcertifikaten. Jag tolkar det på ett sätt. Jag läser också Dalarnas Tidningar, där Lise Nordin har skrivit att kärnkraften ska bort. Vore det inte mycket enklare att Miljöpartiet säger rakt ut att partiet vill ha bort kärnkraften? Det skulle jag någonstans kunna acceptera. Det står Miljöpartiet fritt att tycka så. Men att de går den här smygvägen kan jag inte acceptera.

Varken Miljöpartiet eller Socialdemokraterna kan tala om vad regeringen vill, utan så fort det blir en fråga är det tydligen Lars Hjälmered och hans kamrater i Energikommissionen som ska lösa den. Det vore klädsamt att de som leder ett land hade någon idé om vad de vill med politiken. Men det har vi inte fått se någonting av här, inte ens från Miljöpartiet.

Säg det nu! "Kärnkraften ska bort. Det är vad vi miljöpartister tycker."

Herr talman! Regeringen uttrycker redan i regeringsöverenskommelsen att dess mål är 100 procent förnybar energi. Miljöpartiet föreslår att elsystemet ska vara helt förnybart senast 2030. Det förvånar mig att Ulf Berg upplever att regeringens syn på kärnkraften och energisystemet inte är tydlig. Regeringen har ett väldigt tydligt mål.

Det blir också dubbelt när Moderaterna å ena sidan säger att regeringen inte agerar eller presenterar sin politik och å andra sidan kritiserar regeringen för att fatta beslut utanför Energikommissionen. Det blir något schizofrent.

Elcertifikatssystemet har funnits sedan 2003. Syftet med det är att utveckla ny teknik. Sedan det infördes har stödet betalats ut till framför allt vattenkraft och bioenergi och på senare år till vindkraft.

Jag tycker att det är viktigt att se att alla energislag ska kunna stå på egna ben. Vindkraften börjar närma sig att bli en mogen teknik och kommer inte att behöva stöd så länge till. Kärnkraften fick stora stöd när den byggdes ut och står fortfarande inte på egna ben. Den betalar fortfarande inte sin försäkring. Om vi hade en situation där alla kraftslag betalade sin fulla samhällskostnad tror jag inte att det skulle behövas några subventioner till de förnybara alternativen.

Ulf Berg sa att Moderaterna är beredda att diskutera alternativ finansiering. Jag hoppas att vi senare kan få höra vilka förslag Moderaterna har för att rädda kärnkraften.

Den sänkning av effektskatten som Moderaterna har i sin budget innebär att kärnkraften även i fortsättningen är olönsam. Jag tror att vi behöver komma längre i diskussionen och konstatera att de äldsta reaktionerna i dag är olönsamma. De kommer att fasas ut, oavsett om det blir nästa år eller om fem år.

Sverige står inför ett skifte i energisystemet, och då är det viktigt att diskutera ett tydligt mål för framtiden. Regeringens mål och Miljöpartiets mål är 100 procent förnybar energi. Sverige har fantastiska tekniska möjligheter att nå dit.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik

Herr talman! "Kristdemokraterna vill se en mångfald av förnybar energi inom transportsektorn, industrin, uppvärmning och elproduktionen" och strävar efter "ett energisystem som innehåller såväl storskaliga som småskaliga element anpassade till lokala och industriella behov." Det har vi skrivit i vår energimotion.

Vi vill att Sverige på sikt ska ha ett energisystem som bygger på 100 procent förnybar energi. Där tror jag att vi har samma mål, även om vi kristdemokrater inte sätter ett slutdatum för när detta ska vara genomfört.

Men Lise Nordin blir lite motsägelsefull. Jag har inte sett något om det här, men jag kanske har missat det och därför behöver upplysas. I en motion som jag själv har skrivit har jag försökt belysa inte minst alla kraftslags samhällskostnader - hur man ska kunna återvinna en produktionsanläggning oavsett kraftslag, vad man ska göra med marken och det som tas ned, sanering och återvinning och återbruk. Vindkraftverk, till exempel - vad händer med deras cementfundament och vad det nu kan vara som berörs? Vad har Miljöpartiet för tankar i det här sammanhanget? Vad lägger man för pengar på detta?

Det är ju inte så enkelt som att säga att vi bara gör si eller så, sätter upp fler solpaneler eller bygger vindkraftverk. Det finns ju ingen lönsamhet i något i dag. Det måste vi också vara överens om, tycker jag, för det är ju vad det handlar om. Hade det funnits en lönsamhet hade vi förmodligen kunnat se en större utveckling av alla energislag. Men ingenting går med vinst i dag. Hur gör vi då för att behålla forskning och utveckling på området?

Herr talman! Jag är väldigt glad att Kristdemokraterna och Miljöpartiet delar målet att vi ska ha 100 procent förnybar energi på sikt.

Jag håller också med Penilla Gunther om att vi har en situation med väldigt låga elpriser, vilket gör att det i princip inte finns några investeringar som kan göras lönsamma utan stöd.

Den slutsats jag drar av det är att vi politiker behöver fundera på var vi vill lägga stödet - förutsatt att vi vill göra nya investeringar, och det tror jag är helt nödvändigt för att ha en plan för ny elproduktion när den gamla fasas ut.

Hur ska vi då tänka när vi gör nya investeringar? Jag tror att det kommer att behövas stöd för att göra investeringar i ny elproduktion. Det kommer inte att kunna ske på marknaden som den ser ut i dag. I budgeten har vi en begränsad pott med pengar, och då behöver vi prioritera vad vi vill lägga de pengarna på.

Hur får vi då mest el per investerad krona? Jo, genom att satsa på förnybar elproduktion. Som jag sa tidigare: I dag bygger vi i Sverige vindkraft för 50 öre per kilowattimme, enligt Energimyndighetens senaste sammanställning. Erfarenheterna från alla de länder i vår närhet som försöker bygga ny kärnkraft visar att priset för ny kärnkraft är 1 krona per kilowatttimme. Om vi i Energikommissionen skulle landa i att det är ny kärnkraft som ska byggas skulle det alltså kosta dubbelt så mycket per kilowattimme jämfört med om vi väljer att bygga förnybar energi.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik

Jag tycker alltså att svaret är ganska tydligt: Det är förnybar energi vi ska satsa på. Förnybar energi är det som i dag är säkrast, billigast och mest hållbart.

Herr talman! Ja, Lise Nordin, men om man vidmakthåller samma system som vi har haft under ett antal år, med dessa elcertifikat eller andra typer av skatter och avgifter, sker det ju ingen förnyelse på området. Ny teknik kommer inte in när man ständigt subventionerar gammal teknik. Hur tänker Miljöpartiet där?

Vid en nedtrappning av subventioner för elproduktion är det klart att vi hamnar i andra prislägen - javisst. Men det är ju inte rättvist att, som Lise Nordin gör, hela tiden jämföra kostnaden för vindkraft och kostnaden för kärnkraft. Det säger sig själv att med den subvention som vindkraften har fått under ett antal år är det en helt annan kostnad, och det gäller även produktionskostnaden för själva anläggningarna. Jämförelsen haltar betänkligt, helt enkelt.

Inget svar kommer från vare sig Socialdemokraterna eller Miljöpartiet när det handlar om hur vi ska tänka kring basindustrins behov av en fortsatt trygg elförsörjning. Det är ju därifrån vi får propåer. Lise Nordin och jag, precis som alla andra som jobbar med energifrågor, får propåer hela tiden.

Hur tänker ni lösa det här? Ska ännu fler reaktorer läggas ned i förtid för att ni som politiker inte vågar ta ställning eller ens se till att de reaktorer vi har som fungerar ska kunna fortsätta sin livstid ut? Jag vore tacksam för svar.

Herr talman! Jag tror att Penilla Gunther missförstår mig. 50 öre per kilowattimme för vindkraft är rent produktionspris. Det är helt utan stöd. Jämförelsen med ny kärnkraft - som alltså kostar det dubbla, 1 krona per kilowattimme - är för rent produktionspris.

Detta är den teknikutveckling som har skett. Kärnkraften har med åren blivit dyrare att tillverka och bygga medan vindkraft har haft en väldigt positiv utveckling och i dag är det billigaste som kan byggas på marknaden.

Elcertifikatssystemet är enligt de flesta bedömare det stöd man kan ge politiskt som ger billigast elproduktion. Vad skulle kunna vara billigare om vi vill ge förutsättningar för nya investeringar i elproduktion på marknaden? Energimyndigheten har till och med räknat ut att det lilla påslag som läggs på elräkningen med råge har kompenserats av att hushållen har fått lägre elpriser. Elcertifikatssystemet har alltså varit en ren vinstaffär för både hushåll och företag.

Basindustrin behöver ha tillförlitlig el till låga priser. Jag tycker att verkligheten springer i fatt Penilla Gunther och de borgerliga partierna, som fortsatt försöker ge sken av att kärnkraften skulle vara det som basindustrin gynnas mest av. Det är ju den som är dyr. Den befintliga är lönsam för att den har höga produktionskostnader och högre krav på säkerhet. Det är förnybar energi som springer i fatt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik

På frågan hur vi ska se till att Sverige har ett tillförlitligt elsystem vill jag svara att det är viktigare att vi har ett stabilt energisystem sett till helheten. Vattenkraften, som i dag står för ungefär hälften av elproduktionen, är alldeles utmärkt som reglerkraft. Därtill har vi ny teknik som gör det möjligt att lagra energi i batterier. Vi har möjlighet att bygga fler kablar till våra grannländer för ett stabilare elsystem.

Energimarknadsinspektionen utreder nu på uppdrag av regeringen hur man kan ha åtgärder för mer efterfrågeflexibilitet. Också bioenergin och fjärrvärmen fungerar alldeles utmärkt som reglerkraft.

Energikommissionen har fått mycket underlag om alla möjligheter som finns.

Herr talman! Kärnkraft har varit ett spår som vi redan varit inne på, och den diskussionen hade jag tänkt lägga åt sidan. Men det har varit något av en ideologisk lekstuga från Miljöpartiets sida med olika kraftslag som man vill favorisera på olika sätt. I tidigare debatter har vi till exempel kunnat konstatera att solkraft aldrig kommer att kunna delta i kraftbalansen för vårt behov, åtminstone inte vintertid.

De förslag som läggs fram är ett pärlband av olika subventioner. Man ser framför sig en förlängning av elcertifikatssystemet bort mot 2030. Det är en skattereduktion för mikroproducenter och skattesubventioner för solkraftsinvesteringar. Man tittar på nya subventioner och stöd för de kraftslag som inte klarar sig på marknadsmässig grund.

Samtidigt vill man ha bort olika delar i kraftsystemet som bidrar med skatteintäkter till staten. Kärnkraften levererar årligen in närmare 4 ½ miljard till statens kassa. Det är pengar som försvinner och som man måste ersätta genom andra prioriteringar.

Som en kollega redan tidigare sa till Lise Nordin kan man konstatera att vi troligtvis skulle ha haft ett produktionsöverskott i Sverige också utan mycket av den nytillkomna kraft som har subventionerats in i systemet. Man brukar också framhålla vilken tillgång det skulle vara med elexport till andra länder, också givet den ökade vindkraftsproduktionen.

Nu konstateras att kostnaden för att producera vindkraftsel är 50 öre per kilowattimme. Med 2014 års siffror exporterade vi netto 15,6 terawatttimmar, och vi fick 4 miljarder i handelsnetto för dem. Det är 25,6 öre per kilowattimme. Då har vi alltså subventionerat produktion som kostar 50 öre per kilowattimme och säljer den för 25 öre. Vem är det som betalar mellanskillnaden om 25 öre för denna el som vi slumpar bort, och vem är det som drar nytta av det?

Herr talman! Sverigedemokraterna är kritiska till stöd till förnybar energi. Det är tydligt. Men jag saknar Sverigedemokraternas svar på hur man på annat sätt vill se till att Sverige har fortsatt elproduktion.

Kärnkraften är olönsam även om effektskatten helt skulle tas bort. Den är dyrare att bygga än förnybar elproduktion. Med den marknad som vi står inför i dag, hur vill Sverigedemokraterna skapa förutsättningar för nya investeringar i någon form av elproduktion? Man är ju kritisk till de stöd som regeringen inför och som enligt de flesta bedömare är det mest kostnadseffektiva sättet. På vilket sätt vill Sverigedemokraterna hålla kärnkraften under armarna?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik

Sverige har ett stort elöverskott. Förra året var det rekord: 22,6 terawattimmar. Det är ungefär en tredjedel eller lite mer av kärnkraftens totala produktion. Att vi har ett så stort överskott i dag beror på att vi har byggt ut den förnybara energin. Det ger oss i Sverige en valmöjlighet att fasa ut några av de äldsta och olönsamma kärnkraftverken.

Min och Miljöpartiets ambition är en övergång till 100 procent förnybart. Vi ser nu att ägarna till de äldsta reaktorerna har beslutat att stänga dem. Det är beslut som jag inte är särskilt förvånad över. Reaktorerna har varit olönsamma under många år.

Frågan är: Hur ska vi i Sverige säkerställa att vi får ny elproduktion? Där tycker jag att alla de som uttrycker kritik mot stöd till förnybar energi blir svaret skyldiga. Vad är alternativet? Hur vill man hålla kärnkraften under armarna, den kärnkraft som med dagens marknad är olönsam även utan effektskatten?

Herr talman! Det blev väl inget direkt svar på den fråga jag ställde.

Vi får ungefär 25 öre per kilowattimme för den el vi exporterar. Lise Nordin talar om vindkraften, som har en produktionskostnad på 50 öre per kilowattimme. Där får svenska elkonsumenter lägga in en mellanskillnad på 4 miljarder kronor, lika mycket som värdet av den exporten. Det är ytterligare en subvention som svenska elkonsumenter får betala till tysk och dansk industri och till välfärden i Danmark och Tyskland.

Om vi nu ska ha ett mer väderberoende kraftslag som inte kommer att bidra lika mycket i kraftbalansen och som kommer att sänka leveranssäkerheten kommer obalansen i produktionen att öka ännu mer. Vi tvingas exportera el under timmar då vi inte har något behov av den el som produceras. Den kommer att ha ett väldigt lågt ekonomiskt värde men subventioneras av svenska skattebetalare och elkonsumenter. Den elen slumpar vi bort till andra länder.

Det är inte hållbart att man ger denna typ av indirekta stöd till andra länder. Vi tvingar fram ett produktionssystem som inte efterfrågas av svenska elkonsumenter och som inte är avpassat till det behov som finns i Sverige hos den svenska basindustrin. Vi i Sverigedemokraterna tycker att det är viktigt att beakta de förutsättningar som råder i ett kallt land, där den stora utmaningen är att bemästra skillnaderna mellan sommar och vinter. Vi har ett betydligt större effektbehov vintertid. Då måste vi även se till att vi får en marknad som investerar i de behov vi har i stället för att på konstlad väg föra in kraftslag som inte är matchade mot det kraftbehov som vi i Sverige har över året.

Herr talman! Det är en konstig beräkning som Mattias Bäckström Johansson gör när det gäller de intäkter vi får av elexporten. Sverige har ett stort elöverskott. Vilken el det är som går i kablarna till våra grannländer vet vi inte. Elektronerna för kärnkraftsel och vindkraftsel ser likadana ut. Man kan inte i kalkylen räkna på om det skulle vara vindkraftsel eller kärnkraftsel vi exporterar.

Vi kan konstatera att elöverskottet är så stort att vi har möjlighet att fasa ut någon produktion i vår egen energimix. De fyra reaktorer som ägarna har beslutat ska stängas till 2020 har en total produktion på ungefär 10 terawattimmar per år. Elöverskottet var förra året 22,5 terawattimmar. Vi har stora valmöjligheter, men Miljöpartiets vision är att vi successivt har en ordnad övergång till 100 procent förnybar energi.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik

Jag hoppas och tror att alla partier i den här kammaren står bakom att leveranssäkerhet är ett nödvändigt krav för vårt framtida energisystem. Men debatten är inte så förenklad som Mattias Bäckström Johansson försöker få den att låta. Vi har många tekniska möjligheter. Som jag nämnde tidigare har vi vattenkraft, energilagring, flexibilitet, kablar till andra länder och bioenergi. Vi har alla tekniska möjligheter. Låt oss i Energikommissionen titta på vad som är smartast att använda.

Sverigedemokraterna säger här att utbyggnaden av förnybar energi inte är efterfrågad av Sveriges elkonsumenter. Ingenting kan vara mer fel! Vi vet i dag att en stor majoritet av svenska folket - om jag minns rätt ungefär 80 procent - säger att man står bakom målet om 100 procent förnybar energi. Svenska folket och den opinion vi har i vårt land pekar tydligt på att man vill att Sverige och riksdagen satsar på förnybar energi. Den är miljövänligast, den är säkrast och i dag är den också billigast.

Herr talman! "Energi är storpolitik och gas är den ryska maktapparatens starkaste vapen." I dag är förhållandet mellan EU och Ryssland ett helt annat än det var för några år sedan. Det var före konflikten i Ukraina, före det ryska övertagandet av Krim och också före EU:s energiunion.

Det handlar om Nord Stream 2, förslaget till nya gasledningar i Östersjön, och de ord jag nyss läste upp kommer från Peter Eriksson, Europaparlamentariker och partikamrat till Lise Nordin.

Jag håller helt med Peter Eriksson i hans oro för de nya ryska gasledningarna. Det är storpolitik. Det är geopolitik, och det handlar i allra högsta grad om energifrågor. Jag tror att detta är en av de viktigaste säkerhetspolitiska frågorna under det här året, som kan få allvarliga konsekvenser om vi inte hanterar den på rätt sätt.

Jag tillhör dem som beklagar att Alliansen inte kunde stoppa den första gasledningen när den var aktuell. I dag har vi ett helt annat säkerhetspolitiskt läge. Framför allt har vi ett annat klimatmässigt och miljöpolitiskt läge.

Under Paristoppmötet tog vi tydligare ställning mot fossil energi. Vi vet också att Östersjöns botten inte har blivit bättre. Det finns tydliga miljöaspekter på detta. Och framför allt har vi ett beslut om en energiunion i EU som ska göra att vi blir mindre beroende av enskilda energiexportörer.

Det här går alltså helt i motsatt riktning. Min fråga är: Kan Miljöpartiet och Lise Nordin tänka sig att stödja Peter Erikssons kloka linje och göra allt ni kan för att försöka stoppa den här andra gasledningen, Nord Stream 2?

Herr talman! Jag blir väldigt glad när Liberalerna och Miljöpartiet kan enas om behovet av att fasa ut fossil energi.

Nord Stream 2 är inte en del av det här betänkandet, så jag ska ärligt säga att jag inte har detaljerna om hur den processen ser ut just nu, men jag återkommer gärna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik

Jag delar min kollega Peter Erikssons inriktning att vi förstås ska försöka minska Rysslands energimakt, som finns i Europa i dag, och att vi för svensk del ska minska importen av rysk olja, gas och uran. Jag kan också konstatera i den här frågan att Energikommissionen har pekat ut att bästa sättet att minska den fossila energin in till EU och att minska vår energiimport är att satsa på den förnybara energin. Jag ser fram emot att EU fortsatt satsar mer på utbyggnad av förnybar energi och på energieffektivisering som det mest effektiva sättet att minska den makt som Ryssland har i dag genom energipolitiken.

Herr talman! Jag vill återkomma till den fråga jag lyfte upp och just påpeka att det kommer att finnas ett antal regeringsbeslut framöver där jag tror att det kommer att finnas möjlighet för regeringen att stoppa de här planerna så gott man kan från svensk sida. Jag hoppas verkligen att Miljöpartiet kan driva på för det i regeringen.

Det finns som sagt ett antal tunga säkerhetspolitiska skäl. Men det finns också de energipolitiska aspekterna, som inte rör det här betänkandet men som definitivt rör oss som sysslar med energipolitik. Det handlar just om energiunionen och hur vi på det här sättet skulle urholka en av grundtankarna med energiunionen som handlar om att göra oss mindre beroende av enskilda energiexportörer. Det här skulle göra EU mer beroende av rysk gas, och det vore väldigt olyckligt.

Herr talman! Vad positivt att vi kan enas om att minska både Rysslands makt och den fossila energin!

Det som är allra viktigast, skulle jag säga, är att EU har en tydlig plan för att fasa ut fossil energi i stort. Det här är en ledning som är central att diskutera, men det finns väldigt mycket mer som är viktigt för att man ska kunna minska den fossila energin.

Jag hade önskat att Liberalerna tidigare hade ställt upp på ett skarpare klimatmål som Sverige kunde driva gentemot EU och ett högre bindande mål för förnybar energi och energieffektivisering. De delarna är centrala för att EU ska kunna jobba starkt med klimatfrågorna och minska den fossila energin och Rysslands makt via energipolitiken.

Låt oss enas om att ha kvar det här klimatengagemanget även när vi diskuterar hur vi ska skärpa EU:s klimatpolitik och minskningen av den fossila energin!

Herr talman! Innan jag går in på det som jag tänkte prata om måste jag säga något när det gäller effektbalansen. Jag tror att även i fortsättningen kommer de sjöar som finns på tavlan bakom mig att vara en stor del av det som vi kallar för effektbalansen. När jag var hos Svenska kraftnät var det tryggt att höra dem säga att det var en turbin i Harsprångsverket som gjorde att vi hade 50 hertz på nätet.

Det handlar om energipolitik och näringsutskottets betänkande om just detta. Det intressantaste jag hittills i mitt uppdrag som riksdagsledamot har fått vara del av är Energikommissionen. Jag har fått vara med om kunskapsinhämtning och fått lära mig jättemycket om möjligheter men även utmaningar som vi står inför. Om det är något land som ska kunna göra en blocköverskridande överenskommelse om elenergi och förhoppningsvis även energi som helhet är det vårt land, med våra förutsättningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik

Regeringen har i sin budgetproposition för 2016, utgiftsområde 21 Energi, fastslagit att det övergripande målet för energipolitiken är att på kort och på lång sikt säkra tillgången till el och annan energi på gentemot omvärlden konkurrenskraftiga villkor. Det är också en målsättning om ett 100 procent förnybart energisystem på sikt.

Det ställer vi i Vänsterpartiet givetvis oss bakom. Men vad som kan komma att ske i framtiden är att skiftet från fossila bränslen i transportsektorn - det är det som inte kan elektrifieras - till hållbara och förnybara alternativ kan ske tidigare än planerat. Vi tycker att man kanske ska ta höjd för det. Men som jag inledde med har vi med våra unika förutsättningar, och i det här fallet med skogen som en jättestor resurs, inga som helst problem med att klara även den utmaningen.

Vänsterpartiet har inte lämnat in några motioner i ärendet energipolitik av den enkla anledningen att vi vill ge Energikommissionen en ärlig chans att försöka komma fram till en överenskommelse om långsiktiga spelregler för något som är så viktigt för Sverige som industrination men även för våra kommande generationer, så att de kan lita på att energiförsörjningen är säker och hållbar. Men det handlar även om att alla ska ha tillgång till den och att det i förhållande till omvärlden ska vara jämförbara priser.

Men med det sagt innebär det inte att vi i Vänsterpartiet inte har en åsikt om hur vi som parti ser på energiförsörjning och vad vi betraktar som förnybart, hållbart och säkert. Som alla vet drev vi som parti en linje som är ambitiösare än det som till exempel EU och regeringen landade i vad gäller utsläppsmål, förnybarhetsmål och energieffektiviseringsmål.

Jag har roat mig med att läsa vad det står i Alliansens energiöverenskommelse från 2009, det som många har lyft upp i dag. Jag har speciellt tittat på avsnittet om kärnkraft. Jag ska citera lite grann - det gäller skälen för regeringens bedömning:

"De svenska reaktorerna är normalt beställda och levererade för en planerad drift på 40 år. Den tekniska livslängden kan dock bli kortare eller längre, beroende på hur anläggningen drivs och underhålls. En anläggnings ekonomiska livslängd ska bestämmas av hur länge det är ekonomiskt lönsamt att driva anläggningen med de moderniseringar som krävs, bl.a. för att upprätthålla säkerheten. De svenska kärnkraftverken har nått en ålder som innebär att moderniseringsinvesteringar behöver göras av både säkerhetsmässiga och effektivitetsmässiga skäl."

Men sedan kommer ytterligare några intressanta saker som jag måste peka på. Jag ska citera igen: "Något statligt stöd för kärnkraft i form av direkta eller indirekta subventioner kan inte påräknas. Viktiga förutsättningar för fortsatt drift av kärnkraften är att säkerhetskraven fortsätter att skärpas successivt och att ansvaret för olyckor skärps i enlighet med de möjligheter som ges av rådande internationella konventioner."

Här kan vi alltså läsa att staten inte ska ge subventioner till kärnkraften utan att den ska stå på egna ben. Sedan skriver man egentligen om kärnkraftsföretag, att de har kunnat höja säkerheten och tillgängligheten i äldre reaktorer och att de i många fall har gjort det med lönsamma reinvesteringar. Då pekar man på globala kärnkraftsanläggningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik

Detta är alltså den överenskommelse som allianspartierna hänvisar till i stort sett i alla motioner. Det är gott så, men en sak har jag svårt att förstå i sammanhanget.

Herr talman! På hemsidan kan man läsa hur Centerpartiet tolkar den här överenskommelsen - jag är lite förvånad över detta. Där kan man läsa att målet är ett helt förnybart energisystem 2040 - det håller jag med om - och ett samhälle som är fritt från kärnkraft och som i stället drivs av energi som är 100 procent förnybar. Men ändå har man gått med på en generationsväxling för kärnkraften om kostnaderna kan tas. Och man pekar på en förlängning av livslängden för kärnkraft upp till 60 år. Jag har svårt att få ihop det med att det ska bli 100 procent förnybart och fritt från kärnkraft.

Hur ska man sedan tolka den enorma lobbyism som många har varit inne på, som pekar på det här med effektskatten för kärnkraft och att den ska avvecklas? Är det ett direkt eller indirekt stöd som Alliansen själv också är allergisk mot i den uppgörelse som de har från 2009 som alla pekar på?

Här passar det nog, herr talman, att jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.

Jag och Vänsterpartiet vill ge förutsättningar för stabila grunder för investerare och industri samt en trygg och säker energiförsörjning för såväl nuvarande som kommande medborgare i vårt fantastiska land, där förutsättningarna närmast skiner på oss och där det ibland blåser så att även en norrlänning söker skydd. Vi får sedan inte glömma våra Norrlandsälvar, som redan har betalat miljöpriset för att förse landet med en stor del av elenergin men även med effekt och den omtalade svängmassan, som vi har lärt oss om i Energikommissionen. När det gäller lösningar för transporter som inte går att elektrifiera och kemisk industri samt även för effektbalansen har vi enorma möjligheter med skogen som en förnybar resurs.

Vi som sitter i Energikommissionen har ett speciellt ansvar för att försöka vårt yttersta, så att en bred uppgörelse blir av. Då kan våra barn och barnbarn och kommande generationer läsa om historien och betrakta hur kloka de som satt i kommissionen ändå var. Och tänk er, de kan då säga att det var politiker som kom överens, de som ofta av allmänheten pekas ut som självgoda och som navelskådare.

(Applåder)

I detta anförande instämde Helena Lindahl (C).

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 9.)